Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra"

Transkript

1 Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra Ett utvecklingsarbete på Strömma Naturbruksgymnasium SLUTRAPPORT gör det jämt!

2 Strömma Naturbruksgymnasium 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Hur hamnade Strömmaskolan i Gör det Jämt projektet? 4 Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra! 5 Det här har vi gjort Kartläggning Reflektion Utvecklade områden i verksamheten 6 "Det fjärde rummet" Studiehandledare Information från nätverket Fler nätverksmöten Utveckling av elevhälsan Information "Checka gruppen" "Må bra-dagar" Förändringar i internatboende Kompetensutveckling Erfarenheter av vårt arbete 8 Framtiden och återstående arbete 9 Kontaktuppgifter 10

3 Strömma Naturbruksgymnasium 3 Allmänt Ansvariga chefer Namn Peter Gustavsson Funktion titel Rektor Projektorganisation Namn Kristin Hansson Lottie Norén Funktion/titel Fritidskonsult Kurator

4 Strömma Naturbruksgymnasium 4 Hur hamnade Strömmaskolan i Gör det Jämt projektet? Skolan träffar varje år representanter från gymnasiestyrelsen och naturbruksförvaltningen i något som kallas för kvalitetsgranskning. Till kvalitetsgranskningen våren 2009 var huvudfrågan hur vi arbetar med elever för att minska avhopp. Från elevvårdens sida beslutades att frågan kring psykisk ohälsa och risker för avhopp skulle lyftas i sammanhanget. Elevvården, studiehandledare och skolledning arbetar kontinuerligt med elever som av olika anledningar har svårt att uppnå utbildningsmålen. För enskilda elever kan orsaken till svårigheter variera, allt från skoltrötthet och bristande motivation till psykisk ohälsa som medför vad vi har valt att kalla för ett tillfälligt inlärningshinder. Skolan ställs då ofta inför svåra avvägningar där samarbete mellan eleven själv, föräldrar och eventuell annan behandlingsinstans såsom Barn- och ungdomspsykiatrin är direkt avgörande för ett lyckat resultat. Vårt huvuduppdrag som gymnasieskola är att stödja eleverna att klara sin utbildning och individuella mål. Inför kvalitetsgranskningen gjorde vi en sammanställning av de elever med vad vi valde att kalla för allvarlig psykisk ohälsa. Problembilder vi valde att innefatta i det begreppet var depression, självskadebeteende, ätstörningsproblematik, allvarlig panikångest, trauma/krisupplevelse till följd av sexualiserat våld/övergrepp, samt allvarliga tankar om suicid och/eller kända suicidförsök. Syftet med sammanställning var att visa på att det finns elever inom skolans verksamhet som är i stort behov av ett professionellt bemötande, där det krävs avvägningar och åtgärder för att ungdomen skall kunna genomföra sin utbildning. Då en stor del av skolan elever bor på vårt internat 5 dagar i veckan blir skolan mer än bara en utbildningsplats för våra elever. De spenderar mer tid hos oss under skolåret än i sin hemmiljö med vårdnadshavare. Vårt huvuduppdrag är utbildning, men vi är en verksamhet med ett stort ansvar för elever 24 timmar om dygnet, 5 dagar i veckan.

