Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning"

Transkript

1 Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ Ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Huvudkontoret VO Funktionshinder, sjukersättning, aktivitetsersättning och arbetsskador Version 9. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar...8 Sammanfattning...9 Läsanvisningar Inledning En sammanhållen sjukförsäkringsprocess Införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och lagändringarna sedan 2008/ Vägledning i fem delar Bemötande Under tid med ersättning allmänt Försäkringskassans ansvar Den försäkrades medverkan och ansvar Andra aktörer Samverkan med Arbetsförmedlingen Rehabilitering och plan för återgång i arbete Rehabilitering under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning Metodstöd plan för återgång i arbete När ska planen för återgång i arbete tas fram? Förhållningssätt Hur ska planen tas fram? Vad ska planen innehålla? Genomförande och uppföljning Om arbetsförmågan inte utvecklas enligt plan för återgång i arbete Om den försäkrade vägrar medverka Plan för återgång i arbete och plan för aktiviteter När aktivitetsersättningen upphör för att den försäkrade fyller 30 år Ändringar från och med den 1 januari Metodstöd Information när aktivitetsersättningen upphör för att den försäkrade fyller 30 år Arbetslivsintroduktion Avstämningsmöte Sjukpenninggrundande inkomst, sjukpenning och sjukpenning i särskilda fall Särskilt högriskskydd efter period med aktivitetsersättning Sjukersättning Vad gäller när sjukersättning eller aktivitetsersättning upphör? Sjukpenninggrundande inkomst (SGI) Avstämningsmöte med arbetsgivaren Avstämningsmöte med socialtjänsten Överlämningsmöte till Arbetsförmedlingen Sjukpenning sedan sjukersättning eller aktivitetsersättning har upphört Arbetsskadelivränta Särskilt högriskskydd efter period med aktivitetsersättning Samordningsansvar

4 4 Förnyad utredning och efterkontroll Förnyad utredning eller efterkontroll? Förnyad utredning Beslut om tidpunkt för förnyad utredning När ska förnyad utredning göras? Hur ska förnyad utredning göras? Metodstöd Vem beslutar när den förnyade utredningen är gjord? Metodstöd När ska den förnyade utredningen avslutas? Efterkontroll Metoder för utredning och samordning under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning Allmänt om metoder för utredning och samordning Metodstöd SASSAM-kartläggning Besök hos den försäkrade Gemensam kartläggning med Arbetsförmedlingen Metodstöd gemensam kartläggning Avstämningsmöte Medicinskt underlag Läkarutlåtande om hälsotillstånd Särskilt läkarutlåtande Läkarutlåtande efter teamutredning Detaljerat läkarutlåtande från annat EU/EES-land Ersättning för läkarutlåtanden och särskilda läkarutlåtanden Ersättning till läkaren Ersättning till försäkrade Metodstöd Ersättning för fördjupade läkarutlåtanden i vissa fall Sjukpenning i samband med utredning för försäkrade som har partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning Utredning genom arbetsprövning Försäkringsmedicinsk rådgivares bedömning Utredning när den försäkrade vistas eller bor i annat land än Sverige Förfrågan hos arbetsgivare med flera Metodstöd Överlämningsmöte Aktiviteter för dem som har aktivitetsersättning Aktivitetsersättning ska stimulera till aktivitet Försäkringskassans ansvar Vad avses med aktiviteter? Exempel på aktiviteter Vissa verksamheter och åtgärder ses inte som aktiviteter Vad menas med en lämplig aktivitet? Arbetslivsinriktad rehabilitering och aktiviteter Undersöka den försäkrades förutsättningar Planering av aktiviteter Syftet med gemensam planering och plan för aktiviteter Övergripande mål och delmål Ställningstagande till aktivitet och lämplighet Plan för aktiviteter Följa upp Kostnader i samband med aktiviteter Kursavgifter Avgifter för idrottsaktiviteter

5 6.18 Anmälningsavgifter och medlemsavgifter Kostnader för studiematerial och arbetsmaterial Kostnader för resor Utbetalning av särskild ersättning Möjlighet till fortsatt aktivitet vid övergång till sjukersättning Försäkrade som har tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning Allmänt Försäkringskassans ansvar Underrättelse till Arbetsförmedlingen Ersättning till Arbetsförmedlingen och Samhall AB Arbetsförmedlingens ansvar Meddelande om åtgärder Underrättelse om förändringar i anställningen Omprövning, ändring och överklagande Vilande sjukersättning och aktivitetsersättning Syftet med vilande ersättning Nya bestämmelser gällande vilande aktivitetsersättning från 1 januari Vem kan få vilande ersättning? Metodstöd När är det aktuellt med vilande ersättning? Ansökan om vilande ersättning Flera perioder med ersättning Metodstöd vad ska Försäkringskassan utreda inför beslut om vilande ersättning? Vilandeperiodens längd Sjukersättning Aktivitetsersättning Flera perioder med vilande ersättning Aktivitetsersättning efter vilandeperiod Vilande ersättning vid förvärvsarbete Helt eller delvis vilande sjuk- eller aktivitetsersättning vid förvärvsarbete Månadsbelopp när sjuk- eller aktivitetsersättning är vilande vid förvärvsarbete Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning vid studier Vid vilka studier är det aktuellt med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning? Från och med när påverkas utbetalningen när ersättningen blir vilande? Från och med vilken månad utbetalas månadsbeloppet vid vilande ersättning vid förvärvsarbete? Vilande ersättning vid förvärvsarbete och vid studier under samma 24-månadersperiod Under perioden med vilande ersättning Metodstöd Under tiden med vilande sjukersättning Efter 24 månaders vilande sjukersättning Metodstöd Under tiden med vilande aktivitetsersättning Den försäkrade begär att vilandeförklaringen ska upphävas Försäkringskassan upphäver beslut om vilandeförklaring utan att den försäkrade har begärt det Beslut om vilandeförklaring upphävs på grund av sjukdom

6 Beslut om vilandeförklaring upphävs på grund av annan anledning än sjukdom Utbetalning av sjuk- eller aktivitetsersättning efter upphävande av vilandeförklaring Arbete eller studier inom EU/EES Anmälningsskyldighet Hur påverkas andra ersättningar när sjuk- eller aktivitetsersättning vilandeförklaras? Arbetsskadelivränta Livränta enligt 43 kap. SFB om statligt personskadeskydd Handikappersättning Bostadstillägg SGI och dagersättning Anmälningsskyldighet Vem är anmälningsskyldig? Hur ska anmälan göras? Metodstöd Hur ska anmälan göras? Anmälan om förvärvsarbete Arbete inom åttondelen omfattas av anmälningsskyldigheten När är den försäkrade inte anmälningsskyldig? Anmälan om förbättrad arbetsförmåga respektive väsentligt förbättrad arbetsförmåga Sjukersättning förbättrad arbetsförmåga Aktivitetsersättning väsentligt förbättrad arbetsförmåga Metodstöd Handläggning av anmälan Metodstöd Information om anmälningsskyldigheten Omprövning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden Grundläggande bestämmelser När är omprövning av rätten till ersättning aktuell? Sanktionsmöjligheter Omprövning av sjukersättning Förbättrad arbetsförmåga Förbättrad arbetsförmåga vid arbete Omprövning av aktivitetsersättning Väsentligt förbättrad arbetsförmåga Väsentligt förbättrad arbetsförmåga vid arbete Studier under tid med sjukersättning eller aktivitetsersättning Omprövning efter tid med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning Vad händer när någon vägrar att medverka i utredning av arbetsförmågan och i rehabilitering? Metodstöd Omprövning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden När är omprövning inte aktuellt? Fortsatt utbetalning efter det att sjukersättningen har minskats eller upphört Vilka kan få fortsatt utbetalning efter att sjukersättningen minskats eller upphört? Metodstöd handläggning vid fortsatt utbetalning efter beslut att sjukersättningen minskas eller upphör Återbetalningsskyldighet Interimistiska beslut

7 10.14 Metodstöd beslut i samband med ställningstagande om återkrav Eftergift Avdrag på ersättning (kvittning) Avsäga sig rätten till ersättningen Källförteckning Sakregister

