Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt. Rätt stöd till arbete och studier

Transkript

1 Sammanställning av kompetensinventering för delprojekt Rätt stöd till arbete och studier

2 Innehåll 1. Om kompetensinventeringen Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet? Redovisning av de inkomna kompetensbehoven... 5 Kontakt och Samspel... 5 Aktiviteter och Relationer... 6 Stöd och Service... 6 Hälsofrämjande... 6 Planering och administration... 6 Utveckling av arbetsplatsen... 7 Behov av spetskompetens Sammanfattning Kontaktuppgifter

3 3

4 1. Om kompetensinventeringen Inför delprojektet, Rätt stöd till Arbete och Studier, skickades det ut en förfrågan om kompetensinventering till personalen i de medverkande kommunerna och de två privata utförarna. Kompetensinventeringen handlar om vilka områden de anser att man behöver utökad kompetens i. De personalgrupper som har blivit utfrågade är medarbetare på boende och daglig verksamhet samt personlig assistenter. Sammanlagt är det 23 kommuner och två privata utförare som anmält sig till projektet. Det är boenden som svarat från 13 kommuner, 5 stadsdelsförvaltningar i Stockholm stad och en utförare. Från daglig verksamhet kommer svaren från 16 kommuner, 3 stadsdelsförvaltningar och de två utförarna. De frågor som ställdes handlade om vilken grundkompetens man önskade och vilken spetskompetens man trodde sig behöva hos några av medarbetarna. Frågeställningarna löd Beskriv de ämnesområden där ni idag vet att ni behöver utökad kompetens när det gäller arbete och studier? och frågan om spetskompetens löd: Om ja, vilka behov av spetskompetens finns?. Man har även svarat på om det idag finns medarbetare med spetskompetens på verksamheten. Upplägget för resultatets redovisning Resultatet från kunskapsinventeringen när det gäller delprojektet Rätt stöd till arbete och studier är sorterad under respektive yrkeskrav som Carpe tog fram i förra projektet. Det tydliggör vilken kompetens man behöver för att kunna ge det rätta stödet till personerna med funktionsnedsättning att få ett arbete eller att börja studera. Yrkeskraven är Kontakt och samspel, Aktiviteter och relationer, Stöd och service, Hälsofrämjande, Planering och administration och Utveckling av arbetsplatsen. Yrkeskraven är framtagna som generella krav oavsett vilken typ av verksamhet man arbetar i. Denna kunskapsinventering gör att Yrkeskraven nu kan bli mer specifika för vad medarbetaren och chefer behöver kunna för att ge rätt stöd till personer som vill ha ett arbete eller börja studera. Sedan tillkommer frågan om vilken spetskompetens man behöver och då blir det än mer specifik kunskap utöver de generella yrkeskraven som Carpe arbetat fram. Detta spetskompetensbehov redovisas under egen rubrik efter respektive yrkeskrav. 2. Vilket kompetensbehov ingår inte i delprojektet? I inventeringen framkommer även andra områden än de som specifikt handlar om arbete och studier som man kan behöva mer kompetens i. En del kunskapsbehov som efterfrågas är av mer allmän karaktär. Ytterligare andra kunskapsbehov som inte passar i detta delprojekt kan däremot passa in i andra delprojekt som Carpe 2 håller i, t ex om rätt stöd till personer med funktionsnedsättning som åldras. Flera önskemål finns om allmänna kunskaper kring funktionsnedsättningar. Dessa kompetensbehov faller också utanför ramen för delprojektet Rätt stöd till arbete och studier. De behoven kan man istället fundera på om det är möjligt att anordna utbildningar via Forum Carpe. Det är en kommungemensam arena för mer allmän kompetensutveckling för personal och chefer i länet. 4

