Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest"

Transkript

1 Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning och revisionsfråga Metod och avgränsning Styrdokument och organisation Styrdokument och uppföljningsdokument Organisation för psykiatri Resultat De nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Det avsattes särskilda medel till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd Det finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin Det finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Det finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen Det finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Det finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Det finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Rutiner finns för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa ochlivssituation HSN analyserar återinskrivningar i slutenvård Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Bilaga Region Gotland

3 1. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Gotland har granskat Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med omhändertagande och vård vid depression och ångest. Den revisionsfråga som granskningen avser att besvara är följande: Tillser Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig? Efter genomförd granskning gör vi den samlade bedömningen att HSN inte till fullo tillser att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig. Den sammanfattande bedömningen baseras på bedömningar avseende granskningens kontrollmål, och följande iakttagelser: Region/ Landsting Region Gotland Kontrollmål De nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Avsattes särskilda medel till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna? Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting Det finns en god tillgänglighet för personer med depression/ångest i primärvården resp. specialistpsykiatrin Det finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar hos personer med Uppfyllt? Ja/Nej Ja Nej Ja Ja Ja Nej Kommentar Avtal om gemensamt vårdprogram med SLL. Dock dålig följsamhet hos vissa anställda Detta bör övervägas liksom hur kunskapsstyrni ngen ska struktureras Fn föremål för översyn Men olika syn på resursinsatser HSN och SN efter utskrivn Dock långa köer vid vissa enheter Inte skriftliga Region Gotland 1 av 21

4 depression/ångest Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Det finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symtom men inte uppfyller kriterierna för depression eller ångest vid den första bedömningen Det finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder i används nom psykiatrin resp. inom primärvården Det finns förutsättningarna för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Det finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Rutiner finns för att ge den aktuella målgruppen och ev. anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation Landstinget analyserar återinskrivningar i psykiatrisk slutenvård Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alt annan personal) för målgruppen Rapportering av uppgifter görs till kvalitetregistret Ja Nej Ja Ja Ja Nej Nej Ja Nej Dock beskrivs användningen som dålig, och resultaten i NYSAM jämförelse är dåliga Inte skriftliga. Dock ansvarig behandlares ansvar Dock långa köer vid vissa enheter Generellt för behandlare, dock problem med hyrläkare och brist på KBT-terapeuter Dock vikarier/ hyrläkare i stor omfattning på vissa enheter. Nysamjämf visar att Gotland har relativt låg andel personal med specialistutb. Dessa rutiner bör tas fram Dessa analyser bör göras Dock problem med hyrläkare Finns inget för depression och ångest Region Gotland 2 av 21

5 2. Inledning och revisionsfråga Socialstyrelsen (SoS) fastställde år 2010 nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Under 2013 genomförde SoS en nationell utvärdering av den psykiatriska vården baserat på bland annat dessa riktlinjer. Utvärderingen visade på ett antal brister i omhändertagandet och efterlevnaden av de nationella riktlinjerna. Revisorerna i Region Gotland bedömer att det finns indikationer för att omhändertagandet av personer med depression/ångest inte följer de nationella riktlinjerna samt att det inom regionen saknas en tydlig gränsdragning mellan primärvård och specialistpsykiatri om ansvar och ansvarsfördelning. Det innebär en risk för att vården inte blir ändamålsenlig och eller att personer faller mellan stolarna. Eftersom risken för självmord bedöms vara hög i den aktuella målgruppen kan brister i omhändertagandet få allvarliga konsekvenser. I de senaste Öppna jämförelser 2013 intar Region Gotland en sistaplats med flest suicider i riket. Vi avser att ta med denna insikt i granskningen. Granskningen ska besvara följande revisionsfråga: Tillser Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig? De kontrollmål som ingår i granskningen är: De nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs. Det avsattes särskilda medel till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna. Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata aktörerna) avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest. Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd. Det finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin. Det finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäkt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest. Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Region Gotland 3 av 21

6 Det finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen. Det finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Det finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc). Det finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården. Rutiner finns för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation. HSN analyserar återinskrivningar i slutenvård. Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen. Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Metod och avgränsning Granskningen genomförs genom inläsning av de nationella riktlinjerna samt styrdokument av olika slag. Intervjuer genomförs inom första linjens vård (primärvården) och inom den specialiserade psykiatrin. Sjukvårdsdirektör och sjukvårdschef har informerats om granskningen och intervjuer har genomförts med beställarchef, primärvårdschef och biträdande primärvårdschef, psykiatrichef, representanter för Hansahälsan, Visborg, Visby norr, Visby söder, Slite, medicinskt ansvarig läkare på Visby norr samt enhetschefer, läkare och psykologer inom sluten respektive öppen psykiatri. Sammanlagt har 18 intervjuer genomförts. Granskningen avgränsas till att omfatta vuxna (18 65 år). Patienter inom förstalinjens vård och inom specialistpsykiatrin. Gruppen barn och ungdomar ingår inte och inte heller gravida kvinnor. Den information som inhämtats vid intervjutillfällena har varit föremål för sakgranskning. Region Gotland 4 av 21