5 Strömma Naturbruksgymnasium 5 Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra! Det här har vi gjort Vi har tillsatt en arbetsgrupp med personal från skolan olika verksamheter. Gruppens uppgift har varit att diskutera frågor som berör psykisk ohälsa samt att samordna olika delar. Vi har genomfört en framtidsverkstad för personalen under två dagar i juni 2010 med rubriken Vi vill hjälpa tjejer som inte mår bra!. Under framtidsverkstaden kom vi fram till ett antal förbättringsområden som skolan arbetat med under projekttiden (se sidan 4-6). Personer ur arbetsgruppen har deltagit i projekthandledning, föreläsningar och mässtillfällen. I september 2010 arrangerade skolan en konferensdag för all personal inom Västra Götalands regionens naturbruksgymnasium. På konferensen var även skolornas gymnasiestyrelse och förvaltning representerade. Totalt deltog 75 personer. Kartläggning Vi har valt att se till ett antal ärenden som varit aktuella inom elevhälsan där elevens psykiska ohälsa har lett till ett tillfälligt inlärningshinder. I början av 2009 genomfördes en kartläggning (1) där urvalet gjordes i förhållande till ohälsa inom ett antal områden, såsom depression, självskadebeteende, ätstörningsproblematik, allvarlig panikångest, trauma/krisupplevelse, sexualiserat våld/övergrepp, samt allvarliga tankar om suicid och/eller kända suicidförsök. I den nuvarande kartläggningen (2) använder vi samma urvalsområden som ovanstående. Urvalet grundar sig i elevens huvudproblematik, alltså är det vanligt förekommande att eleven har flertalet symtom och problemområden. Exempelvis en depressionsdiagnos med ångestproblematik. Kartläggningen genomförs med stöd i aktuella elevärenden, som innefattar kännedom om diagnos och problembild. Avgränsning till tjejer med psykisk ohälsa, killar finns med i materialet men analyserar ej. I kartläggningen bortser vi från tjejer med neuropsykiatriska diagnoser. De kan förekomma i materialet men då med anledning av annan diagnos. Vid kartläggning 1 avgränsade sig till 1 januari -08 till 1 februari -09. Resultaten visade att skolan arbetat med 14 elevärenden inom ramen de kriterier som ställts, samtliga tjejer. Den mest förekommande diagnosen var depression. Kartläggning 2 avgränsar sig till 17 augusti -09 till 1 februari -10. Resultaten visar på 15 elevärenden, varav 14 är tjejer. Den mest förekommande diagnosen är depression. Reflektion Har vårt förbättringsarbete inneburit en förändring av antalet elever med psykisk ohälsa? Vår kartläggning har flera svaga punkter som gör att vi inte kan säga att vårt arbete under projekttiden har påverkat antalet elever som drabbas av psykisk ohälsa. Det var inte heller ett av våra främsta syften. I vår elevgrupp sker det ständigt förändringar. Elever slutar och elever tillkommer. Vid skolstart kan en elevgrupp vara förhållandevis förskonade mot diagnostiserad psykisk ohälsa, det gör att antalet elever med ohälsa i vår kartläggning minskar. Vi kan också ha färre ungdomar som utvecklar någon form av psykisk ohälsa under

6 Strömma Naturbruksgymnasium 6 sin gymnasietid. I dagsläget har vi också ett mindre antal sökande då elevkullarna minskar under framtida år. Huruvida det påverkar antalet elever med psykisk ohälsa är oklart. Man kan anta att det innebär att vi kommer att ha fler elever med ej fullständiga grundskolebetyg då de ungdomarna har möjlighet att bli antagna på vår utbildning med anledning av den nya gymnasieskolan. Vår erfarenhet säger att ej fullständiga grundskolebetyg är i vissa fall nära samband med psykisk ohälsa. Förhoppningen är att vi medverkat i att våra ungdomar fungerar väl i sin studiesituation, trivs och mår bra. Det är viktiga skyddsfaktorer. Utvecklade områden i verksamheten Nedan följer ett antal förbättringsområden som vi har arbetat fram under projektets gång. Dessa förbättringsområden är framtagna under framtidsverkstaden i juni Det fjärde rummet Under framtidsverkstaden arbetade vi efter en idé som vi valde att kalla för det fjärde rummet. Tanken med det fjärde rummet var att kunna erbjuda elever som drabbas av psykisk ohälsa, eller som av andra anledningar, inte fungerar i skolverksamheten fem dagar i veckan en annan typ av utbildningssituation. Vanligt är att elever som inte orkar full studietakt sjukskrivs till viss del, tyvärr är det också förekommande att elever uteblir helt och hållet då de inte upplever att det finns några andra alternativ. Vi ville skapa något annat för de eleverna, en kombination mellan att fortfarande ha tillgång till undervisning och deltagande i skolan men samtidigt kunna arbeta med de tycker mest om i form av praktik. Under projektåret har vi format en modell med en kombination mellan teoretiska studier och praktik. Utvärdering kommer att ske i slutet av maj månad Studiehandledare följer eleven under gymnasietiden En annan idé från framtidsverkstaden var att förändra studiehandledarrollen. På Strömma har varje elev en studiehandledare som eleven träffar varje vecka på schemalagd tid. Studiehandledaren har som uppdrag att stötta eleven i dennes studiesituation, gemensamt se till att han/hon följer studietakten och har en god närvaro i skolan. För eleverna är studiehandledaren ofta den vuxna personen som han/hon vänder sig till i första hand om det uppstår något problem. Många gånger är det också just studiehandledaren som uppmärksammar att något inte står rätt till om eleven inte mår bra, exempelvis sämre studieresultat och en ökad frånvaro. Tidigare har eleverna fått byta studiehandledare efter åk 1. Information från nätverket En något mer påskyndad bedömning i avseende nya elever i behov av särskilt stöd vid skolstart. Varje höst kommer det nya elever till skolan, för många ungdomar och föräldrar är det en stor förändring. Personalen har i många situationer funderat kring hur det kommer sig att en andel elever som har en bakgrund med psykisk ohälsa, påbörjar sin utbildning och internatboende utan att föräldrar informerar om ungdomens bakgrund. Det är även ovanligt att grundskolorna hör av sig med viktig information till pedagogerna. I vissa fall har det tyvärr inneburit att eleven i fråga inte fått tillgång till rätt stöttning och hjälp. Vid vår framtidsverkstad diskuterades på vilket sätt vi kan bli tydligare med att information om ungdomens psykiska hälsa kan vara viktigt att veta då skolan och dess personal många