8 Förkortningar AFL Ds EEG EES EU FKFS FKRS Lag (1962:381) om allmän försäkring Departementsserien Europeiska Ekonomiska Gemenskapen Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet Europeiska Unionen Försäkringskassans föreskrifter Försäkringskassans rättsliga ställningstagande FL Förvaltningslagen (1986:223) FMU FÖD JO KR KRSU LSS Prop. RAR RFFS RFV Försäkringsmedicinsk utredning Försäkringsöverdomstolen Justitieombudsmannen Kammarrätten Kammarrätten i Sundsvall Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Regeringens proposition Riksförsäkringsverkets allmänna råd Riksförsäkringsverkets föreskrifter Riksförsäkringsverket SASSAM Strukturerad Arbetsmetodik för Sjukfallsutredning och SAMordnad rehabilitering SFB SFBP SGI Socialförsäkringsbalken Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken Sjukpenninggrundande inkomst SoL Socialtjänstlagen (1993:387) 8

9 Sammanfattning I denna vägledning beskrivs vad som händer under tiden då en försäkrad har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Vägledningen ska vara ett stöd i det dagliga arbetet hos Försäkringskassan så att bestämmelserna tillämpas på ett riktigt sätt. Sjukersättning och aktivitetsersättning regleras i socialförsäkringsbalken (SFB). Det finns fler vägledningar som handlar om sjukersättning och aktivitetsersättning. Villkoren för rätt till ersättning och vilken ersättning som betalas ut beskrivs i vägledning 2004:9 Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till ersättning, beräkning m.m. Vägledning 2008:1 och vägledning 2010:2 beskriver inverkan av EU:s regler och bestämmelser i konventioner. De särskilda reglerna för försäkrade som har beviljats sjukersättning tills vidare enligt de regler som gällde före den 1 juli 2008 beskrivs i vägledning 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m. De olika kapitlen i denna vägledning Kapitel 1 beskriver det övergripande syftet med lagstiftningen och det förhållningssätt som ska prägla Försäkringskassans arbete. Kapitel 2 beskriver Försäkringskassans och den försäkrades ansvar under tiden den försäkrade har sjukersättning eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Kapitel 3 handlar om rehabilitering och plan för återgång i arbete som är en viktig del i arbetet med hela sjukförsäkringen. Kapitel 4 beskriver bakgrunden till bestämmelsen och Försäkringskassans ansvar för förnyad utredning och efterkontroll när den försäkrade har sjukersättning tills vidare. Kapitel 5 beskriver de gemensamma metoder som Försäkringskassan har tagit fram för ohälsoarbetet och som används i utrednings- och uppföljningsarbetet. Kapitel 6 handlar om möjlighet att delta i aktiviteter för den som har aktivitetsersättning. Kapitel 7 handlar om att för den som har tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning ska särskilda insatser göras för att han eller hon ska kunna få en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan. Kapitel 8 beskriver hur den försäkrade med vilande sjukersättning och aktivitetsersättning kan pröva sin arbetsförmåga eller studera utan att rätten till ersättningen riskeras. Kapitel 9 beskriver anmälningsskyldighet. 9

10 Kapitel 10 handlar om omprövning av rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden, till exempel vid ökad försörjningsförmåga. 10

11 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis samt för Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden. Vägledningen innehåller också en beskrivning av hur man ska handlägga ärenden och vilka metoder som då ska användas för att åstadkomma både effektivitet och kvalitet i handläggningen. Rubriken till sådana kapitel eller avsnitt inleds med ordet Metodstöd. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden och interna styrdokument, förarbeten, rättsfall, JO-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I bilagan till vägledningen finns också en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningens innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Historikbilaga Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i denna version av vägledningen. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 11

12 1 Inledning 1.1 En sammanhållen sjukförsäkringsprocess En grundtanke med hela sjukförsäkringsprocessen och samordningsuppdraget är att den hänger samman. Det är viktigt att se hela sjukförsäkringsprocessen som omfattar sjukpenning, samordnad rehabilitering, sjukersättning och aktivitetsersättning som en helhet. Försäkringskassans uppgift är att verka för en väl fungerande sjukförsäkringsprocess som ger rätt ersättning i rätt tid och syftar till att tillvarata de försäkrades arbetsförmåga och underlätta och påskynda återgång i arbete. 1.2 Införandet av sjukersättning och aktivitetsersättning och lagändringarna sedan 2008/2009 Förtidspensionen gjordes den 1 januari 2003 till en del av sjukförsäkringen i stället för en del av pensionsförsäkringen. Ett viktigt syfte var att få en finansiellt sammanhållen försäkring som innefattar alla ersättningsfall på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska arbetsförmågan. Detta oberoende av hur lång tid nedsättningen beräknades bestå. Några förändringar beträffande bedömningen av arbetsförmåga genomfördes inte. Ett annat lika viktigt syfte med förändringen var att unga försäkrade med varaktigt nedsatt arbetsförmåga skulle få ett särskilt stöd, genom att få aktivitetsersättning. Denna ersättningsform ska stimulera till aktiviteter utan att den ekonomiska tryggheten påverkas. Den 1 juli 2008 infördes ett antal åtgärder för att effektivisera sjukskrivningsprocessen med tidiga insatser för att i högre grad ta till vara arbetsförmågan. En rehabiliteringskedja gäller nu och den har fasta tidpunkter för prövning av arbetsförmågan vid sjukskrivning. Samtidigt skärptes kraven för att få sjukersättning tills vidare och ersättningen kan nu endast betalas ut när arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt sett mot hela arbetsmarknaden. Inom aktivitetsersättningen gjordes förändringen att bedömningen om arbetsförmågans nedsättning skulle göras sett mot hela arbetsmarknaden. Från samma tidpunkt avskaffades ersättningsformen tidsbegränsad sjukersättning. Övergångsbestämmelser till äldre bestämmelser gällde t.o.m. december (Prop. 2007/08:136 En reformerad sjukförsäkringsprocess för ökad återgång i arbete) Den 1 december 2008 trädde regler i kraft som syftar till att underlätta för personer som har sjukersättning tills vidare enligt 7 kap. 1 och 3 den numera upphävda AFL i lydelsen före den 1 juli 2008 att använda en restarbetsförmåga. De nya reglerna innebär bland annat att Försäkringskassan under vissa förutsättningar inte gör någon ny prövning av rätten till sjukersättning även om den försäkrades arbetsförmåga har förbättrats. De 12

13 särskilda reglerna för sjukersättning syftar till att ge försäkrade som har en restarbetsförmåga den stimulans och den försörjningstrygghet som behövs för att både våga och bli motiverad till att ta vara på sin återstående arbetsförmåga. För att försäkrade som använder sin förbättrade arbetsförmåga till förvärvsarbete inte ska kunna ha förvärvsinkomster i obegränsad omfattning samtidigt som hela den beviljade sjukersättningen betalas ut minskas ersättningen, genom ett avräkningssystem med steglös avräkning. (Prop. 2007/08:124 Från sjukersättning till arbete s. 47 ff.) På detta sätt har ett sjukersättningssystem i två delar skapats. Den ena delen omfattar personer som beviljats sjukersättning enligt reglerna före den 1 juli Det är dessa personer som omfattas av de särskilda reglerna för sjukersättning i 37 kap. SFB (tidigare 16 a kap. den upphävda AFL). Den andra delen omfattar personer som beviljats sjukersättning enligt de nya striktare reglerna som gäller från och med 1 juli (Prop. 2007/08:124 s. 91 samt Socialförsäkringsutskottets betänkande 2008/09: SfU4 Från sjukersättning till arbete, s. 12) Försäkrade som beviljas sjukersättning tills vidare enligt reglerna från och med den 1 juli 2008, omfattas exempelvis av reglerna för vilande sjukersättning. Från och med den 1 januari 2009 ändrades reglerna för anmälningsskyldighet och reglerna för vilande ersättning vid arbete (110 kap. 46, 47 och SFB samt 36 kap SFB). Även reglerna för minskning eller indragning (numera omprövning) av sjukersättning ändrades den 1 januari 2009 (36 kap SFB). Socialförsäkringsbalken (SFB) trädde i kraft den 1 januari Den är en sammanhållen och heltäckande socialförsäkringslag och ersätter ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna, däribland AFL. SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A innehåller övergripande bestämmelser för socialförsäkringen som helhet. Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella definitioner. I avdelning C finns bestämmelserna om förmåner vid sjukdom och arbetsskada, vilket inkluderar de förmånsspecifika reglerna om sjukersättning och aktivitetsersättning. I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och organisatoriska bestämmelser. I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak så kallade materiella ändringar utan tidigare lagstiftning har i princip oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån. Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade skillnader mellan förmånerna. 13