7 3. Styrdokument och organisation 3.1. Styrdokument och uppföljningsdokument Region Gotland har ingått ett avtal med Stockholms läns landsting (SLL) om samarbete. Regionen följer SLL:s vårdprogram för den aktuella målgruppen. I detta program finns de nationella riktlinjerna inarbetade. Gotland är för litet för att själva utarbeta ett vårdprogram, varför samarbetet med SLL ses som nödvändigt. Under hösten 2014 kommer representanter från SLL till Gotland för en genomgång av vårdprogrammet och för att säkra att det följs. Det fins en samarbetsöverenskommelse mellan primärvård och psykiatri på Gotland. Detta är detaljerat och det framgår tydligt vem som har ansvar för olika områden. Enligt de intervjuade upplevs överenskommelsen som bra. Det finns även skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen i form av Samordnad vårdplanering och Psykiska funktionsnedsättningar. Förutom ovanstående finns även Regionala riktlinjer för suicidprevention Organisation för psykiatri Den psykiatriska verksamheten är organiserad så att primärvården ska ansvara för lätta till medelsvåra fall. Detta gäller även depression och ångest. Specialistpsykiatrin ansvarar för de svårare fallen och har öppen och sluten psykiatrisk vård på Gotland till sitt förfogande. Det finns även fall där andra, mer komplicerade diagnoser kräver mer specialiserad vård hos andra sjukvårdshuvudmän. Inom den psykiatriska vården har även Socialnämnden ett ansvar som främst omfattar boende för psykiskt funktionshindrade samt sysselsättningsfrågor (arbete). Region Gotland 5 av 21

8 4. Resultat Granskningsresultatet redovisas utifrån uppställda kontrollmål De nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Samtliga intervjuade uppger att de nationella riktlinjerna är implementerade, kända av personalen och följs, dock i varierande utsträckning. Flera enhetschefer uppger att riktlinjerna har gåtts igenom med personalen under arbetstid för att man ska försäkra sig om att riktlinjerna är kända och följs. De nationella riktlinjer utgör även grund för det regionala vårdprogram som enligt avtal med SLL utarbetats. Detta innebär att de lokala riktlinjerna som gäller på de granskade verksamheterna, och därigenom de rutiner som finns inom verksamheterna, medverkar till att de nationella riktlinjerna är implementerade, kända och följda. En av de intervjuade poängterar dock att kännedom är högre bland den fast anställda personalen är bland vikarier och annan tillfällig personal. En av enhetscheferna uppger att det finns skillnader inom personalgruppen avseende följsamheten till de nationella riktlinjerna. Denna skillnad har sin grund i hur länge personalen har arbetat. De som har varit länge på arbetsplatsen anser sig inte behöva de rekommendationer som de nationella riktlinjerna framför, till skillnad från de som är nyare på arbetsplatsen. Inom psykiatrin har man inom öppenvården jobbat mycket med de nationella riktlinjerna. Inom slutenvård har man dock inte gjort det i lika stor utsträckning, men riktlinjerna har tagits upp och diskuterats och under en planeringsdag informerades personalen om riktlinjerna. En av de intervjuade uppger att det kontinuerliga arbetet med de nationella riktlinjerna skulle kunna förbättras genom att enhetscheferna blir bättre på att gå igenom de regionala vårdprogrammen en gång per år. Vår bedömning är att de nationella riktlinjerna för depression och ångest i stort sett är implementerade, kända och följs. Ett vanligt problem är dock att de som har varit på en arbetsplats länge anser sig inte behöva den typ av rekommendationer som nationella riktlinjer utgör ett exempel på. För att se till att de nationella riktlinjerna är implementerade, kända och följs av alla personal, bör det säkerställas att ansvarig chef tillser att regelbundna genomgångar genomföras, till exempel årligen. Följsamhet till de nationella riktlinjerna är en del av det som brukar kallas för kunskapsstyrning. Det säkerställer att best practise följs och att patienterna erhåller vård på lika villkor. HSN bör konkretisera vilka konsekvenser som ett nytt vårdprogram medför i form av utbildning, resursfrågor osv. Region Gotland 6 av 21