7 Strömma Naturbruksgymnasium 7 gånger blir viktiga nya vuxna i ungdomens nätverk. För att förtydliga detta skickar vi nu med ett speciellt brev till de antagna till åk 1 där vi just uppmanar föräldrar att kontakta skolan. I samband med informationsträffar förtydligar vi också budskapet kring att det är viktigt att vårdnadshavare samtycker till att skolhälsojournalen från grundskolan kan lämnas över till gymnasiet. Det är viktigt att förtydliga att föräldrarnas stöttning möjlighet till stöttning av sina ungdomar blir något förändrad då hon/han påbörjar sina studier med ett internatboende. Därav är personalens vetskap om ungdomens eventuella svårigheter och behov av stöd viktigt för en så lyckad utbildningssituation som möjligt. Fler nätverksmöten Ett annat förslag som diskuterades vid framtidsverkstaden var fler nätverksmöten kring elever i behov av stöd vid påtaglig ohälsa. Under året har fler samarbetsmöten mellan skolan och viktiga personer i ungdomens nätverk skett. Det är viktigt att se till övriga personer och hur vi som skola kan samverka med det privata och professionella nätverket. Dock bör formen för nätverksmöten struktureras ytterligare. Vid vissa elevärenden har det varit svårt att samla samtliga professionella såsom psykiatrin och socialtjänsten. Orsakerna till detta kan vara att det ibland saknas en samsyn kring hur allvarligt ett bekymmer är samt olika arbetssätt i kommunerna. Utveckling av elevhälsan Vid den första kartläggningen som gjordes i februari 2009 föreslog vi att få tillgång till en skolpsykolog som stöd i bedömning kring elever som drabbas av psykisk ohälsa. Den idén blev inte verklighet av flera orsaker. Ett förbättringsförslag som lyftes på framtidsverkstaden i juni 2010 var mer resurser till elevvården. I januari 2011 anställdes en skolpsykolog vilket är en viktig resurs i det förebyggande och pågående elevarbetet. Under våren 2011 anställdes en specialpedagog. I dagsläget finns skolläkare, skolsköterska, speciallärare, specialpedagog, fritidskonsulent och kurator anknutna till det elevvårdande arbetet. Det är en klar förbättring som ger en med gedigen grund för bedömning och åtgärder kring elever med psykisk ohälsa. I dagsläget arbetas det med ett förtydligande kring ansvarsfördelningen mellan de olika yrkesrollerna och elevhälsans arbete. Information Checka-gruppen En viktig förebyggande del i personalgruppen är att diskutera alla elever med jämna mellanrum. Det är under den typen av samtal som vi har en god chans att snabbt se till förändringar i en ungdoms beteende som kan bero på att han eller hon inte mår bra. Då kan personalen snabbt stötta upp beroende på vilken typ av bekymmer som den unge har. Tidigare har kurator och fritid träffats med jämna mellanrum för att gå igenom samtliga elever på skolan. Tanken med checka-gruppen är att olika representanter ur personalgruppen träffas och går igenom eleverna. På så vis lägger vi ett gemensamt pussel och förhoppningsvis kan vi gemensamt skapa ett tryggt nät kring våra ungdomar. Må bra dagar Må bra dagar är ett koncept som funnits på Strömma av och till under flera år. Det är viktigt att gemensamt med eleverna skapa ett forum där man tillsammans diskuterar och organiserar olika typer av temadagar med fokus på att våga prova nya saker. Vi ser det som en viktig del i vårt arbete med eleverna att ge dem möjlighet att testa aktiviteter som de annars kanske inte skulle kunna eller våga göra. Gemensamma temadagar med fokus på hälsa