14 För sjukersättning och aktivitetsersättning innebär SFB bl.a.: Att begreppet indragning enbart ska används när det rör sig om en sanktion. Att Försäkringskassan kan besluta att inte betala ut sjukersättning eller aktivitetsersättning till en försäkrad om han eller hon utan giltig anledning vägrar delta i ett avstämningsmöte, under förutsättning att han eller hon informerats om denna påföljd. Att rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning ska omprövas när en försäkrads arbetsförmåga har förbättrats respektive väsentligt förbättrats. Att omprövningen vid förbättrad respektive väsentligt förbättrad arbetsförmåga kan resultera i ett beslut att ersättningen minskas eller att rätten till ersättningen upphör. Från och med den 1 januari 2013 ändrades reglerna för vilande aktivitetsersättning (36 kap d SFB). En annan ändring som började gälla den 1 januari 2013 är att de försäkrade vars aktivitetsersättning upphör på grund av att de fyller 30 år omfattas av möjligheten att kunna delta i arbetslivsintroduktion samt av rätten att kunna få sjukpenning i särskilda fall, rehabiliteringspenning i särskilda fall och boendetillägg. 1.3 Vägledning i fem delar Samtliga vägledningar inom området sjukförmåner ska bilda en enhet. Tillämpningen av reglerna för sjukersättning och aktivitetsersättning finns beskrivet i fem vägledningar. Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till ersättning, beräkning m.m. Vägledning 2004:9 handlar om hur den försäkrade får sjukersättning och aktivitetsersättning. Där står bland annat vem som är försäkrad bedömningen av rätten till ersättning hur ersättningen beräknas beslut om ersättning och utbetalning av ersättningen samordningsregler och avdrag omvandling av förtidspension och sjukbidrag, ålderspensionsrätt och övergångsbestämmelser. 14

15 Sjukersättning och aktivitetsersättning under tid med ersättning Vägledning 2007:1 handlar om vad som händer under tiden den försäkrade har sjukersättning och aktivitetsersättning. Där står bland annat om hur Försäkringskassan ska arbeta med att samordna rehabiliteringsinsatser, där ett viktigt verktyg är plan för återgång i arbete förnyad utredning, efterkontroll och de gemensamma metoderna som finns för detta arbete särskilda insatser för försäkrade som har tre fjärdedels sjukersättning vilande sjukersättning och aktivitetsersättning omprövning av rätten till sjukersättning och aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden och anmälningsskyldigheten Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m. Vägledning 2008:3 handlar om de särskilda reglerna i 37 kap. SFB för personer som har sjukersättning tills vidare enligt reglerna före den 1 juli Där står det bland annat om arbete enligt reglerna om steglös avräkning för de försäkrade som förvärvsarbetar och har inkomst på den del som de har sjukersättning för vilka regler som gäller vid oavlönat arbete, vid studier m.m. samordningen med andra förmånsslag i samband med beslut om steglös avräkning Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledning 2010:2 beskriver förmåner vid invaliditet enligt EU:s förordningar 883/2004 och 987/2009. Vägledningen beskriver också reglerna i de konventioner om social trygghet som rör sjukersättning och aktivitetsersättning, förutom den nordiska konventionen. Sjukersättning och aktivitetsersättning förmåner vid invaliditet enligt förordning 1408/71 Vägledning 2008:1 beskriver förmåner vid invaliditet utifrån reglerna i förordningarna 1408/71 och 574/72. Dessutom finns här beskrivet bestämmelserna i den nordiska konventionen om social trygghet. 1.4 Bemötande Människor som kontaktar Försäkringskassan ska bli bemötta på ett respektfullt sätt, oavsett kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuella läggning eller funktionshinder. De ska också kunna räkna med att deras identitet inte ska påverka beslutet. Förutsättningar för bra möten och handläggning påverkas av personernas kunskap, inlevelse, förväntningar, förhållningssätt och maktpositioner. Det är viktigt att ha inlevelse och respekt i mötet. Det är också viktigt att tänka 15

16 på att den personen som har behov av en offentlig tjänst befinner sig i en beroendesituation. När det gäller en fråga om ersättning för inkomstbortfall är personen beroende av den som beslutar om ersättningen. Att i sitt arbete ha uppgiften att ge stöd till andra innebär att ha makt över andra. (Riksförsäkringsverket, De handikappolitiska målen och socialförsäkringsadministrationen, 2003) 16

17 2 Under tid med ersättning allmänt Detta kapitel beskriver Försäkringskassans och den försäkrades ansvar under tiden den försäkrade har sjuk- eller aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Kapitlet beskriver också samverkan med andra aktörer. Vad som sägs i kapitlet gäller såväl under tiden med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga som med sjukersättning. Kapitlet omfattar inte aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång. I stället hänvisas till vägledning 2004:9 Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till, beräkning m.m. kapitel Försäkringskassans ansvar Försäkringskassan har ett generellt ansvar för att rehabiliteringsbehovet klarläggs för en försäkrad som drabbats av sjukdom eller skada, och att de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering (29 31 kap. SFB). Försäkringskassan ska undersöka om den försäkrade helt eller delvis kan försörja sig själv genom arbete efter medicinsk behandling, medicinsk eller social rehabilitering och arbetslivsinriktad rehabilitering. Åtgärderna anges i 27 kap. 6 SFB; kap. SFB och 110 kap. 13 SFB. Rätten till rehabilitering är både en bosättningsbaserad och en arbetsbaserad förmån och gäller således oavsett om den försäkrade får ersättning utbetald från sjukförsäkringen eller inte (5 kap. 9 SFB och 6 kap. 6 SFB). Syftet med rehabiliteringen är att den försäkrade ska få tillbaka arbetsförmågan och förutsättningar för att försörja sig själv genom förvärvsarbete (29 kap. 2 SFB). När det finns förutsättningar för rehabilitering ska Försäkringskassan samordna och utöva tillsyn över de insatser som behövs (30 kap. 8 SFB; vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering). Försäkringskassan ska också vara ett stöd till den försäkrade och då motivera och stimulera till en aktiv medverkan i rehabilitering (prop. 1990/91:141 Rehabilitering och rehabiliteringsersättning, s. 47). Försäkringskassan ska undersöka om den som beviljats aktivitetsersättning har förutsättningar att delta i aktiviteter. Försäkringskassan ska också erbjuda möjligheten att delta i aktiviteter och samordna och planera aktiviteterna tillsammans med den som har aktivitetsersättning så att förutsättningarna för att förbättra arbetsförmågan ökar (33 kap SFB). 17

18 För att leva upp till kraven i kap. SFB om att utreda behovet av rehabilitering och samordna insatser, liksom kraven i 33 kap SFB om aktiviteter, är det viktigt att Försäkringskassan aktivt följer utvecklingen av den försäkrades hälsotillstånd och möjlighet att få, återfå eller öka arbetsförmågan. Detta gör Försäkringskassan genom att: ta fram och följa upp plan för återgång i arbete för försäkrade som har aktivitetsersättning (se kapitel 3) göra förnyad utredning för försäkrade som har sjukersättning (se kapitel 4) göra efterkontroll för försäkrade som har sjukersättning (se kapitel 4) följa upp deltagandet i aktiviteter för försäkrade som har aktivitetsersättning, så att de kan ta nästa steg i sin utveckling (se kapitel 6) Av 4 FL framgår att Försäkringskassan ska lämna de upplysningar, den vägledning och annan hjälp som den försäkrade kan behöva för att kunna ta till vara sin rätt. För den som har sjuk- eller aktivitetsersättning kan det till exempel handla om att ge information om möjligheter till rehabilitering och informera om vilande sjuk- eller aktivitetsersättning. För den som har aktivitetsersättning handlar det också om möjligheten att medverka i aktiviteter. 2.2 Den försäkrades medverkan och ansvar Den försäkrade är skyldig att medverka i utredningar av arbetsförmågan och efter bästa förmåga i rehabiliterande åtgärder (30 kap. 7 och 110 kap. 14 SFB). Den försäkrade är också skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av SFB (110 kap. 13, 14 och 46 SFB). Om den försäkrade vägrar att medverka till utredning eller rehabiliterande åtgärder kan Försäkringskassan besluta att inte betala ut den försäkrades sjuk- eller aktivitetsersättning. Detta gäller under förutsättning att hon eller han har informerats om att detta kan hända (110 kap. 53, 57 och 58 SFB; Avsnitt 10.8; Metodstöd Omprövning av sjukersättning och aktivitetsersättning vid ändrade förhållanden.). Detta betyder att den försäkrade är skyldig att medverka i de utredningar som Försäkringskassan kallar till för att utreda arbetsförmågan och behovet av rehabilitering, t.ex. en SASSAM-kartläggning eller ett avstämningsmöte. (110 kap. 14 SFB) SFB ställer krav på att den försäkrade lämnar de upplysningar som Försäkringskassan behöver för att klarlägga hennes eller hans behov av rehabilitering. Den försäkrade måste också efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen i de fall Försäkringskassan bedömt att hon eller han har möjligheter till rehabilitering. (30 kap. 7 SFB; prop. 1990/91:141 s. 47; vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering) En försäkrad som har sjuk- eller aktivitetsersättning är skyldig att anmäla förändringar som kan påverka rätten till ersättning, till exempel om hon eller han börjar arbeta. Annars riskerar den försäkrade att sjuk- eller aktivitets- 18