9 4.2. Det avsattes särskilda medel till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna Ingen av de intervjuade uppger att några särskilda medel avsattes vid införande av de nationella riktlinjerna. Dock genomfördes ett antal olika projekt och utbildningar, där de nationella riktlinjerna utgjorde en del. Det har även funnits medel tillgängliga genom olika projekt för att vårdcentralerna ska kunna anställda KBT-terapeuter. Inga särskilda medel till psykiatrin och primärvården avsattes vid införandet av de nationella riktlinjerna. Socialstyrelsen rekommenderar att särskilda medel avsätts för att underlätt kunskapsstyrning. I liknande situationer i framtiden bör HSN tillse att särskilda medel tillsätts Det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest I överenskommelsen framgår att primärvården inom Region Gotland har i uppdrag att stå för första linjen vård och behandling till personer från och med 18 år med psykisk ohälsa, psykiska funktionsnedsättningar eller psykisk sjukdom som inte kräver specialistsjukvård. Psykiatrin ansvarar för kvalificerad utredning och behandling vid mer allvarliga och komplicerade tillstånd. Socialförvaltningen har i uppdrag att initiera, planera och samordna de sociala insatserna för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Vidare framgår det i överenskommelsen vem det är som har huvudansvar för en patientgrupp och det poängteras att det för målgruppen finns svårdefinierade tillstånd där patienterna riskerar att falla mellan stolarna. I dessa fall kan gemensamma insatser krävas, till exempel att vårdplanering sker i samarbete mellan primärvård och psykiatri. För de aktuella diagnoserna och tillstånden finns det i överenskommelsen presenterat vad som är primärvårdens ansvar, vad som är psykiatrins ansvar, övrig information, samt förslag på skattningsskalor. För depressionssjukdom framgår det av överenskommelsen att primärvården har huvudansvar för lätta till måttliga depressionstillstånd. Psykiatrin är ansvarig för patienter med svåra depressionstillstånd, patienter med hög suicidrisk, vid misstanken om bipolär sjukdom, maniska eller hypomana perioder, depression med psykotiska inslag och depression som inte svarar på försök till farmakologisk Region Gotland 7 av 21

10 behandling. Vid osäkerhet om gränsdragningen är det viktigt att primärvården och psykiatrin konsulterar varandra. För patienter med ångest eller ångestsyndrom har primärvården huvudansvar. Psykiatrins uppgift är konsultation, utredning och differentialdiagnostik vid mer komplicerade tillstånd, samt för patienter med hög suicidrisk. För patienter med behov av socialt stöd finns möjlighet att ta kontakt med biståndshandläggare på Enheten för personer med psykisk funktionsnedsättning. Att bedöma suicidrisk är ett gemensamt ansvar för primärvård och psykiatri. Primärvården har huvudansvar för den initiala bedömning av patienter som söker vård på grund av psykisk ohälsa. Vid hög suicidrisk ska akutremiss skickas till psykiatrin. Psykiatrin har huvudansvar för bedömning och behandling av konstaterat suicidala patienter, samt av patienter efter genomfört suicidförsök. Psykiatrin har även huvudansvar för uppföljning av patienter efter genomfört suicidförsök. En av de intervjuade, som själv arbetade med framtagandet av överenskommelsen, uppger att fördelningarna i uppgörelsen är baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångest. Arbetet med att ta fram överenskommelsen ledde enligt de intervjuade till en ökad förståelse mellan primärvården och psykiatrin, och ett minskat vi och dom - tänkande. De intervjuades syn på hur väl överenskommelsen fungerar varierar. Det framhålls att överenskommelsen är tydlig och välskriven. En del av de intervjuade framför att det överlag fungerar mycket bra, men att det ibland kan uppstå gnissel i maskineriet, särskilt då både primärvården och psykiatrin har mycket att göra. En del är mer kritiska och framför särskilt ett behov från läkare i primärvården att kunna få en second opinion av psykiatrin samt att patienter återremitteras för snabbt till primärvården. Dessa tyngre patienter innebär långa kontakter med behandlare inom primärvården, vilket får som effekt att väntetiderna blir långa. Inom psykiatrin framförs samtidigt att de får remisser från ST-läkare och hyrläkare som rör patienter som primärvården ska hantera, och att primärvården skulle kunna göra mer inom KBT om de fick mer resurser. Av de som är kritiska är det flera som pekar på underbemanning som en orsak till problemen, och att patienter bollas fram och tillbaka mellan primärvården och psykiatrin som ett resultat av detta. Flera framhåller att primärvården och psykiatrin måste ta ett gemensamt ansvar för patienterna så att ingen riskerar att falla mellan stolarna, eftersom det inte finns någon annan som verksamheterna kan skjuta över ansvaret på. I februari 2014 genomfördes en gemensam planeringsdag med primärvården och psykiatrin. Under denna dag fördes diskussioner om hur samarbetet fungerar. Flera av de intervjuade var mycket positiva till erfarenheten av denna planeringsdag och uppgav att de konstruktiva diskussionerna bidrog till en bättre förståelse för varandras verksamheter. Region Gotland 8 av 21

