Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Transkript

1 Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning har genomförts avseende habiliteringens uppdrag och behov av avsatta resurser för barn, unga och vuxna. Utredningen visar på att det finns en del otydligheter avseende bl a gränssnitt mellan aktörer och läkarinsatser. Utifrån det som framkommit i utredningen behöver följande frågeställningar fortsätta utredas: Avseende barn: Utforma Regionala Riktlinjer för barn avseende; ADHD lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd. Förtydliga läkarinsatserna avseende barn. Återredovisa ovanstående uppdrag i juni Avseende vuxna: Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd. Utreda och förtydliga läkarinsatserna avseende vuxna. Återredovisa ovanstående uppdrag i december Habiliteringen inre arbete och samverkan med andra: Definiera och formulera habiliteringens uppdrag, inom habiliteringen och i gränssnitt med andra aktörer. Arbeta med och anpassa insatserna utifrån funktionsbedömning. Ta fram en metod för detta. Återredovisa ovanstående uppdrag i december Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress Visby Telefon vxl E-post regiongotland@gotland.se Webbplats Org nr

2 Ärendenr HSN 2014/533 2 (8) Bakgrund I strukturutredningen lyfte arbetsgruppen för den primärvårdens uppdrag och utbud fram det ökade inflöde av framförallt personer med neuropsykiatriska svårigheter som finns till habiliteringen. Behovet av insatser kan inte tillgodoses genom fortsatt arbete som idag, behov finns av att genomlysa både resurser, uppdrag och arbetssätt. Uppdraget formulerades som: 20) Utreda vidare och definiera habiliteringens uppdrag och behov av avsatta resurser avseende barn, unga och vuxna. Habiliteringen på Gotland-Nuläge Habiliteringen är i grunden en verksamhet som vänder sig till människor med funktionsnedsättning. I stort sett är målgrupperna personer med; rörelsehinder, utvecklingsstörning och autismspektrumstörning. När lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) kom såg förutsättningarna annorlunda ut än de gör idag. Den klart största ökningen har varit inom gruppen autismspektrumstörning/neuropsykiatriska svårigheter (NP), se tabell/diagram nedan. Eventuellt beror detta på att psykiatrin gjort stora satsningar på att diagnosticera neuropsykiatriska svårigheter medan det saknas motsvarande satsning på behandlingsinsatser för denna grupp. Trenden vi ser på Gotland med allt fler personer med neuropsykiatriska funktionshinder, börjar dock komma även i övriga landet. Lösningarna ser olika ut, allt från att ta emot alla med LSS beslut från att slå ihop verksamheten med Vuxenpsykiatrin/Barnpsykiatrin till att skapa autismenheter.

3 Ärendenr HSN 2014/533 3 (8) Antal inskrivna brukare, med Neuropsykiatriska svårigheter Barn NP Vuxen NP totalt NP Totalt inskrivna Habiliteringen på Gotland tar emot fler patienter i förhållande till befolkningsunderlag än övriga landet, detta visar siffror från Nysam. Antal brukare per invånare i åldern 0-17 år är 36,42 på Gotland, vilket är högst i landet. Jämförelsen visar också att antalet nya brukare per invånare 0-17 år är bland de högsta i landet, 8,59 jämfört med medianen för Nysamlandstingen 4,5. Ca 3,5 % av alla barn och ungdomar i åldern 0-17 år på Gotland har kontakt med barnhabiliteringen.

4 Ärendenr HSN 2014/533 4 (8) Siffror från 2011 visar att även vuxenhabiliteringen har fler brukare per invånare än på de flesta andra håll i landet. Tolkningen av siffrorna är att habiliteringen på Gotland ger insatser till en oväntat stor andel av befolkningen men även har ett stort inflöde av nya patienter. Detta ger många nybesök som är förhållandevis långa och resurskrävande. Det är också vanligt att en kontakt med habiliteringen inleds med en kartläggning av brukarens behov och även detta kräver mycket tid av flera olika yrkeskategorier. Följden av ökat antal brukare har blivit att antalet kontakter per brukare blivit färre. Företrädare för brukarorganisationerna

5 Ärendenr HSN 2014/533 5 (8) Attention och FA framför att det är svårare att få kontakt nu och att man inte längre får de insatser man fått tidigare. Habiliteringens resurser och arbetssätt är inte anpassat för det stora patientinflödet som varit de senaste åren. Därför finns behov av att genomlysa resurser, arbetssätt och uppdrag, inom habiliteringen liksom i gränssnitt med andra aktörer. Utredningen Genomförande och slutsatser I utredningen har ansatsen varit att identifiera för vilka patienter som habiliteringens insatser gör störst skillnad och hur arbetssätten kan förändras för att bättre möta olika patienters olika behov. Utifrån detta har ett antal framgångsfaktorer identifierats: Störst behov av insatser skall få tillgång Små barn skall få stöd tidigt Utgå från evidens i insatserna Samverkan med andra för att bli mer effektiva Prioritera inom den egna verksamheten Diskussioner har förts såväl inom personalgruppen, som med företrädare för brukarorganisationer och andra verksamheter med beröringspunkter för habiliteringen ex psykiatriska verksamheten och barn- och ungdomsmedicin. Inom Habiliteringen har man också sett att barnet/ungdomen behöver mest stöd i övergångarna mellan olika stadier i skolan. Det är därför viktigt att hitta ett samarbete med skolan för att förbereda för dessa övergångar. För att säkerställa evidens i alla insatser bör Regionala Riktlinjer för barn respektive vuxna avseende; ADHD lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd formuleras och antas. Samverkan med andra aktörer Insatser till barn Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är en grupp där berörda aktörer; habiliteringen, BUM, barn- och ungdomspsykiatri, Socialförvaltningen och Elevhälsan behöver arbeta vidare för att öka tydligheten i vilken aktör som gör vad. Följande behöver utredas: Gränssnitt mellan berörda aktörer behöver förtydligas: Ett flödesschema bör upprättas för att möjliggöra en samsyn kring vilka insatser som behöver göras under olika perioder vem gör vad