19 ersättningen minskas, dras in eller att ersättningen återkrävs för viss tid. (108 kap. 2 och 110 kap. 46 och 50 SFB; kapitel 8 och avsnitt 10.1) 2.3 Andra aktörer Försäkringskassan har ett särskilt ansvar för att samordna andra aktörers insatser och samverka med till exempel arbetsgivare, hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen och kommunen under den tid då den försäkrade har sjuk- eller aktivitetsersättning (30 kap SFB). Innan Försäkringskassan kan börja samverka med andra aktörer måste Försäkringskassan se till att den försäkrade lämnar sitt medgivande till att samverkan kan ske (30 kap. 10 SFB). Det är också viktigt att den försäkrade lämnar sitt medgivande till att uppgifter som rör henne eller honom får lämnas till de andra aktörerna. Försäkringskassan får inte lämna ut upplysningar utan den försäkrades medgivande (28 kap. 1 Offentlighets och sekretesslag [2009:400]). Medgivandet kan vara skriftligt eller muntligt. Om den försäkrade lämnar medgivande muntligt ska detta dokumenteras i journalen. Den försäkrade är inte skyldig att lämna ett medgivande om att Försäkringskassan får lämna ut uppgifter till någon annan aktör. När en försäkrad inte lämnar sitt medgivande får Försäkringskassan ändå ta de kontakter som behövs. Försäkringskassan måste då vara ytterst noga med att inte på något sätt lämna ut uppgifter mot den försäkrades vilja. (Offentlighets och sekretesslag (2009:400); JO:s beslut dnr ; vägledning 2001:3 Offentlighet eller sekretess? kapitel 8; vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen kapitel 2 och vägledning 2004:9 Sjukersättning och aktivitetsersättning rätten till ersättning, beräkning m.m. kapitel 6.) Samverkan med Arbetsförmedlingen Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har sedan 2003 ett utvecklat samarbete som rör de försäkrade som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering för att kunna ta tillvara sin arbetsförmåga. För att erbjuda de försäkrade en enklare övergång mellan myndigheterna har samarbetet under senare år utvecklats och förstärkts ytterligare genom gemensam kartläggning och gemensamt stöd vid aktiva insatser. Syftet med det förstärkta samarbetet är att myndigheterna ska kunna bidra med sina kompetenser till de försäkrade och öka förutsättningarna för de försäkrade att hitta hållbara lösningar för att få eller återfå sin arbetsförmåga. De försäkrade ska också vara mer delaktiga i planeringen och genomförandet av insatserna. Gemensamt stöd vid aktiva insatser När en gemensam kartläggning resulterar i att aktiva insatser på Arbetsförmedlingen är aktuella ska insatserna planeras i detalj. Samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen övergår därmed också i gemensamt stöd vid aktiva insatser. Den planering om aktiva insatser som görs ska dokumenteras i plan för återgång. Om en försäkrad har en anställning gäller att möjligheterna till rehabilitering och omplacering till annat arbete hos 19

20 arbetsgivaren måste vara uttömda för att Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda den försäkrade aktiva insatser efter gemensam kartläggning. Aktiva insatser vid gemensamt stöd mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utgörs av arbetslivsinriktad rehabilitering och erbjuds den försäkrade i form av arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser. Samtliga insatser ges inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program hos Arbetsförmedlingen. Samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan vid aktiva insatser består efter den detaljerade planeringen huvudsakligen av en kontinuerlig gemensam uppföljning av delmålen och målen för de olika aktiviteterna som den försäkrade deltar i. Syftet med en gemensam planering och uppföljning är att bidra till en aktiv process där ansvaret för de olika insatser som kan bli aktuella i samarbetet tydligt framgår för såväl den försäkrade, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen som andra aktörer. En viktig förutsättning för att den försäkrade ska kunna få eller återfå sin arbetsförmåga genom aktiva insatser är att de olika överväganden och ställningstaganden som den gemensamma planeringen innehåller formas utifrån den enskilda försäkrades delaktighet. Även den behandlande läkaren bör delta i den gemensamma planeringen. Gemensamt stöd vid aktiva insatser innebär att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan har ett gemensamt ansvar för att följa upp de insatser som man kommit överens om med den försäkrade. Arbetsförmedlingen ansvarar ytterst för de arbetsmarknadspolitiska programmen och kan ha ett särskilt ansvar för att följa upp mer specifika moment som den försäkrade deltar i. Båda myndigheterna har dock ansvar för att gemensamt följa upp och ge stöd till individen. I anslutning till planerade insatser ska därför uppföljningssamtal hållas där personlig handläggare och arbetsförmedlare tillsammans träffar den försäkrade. Dessa uppföljningar ska ta fasta på den försäkrades utveckling avseende möjligheten att få eller återfå sin arbetsförmåga med hänsyn till den försäkrades individuella behov, den insats som är aktuell och de delmål/mål som är fastställda i den gemensamma planeringen. Avgörande för ett framgångsrikt samarbete under aktiva insatser är att personlig handläggare och arbetsförmedlare tar ett gemensamt ansvar för att vara drivande, aktiva och ömsesidigt tillgängliga. Liksom vid den gemensamma planeringen inför aktiva insatser ska det gemensamma stödet under aktiva insatser bejaka den försäkrades delaktighet och motivation. Den personliga handläggarens och arbetsförmedlarens samspel och förhållningssätt i mötet med den försäkrade spelar här en viktig roll för den försäkrades upplevelse av delaktighet. Oavsett vilken ekonomisk ersättning som utgår till de försäkrade som deltar i aktiva insatser ingår det i samarbetet att båda myndigheterna ska verka för att den försäkrade ska känna att parterna ger ett samlat stöd även om ersättningen under samarbetet ändras. Det är med andra ord viktigt att den gemensamma planeringen både inför och under aktiva insatser låter gällande regelverk och ekonomisk ersättning vara en central del i planeringen. Härigenom görs dels den försäkrade mer delaktig i de val som görs i planeringen eftersom den försäkrade får större vetskap kring vad som påverkar 20

21 den egna situation, dels blir även ersättningsvillkoren mer tydliga och förutsägbara. Gemensamt stöd vid aktiva insatser avslutas när de mål som satts upp för de aktiva insatserna enligt den gemensamma planeringen har nåtts och den försäkrade inte längre behöver parternas gemensamma stöd. Gemensamt stöd kan även avslutas när Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen tillsammans med den försäkrade bedömer att han eller hon inte kan tillgodogöra sig någon insats som kan erbjudas vid Arbetsförmedlingen, eller när den försäkrade inte längre har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Samarbetet kan likaväl avslutas i de fall då den försäkrade av andra skäl inte önskar ett gemensamt stöd från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vid avslutning av gemensamt stöd efter aktiva insatser är det lämpligt att samverkande parter kallar till ett gemensamt avstämningsmöte där även behandlande läkare och/eller andra berörda aktörer som deltagit i den gemensamma planeringen medverkar. Syftet med ett avslutande möte är att säkerställa att den försäkrade själv bedömer att gemensamt stöd inte behövs och att den försäkrade också är klar över kontaktvägar om fortsatt stöd behövs i ett senare skede. Gemensam kartläggning finns även beskrivet i avsnitt 5.4 och i denna vägledning samt i vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering. 21