11 För uppföljning av överenskommelsen ansvarar verksamhetsområdeschef eller motsvarande. En arbetsgrupp har tillsatts för att revidera överenskommelsen. Arbetsgruppen ska presentera ett förslag på Psykiatrirådet i oktober, för att beslut om den nya överenskommelsen ska kunna tas innan årsskiftet. Vår bedömning är att det finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest. Överenskommelsen har fyllt sitt syfte, men har inte nått hela vägen fram. Av den anledningen behöver överenskommelsen revideras. Detta arbete är påbörjat, vilket vi bedömer som positivt Det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd Det finns en överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden med titeln Psykiska funktionsnedsättningar daterad den 27 maj Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden avseende samverkan när det gäller barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelsens övergripande mål är att patienten får en jämlik, kunskapsbaserad, säker och tillgänglig vård och omsorg, samt ges möjlighet till delaktighet och inflytande. För att uppnå bästa möjliga resultat för patienten ska samverkan grundas på respektive verksamhets kompetensområde. Verksamheterna har ett gemensamt ansvar för att rutiner och arbetssätt harmonierar med varandra. Ett steg i arbetet med att uppnå detta är upprättandet av en Samordnad Individuell plan (SIP), som finns reglerad i socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen. Om en patient har behov av insatser från både socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska verksamheterna tillsammans upprätta en individuell plan. En annan överenskommelse som tydliggör ansvarsfördelningen är dokumentet Samordnad vårdplanering, daterat 11 december 2008 (senast reviderat 18 maj 2011). För patienter som har behov av nya eller fortsatta insatser av till exempel öppenvård eller socialtjänsten efter slutenvården ska en samordnad vårdplanering göras mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Majoriteten av de intervjuade känner inte till att det finns en skriftlig samarbetsöverenskommelse som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden rörande personer med psykisk funktionsnedsättning. Dock var det flera som lyfte SIP som ett praktiskt exempel på samarbete mellan huvudmännen. Region Gotland 9 av 21

12 Inom hälso- och sjukvården finns en frustration över att man inte uppnår tillräckligt god vård och skälig levnadsstandard i samarbetet med socialtjänsten för de patienter som skrivs ut från slutenvården. Det finns en skillnad i tankesätt mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten kring de insatser som dessa patienter behöver direkt efter utskrivning. Hälso- och sjukvården anser att dessa patienter behöver mycket stöd inledningsvis, till exempel i form av boendestöd, för att sedan trappa ned stödet i en lämplig takt. Socialtjänsten beviljar istället en lägre nivå av insatser, för att sedan skala upp den vid behov. Enligt psykiatrin är detta olämpligt för patientgruppen, och det får som effekt att patienterna inte klarar sig i hemmet efter utskrivning och tvingas till en återinskrivning i psykiatrisk slutenvård. Enligt socialtjänsten är det omvårdnadsmässigt svårare att gå från en högre nivå av insatser till en lägre nivå än tvärtom. Patienterna riskerar att inrätta sitt vårdbehov efter vilka insatser som de har beviljade. Socialtjänsten uppger vidare att de patienter som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård är i sämre skick än de var för några år sedan. En del av de utskrivna patienterna har därför vårdbehov som socialtjänsten inte kan eller har i uppgift att tillfredsställa. Inom primärvården efterfrågas också en tydligare ansvarsfördelning mellan hälsooch sjukvården och socialtjänsten. Ett flertal av de patienter som söker vård för psykiska problem har egentligen sociala problem och borde vända sig till socialtjänsten istället för till sjukvården. För att förenkla detta vore det enligt primärvården bra med en kontaktperson på socialförvaltningen. Inom andra delar av primärvården upplevs inte detta som ett problem. Det faktum att Gotland är en primärkommun gör att personkännedomen inom förvaltningarna är god och samverkan kan ske på personbasis. Vår bedömning är att det finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd. Ett exempel på detta är överenskommelsen om Samordnad Individuella plan för patienter som har ett behov av insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Inom andra områden finns det dock utvecklingspotential för samarbetet mellan förvaltningarna. För patienternas bästa är det oerhört viktigt att det finns en samsyn mellan vårdgivarna. Denna samsyn förefaller saknas när det gäller patienter som skrivs ut från psykiatrisk slutenvård, som enligt psykiatrin inte får tillräckligt stöd av socialtjänsten, och enligt socialtjänsten är i för dåligt skick när de skrivs ut. Oavsett vad skälet är blir resultatet för patienten att de återinskrivs i psykiatrisk slutenvård. En annan grupp som inte alltid får den hjälp de behöver i gränsytan mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården är de som söker vård, främst i primärvården, för sociala problem. För dessa personer bör HSN överväga att införa fler kuratorer inom primärvården, som skulle kunna hjälpa dessa patienter, eller att Socialnämnden får i uppgift att informera mer om det stöd som socialtjänsten kan erbjuda. Region Gotland 10 av 21