6 Ärendenr HSN 2014/533 6 (8) och när. Utgångspunkten bör vara Barnnätverkets uppdrag om kartläggning som ska vara färdigt januari Förtydliga det medicinska ansvaret för barn, både från BUP och BUM: Idag råder oklarheter kring läkarinsatsen. Utredningen visar också att småbarnsteamet bör fortsätta i projektform under utveckling som gör gemensamma bedömningar och föreslår insatser som finns i Regionen. För att genom samverkan med andra kunna bli mer effektiva har dialog påbörjats med barn- och ungdomsmedicin (BUM). Olika förslag har diskuterats och dialogen fortsätter. Insatser till vuxna För vuxna med motoriska funktionsnedsättningar finns idag ingen läkare knuten till habiliteringen. Patienten söker själv läkare utifrån den frågeställning man har. Många av dessa patienter söker läkarkontakt i primvården där svårigheten är att man inte känner till patientens funktionsnedsättning och ofta inte har något underlag. Att ingen läkare finns knuten till habiliteringen innebär också att kvalitetsregister inte kan följas fullt ut. För vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vet vi att samsjukligheten är hög dvs att man har en neuropsykiatrisk diagnos och en psykiatrisk diagnos, t ex ADHD och bipolär sjukdom, Atypisk autism och ADHD ofta tillsammans med depressioner och ångesttillstånd. Inte heller för vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar någon läkare kopplad till Habiliteringen. För t ex vårdintyg skickas remiss till Primärvården. För vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver ytterligare arbete göras för att hitta bra samarbetsformer med andra aktörer. Samarbetet mellan Vuxenpsykiatrin, Primärvård, Habilitering och psykrehab med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar behöver formuleras. Detta gäller även för närliggande verksamheter såsom LSS, Omsorg om funktionshindrade samt socialtjänst. Fortsätta utreda hur behandlande respektive habiliterande insatser för personer med psykiska funktionshinder ska se ut. Den medicinska kompetensen behövs i teamet för att förstå hur medicinerna påverkar allmäntillståndet och ev. behandlingsinsatser. Teamet behöver få diskutera med ortopedkonsult, psykiatrisk konsult samt allmänläkarkonsult

7 Ärendenr HSN 2014/533 7 (8) Habiliteringens inre arbete Förutom att formulera och öka samarbetet med andra delar av behöver habiliteringen också se över sitt arbete och sin inre struktur. Exempelvis: Gå med i kvalitetsregistret Hab-Q, ett kvalitetssystem som bygger på ICF, funktionsbedömningar. Att se till funktion blir ett sätt att kunna se de med störst behov av insatser. Hitta en struktur i arbetet med små barn med autism (se även i samarbete med andra). Arbeta med prioriteringar Följa införandet av DSM 5/ICD 11 där bl a aspeger syndrom försvinner som begrepp och ersätt av autism av olika grad. Det kan komma att ligga till grund för prioriteringar. Förutom en tydlighet kring uppdrag och gränssnitt behöver habiliteringen hitta former för att bemöta olika behov med olika insatser och att tydligare anpassa insatserna utifrån funktionsbedömning. Detta för att insatserna ska kunna riktas där de gör störst skillnad. Habiliteringen bör därför få i uppdrag att ta fram en metod för detta. Hälso- sjukvårdsförvaltningen Maria Dalemar Hälso- och sjukvårdsdirektör

8 Ärendenr HSN 2014/533 8 (8) Material som ligger till grund för rapporten - Anna Derwinger Hallberg; Barn och ungdomar med psykisk ohälsa och/eller funktionsnedsättning i Hälso- och sjukvården på Gotland Arbetsmaterial; Regionala riktlinjer; ADHD, lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos vuxna Arbetsmaterial; Regionala riktlinjer; ADHD lindrig utvecklingsstörning och autismspektrumtillstånd hos barn Neuropsykiatriprocessen, Planeringsdag med Habiliteringen Möte med Psykiatrins ledningsgrupp Möte med Barn och Ungdomsmottagningen Möte med brukarorganisationerna Prioritering på Vuxenhabiliteringen, Riktlinje Örebro läns landsting - Nysam Vuxenteamets remissvar