5 En sammanfattning av dessa resultat som inte kommer ingå i delprojektet Rätt stöd till arbete och studier men kan ordnas via Forum Carpe är: Åldrande Kost Sex och samlevnad Lagstiftning och social dokumentation Hur ska man utföra insatsen och hur gör man bra uppföljningar Och detta ska / bör arbetsgivare ge kurs i : Förflyttningsteknik Brandutbildning Hjärt- och lungräddning Allmän datakunskap Hur man arbetar strukturerat Rekrytering 3. Redovisning av de inkomna kompetensbehoven Nedan följer redovisning av det generella kunskapsbehovet för att kunna möta upp personer med funktionsnedsättnings önskemål om att kunna få arbete eller att studera. Dessa behov är sorterade under varje generellt yrkeskrav. Efter det lyfts behovet av spetskompetens fram som man anser sig att någon eller några kan behöva i verksamheten för att kunna ge det rätta stödet till dessa personer. Sist kommer en sammanfattande analys av de kunskapsbehov som har framkommit i kunskapsinventeringen. Kontakt och Samspel Yrkeskravet Kontakt och samspel handlar bl a om kunskap om olika funktionsnedsättningar, bemötande och förhållningssätt, kommunikation och om problemskapande beteenden, psykisk sjukdom och missbruk. Det som framkommer från boenden (i boenden ingår både gruppboende och personlig assistans) om detta yrkeskrav är att kunskap om själva funktionsnedsättningarna är central. Man vill veta mer om vilka konsekvenser t ex utvecklingsstörning för med sig när man ska försöka hitta arbete eller om personen kan ha möjlighet att studera. Man anser också att man behöver mer kunskaper t ex psykiatri. Vilka konsekvenser kan det föra med sig om man även har en psykiatrisk diagnos när man ska försöka få ett arbete eller klara studier. Boenden efterfrågar också olika samtalsmetoder och att kunna utveckla sätt för hur man kommunicerar. Kognitiva hjälpmedel är ett område som mer kunskap behövs för att kunna t ex ge stöd i studier. På daglig verksamhet anser man också att man behöver mer kunskaper om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser. Men tonvikten ligger på att man vill kunna mer om tydliggörande pedagogik och bemötandefrågor. Hur kan man strukturera upp en persons arbetsdag eller studiedag? 5

6 Likväl som boenden anser daglig verksamhet att man behöver kunna mer om olika samtalsmetoder. Daglig verksamhet efterlyser specifika samtalsmetoder som handlar om motivation och coachande. De verksamheter som mest efterlyser detta behov är de som har mer arbetsinriktad verksamhet. Sedan efterfrågas några områden som handlar om psykiatri och olika psykiska pålagor. Även mer kunskap om droger och missbruk skulle behövas anser några verksamheter. Sammantaget kan man utläsa att både boenden och dagliga verksamheter vill ha mer kunskap kring själva funktionsnedsättningen och dess konsekvenser men det finns också behov av kunskap som handlar om kommunikation, pedagogiska metoder, samtalsmetoder och olika kognitionshjälpmedel. Aktiviteter och Relationer Under detta yrkeskrav, som handlar om social gemenskap, hjälpmedel, och meningsfulla aktiviteter, har framkommit att boenden vill ha mer kunskap kring hjälpmedel, som t ex sociala berättelser och andra kognitionshjälpmedel. Det finns behov av mer kunskap om sex och samlevnad där man kan känner sig säkrare när dessa ibland känsliga frågor kommer upp till diskussion. Finns även en önskan att lära sig mer om olika sysselsättningsformer som kan passa brukaren ifråga. På daglig verksamhet har man också tagit upp behov om mer kunskap om samlevnadsfrågorna, t ex föräldrar med utvecklingsstörning som vill bli föräldrar. När det gäller aktiviteter har svaren handlat om hur man kan handleda brukaren och hur man kan lägga upp arbetet för en arbetsplatspraktik då brukaren är själv på ett företag och har sin dagliga verksamhet där. De metoder som nämns att man vill lära sig mer om är supported employment (SE) och individual placement and support (IPS). Stöd och Service Stöd och service handlar som yrkeskrav om vardagskontakter och vardagsstöd. Det framkom inte så stora önskemål som handlar om den nära vardagen från varken boenden eller daglig verksamhet. Antagligen har man goda kunskaper om hur man stödjer personen i den nära vardagen. Men det som framkom handlade om kunskapsbehov om hur man kan stödja någon att öka sin självständighet. En metod som efterfrågades var sociala berättelser. Hälsofrämjande Detta yrkeskrav handlar om förebyggande och främjande av hälsa. Det kan vara bl a kunskaper om måltider och näringslära, personlig omvårdnad och hälso- och sjukvård. Det som efterfrågas inom yrkeskravet hälsa från boendena är mer kunskap om kost, allmänna hälsofrågor och om åldrandet. Daglig verksamhet lyfter också upp kostens betydelse och de vill veta även mer om sväljsvårigheter. Stress är ytterligare ett ämne som man behöver mer kunskap om anser daglig verksamhet. Planering och administration Planering och administration är ett område inom yrkeskraven som handlar om lagstiftning, social dokumentation och verksamhetsplanering. Här framkommer att både boenden och daglig verksamhet önskar mer kunskap i lagstiftningen, t ex lagen om stöd och service (LSS) och om Lex Sarah. Man anser vidare att man vill ha mer kunskap om social dokumentation och allmän datakunskap. Den dagliga verksamheten tar även upp verksamhetsplanering så att tid finns för själva utförandet och uppföljningar. 6