13 4.5. Det finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin. Inom primärvården upprätthålls kraven på tillgänglighet enligt vårdgaranti för besök till läkare. Väntetiden till psykolog eller terapeut kan dock vara mycket längre, även om detta varierar mellan olika vårdcentraler. Inom flera delar av primärvården har en brist på KBT-terapeuter lett till köer, på som längst 6-7 månader. För att matcha tillgänglighet mot behov görs en prioritering bland patienterna, så att de som behöver få behandling snabbare kan få det. På vårdcentralen Visby Söder har en ST-läkare bedrivit ett utvecklingsarbete kring triagering av patienter med psykisk ohälsa, med målen att förbättra patientupplevelsen, minska väntetider till samtalsbehandling, utforma en generell modell för triagering och förbättra arbetsmiljön för medarbetare. När en patient söker vård i primärvården för psykisk ohälsa leder det oftast till en bokning av en läkartid för en bedömning. Vid denna första bedömning är det ofta svårt för läkaren att göra en bedömning av hur prioriterad åtgärden är för just denna patient. Detta leder till en remisskö som är svår att prioritera för de behandlade terapeuterna och psykologerna. Detta kan leda till en onödig fördröjning av behandlingen. Med den nya triagerings-modellen bokades lindrig depression och ångest direkt till en KBTterapeut. Därigenom har alla dessa patienter fått bedömning och kortare behandling hos en KBT-terapeut inom 2 veckor. De som efter denna bedömning har blivit satta på väntelista har alla varit bedömda av en terapeut, vilket förhoppningsvis spelar roll för upplevelsen av väntetiden. I en jämförelse mellan de patienter som har direktbokats till terapeut och vanligt bokade patienter till läkare är en intressant möjligt effekt att sjukskrivningarna hos de som har direktbokats är cirka 20% jämfört med cirka 55% för de som var vanligt bokade. Inom psykiatrin upprätthålls kraven på tillgänglighet enligt både kömiljarden och vårdgaranti. Öppenvården har enligt uppgift från de intervjuade för få psykologer, vilket gör det särskilt tufft att kunna hålla i terapi. Akuta fall får tid hos en terapeut inom 1 vecka. Inom specialistpsykiatrin finns även en jourmottagning, och dagliga telefontider som bemannas av en sjuksköterska. I och med kraven i kömiljarden och vårdgarantin sker det enligt en av de intervjuade en felprioritering av nya patienter vilket får en undanträngseffekt på befintliga patienter som det kan vara svårt att ordna återbesöks tider till. Vår bedömning är att det generellt finns en god tillgänglighet, framförallt till ett första besök hos läkare i primärvården eller specialistpsykiatrin. Dock är väntetiderna till behandling inom vissa delar av primärvården långa. Bristen på psykologer inom den psykiatriska öppenvården leder till att det inte är möjligt att genomföra terapi i så stor utsträckning som skulle vara önskvärt. Region Gotland 11 av 21

14 Vi bedömer det som positivt att det både inom primärvården och specialistpsykiatrin arbetas med triagering och prioritering av de patienter som behöver vård snabbt. Resultatet av utvecklingsarbetet rörande triagering som bedrivs inom primärvården kan komma att påverka tillgängligheten i positiv riktning och HSN bör noggrant följa utvecklingen av projektet. Att det inom psykiatrin upprätthålls krav på tillgänglighet enligt kömiljarden och vårdgarantin är ingen garanti för att det finns en god tillgänglighet, eftersom kraven är lågt ställda. Att en patient med hög suicidrisk får träffa en läkare inom 60 dagar innebär inte god tillgänglighet, även om det skulle vara det enligt kraven Det finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest De intervjuade uppger att det inte finns några skriftliga rutiner för bedömning, insatser och upptäckt av somatiska besvär hos patienter med depression och ångest. Samtliga framhäver dock att det inom läkaryrket ingår att göra en helhetsbedömning av patienterna. Vid första besöket görs en kroppslig undersökning och blodprov tas för att utesluta att de psykiska besvären orsakas av några underliggande somatiska besvär. Många patienter med psykiska besvär söker ofta inledningsvis vård för somatiska besvär. En av de intervjuade beskriver det som att det råder en odokumenterad vaksamhet gällande somatiska besvär hos patienter med depression och ångest. En annan beskriver området som ett utvecklingsområde för primärvården, och att särskilt distriktssköterskorna saknar bedömningsinstrument. Det finns inga skriftliga rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidigt upptäckt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk De regionala riktlinjerna för suicidprevention riktar sig främst till personal inom psykiatrin på Gotland, men även till övrig personal som arbetar i övriga delar av hälso- och sjukvården. De regionala riktlinjerna för suicidprevention inom psykiatrin i Region Gotland ska vara riktlinjer för hur de olika verksamheterna ska utforma, förbättra och implementera patientsäkra rutiner avseende suicidnära patienter och suicidprevention generellt. I de regionala riktlinjerna beskrivs rutiner för när det ska ställas frågor om suicidtankar, bemötande, utredning och bedömning, och åtgärd samt behandling. I Region Gotland 12 av 21

