Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta.

Transkript

1 KOD: Kurskod: PM2616 Kursnamn: Psykoterapi Provmoment: Psykoterapeutisk Teori PDT, Psykoterapeutisk Teori KBT Ansvarig lärare: Anders Wellsmo & Annika Björnsdotter Tentamensdatum: Tillåtna hjälpmedel: Inga Tentamen består av 2 delar; KBT och PDT. Varje del innehåller 5 frågor. Man kan få 0-2 poäng på varje fråga, vilket innebär att det går att få max 10 poäng per del. För att bli godkänd måste du få minst 5 poäng per del. Tänk på att de svar du ger på ett adekvat sätt skall kopplas till kurslitteraturen och undervisningen i övrigt, så att det framgår hur ditt resonemang överensstämmer med kursens teoretiska innehåll. Utrymmet du har till förfogande är begränsat så formulera dig kärnfullt. Kontrollera att din tentamen innehåller samtliga frågor! OBS! Detta är en anonym tenta, och detta försättsblad kommer att tas bort före rättning. Skriv ditt namn och personnummer på avsedd plats nedan. Kontrollera att samma kodnummer står på tentamen som på detta försättsblad. Koden ersätter dina personuppgifter på tentamen. Notera koden på din talong nedan. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. Studentens namn: Studentens personnummer: Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Kom ihåg att notera din kod på talongen nedan, riv av och ta med den innan du lämnar in tentamen. Om du tappar bort koden så kan vi inte ge ut den, utan du måste vänta tills betyget är inlagt i Ladok Kod: Kurs:

2 1) Beskriv huvuddragen i de 4 olika teoretiska inriktningarna inom psykoanalytisk teori och personlighetsdiagnostik.(2 poäng)

3 2) Beskriv Kleins positioner avseende; ångestformer, försvar, inre objektvärld, symbolbildning etc Avsluta med att beskriva vad som gör att barnet går till den mognare positionen.(2 poäng)

4 3) Redogör för de centrala aspekterna av Winnicotts begrepp mellanområde!(2 poäng)

5 4) Definiera primära respektive sekundära försvarsoperationer. Vad kännetecknar dem? Ge några exempel på försvar inom respektive område. (2 poäng)

6 5) Beskriv fenomenen överföring och motöverföring. Ge exempel på hur de kan spela in i det terapeutiska arbetet.(2 poäng)

7 KBT 1) Utgå från fallbeskrivningen av Anna-Stina. Resonera kring hennes problematik utifrån överskotts- och underskottsbeteenden (såväl overta som koverta) och gör totalt två relevanta funktionella analyser på valda beteenden. (2 poäng)

8 2) Utgå från fallbeskrivningen av Anna-Stina. Gör en kognitiv fallkonceptualisering. (2 poäng) 3) Vad kallas nedanstående paradigm? Förklara kortfattat respektive med kliniska exempel (2 poäng) S R S r- S R S r+

9 4) Rita upp en modell för panikångest och beskriv rationalen för behandling utifrån KBT.(2 poäng) 5) Patientgruppen som uppfyller kritierierna för GAD kan se lite olika ut, beskriv viktiga interventioner beroende på patientens huvudsakliga problem? (2 poäng)