7 Utveckling av arbetsplatsen Det sista yrkeskravet är Utveckling av arbetsplatsen. En av de delar som ingår i detta yrkeskrav är att ha kunskap om hur lagar styr bl a den egna arbetsplatsen och vilka styrmedel som finns för att nå uppsatta mål. Det ingår även att själva göra omvärldsbevakning så att man som medarbetare aktivt deltar i yrkes- och kvalitetsutvecklingen på sin arbetsplats. Här har både boenden och dagliga verksamheterna tryckt hårt på att de behöver mer kunskap om andra organisationer och myndigheter. Det som flest efterfrågar är kunskap om Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och kommunens egna biståndshandläggare. Men även om andra organisationer såsom Lärvux, folkhögskolor, högskolor/universitet och andra dagliga verksamheter. Dagliga verksamheterna vill också betona behovet av metodutveckling för att handleda personer med funktionsnedsättning mot olika arbetsinriktade verksamheter. Vilka vägar kan brukaren ta för att komma närmare arbetsmarknaden? Sedan finns det också önskemål om ett mer strukturerat arbetssätt om hur man rekryterar ny personal. Några har tagit upp behov om förflyttningsteknik, brandutbildning och hjärt- och lungräddning. Inte bara den arbetsinriktade verksamheten behöver utvecklas utan också den mer traditionella dagliga verksamheten. Där önskar man mer kunskap så man kan utveckla det hantverk som bedrivs på verksamheterna. Man vill även ha kunskap kring t ex trädgårdsskötsel och livsmedelskunskap då några verksamheter bedriver restaurang eller café. Man efterfrågar också kunskap i hur man kan utveckla dagliga verksamheter för äldre personer med funktionsnedsättning. Sammantaget kan man se att det stora behovet hos personal, både på boenden och dagliga verksamheter, är att man vill veta mer om hur Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Lärvux fungerar. Hur kan Arbetsförmedlingen hjälpa brukaren? Vilka stödsystem finns hos Försäkringskassan? Vilka kurser kan Lärvux erbjuda? Finns det möjlighet till anpassade studier eller arbeten? Dessa frågor vill man kunna ge brukaren ett bättre svar på. Man vill på ett bra sätt stödja brukaren i kontakterna med dessa myndigheter och skolor. Behov av spetskompetens En av frågorna i kunskapsinventeringen handlade om behov av mer spetskompetens. Svaren är ganska lika det som efterlyses som grundkunskap. Det kan vara beroende på vilken arbetsplats man arbetar på. På vissa har man redan kunskap om en viss funktionsnedsättning och om pedagogiska arbetssätt men vill veta mer om t ex andra funktionsnedsättningar och vice versa. På boenden svarade 66 arbetsplatser och av dem var det 29 som uppgav att de har personal med spetskompetens i någon fråga. På daglig verksamhet svarade 46 arbetsplatser och av dem var det 33 arbetsplatser med spetskompetens hos någon eller några medarbetare. Det som framkommer är två olika kunskapsområden och sedan vill man ha mer spetskunskap om olika myndigheter och skolor och vilket stöd brukaren kan få från dem. Det ena kunskapsområdet är om själva funktionsnedsättningen och dess konsekvenser och det andra kunskapsområdet handlar mer om samtalsmetoder, pedagogiska arbetssätt och lagstiftningen för att kunna vara ett bra stöd för brukaren. När det gäller kunskapsområdet som handlar om spetskunskap om olika funktionsnedsättningar och dess konsekvenser i vardagen efterfrågar både boenden och daglig verksamhet fördjupning i vad konsekvensen kan bli i olika situationer för brukaren. Man ställer sig frågor som handlar om hur man som professionell yrkesperson kan stödja brukaren på ett bra sätt? Vilka arbetssätt är bra och vad 7