15 riktlinjerna finns även beskrivningar av verktyg som kan användas för att skatta suicidrisk, t.ex. suicidstegen och bedömning av suicidrisknivå. De intervjuade har i stor utsträckning hänvisat till de regionala riktlinjerna när de har fått frågan om det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Det finns även en checklista inom journalsystemet. Inom vissa delar av primärvården beskrivs arbetet med skattning av suicidrisk som något som man är dålig på, och att arbetet fallerar på grund av hyrläkare. Inom psykiatrin finns det enligt de intervjuade en bättre kännedom hos de anställda och utbildningar hålls regelbundet två gånger per år. Andel patienter som vårdats för depression som genomgått självmordsriskbedömning 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel patienter Källa: Nysam 2013 I en jämförelse med andra regioner och landsting är det endast 15% av patienter som har vårdats för depression som har genomgått en självmordsriskbedömning. Det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Värt att notera är dock att skattning av suicidrisk inom vissa delar av primärvården anses vara bristande och att beskrivningen av situationen främst beror på användningen av hyrläkare. Att endast 15% av patienter som har vårdats för depression har genomgått en självmordsriskbedömning enligt NYSAM är anmärkningsvärt Det finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen De intervjuade uppger att det inte finns något skriftlig rutin för förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för en diagnos. Inom primärvården är det dock flera som framför att läkaren som har den första Region Gotland 13 av 21

16 kontakten är ansvarig för och nästan alltid har en uppföljning med sådana personer, vilket enligt dem är en rutin, även om den inte är nedskriven. I vissa fall kan läkaren göra bedömningen att patienten själv kan ansvara för att ta kontakt med primärvården igen om besvären förvärras. Inom psykiatrin uppges vid intervju att det finns rutiner för uppföljning av dessa personer. För de som har kommit till psykiatrin erbjuda uppföljningssamtal 2-3 gånger för de personer som inte kan beskriva sin psykiska ohälsa. Om patienten efter det fortfarande inte är intresserad av psykiatrisk vård så avslutas behandlingen. En av de intervjuade anser att den grupp som har symptom men inte uppfyller kriterierna är i en mindre besvärlig situation än de som har fått en remiss, men som står på väntelista till behandling. Det finns inga skriftliga rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen Det finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården De flesta av de intervjuade, både inom psykiatrin och inom primärvården, anser att det finns god tillgång på psykologisk behandling. Vid en vårdcentral poängteras dock att tillgång finns, men att köerna är långa. Samtidigt så finns det andra vårdcentralen som har betydligt kortare vårdköer. Metoderna som används är evidensbaserade, framförallt används kognitiv beteende terapi (KBT) och psykodynamisk terapi. Inom det affektiva teamet inom öppenvården på psykiatrin råder det brist på KBTterapeuter. Enligt en av de intervjuade har därför den del av vården som borde ha bäst tillgång till KBT-terapeuter en av de sämsta. För närvarande har teamet endast 1 KBT-terapeut, istället för de 3 KBT-terapeuter som man borde ha. Detta resulterar i att teamet inte kan erbjuda patienter med ångest och depression KBT-terapi, utan måste för närvarande fokusera på patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning och acceptance-committment-terapi. Patienterna med ångest och depression erbjuds istället behandling med annan inriktning och lägre evidensstyrka. Vår bedömning är att det finns tillgång på psykologisk behandling och att evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården. Region Gotland 14 av 21

17 Inom primärvården är dock köerna på vissa ställen långa, och inom öppenvården råder det brist på KBT-terapeuter Det finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Förutsättningarna för kontinuitet i vården ser olika ut på olika enheter inom primärvården och beror på om det handlar om läkarbesök eller en pågående terapibehandling. På de enheter som huvudsakligen har fast anställd personal är förutsättningarna för kontinuitet mycket goda för både läkarbesök och terapibehandlingar hos terapeuter. På de enheter som har större problem med bemanningen och fler vikarier eller hyrläkare är förutsättningarna sämre för kontinuitet gällande läkarbesök, men överlag mycket goda för terapi-behandlingar hos terapeuter. På en enhet försöker man skapa kontinuitet trots många hyrläkare eller vikarier genom att boka in patienter på läkarbesök hos samma hyrläkare eller vikarie, om denna fortfarande arbetar på enheten. På andra enheter uppger man att man försöker undvika att boka in läkarbesök hos hyrläkare eller vikarier för patienter som tillhör granskningens målgrupp. Inom psykiatrin är det inom öppenvården brist på läkare, vilket innebär att man använder sig av hyrläkare. Detta medför att kontinuiteten i läkarbesöken är sämre, medan den på behandlingssidan är bra enligt de intervjuade. Öppenvården är även en utbildningsklinik, vilket betyder att det finns en genomströmning av AT-läkare under utbildning, vilket ytterligare försämrar möjligheterna till kontinuitet. För att försöka att se till att patienterna inte tar skada av detta försöker man prioritera vilka patienter som behöver få träffa samma läkare och vilka som inte behöver det. Både inom primärvården och inom psykiatrin uppges att det är svårt att rekrytera personal till Gotland. Att erbjuda AT-, ST- och PTP-tjänster är ett sätt som man försöker förbättra rekryteringsläget på, med målet att kontinuiteten för patienterna ska bli bättre. Vår bedömning är att det endast i viss utsträckning finns möjlighet att få kontinuitet i vården. När det gäller pågående behandling, t.ex. KBT finns det goda förutsättningar för kontinuitet, då en KBT-terapeut nästan alltid finns tillgänglig till dess att patientens behandling är avslutad. På vissa enheter finns det mycket hyrläkare och vikarier, vilket skapar dåliga förutsättningar för kontinuitet. Positivt är dock att inom primärvården försöker boka in återbesök hos samma hyrläkare, eller att man undviker att boka in patienter med ångest och depression på läkarbesök hos hyrläkare eller vikarier. Region Gotland 15 av 21