10 Fallbeskrivning Anna-Stina Sedan Anna-Stina varit liten har hon haft mycket energi och haft svårt för att sova. Hon har tre äldre syskon och föräldrarna är gifta. Anna-Stina beskriver själv uppväxten som kärleksfull och att hon fått göra många roliga saker. Det framkommer dock att föräldrarna ofta känt sig vilsna i hur de ska förhålla sig och hjälpa Anna-Stina, då hennes beteenden som barn skilde sig en del från de övriga syskonen. De har alltid bott i samma hus en bit utanför Göteborg och relationen till föräldrarna och syskonen är bra. Själv upplever hon att hon ofta jämfört sig med sina syskon, och att de alltid varit bättre och klarat av saker som varit svåra för Anna-Stina. Hon älskade också mat som barn och tror att hon hade svårigheter att uppleva mättnadskänsla. Oavsett så hade hon god aptit och i jämförelse med syskonen så tror Anna-Stina att hon var lite rultig. Under åren har hon haft flera vänner och hon har alltid tyckt bättre om att umgås med killar än tjejer. Men Anna-Stina tycker det är lite svårt med vänskapsrelationer då hon ofta tycker det är lite långtråkigt och ganska ointressant. I tidiga skolåren sa lärarna ofta att hon var bossig och ville bestämma mycket. Det blev därför en del konflikter med klasskamraterna. Anna-Stina tycker att hon jobbat med det, och nu vill hon knappt bestämma något alls i grupparbeten för att hon rädd för att andra då ska tycka illa om henne. Men även om vissa saker har förändrats så känner hon sig väldigt ensam och fortsatt som annorlunda, och hon skulle önska att hon hade fler självklara vänner som hon skulle kunna umgås med utan att behöva förställa sig. Så trots att många hör av sig och vill umgås med henne så tackar hon ofta nej. Att hon väljer bort att umgås med vänner beror på många olika saker, dels så prioriterar hon hellre träning eller annan fysisk aktivitet. Dels så har mycket regler och rutiner för vad hon ska göra och vill ogärna rucka på dem. Sen blir hon också rastlös av att exempelvis titta i affärer eller fika och då tycker hon det är bättre att istället vara hemma. Ofta känner hon sig också äcklig och ful och då vill hon absolut inte träffa någon. När hon säger nej till vänner så tänker hon ofta att de måste tycka att hon är knäpp. Hon undrar också varför de vill umgås med henne som beter sig så konstigt. På kvällarna kan hon fastna i att tänka kring olika situationer under dagen där hon inte är nöjd med sitt beteende, hon undrar då vad andra ska tycka och tänka om hennes beteenden. Tankar som då kan uppstå är exempelvis Varför sa jag så? Varför kunde jag inte vara tyst? Varför bestämde jag det i grupparbetet? Nu kommer dem tycka illa om mig. Återkommande är hennes upplevele av att vara annorlunda och att det inte finns någon annan som är som hon. Ibland kommer överväldigande känslor av ensamhet. I skolan har det gått bra och hon har precis avslutat gymnasiet med toppbetyg. Trots att hon skolkar mycket (för att hinna träna och för att hon tycker är föreläsningarna är för tråkiga och ointressanta). För några år sedan var hon också borta mycket men då berodde det på grund av att hon mådde så dåligt. Eftersom Anna-Stina känt sig lite annorlunda så har det skapat mycket ångest genom åren. Det har lett till att hon gärna vill vara omtyckt av andra människor. Hon är därför rädd för att säga något fel som sårar någon vän. Ett exempel är att hon aldrig skulle säga nej direkt om någon vän frågar henne om hon vill hitta på något. Istället svara Anna-Stina ofta, Javisst, vi kan väl höras. och sedan hör hon aldrig av sig. Även på grupparbeten så försöker hon att ta på sig mycket jobb så att de andra ska tycka att hon är bra. När ångesten och stressen ökar i Anna-Stina liv så blir det ofta att hon ska fixa till sin kropp för att bli nöjd och glad med sig själv igen. Det handlar ofta om att skriva listor för vad hon ska äta och inte äta. Planera sin träning och annan fysisk aktivitet. Om hon kan hålla detta så blir hon ofta nöjdare men misslyckas hon så blir hon än mer ångestfylld och besviken på sig själv. I sina värsta stunder så vill hon inte visa sig alls för andra människor utan går runt i säckiga kläder så att ingen ska kunna se hennes kropp. Under dessa perioder så tänker hon mycket på att hon är ful och fet och känner sig äcklad av sin kropp. Samtidigt är hon mån om att bli omtyckt, och hon köper ofta presenter till sina föräldrar och syskon. Hon bakar alltid till både farmor och mormor, massor av olika sorters bakverk. Även klasskompisar bjuder hon ofta på fika eller exempelvis tilltugg när de grupparbetar. De senaste åren har skolan fungerat men ångesten har blivit värre då hon numera har svårt för att vara still och vila. Hon blir väldigt rastlös och är rädd för att känna något i sin kropp. Så fort detta

11 händer så försöker hon distrahera sig med aktivitet, det kan då handla om allt från att gå en promenad, gå till gymet, springa, gå och handla mat, storstäda, laga mat, baka. Ibland får hon fullständig panik när hon känner något i kroppen men inte kan röra sig pga att hon är sjuk i influensa eller dylikt. Detta upptar alltmer av hennes tid, hon blir tröttare och tröttare samtidigt som hon fortfarande har svårt för att sova. Hon blir också alltmer nedstämd då hon tycker att hon bara mår sämre och sämre och ser ingen ljusning. Tankar om att livet känns meningslös och att hon inte orkar mer kommer därför allt oftare.