8 Strömma Naturbruksgymnasium 8 är också ett ypperligt sätt att skapa samhörighet bland eleverna. Vi tror att samhörighet också leder till trygghet och trivsel. Förändringar i internatboendet En återkommande fråga under framtidsverkstaden var de bekymmer som kan uppstå med ungdomar på internat, långt ifrån sina föräldrar. I dagsläget har vi cirka 150 ungdomar boendes hos oss under veckodagarna. För många blir det en stor förändring i vardagen att komma långt ifrån sitt nätverk med viktiga vuxna såsom föräldrar och släkt. Tidigare fick eleverna lämna internatet fredag eftermiddag och återkomma söndag kväll. Under senvåren 2010 genomfördes en förändring då vi inte längre tar emot elever på söndagar. Det betyder att ungdomen ges möjlighet att vara tillsammans med sitt nätverk på hemmaplan ytterligare en kväll under helgen. Vi tror att det har en positiv effekt för de allra flesta. Kompetensutveckling En viktig del i projektet har handlat om kompetensutveckling för personalen kring psykisk ohälsa. Under projekttiden har vi haft en storföreläsning för personalen på temat psykisk ohälsa. I dagsläget undersöks möjligheten för en större utbildningssatsning för personal på de olika naturbruksgymnasierna som tillhör Västra Götalandsregionen gällande prevention samt bemötande av ungdomar med/risk för psykisk ohälsa. Erfarenheter av vårt arbete Vi kommer att slutföra projektarbetet i juni 2011 med en uppföljande framtidsverkstad. Då det största delen av arbetet är gjort så kan vi belysa ett antal punkter från vår projekttid. När vi beslutade oss för att gå in i projektet var ett av dess mål att vi kollegor bör diskutera och reflektera mer kring frågor som berör psykisk ohälsa ur ett könsperspektiv. Ett annat huvudsyfte var att förändra och förbättra situationen för våra elever som drabbas av ohälsa. Det tar tid att delta i ett förändringsprojekt. Många pratar om bristen på tid, vilket även varit en del av vårt projekt. Det är mycket som vi efterhand tänker att vi kunde gjort annorlunda, samtidigt som att vårt utvecklingsarbete har fått konkurera med faktiskt elevarbete. Projektet har därmed många gånger fått stå tillbaka med anledning av elevarbetet och de situationer som kräver omedelbar insats och uppmärksamhet. Vi anser dock att det fungerat mycket väl att lämna verksamheten ett antal dagar under projekttiden varit det mest effektiva sättet att kunna arbeta ostört. Detta kan givetvis bero på vilken typ av arbetsplats man arbetar på. Vi önskar såhär i efterhand att vi avsatt mer tid till att arbeta med vårt projekt på annan plats tillsammans med våra kollegor i arbetsgruppen som bildades vid projektets start. Tidsbrist leder också till att kollegor inte har utrymme att engagera sig så mycket som de önskar. I vår verksamhet, likt många andra, uppstår det perioder då mycket arbete ska utföras. Vi har också ett något mer tidsbundet år med terminer och lov vilket skapar mindre flexibilitet och utrymme. Den återkommande frågan i diskussionen är dock hur mycket behöver man ta hänsyn till enskilda ungdomars psykiska mående samtidigt som att vi skall erbjuda dem en normal skolmiljö? Ja svaret på den frågan är inte enkel. Det vi vet och som vi har lärt oss innan projektets start, och som förstärkts under projektets gång, är att psykisk ohälsa är inget tillstånd som vi kan lämna därvid. Det behövs alltid en organisation i någon form kring de ungdomar som inte mår bra. Därmed är det viktigt att gemensamt arbeta för att eleven och dess föräldrar känner sig trygga med att förmedla information till oss. För att de skall känna

9 Strömma Naturbruksgymnasium 9 tilltro och trygghet behöver vi visa på en öppenhet och förståelse. Det tror vi att skolans personal gör på ett bättre sätt idag än tidigare. Frågan om psykisk ohälsa väcker ibland frågetecken och rädsla. Beroende på vilken position man har på vår arbetsplats så kommer du som personal mer eller mindre nära enskilda elever som inte mår bra. Ungdomars mående är ändock rubriker som fyller samhällsdebatten med jämna mellanrum. Därmed upplever vi att ingen ser att frågan är oviktigt för skolpersonal. Att arbeta med elever med psykisk ohälsa innebär många gånger ett långsiktigt arbete, som tar tid att planera och genomföra. Framtiden och återstående arbete I juni 2011 kommer vi att genomföra en uppföljande Framtidsverkstad. Det beslutades i samband med Framtidsverkstaden i juni Syftet med verkstaden är att sätta fokus på vilka förbättringar vi nu har genomfört under projektiden. Sammanfattningsvis; blev det som vi tänkte? Vi kan redan nu se att det finns en del handlingsplaner som inte blivit genomförda såsom det var tänkt. Inte därmed sagt att inget blivit gjort, utan kanske snarare att förbättringsområden har fått en annan huvudfråga vid diskussioner i personalgruppen. En del av vårt förbättringsarbete har precis börjar. Vi kan inte mäta effekter och skillnader i dagsläget. Förhoppningen är dock att alla de som deltagit i olika delar av projektets arbete bär med sig frågeställningar och förhållningssätt under sitt framtida arbete med eleverna. Ingen elev är den andra lik, alla bär med sig sina individuella erfarenheter.