22 3 Rehabilitering och plan för återgång i arbete I det här kapitlet beskrivs hur Försäkringskassan ska arbeta med att samordna insatser för dem som har sjukersättning eller aktivitetsersättning. Ett viktigt verktyg i samordningen är plan för återgång i arbete. 3.1 Rehabilitering under tid med sjukersättning och aktivitetsersättning Frågan om arbetslivsinriktad rehabilitering och annan aktivitet behöver inte vara avhängig av att ersättning utges i form av dagersättning utan sådana insatser kan och bör också kombineras med aktivitetsersättning (prop. 2000/01:96 Sjukersättning och aktivitetsersättning i stället för förtidspension, s. 74). Även för personer som har sjukersättning tills vidare och därmed bedömts ha en varaktigt eller stadigvarande nedsatt arbetsförmåga kan det bli aktuellt med rehabiliteringsåtgärder. Bedömning av arbetsförmågan utgår från det kunskapsläge som råder då beslutet om sjukersättning fattas. Nya behandlingsmetoder kan leda till ett förbättrat hälsotillstånd där det kan bli aktuellt att initiera andra åtgärder för att den försäkrade ska kunna återfå eller utöka sin arbetsförmåga. Rehabiliteringsinsatser ska påbörjas så snart det av medicinska eller andra skäl är möjligt (30 kap. 11 SFB). Insatserna ska ha som syfte att häva arbetsförmågans nedsättning eller förkorta den period som arbetsförmågan är nedsatt. För den som beviljas sjukersättning eller aktivitetsersättning ska bedömningen av arbetsförmågan göras i förhållande till förvärvsarbete på arbetsmarknaden (33 kap. 10 och 11 SFB). Detta villkor i bedömningen av rätten till ersättning påverkar också bedömningen av behovet av rehabiliteringsinsatser. En rehabiliteringsinsats ska förkorta perioden med nedsatt arbetsförmåga. För den som bedöms ha uppnått arbetsförmåga enligt försäkringens villkor blir det inte aktuellt med någon rehabiliteringsinsats. När en rehabiliteringsinsats ska genomföras är det viktigt att det finns ett konkret mål och en tidplan för rehabiliteringen (30 kap. 13 SFB och vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering). 3.2 Metodstöd plan för återgång i arbete I ärenden där samordning blir aktuellt ska Försäkringskassan ta fram en plan för återgång i arbete. Den är också en del av beslutsunderlaget i beslut om aktivitetsersättning. I planen ska det stå vilka insatser som ska pågå under den tid som planen gäller. Syftet med planen är att den ska ge en överblick över alla de insatser som behövs för att den försäkrade ska kunna få, återfå eller öka sin arbetsförmåga under ersättningsperioden. 22

23 Planen ska utgå ifrån ett aktivt förhållningssätt och så långt som möjligt säkerställa att den försäkrade har återfått arbetsförmåga vid ersättningsperiodens utgång. Planen bör innehålla flera uppföljningstidpunkter så att förändringar kan identifieras och planen vid behov revideras för att ge en så effektiv rehabiliteringsprocess som möjligt. Planen ska innehålla de insatser som den försäkrade ska genomgå eller delta i och som syftar till att förbättra arbetsförmågan. Det gäller alla insatser som går att överblicka i samband med beslutet om ersättningsperioden. Det rör de insatser som den försäkrade planerar tillsammans med andra aktörer liksom de insatser som den försäkrade, Försäkringskassan och andra aktörer planerar tillsammans. Tidpunkter för kontakt som den försäkrade och Försäkringskassan kommer överens om ska också framgå i planen. En plan för återgång i arbete fyller flera viktiga funktioner säkrar den försäkrades delaktighet i processen tydliggör mot vilket mål den försäkrade strävar tydliggör vilka insatser som krävs för att nå målet ger förutsättningar för en mer aktiv handläggning av ärendet fungerar som ett verktyg för att Försäkringskassan ska kunna samordna de insatser som andra aktörer står för till en fungerande helhet gör att alla inblandade aktörer vet sitt ansvar och underlättar uppföljningen av insatserna När ska planen för återgång i arbete tas fram? Försäkringskassan ska ta fram en plan för återgång i arbete inför beslut om aktivitetsersättning. Då är den en del av beslutsunderlaget. Men i vissa fall är det inte möjligt att upprätta en plan för återgång i arbete. Tilde har beviljats aktivitetsersättning från och med september 2011 till och med augusti I samband med beslutet har Försäkringskassan, Tilde och hennes gode man en personlig kontakt för att undersöka möjligheterna till aktiviteter. På grund av Tildes hälsotillstånd planeras inga insatser med andra aktörer under ersättningsperioden. Tilde bedöms inte kunna få någon arbetsförmåga och det är inte aktuellt att upprätta en plan för återgång i arbete. Tilde vill inte delta i några aktiviteter och tycker inte heller att hon har förutsättningar att göra det i dagsläget. Försäkringskassan och Tildes gode man kommer överens om att två tidpunkter för kontakt under ersättningsperioden är lämpligt utifrån Tildes förutsättningar. Vid kontakterna ska hälsotillståndet följas upp liksom hennes vilja och förutsättningar att delta i någon lämplig aktivitet. Vid den sista uppföljningstidpunkten är det också viktigt att förbereda Tildes gode man på att aktivitetsersättningen, som alltid 23

24 beviljas för en tidsbegränsad period, kommer att upphöra en viss månad och vilka alternativ som finns därefter. Försäkringskassan ansvarar för att kontakterna blir av. Om handläggaren bedömer att en plan för återgång i arbete inte behövs, ska anledningen till detta dokumenteras i journalen. Handläggaren ska ändå fortsätta följa ärendet och en plan ska tas fram så snart det är möjligt. En plan för återgång i arbete kan också behövas när en försäkrad har sjukersättning. Det gäller till exempel om det vid en förnyad utredning kommer fram att den försäkrades hälsotillstånd förbättrats men att det samtidigt behövs insatser för att förbättra arbetsförmågan. Det gäller också när den försäkrade själv kontaktar Försäkringskassan och efterfrågar rehabiliteringsåtgärder Förhållningssätt Det är avgörande för en positiv utveckling av arbetsförmågan att den försäkrade själv deltar aktivt i planeringen av sin återgång i arbete. Därför är det viktigt att planen för återgång i arbete tas fram i samråd med den försäkrade. Den försäkrades synpunkter och önskemål är centrala när planen görs och den försäkrade ska kunna påverka sin situation inom de ramar som reglerna medger Hur ska planen tas fram? Innan handläggaren upprättar en plan för återgång i arbete ska han eller hon samla ihop och analysera den information som kommit fram i utredningen. Det är särskilt viktigt att handläggaren tittar på vilka hinder det är som behöver överbryggas och vilka resurser som finns att ta vara på. Utifrån den analysen bedömer sedan handläggaren på vilket sätt planen ska tas fram. Planen för återgång i arbete tas fram tillsammans med den försäkrade. Det krävs någon form av personligt möte för att det ska gå att upprätta en bra plan som fyller sitt syfte och som verkligen är ett stöd för att den försäkrade ska kunna återgå i arbete. Förutom den försäkrade bör också andra aktörer, till exempel läkare, arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen vara med. I vissa fall behövs också medverkan från till exempel kommunens socialtjänst eller företagshälsovården. Det är därför ofta lämpligt att upprätta planen i samband med ett avstämningsmöte. I vissa undantagsfall kan en plan tas fram utan att den försäkrade är med. Det kan till exempel inträffa när den försäkrade vid tidpunkten är så sjuk att han eller hon är förhindrad att delta i ett personligt möte. En plan för återgång i arbete som har tagits fram av den försäkrades arbetsgivare eller av företagshälsovården kan ligga till grund för den plan som Försäkringskassan ska ta fram. För att planen ska överensstämma med Försäkringskassans krav är det viktigt att handläggaren tar ställning till om de insatser som presenteras av arbetsgivaren eller företagshälsovården leder 24