18 4.11. Det finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Inom primärvården är tillgången på beteendevetare generellt god. På vårdcentralen Visborg har man 2,7 tjänster för psykologer, att jämföra med regionens krav på 0,6 tjänster. Totalt skulle primärvården behöva 1 heltids psykologtjänst till för att vara fullbemannad, enligt en av de intervjuade. Situationen avseende allmänläkare är mer varierad. På flertalet vårdcentralen är bemanningen av allmänläkare god, och de flesta tjänsterna är besatta av fast anställda. På vårdcentralen Visby Söder saknas 2,5 tjänster, vilket innebär att 1-3 hyrläkare är inne varje vecka. På vårdcentralen Roma saknas 1,25 tjänster. För att skapa en återväxt av allmänläkare och psykologer försöker primärvården erbjuda ST- och PTP-tjänster, med förhoppningen av läkarna och psykologerna ska stanna kvar efter utbildningen. Inom psykiatrins slutenvård är antalet specialistsjuksköterskor för lågt enligt de intervjuade. I dagsläget finns det 5 stycken specialistsjuksköterskor, och därtill ett par under utbildning. För specialistläkare uppges att bemanningen är dålig och att det skulle behöva anställas 2-3 specialister. Även inom öppenvården råder det brist på flera specialister, vilket resulterar i att man får ta in hyrläkare. Dock är situationen avseende specialistsjuksköterskor bättre på öppenvården. 80% Utbildningsnivå hos personalen 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel specialister av läkare totalt Andel sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri Andel med legpsykoterapeututbildning av årsarb annan HoD-personal Andel psykologer med specialistutbildning i pskiatri Källa: Nysam 2013 Region Gotland 16 av 21

19 I en jämförelse med andra regioner och landsting har Region Gotland en låg andel specialister av läkarna totalt inom vuxenpsykiatrin, men en hög andel psykologer med specialistutbildning i psykiatri enligt Nysams statistik Andelen sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri inom vuxenpsykiatrin i Region Gotland är 50 %, vilket motsvarar medianvärdet av de regioner och landsting som har jämförts. Vår bedömning är att finns vissa brister i tillgången till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården. Dock finns det exempel från primärvården där tillgängligheten är mycket god. Generellt finns det stora svårigheter att rekrytera till Gotland. Det är positivt att primärvården och psykiatrin erbjuder AT-, ST- och PTP-platser för att försöka skapa en återväxt av läkare och psykologer Rutiner finns för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa ochlivssituation Det finns ingen skriftlig rutin för information och stöd till den aktuella målgruppen och eventuella anhöriga. Dock är det flera av de intervjuade som framhåller att läkare och behandlare, som en självklar del av sitt arbete, informerar patienter och även involverar anhöriga om patienten så önskar och det är lämpligt för behandlingen. Inom KBT-behandling får patienterna konkreta råd om till exempel fysisk aktivitet, sömnråd och utomhusvistelse, för att hantera sin hälsa. Flera av de intervjuade inom primärvården lyfter fram en levnadsvanemottagning eller en levnadsvanespecialist som en tillgång i att informera patienter om hur de kan hantera sin hälsa och livssituation. Ett flertal av de intervjuade framför att granskningens patientgrupp är den som det finns minst patient- och anhörigutbildning för. Psykiatrin säger sig vilja bli bättre på att inkludera anhöriga men, att man i nuläget är dålig på att göra det. Informationsfilmer online är ett exempel på hur anhöriga skulle kunna få information om patientens sjukdomstillstånd. Det finns inga skriftliga rutiner för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation. Vår bedömning är att sådana rutiner bör utformas för att alla som har ett behov ska få tillräcklig information. Region Gotland 17 av 21