10 Strömma Naturbruksgymnasium 10 Kontaktuppgifter Rektor Peter Gustavsson Fritidskonsulent Kristin Hansson Kurator Lottie Norén Naturbruksgymnasiet Strömma Sätila

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan En del av det livslånga lärandet Innehållsförteckning Inledning...3 Verksamhetsperspektiv...5 Prioriterade mål... Resultat och måluppfyllelse... Medborgarperspektiv...6

Läs mer

vårdförbundet blekinges gymnasieskola

vårdförbundet blekinges gymnasieskola vårdförbundet blekinges gymnasieskola Gymnasieskola med internat för ungdomar med Aspergers syndrom eller högfungerande autism Vårdförbundet Blekinge erbjuder en fyraårig praktisk och teoretisk utbildning

Läs mer

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet

Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Likabehandlingsplan för Nobelgymnasiet Postadress: Nobelgymnasiet, 651 84 Karlstad Besöksadress: Nokiagatan 20. Webb: karlstad.se/nobelgymnasiet Tel: 054-540 15 00 E-post: nobelgymnasiet@karlstad.se 1

Läs mer

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 2015-05-11 HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN 2015-2018 GOD UTBILDNING I TRYGG MILJÖ 1. INLEDNING Ulricehamns kommun behöver förbättra resultaten i grundskolan, särskilt att alla elever

Läs mer

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola 2012-12-20 Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola Barn- och utbildningsförvaltningen Lindesbergs kommun Beslutad av Barn- och utbildningsnämnden 2012-12-20 Innehåll

Läs mer

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN

HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN HALVÅRSRAPPORT FRÅN UTSIKTEN Personal Projektledare: Ingrid Selin, socionom och socialsekreterare Övriga coacher: Inger Burman, samordnare, FK:s interna grund-och vidareutbildning samt mångårig erfarenhet

Läs mer

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten

Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Handlingsplan för att motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Bildningscentrum Facetten Gymnasieskolan läsåret 2015/16 Alla elever på Bildningscentrum Facetten ska känna sig

Läs mer

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2009/10 1. Inledning Förskoleklassens kvalitetsredovisning har sammanställts av rektor. Underlag för sammanställningen är arbetslagets utvärdering

Läs mer

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Skola för hållbar utveckling

Skola för hållbar utveckling Förnyad ansökan till utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Skolans namn: Tegs centralskola www.skolverket.se/hallbarutveckling Ansökan med bilagor skickas in via e-post till skolverket@skolverket.se

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE KVALITETSRAPPORT - REKTOR Enhet: KAPLANSKOLAN, EE, EC, VF och EN. Rektor: Kristin Lundholm. Frågor att besvara KUNSKAPER Måluppfyllelse och resultat 1 Beskriv i vilken grad

Läs mer

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2)

Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Redovisning av befintlig verksamhet (bilaga 2) Praktik och tidsbegränsade anställningar med statligt stöd från Arbetsförmedlingen sker på kommunens förvaltningar samt i kommunens för ändamålet skapade

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet: 1 Vår vision: Vår vision på Långängskolan är att alla elever ska vara trygga, trivas och må bra. Ingen ska utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. På Långängskolan skall alla elever och

Läs mer

Information skolpliktsbevakning

Information skolpliktsbevakning INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2007-2008 Nya Slättängsgårdens förskola Bollebygds kommun 1. Verksamhetens förutsättningar 1.1. Om verksamhetsområdet Slättängsgårdens förskola har idag fyra avdelningar och

Läs mer

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 SKN 468/14 Elevhälsoplan Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef 2014-04-14 Innehåll Inledning... 3 Elevhälsa allas ansvar... 3... 4 Förhållningssätt...