25 till en snabb återgång i arbete. Handläggaren ska också ta ställning till om insatserna ryms inom försäkringens ramar. Genom att planen för återgång i arbete är ett separat dokument blir den tydligare och enklare att hantera eftersom den ska sändas till den försäkrade. En plan för återgång i arbete ska därför inte upprättas som journalanteckning Vad ska planen innehålla? Planen för återgång i arbete ska ange ett konkret mål för insatserna. Det ska alltid framgå vilken arbetsförmåga den försäkrade förväntas uppnå. Utöver detta ska planen innehålla de delmål som ska uppnås på vägen mot målet de insatser som behövs för att nå delmål och mål vem som ansvarar för insatserna en tidplan för insatserna andra uppgifter som behövs för att genomföra planen. När det finns en planerad insats som kan ge rätt till rehabiliteringsersättning ska planen dessutom innehålla uppgift om den beräknade kostnaden för ersättning och särskilt bidrag under rehabiliteringstiden. Planen för återgång i arbete blir då samtidigt den rehabiliteringsplan som ska upprättas (30 kap. 12 och 13 SFB). Mål för planeringen Arbetet med planen ska alltid börja med att handläggaren tillsammans med den försäkrade sätter upp ett mål. Utgångspunkten bör vara att den försäkrade ska få eller återfå så hög grad av arbetsförmåga som möjligt och att detta sker på så kort tid som möjligt. Eftersom planen sträcker sig över en lång tid kan det bli aktuellt att revidera den flera gånger. Det är bara om den försäkrade inte bedöms kunna klara ett förvärvsarbete på arbetsmarknaden på heltid, oavsett insatser, som det kan det bli aktuellt att sätta upp mål som innebär en lägre grad av arbetsförmåga. I begreppet förvärvsarbete på arbetsmarknaden ingår alla arbeten på hela arbetsmarknaden, även arbeten som anordnas särskilt för personer med funktionshinder, till exempel en anställning med lönebidrag och liknande (Prop. 2007/08:136 s. 88). Genom att handläggaren och den försäkrade tillsammans sätter upp ett mål kan den försäkrade få en tydligare bild av förutsättningarna för rätt till ersättning. Han eller hon får också en möjlighet att planera för framtiden. För att målet ska kunna uppnås behöver handläggaren ofta ta fram delmål tillsammans med den försäkrade. Det är viktigt att alltid först fundera över vilka delmål som behöver uppnås för att den försäkrade ska nå fram till 25

26 målet, och sedan diskutera de insatser som kan bli aktuella. Det är alltså målen som är utgångspunkten för planeringen av insatserna, och det är först när målen är formulerade som det är dags att börja hitta lämpliga insatser för att nå dem. Insatser Utifrån mål och delmål ska handläggaren tillsammans med den försäkrade och övriga aktörer komma fram till vilka insatser som behövs. Försäkringskassan ansvarar för att samordna alla typer av insatser, inte bara arbetslivsinriktade. Insatserna kan därför vara till exempel medicinska, sociala eller arbetslivsinriktade. I planen ska handläggaren alltid dokumentera vilka insatser som ska genomföras för att nå fram till respektive delmål och vem som ansvarar för genomförandet av varje insats. Om insatsen kostar något så ska det också framgå vem som ska stå för kostnaden. Kostnad för rehabiliteringsersättning När insatserna är sådana att den försäkrade har rätt till rehabiliteringsersättning ska planen innehålla uppgift om den beräknande kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden (30 kap. 12 och 13 SFB). I det här fallet blir planen för återgång i arbete en rehabiliteringsplan. Ansvar för uppföljning Försäkringskassan ansvarar för att planen följs upp. Detta innebär att handläggaren tillsammans med den försäkrade och övriga aktörer ska komma överens om hur uppföljningen av varje insats ska gå till och vem som ansvarar för den. Detta ska dokumenteras av handläggaren. Syftet med uppföljningen är att Försäkringskassan tidigt ska veta om insatserna fungerar som planerat eller inte. Tidplan för insatserna Arbetet med planen innebär också att handläggaren tillsammans med den försäkrade kommer fram till vid vilka tidpunkter som mål och delmål ska uppnås och under vilka perioder insatserna ska pågå. Det är viktigt att bedöma så noggrant som möjligt hur lång tid det kan ta innan den försäkrade har uppnått eller återfått arbetsförmågan. Utöver den övriga utredningen i ärendet kan behandlande läkare och försäkringsmedicinsk rådgivare vara ett stöd vid bedömningen av hur lång tid det kan ta innan den försäkrade uppnått eller återfått arbetsförmågan. Denna bedömning ligger också till grund för hur lång tid den försäkrade har rätt till ersättning. I vissa fall kan dock tidplanen för insatserna behöva vara längre än ersättningsperioden. Det gäller i de fall den försäkrade har aktivitetsersättning och inte bedöms kunna uppnå arbetsförmåga före det att han eller hon fyller 30 år och inte heller bedöms uppfylla kraven för att få sjukersättning. Om den försäkrade behöver en längre period med insatser för att uppnå arbetsförmåga har Försäkringskassan ett fortsatt samordningsansvar. Från och med den 26

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning beräkning, steglös avräkning m.m. En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning

Läs mer

Vägledning 2013:2 Version 4. Aktivitetsersättning

Vägledning 2013:2 Version 4. Aktivitetsersättning Aktivitetsersättning En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3

Boendetillägg. Vägledning 2012:3 Version 3 Boendetillägg Vägledning 2012:3 Version 3 En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner

Metodstöd. Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut. Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24. Enheten för processer för sjukförmåner Metodstöd Handläggning när sjukpenning inte ska betalas ut Rätt förmån - rätt ersättning 2007-05-24 Filnamn: metodstöd 1.5 Mall: 0rapport.dot, 1999-05-01 Datum: 2007-05-24 2(36) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förkortningar

Läs mer

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner

Vägledning 2011:1 Version 5. Sjuklöneförmåner Sjuklöneförmåner Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande Överenskommelse mellan Försäkringskassan och Tryggingastofnun om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar

Läs mer

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Sjukersättning och aktivitetsersättning Sjukersättning och aktivitetsersättning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller inom ett eller flera försäkringsområden som stöd för Försäkringskassans ärendehandläggning. En

Läs mer

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning

Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Regeländringar 2008/2009 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Information 2009-03-19 sid 1 Sjukersättning och Aktivitetsersättning Bakgrund och historik Försäkringskassans mål och syfte Regelverket,

Läs mer

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen

Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Ds 2016:5 Mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen Socialdepartementet SOU och Ds kan köpas från Wolters Kluwers kundservice. Beställningsadress: Wolters Kluwers kundservice, 106

Läs mer

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer.

Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Överenskommelse mellan Tryggingastofnun och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer. Inledning Denna överenskommelse omfattar personer som har

Läs mer

Vägledning 2003:3 Version 5. Närståendepenning

Vägledning 2003:3 Version 5. Närståendepenning Närståendepenning Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd

Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd VÄGLEDNING 2001:9 1 (18) Historik information om ändringar i vägledning 2001:9 Underhållsstöd Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar eller när antalet ändringar blivit

Läs mer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer

Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Wimi 2005 FK90010_003_G Överenskommelse mellan Försäkringskassan och NAV om administrativa rutiner för arbetslivsinriktad rehabilitering i gränsöverskridande situationer Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

R E H A B I L I T E R I N G

R E H A B I L I T E R I N G GÖTEBORGS UNIVERSITET R E H A B I L I T E R I N G Mål och rutiner Gäller fr. o. m. 1 januari 1992 Uppdaterad 2005-04-28 Innehåll Sid Arbetsgivarens ansvar 1 Mål för arbetslivsinriktad rehabilitering 1

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv

FÖRBUNDSINFO. Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 3 januari 2009 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar ur ett rättsligt perspektiv När en arbetstagare drabbas av sjukdom har arbetsgivarens rehabiliteringsskyldighet.

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget.