8 kan man utveckla mer? En mindre andel vill veta mer om funktionsnedsättning i kombination med olika typer av missbruk och psykisk ohälsa. Då är det mer kunskap om psykiatrin och olika psykiatriska diagnoser som efterfrågas. Det andra kunskapsområdet som man behöver fördjupa sig i, anser både boenden och dagliga verksamheterna, är att man vill veta mer om tydliggörande pedagogik och om hur man kan utveckla bemötandet för brukarna. Vilka kognitiva hjälpmedel finns att tillgå och vilka kan passa just den brukare man arbetar som stöd åt? Vilka samtalsmetoder finns för att få en bättre kommunikation? Man vill förbättra kommunikationsmöjligheterna för brukaren. Spetskunskap i lagstiftning och social dokumentation är efterfrågat och även handledarutbildning. Boenden anser också att mer spetskunskap behövs i frågor som handlar om sex och samlevnad, åldrande, kost och hälsa. Flera dagliga verksamheter efterlyser spetskunskap i frågor som handlar om arbetsmarknad och daglig verksamhet. Man vill veta mer om vad både kommunens biståndshandläggare, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan kan erbjuda personen med funktionsnedsättning på individnivå och även mer övergripande hur myndigheterna fungerar i stort. Det som även tas upp i kunskapsinventeringen är någon form av jobbcoachutbildning. Man vill veta mer om arbetssätt som handlar om hur man ska handleda brukare och företagspersonal på praktikplatserna. Vilka metoder finns som är användbara, tex supported employment och individual placement and support. Och som sist, hur kan man öka personens självständighet, vilka pedagogiska kunskaper behöver man själv ha i sitt arbete? Några har efterfrågat olika samtalsmetoder för att både coacha och motivera personen med funktionsnedsättning. 4. Sammanfattning Det framkom många olika behov av kompetensutveckling i inventeringen. Vissa kan delprojektet anordna, vissa kan Forum Carpe anordna och ytterligare en del får respektive arbetsgivare se till att medarbetarna får den kunskap de behöver. Det var intressant att så många önskade mer detaljerad kunskap kring hur både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen arbetar. Och man ville veta mer om särgymnasiet Lärvux och vad man studerar där och om kognitiva hjälpmedel. Man efterfrågar även mer kunskap kring vilka övriga skolor, folkhögskolor och högskolor som kan passa personer med olika funktionsnedsättning. Sammantaget visar det på ett stort intresse att man som medarbetare vill vara ett gott stöd till de brukare de arbetar som stöd för. Medarbetarna och chefer vill ha kunskap för att kunna ge det rätta stödet så att brukaren får möjlighet att utveckla sig som andra! 5. Kontaktuppgifter Delprojektledare Karl Löfgren, karl.lofgren@stockholm.se, tfn