Läs mer

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14

Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling. Valåsskolan Läsår 13/14 Barnomsorgs-och utbildningsförvaltningen Valåskolan Målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter och förhindra kränkande behandling Valåsskolan Läsår 13/14 Grundskolan, Förskoleklassen

Läs mer

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr 43-2014:7911 1(6) Barn- och utbildningsförvaltningen Barn- och utbildningskontoret Ewa Johansson, Rektor 0171-529 58 ewa.johansson@habo.se Yttrande över beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Futurum

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad Elevhälsa UTDRAG UR 2 KAP. 25 SKOLLAGEN (2010:800) För elever i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE

BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE BARN OCH ELEVHÄLSA I LYCKSELE - en decentraliserad och sammanhållen verksamhet med relationskompetens som grund. Lycksele - staden i Lappland 12426 inv 1260 elever i år F-9 27 elever i särskolan 604 barn

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo.

Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Helene Ottevik-Karlsson Rapport Datum 2014-06-13 Dnr SN13/45 Sida 1 (6) Slutrapport delprojektet barn som anhöriga, Vi möter barn som anhöriga i Habo. Projektansvariga Betty Svensson IFO chef Socialförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan Kvalitetsredovisning Björkhagaskolan 2011-2012 1 1. Grundfakta Enhetens namn: Björkhagaskolan Verksamhetsform: Grundskola Antal elever (15 oktober): 320 Elevgruppens sammansättning ålder, genus och kulturell

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium

Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Revisionsrapport Elevers övergångar från grundskola till gymnasium Katrineholms kommun April 2010 Marie Lindblad 2010-05-06 Marie Lindblad Kerstin Svensson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Bakgrund

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN 2014-2015 1 LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 Innehållsförteckning: sida 3: Mål och vision. Så säger lagen. YTTERBYSKOLAN sida 4: Ansvarsfördelning för arbetet kring likabehandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6 a för planen Vår vision Granbergsskolan är en F-9-skola beläget i utkanten av centrala Bollnäs med närhet till skog och natur. Skolan

Läs mer

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING. Bakgrund styrdokumenten säger: Det demokratiska uppdraget är formulerat i skollagen, läroplaner och kursplaner. Det består

Läs mer

Elevhälsa 2014-01-15/CA

Elevhälsa 2014-01-15/CA 2014-01-15/CA Om skolan 1. Österåkers gymnasium grundtankar och riktlinjer 2. Lokal arbetsplan/verksamhetsplan 2013/2014 med prioriterade mål 3. Elevhandbok 4. Personalhandbok 5. Elevhälsa med bl.a. -

Läs mer

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016

Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN Mot kränkande behandling, och diskriminering FÖR PÅRYDSSKOLAN 2015-2016 Vår vision Pårydsskolan skall vara en plats där elever och personal trivs och känner trygghet. Vårt mål Vårt

Läs mer

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan 2009-09-23 Mariebergsskolans vision och uppdrag Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. Uppdraget

Läs mer

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? 2011-12-07 Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar? Den 1 juli 2011 började den nya skollagen att tillämpas 1. Lagen tydliggör alla barns/elevers rätt till

Läs mer

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen

Söderköpings kommun. Vår värdegrund som ledstjärna i vardagen N E K O B I V Vi-boken du håller i beskriver vår värdegrund och innehåller tolkningar från de medarbetare som hittills varit involverade i processen. I boken finns även plats för egna reflektioner. Susanne

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun Bilaga 1 Dnr 400-2015:6585 efter kvalitetsgranskning av utbildningen på språkintroduktion vid Huddingegymnasiet i Huddinge kommun 1 (12) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter om Huddingegymnasiet Resultat

Läs mer

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid PM Tyresö kommun 2011-04-14 Utvecklingsförvaltningen 1 (13) Judit Kisvari Diarienummer 2010/GAN0034 Gymnasie- och arbetsmarknadsnämnden Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid Förslag till beslut

Läs mer

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(11) 2014-02-20 Norrsätraskolans kvalitetsredovisning 2013-2014 1. Organisation Skolan består av 2 arbetslag F-3, 4-6. Vi är uppdelade i två byggnader

Läs mer

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning.