FÖRBUNDSINFO. En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete. Bilaga: Skiss över rehabiliteringskedjan i det utarbetade förslaget. Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 13 juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete En reformerad sjukskrivningsprocess för att främja ökad återgång i arbete träder i

Läs mer

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan

Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan Bilaga 3. Förslag på regelförenklingar lämnade av Försäkringskassan RiR 2016:11 Felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen RIKSREVISIONEN 1 BILAGA 3. FÖRSLAG PÅ REGELFÖRENKLINGAR LÄMNADE AV FÖRSÄKRINGSKASSAN

Läs mer

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring

Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring HFD 2013 ref 60 Fråga om rätt till sjukersättning. Lagrum: 7 kap. 1, 2, 3 och 3 b lagen (1962:381) om allmän försäkring Försäkringskassan beslutade den 28 april 2010 att avslå en ansökan från L.J. om tre

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialförsäkringsbalken; utfärdad den 26 september 2013. SFS 2013:747 Utkom från trycket den 8 oktober 2013 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet.

Lagrådsremiss. Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Lagrådsremiss Ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 augusti 2008 Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Dnr: 2010/436389 Dnr: 016315-2011 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen under 2010 eller under första och andra kvartalet 2011 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner

Vägledning 2004:8 Version 9. EU-familjeförmåner EU-familjeförmåner En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 08:40 Diarienr: 08/2257 Arbetsgivarpolitik: 08-2:18 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Eva Thulin Skantze Avdelningen för arbetsgivarpolitik Arbetslivssektionen Datum: 2008-05-28 Mottagare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2004:781 Utkom från trycket den 9 november 2004 utfärdad den 28 oktober 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:1 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:1 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning VÄGLEDNING 2003:1 1 (18) Historik information om ändringar i vägledningen 2003:1 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större ändringar

Läs mer

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m.

Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Lagrådsremiss Utökat särskilt högriskskydd i lagen (1991:1047) om sjuklön, m.m. Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 23 april Cristina Husmark Pehrsson Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Läs mer

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag

Nr 15 Juni 2008. En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Arbetsgivarfrågor Nr 15 Juni 2008 En reformerad sjukskrivningsprocess Rehabiliteringskedja och ny ledighetslag Riksdagen har fattat beslut om en rad åtgärder i syfte att effektivisera sjukskrivningsprocessen

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön. Kjell Rempler (Socialdepartementet)

Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön. Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremiss Förtydligande av arbetsgivares ansvar för sjuklön Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 2 februari 2012 Ulf Kristersson Kjell Rempler (Socialdepartementet) Lagrådsremissens

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9

FÖRBUNDSINFO. Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2010 Sjuklön vid indragen sjukpenning AB 28 moment 9 Arbetsgivaren är enligt Kyrkans AB 08 27 mom. 9 skyldig att i vissa fall betala sjuklön i max 180

Läs mer

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen

Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen Riktlinjer för biståndsbedömning inom äldreomsorgen 1(13) Innehållsförteckning Inledning... 3 Målgrupp... 3 Grundläggande värderingar... 3 Inriktning... 3 Lagstiftning... 4 Socialtjänstlagen... 4 Rätt

Läs mer

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor

Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor Rehabiliteringsrutin Fastställd av rektor 2015-11-24 Dnr 15/802 Personalenheten Karin Åhman Rehabiliteringsrutin Mål och arbetsgivarens ansvar Målet med rehabilitering är att så fort som möjligt få tillbaka

Läs mer

Regeringens proposition 2012/13:31

Regeringens proposition 2012/13:31 Regeringens proposition 2012/13:31 Nordisk konvention om social trygghet Prop. 2012/13:31 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 6 december 2012 Fredrik Reinfeldt Ulf Kristersson

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid med aktivitetsersättning SVAR PÅ REGERINGSUPP 1 (26) Avdelningen för analys och prognos Karin Mattsson 69161/2011 Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Bilaga 2 Underlagsrapport - Insatser under tid

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m.

Historik information om ändringar i vägledningen 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m. VÄGLEDNING 2008:3 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2008:3 Sjukersättning och särskilda regler steglös avräkning m.m. Vägledningen uppdateras fortlöpande. Omtryck görs endast vid större

Läs mer

Vissa frågor med anledning av friåret

Vissa frågor med anledning av friåret PM 1 (5) 2004-11-15 Arbetsgivarpolitiska avdelningen Förhandlingsenheten Lars-Gösta Andréen Vissa frågor med anledning av friåret Vad är friåret? Friåret är ett arbetsmarknadspolitiskt program med två

Läs mer

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning

Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning VÄGLEDNING 2003:3 1 (8) Historik information om ändringar i vägledningen 2003:3 Närståendepenning Vägledningen uppdateras fortlöpande. I den nya versionen av vägledningen framgår de senaste ändringarna

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Vägledning 2005:1 Version 13. Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar

Vägledning 2005:1 Version 13. Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar Utbetalning av förmåner, bidrag och ersättningar En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid ärendehandläggning och utbildning. En vägledning innehåller en samlad information

Läs mer

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna!

Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1. Välkomna! Massmedieseminarium: Regeländringar i sjukförsäkringen juni 2008 Sida 1 Välkomna! Regeringen vill effektivisera sjukskrivningsprocessen och öka möjligheterna för sjukskrivna att återgå i arbete. Proposition

Läs mer

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18

Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Ett hälsosammare arbetsliv en avsiktsförklaring från s, v och mp 2002-12-18 Inledning Tillväxt och välfärd är kommunicerande kärl. Tillväxt skapar förutsättningar för en utbyggd välfärd och en möjlighet

Läs mer

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se

Dunderbergsgatan 2 0481-450 00 vx individochfamilj@nybro.se Hemsida http://www.nybro.se Assistansberättigad Personnummer God man/förvaltare Telefonnummer Postadress Besöksadress Telefon E-post Postgiro Org.nr NYBRO KOMMUN Individ- och familjenämnden 382 80 NYBRO Dunderbergsgatan 2 0481-450

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun

Handikappolitiskt program. för. Orust kommun FÖRFATTNINGSAMLING (7.16) Handikappolitiskt program för Orust kommun 2010 2014 Handikappolitiskt program Övergripande handlingsplan Dokumenttyp Planer Ämnesområde Handikappolitik Ägare/ansvarig Stabschef

Läs mer

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011

SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Vår beteckning 2012-03-30 69161/2011 1 (24) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Bilaga 1 - Registeranalys av unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga Innehåll Inledning... 2 Data och definitioner... 5 Inflödet till

Läs mer

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri

Revidering av riktlinjer utifrån Socialpsykiatri 1 Datum Vårt diarienummer Sida 2015-11-05 2015/37656 1(7) Er beteckning Vår adress Adress Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon, e-post Mette Gabrielsen 0243-736 69 mette.gabrielsen@borlange.se

Läs mer

Vägledning 2010:1 Version 1. Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71

Vägledning 2010:1 Version 1. Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71 Vårdförmåner med stöd av förordning 1408/71 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning

Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning 2015:3 Arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsersättning under uppsägningstid Kartläggning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2013/816 Till samtliga

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad

Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Plan Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte och omfattning... 3 Leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över sin vardag...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2011:328 Utkom från trycket den 12 april 2011 utfärdad den 31 mars 2011. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen

Läs mer

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut

Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Ds 2015:1 Gäldenärens möjligheter att överklaga utmätningsbeslut Justitiedepartementet Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken... 7 2 Ärendet...