Elevhälsans arbete. - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Elevhälsans arbete - En intervjuundersökning med fokus på vilka aktiviteter som genomförs och i vilken utsträckning. Sammanfattning Elevhälsan tar redan i dag stort ansvar för frågor som gäller psykisk

Läs mer

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. för Landvetterskolans tidigaredel 2009-10-21

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling. för Landvetterskolans tidigaredel 2009-10-21 Likabehandlingsplan för Landvetterskolans tidigaredel Handlingsplan mot alla former av kränkande behandling 2009-10-21 Innehåll 1. Ställningstagande 3. 2. Mål 3. 3. Åtgärder för att nå målen 4. 4. Förebyggande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan Lokal arbetsplan Tokarpsskolan Verksamhetens organisation Tokarpsskolan är en F-9 skola, vilket innebär att eleverna är mellan 6 till 16 år. Skolan är indelad i olika arbetslag, F-3 DE, 4-6 DE, 7-9 DG

Läs mer

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-03-26 Handläggare: Björn Johansson Heléne Wallerstedt Telefon: 08 508 33 818 076 12 90 780 Till Utbildningsnämnden

Läs mer

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och

kuratorer, psykologer, skolsköterskor, specialpedagoger (förskola), innebär att två rektorer finns i psykolog, och Fråga 1: Hur är kommunens stödteam uppbyggt. Vilka verksamheter ingår? Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv I nuläget har vi det som kallas Stödteamen är Psykolog, kurator, Följande yrkesgrupper

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA Rev ELEVHÄLSOPLAN FÖR UDDEVALLA GYMNASIESKOLA AGNEBERG AKADEMI SINCLAIR MARGRETEGÄRDE ÖSTRABO 1 ÖSTRABO Y POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX POSTGIRO 451 81 Uddevalla Skolgatan 2 0522-69 68 50 0522-697410

Läs mer

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå

Kom Med projektet. Samordningsförbundet Skellefteå Kom Med projektet Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skellefteå kommun och Landstinget Halvårsrapport 2008-02-16 2008-09-16 Rapporten sammanställd av: Anneli Edvinsson,

Läs mer

Kollegialt lärande i skolan

Kollegialt lärande i skolan Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar

Läs mer

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016

Gefle Montessoriskolas. Handlingsplan för elevhälsa. Läsåret 2015/2016 Gefle Montessoriskolas Handlingsplan för elevhälsa Läsåret 2015/2016 Kunskap är glädje Planen är reviderad 2015-09-15 och omfattar förskoleklass, skola, skolbarnomsorg (fritidshemmet) från förskoleklass

Läs mer

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande

Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-

Läs mer

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Rapport Dagmarprojekt När man mår dåligt Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Projektledare Bosse Larsson, 2002 Handledare Med.dr. Mikael Sandlund Bakgrund Under de

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008. Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning 2007-2008 Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet BRITTA ODEVALL-MÄKI 2008 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2007-2008. Avseende Barn- och

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015 Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010

Kvalitetsredovisning 2010 Kvalitetsredovisning 2010 FRITIDSHEM Ladubacksskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Tina Persson 2011-06-08 Innehåll 1 Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen 5 2 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016

Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Mölstadskolans Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Denna plan gäller för Mölstadskolan F-6 samt fritidshemmet 2015-2016 Upprättad augusti 2015 1 Innehållsförteckning Mölstadskolan,

Läs mer

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Sinntorpsskolan F-3s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, Förskoleklasser, Fritidshem Läsår 2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23 2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan

RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling

Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling 1 Sotenässkolans årliga plan mot kränkande behandling Mål och vision Vi vill att alla elever efter sin skoltid vid Sotenässkolan skall känna till sina starka sidor och vara stolta över dem. Detta blir

Läs mer

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning

FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING SID 1 (5) 2009-03-01 FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN Bakgrund Staden gjorde 2005 en utredning om var samordnings-

Läs mer

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink

Utbildningskontoret. Kvalitetsredovisning 2009. Järna Grundskola. Ansvarig chef: Anders Ydebrink Utbildningskontoret Kvalitetsredovisning 2009 Järna Grundskola Ansvarig chef: Anders Ydebrink Inledning 2009 har varit ett tufft år ekonomiskt. Det har inneburit hårda ekonomiska åtstramningar. Hade vi

Läs mer

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem

NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller

Läs mer

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013

Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(14) Margareta Skog 2013-06-24 Jäderfors skolas kvalitetsredovisning 2012-2013 Inledning Järbo/Jäderfors ro kvalitetsredovisar sin verksamhet

Läs mer

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter

Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Kungsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 6-9, Kungsskolan Ansvariga för planen Klas Lundström Vår vision Skolan

Läs mer

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01

Elevhälsoplan Alléskolan. Reviderad 2014-09-01 Elevhälsoplan Alléskolan Reviderad 2014-09-01 1 Elevhälsoplan Reviderad 2014-09-01 Förord Alléskolan är en skola som präglas av trivsel, trygghet och allas utvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och förutsättningar.

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan ÅMÅLS KOMMUN Barn- och elevhälsoplan Plan för arbete med elevhälsa i förskola och grundskola i Åmåls Kommun Barn- och utbildningsnämnden 2012-01-01 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Elevhälsans uppdrag 2. Resursenheten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hökåsenskolan. Ann Hammarström, rektor Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hökåsenskolan Ann Hammarström, rektor Innehåll Grunduppgifter... 4 Namn på skolan/fritidshemmet som planen omfattar... 4 Verksamhet... 4 Vår vision... 4

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.

Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar

Läs mer

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015

Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015 Bjärnums skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Årskurs 7-9 Läsåret 2014-2015 Upprättad 2014-10-03 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Definitioner av centrala begrepp... 3 3. Personalens

Läs mer

Akademi Sinclair 2015

Akademi Sinclair 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Akademi Sinclair 2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Detta dokument ska årligen utvärderas och återupprättas. Antagen av elever

Läs mer

Lokal likabehandlingsplan 2015-2016

Lokal likabehandlingsplan 2015-2016 Lokal likabehandlingsplan SYAB Transportgymnasium Diskrimineringslagen 3 kap 16 En utbildningsanordnare som avses i 14 ska varje år upprätta en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att

Läs mer

Reviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Reviderad 20160107. Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Reviderad 20160107 Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun Bakgrund Regeringen har fastställt en ny skollag och en samlad läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmen. Den nya

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande 2010-03-22 Sid 1 (10) Staffansgården-Pumpmakargården och Hammargården Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Ht 2010-Vt 2011 På våra förskolor skall alla barn känna trygghet, bli sedda för

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Vaxö Skola BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Vaxö Skola grundskolan, fritidshemmet Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för grundskolan och fritidshemmet

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun 2014-2015 Bli den du är! Var och en ska kunna bli allt det som den har förutsättning att bli! Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun Elevhälsan ska bidra

Läs mer

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan Beslut Skolinspektionen 2015-08-27 Göteborgs stad infoaeduc.boteborg.se Gymnasieskolenhetschef och rektorer vid Hvitfeldtska gymnasiet mikael.o.karlssonaeduc.ciotebord.se amela.filipovicaeduc.qotebord.se

Läs mer

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013 Verksamhetsområde förskoleklass Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Arbetet i verksamheten Kunskaper, utveckling och lärande Den fria leken

Läs mer

Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kristinedalskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, skolbarnsomsorg, förskoleklass och grundsärskola Ansvariga för planen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun. Plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2013/14 för verksamheten på Långaröd skola i Hörby kommun. Ansvarig för planen Rektor Ulla-Britt Evers-Lidheimer Målsättning Alla elever på Långaröd

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015 En samlad elevhälsa i Nordmalings kommun Bakgrund I och med den nya skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska

Läs mer

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Pedagogiskt nätverk skolkultur Pedagogiskt nätverk skolkultur Kundvalskontoret Upplands Väsby kommun 2013 Rapport Nätverksledare Linda Ireblad Harris 21013-12-07 08-594 213 60 Dnr: linda.irebladharris@vittra.se UBN/2014:15 Utbildningsnämnden

Läs mer

Sammanfattning på lättläst svenska

Sammanfattning på lättläst svenska Sammanfattning på lättläst svenska Utbildning är en av de viktigaste sakerna för ungdomars framtid. Ungdomar som saknar gymnasieutbildning riskerar att bli arbetslösa och få det svårt på många andra sätt.

Läs mer

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever Organisation i Vännäs kommun 2014 Beslutat på ledarlag 2014-03-19 Innehåll FÖRUTSÄTTNINGAR, SYFTE OCH MÅL... 3 Syfte... 3 Mål... 3 ORGANISATION...

Läs mer

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium

STUDERANDEVÅRDSPLAN. Pargas svenska gymnasium STUDERANDEVÅRDSPLAN Pargas svenska gymnasium 1. Allmänt Målet med studerandevården i gymnasiet är att främja de studerandes lärande, hälsa och välbefinnande och värna om hela läroanstaltens välbefinnande

Läs mer

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x Skolkollen nr 10 Särskilt stöd, rätt utbildning Stämmer Stämmer vis Stämmer x INSATSER För att uppmärksamma elever i behov av stöd lyfter varje arbetslag i elevhälsan de elever som riskerar att nå målen.

Läs mer

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling.

2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 2015-08-11 Välkommaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola Ansvariga för planen Skolledning Vår vision Välkommaskolan

Läs mer