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare

Lag. om ändring av lagen om pension för företagare Lag om ändring av lagen om pension för företagare I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om pension för företagare (1272/2006) 19 21, 60, 61, 64 och 66 samt 74 3 mom., av dem 19 sådan den lyder

Läs mer

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Bilaga 1 Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad Stadens mål för arbetsmiljön är att förena en väl fungerande verksamhet med ett långsiktigt hållbart arbetsliv. Det innebär att staden ska förebygga

Läs mer

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun

Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg. Valdemarsviks kommun Handbok för Social Dokumentation inom Sektor Vård och Omsorg Valdemarsviks kommun 2011-05-13 Marita Pettersson 2 (11) Inledning Inom vård och omsorg i Valdemarsviks kommun dokumenterar vi idag i personakter

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 19 oktober 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Phillip Eldon LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan

Läs mer

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier

ANALYSERAR 2005:23. Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier ANALYSERAR 2005:23 Försäkringskassans metodundersökning 2004 En sammanfattning av åtta studier Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för forskning och utveckling Pernilla Tollin

Läs mer

Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet

Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Sjukersättning och aktivitets ersättning förmåner vid invaliditet enligt EU-rätten och konventioner om social trygghet Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018

VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 VERKSAMHETSPLAN 2016 med budget 2016-2018 för Samordningsförbundet Södra Vätterbygden (dnr 2015:14 / 7) Vår gemensamma vision: LIVSKVALITET OCH EGENFÖRSÖRJNING FÖR ALLA! 1 1. Inledning Samordningsförbund

Läs mer

Lönepolicy. Landskrona stad

Lönepolicy. Landskrona stad Sida 1 (7) Lönepolicy Landskrona stad Sida 2 (7) Lönepolicyns syfte och roll Lönepolicyn är ett centralt arbetsgivardokument, och det är därför särskilt viktigt att chefer med ansvar för lönesättning är

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion

Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Storfors kommun som assistansanordnare för LSS Kundversion Vad personlig assistans är Personlig assistans är en insats i lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Insatsen kan även

Läs mer

Om socialförsäkringen

Om socialförsäkringen Arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Den ger

Läs mer

A aktiv sjukskrivning sjukskrivning under vilken läkaren ordinerar den sjukskrivne att under sjukskrivningstiden utföra bestämda aktiviteter för att förbättra förutsättningarna att kunna återgå till arbetet

Läs mer

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PERSONER SOM ÄR SJUKA OCH SAKNAR EN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST 2013-03-01 2015-02-28.

SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PERSONER SOM ÄR SJUKA OCH SAKNAR EN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST 2013-03-01 2015-02-28. SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PERSONER SOM ÄR SJUKA OCH SAKNAR EN SJUKPENNINGGRUNDANDE INKOMST 2013-03-01 2015-02-28. 1 Slutrapport för projektet personer som är sjuka och saknar en sjukpenninggrundande inkomst

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 1999 ref. 33 Målnummer: 3778-98 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 1999-06-01 Rubrik: Bidrag från Europeiska socialfonden och från Arbetsmarknadsverket som betalats ut till ett

Läs mer

Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet

Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Lagar och avtal mm 2016 om föräldraledighet Sammanställt, uppdaterad 2016-04-20 som informationsmaterial vid medlemsmöte samma dag Hans Eric Lindahl Lärarnas Riksförbund Uppsala kommunförening 018-727

Läs mer

Detta gäller när jag blir sjukskriven

Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven Detta gäller när jag blir sjukskriven I den här broschyren har vi samlat några kortfattade råd till dig som blivit sjukskriven. När det gäller sjukskrivning och ersättning

Läs mer

14 oktober 2004 NR. 16/2004. Arbete efter 65 års ålder sid 2

14 oktober 2004 NR. 16/2004. Arbete efter 65 års ålder sid 2 14 oktober 2004 NR. 16/2004 INNEHÅLL Kopiera gärna FörbundsInfo Arbete efter 65 års ålder sid 2 Från och med år 2003 gäller bestämmelserna i LAS som ger en arbetstagare rätt att kvarstå i anställningen

Läs mer

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning.

Slutrapport. Unga med funktionsnedsättning i Värmdö. Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning. Slutrapport Unga med funktionsnedsättning i Värmdö Annika Dahlberg, personlig handläggare aktivitetsersättning Försäkringskassan Mona Eriksson, arbetsförmedlare och sius-konsulent Arbetsförmedlingen 2014-10-20

Läs mer

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010.

BESLUT 1(6) Vuxennämnden ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att komma tillrätta med bristerna, senast den 19 maj 2010. Tillsyn, Region syd, Sektion 4 BESLUT 1(6) 2010-03-19 Diarienummer 989/2010 Vuxennämnden i Landskrona Stadshuset 261 80 Landskrona ÄRENDET Tillsyn enligt 13 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL) av handläggning

Läs mer

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt

Consensio kompetensutveckling i samspel Vägen framåt Vägen framåt Reflektionsmaterial till workshop över myndighetsgränserna fem fiktiva case och instruktioner till workshopledare Innehållsförteckning REFLEKTIONSMATERIAL TILL WORKSHOP... 3 INSTRUKTIONER

Läs mer

Beslut om sjukpenning

Beslut om sjukpenning RiR 2009:07 Beslut om sjukpenning har Försäkringskassan tillräckliga underlag? ISBN 978 91 7086 178-9 RiR 2009:07 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2009 Till regeringen Socialdepartementet Datum: 2009-05-18

Läs mer

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen

Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen Sida 1 av 8 Redovisning av tillsyn av arbetsskadeförsäkringen RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET RAPPORT 1999-05-27 SAMMANFATTNING 1. INLEDNING 2. BEDÖMNINGSINSTRUMENTET 3.

Läs mer

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag

Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård. Redovisning av regeringsuppdrag Målgruppen för de särskilda tandvårdsstöden uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Redovisning av regeringsuppdrag Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm

DOM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2015-03-24 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 8877-13 1 KLAGANDE A, sekretessbelagda uppgifter, se bilaga Ombud och offentligt biträde: Ombud och offentligt biträde genom substitution: Adress som

Läs mer

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare

Sjukpenninggrundande inkomst. Så beräknas den för företagare Sjukpenninggrundande inkomst Så beräknas den för företagare gi 1 2 4 5 6 7 8 10 12 Förord SGI bestämmer sjukpenningens storlek Företagarens SGI bestäms av den förväntade nettointäkten Jämförelseinkomsten

Läs mer

Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt

Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt RFV Anser 2000:1 Regeringsrättens domar juli 1998 december 1999 En rättsfallsöversikt RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET Juridiska avdelningen Datum Diarienummer 2000-02-18 1632/2000-441 Till de allmänna försäkringskassorna

Läs mer

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen)

Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) Anslagsbelastning och prognos för anslag inom Försäkringskassans ansvarsområde budgetåren 2010 2015 (avsnittet om sjukförsäkringen) 1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Vid årsskiftet

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman

Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-06-09 Birgitta Öhrström DNR 160/2011-617 Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman Inledning Enskilda får enligt

Läs mer

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri

Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Socialförvaltningen Riktlinje för bistånd enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen inom socialförvaltningens socialpsykiatri Riktlinjerna är fastställda av socialnämnden 11 juni 2014, 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om

Läs mer

Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75

Kommittédirektiv. Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden. Dir. 2015:75 Kommittédirektiv Åtgärder för att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden Dir. 2015:75 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska undersöka

Läs mer

Konkurrensverkets författningssamling

Konkurrensverkets författningssamling Konkurrensverkets författningssamling ISSN 1103-6303 Konkurrensverkets allmänna råd om näringsförbud vid överträdelser av konkurrensreglerna KKVFS 2015:2 Utkom från trycket den 30 december 2014 beslutat

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige

Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige 1 (5) Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Utkast till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige Justitiedepartementets dnr JU2016/01307/L7. I utkastet till lagrådsremiss

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Om du är anställd. Läkarintyg Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas. Ordlista

Läs mer

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen

Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen Cirkulärnr: 09:16 Diarienr: 09/1053 Arbetsgivarpolitik: 09-2:5 Nyckelord: Nystartsjobb, arbetsmarknad Handläggare: Phia Moberg Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:127

Regeringens proposition 2008/09:127 Regeringens proposition 2008/09:127 Förbättrade och förenklade villkor i arbetslöshetsförsäkringen, m.m. Prop. 2008/09:127 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun

Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun 1 (12) Riktlinjer för handläggning av kommunal färdtjänst/länsfärdtjänst och riksfärdtjänst i Valdemarsviks kommun Antagna av vård- och omsorgsutskottet: 2007-03-07 2 (12) INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND

Läs mer

Pensionspolicy för Västerviks kommun

Pensionspolicy för Västerviks kommun Pensionspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-12-14, 283 att gälla från 1 januari 2016. Bakgrund I och med tillkomsten av KAP-KL samt AKAP-KL har det tillkommit en del områden

Läs mer

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden.

handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Valet 2010 handlar ytterst om vilket samhälle vi ska ha och vilken människosyn politiken ska utgå ifrån för den regering som ska leda vårt land in i framtiden. Våra tre partier har nu enats om hur vi vill

Läs mer

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram

SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med

Läs mer

Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda

Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda 2015-07-02 Sid 1/20 Reglemente för arvoden och ersättningar till förtroendevalda Bilaga 3 - Bestämmelser om omställningsstöd och pension för förtroendevalda enligt OPF-KL 1 Tillämpningsområde Bestämmelser

Läs mer