20 4.13. HSN analyserar återinskrivningar i slutenvård Inom primärvården uppger flertalet av de intervjuade att ingen analys görs av återinskrivningar av patienter i slutenvård. En av de intervjuade påpekar att det hade varit bra för primärvården att få återkoppling från psykiatrin för att få en överblick över förloppet och försöka se vad primärvården hade kunnat göra annorlunda. I de fall primärvården analyserar återinskrivningar är det i form av diskussioner på arbetsplatsträffar eller liknande. Inom psykiatrin görs analyser, där fokus är på patientnivå. En stor orsak till återinskrivningarna i psykiatrisk slutenvård är, enligt en av de intervjuade, problemet med olika tankesätt kring hur mycket resurser en nyutskriven patient behöver, vilket beskrevs utförligare i avsnitt 4.4. Vår bedömning är att HSN inte analyserar återinskrivningar i slutenvård. Dessa analyser bör genomföras, dels för att förbättra verksamheten, och dels för att skapa statistik över orsaker till återinskrivningar Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen I de flesta fall sker behandlingsuppföljning genom återbesök eller telefonkontakt med den som är ansvarig för behandlingen, t.ex. läkare eller KBT-terapeut. Om en patient står under behandling med medicin gör läkaren alltid uppföljningar. I de fall då en patient inte träffar en behandlare finns det inom psykiatrins öppenvård ingen tydlig rutin för när en patient ska följas upp och av vem. I primärvården finns en problematik då en hyrläkare avslutar en behandling. Uppföljningen av dessa patienter kan falla mellan stolarna. Då blir det istället patienten som följer upp sig själv genom att söka vård igen. Även de patienter som väljer att lista om sig till en annan vårdcentral är en grupp som riskerar att falla mellan stolarna. Vår bedömning är att behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen i de flesta fall. Återigen finns det en problematik rörande hyrläkare, i detta fall då en hyrläkare avslutar en behandling och behandlingsuppföljningen riskerar att falla mellan stolarna Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Region Gotland 18 av 21

21 För den aktuella patientgruppen finns inget tillämpligt kvalitetsregister. Region Gotland 19 av 21

22 5. Bilaga 1 Region Gotland 20 av 21

23 Lars Åke Claesson Certifierad kommunal revisor Projektledare Carin Hultgren Certifierad kommunal revisor Uppdragsledare Region Gotland 21 av 21

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig

Utforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005

Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 1(7) Uppföljning av överenskommelser om primärvård, äldrevård och psykiatri i Gotlands kommun 2005 Gotlands kommun har under 2001-2004 lämnat omfattande redovisningar av utvecklingen av arbetet med att

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET Ärendenr UPPDRAG 2011-09-21 1 (8) UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRISK VERKSAMHET 1 Mål och inriktning Barn och ungdomspsykiatrin skall uppfylla de förväntningar som ställs på en väl fungerande

Läs mer

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården :

Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : Handlingsplan för att stärka patientens ställning i hälso- och sjukvården : genom medborgare, patient och Datum: 2015-06-24 Version: 1 Dnr: 150054 Sammanfattning Medborgare, patienter och närståendes

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa

Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015

Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsberättelse Psykiatripartners barn och ungdom 2015 Verksamhetsform, uppdrag och innehåll: Mottagningen i Motala ansvarar för Motala och Vadstena kommuner. I kommunerna finns nästan 10 000 barn

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 29 Norra Stockholms Psykiatri Avd 5 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa

Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa Rapport 2016-03-30 Anna Sundström 0760 266 377 anna.sundstrom11@gmail.com Samverkansprocess och första linje runt barn och unga för psykisk hälsa 2 Inledning Att barn och unga med psykisk och somatisk

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning

Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning 1 (23) Psykisk ohälsa Överenskommelse om ansvarsfördelning och psykiatrisk specialistvård 2 (23) Arbetsgrupp Denna överenskommelse har framarbetats av: Christine Senter, enhetschef, ska kliniken Eva Jetsell,

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013

Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 2014-01-02 Verksamhetsberättelse BarnSam 2013 Medarbetare i fem av Region Gotlands förvaltningar möter dagligen barn och ungdomar i sitt arbete. Oftast löser man frågor runt barnen inom sin egen verksamhet,

Läs mer

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012

Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt Läkemedelsgenomgångar 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Anna Schölin Projektledare Lena Jadefeldt Slattery Projektledare Projekt Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.

Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri. Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September 2015 www.pwc.se Ink: 2015-09- 09 www.pwc.se Gnesta kommun Ink: 2015-09- 09 Dnr. För handläggning. Revisionsrapport Magnus Höijer Tilda Lindell förutsättningar för pedagogiskt pwc Innehållsförteckning 1. Inledning 2 1.1. Granskningsbakgrund

Läs mer

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Psykiater i Primärvården Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri Bakgrund till projektet Primärvården har i uppdrag att vara första instansen/basen för den psykiska ohälsan Många allmänläkare

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabiliteringsgarantin 2011 vad innebär den nationella överenskommelsen? Rehabilitering som sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskningar

Uppföljning av tidigare granskningar Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskningar Mönsterås kommun Åsa Bejvall Malin Kronmar Augusti 2012 Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1. Bakgrund 1 1.2. Kontrollmål/granskningsmål 1 1.3.

Läs mer

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Claesson Margaretha Larsson Malou Olsson November 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen

Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014

2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Lägesrapport om verksamheter med personligt ombud 2014 2015-05-12 Dnr 9.2-2851/2014 1(9) Avdelningen för regler och behörighet Anders Molt anders.molt@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Lägesrapport om verksamheter med

Läs mer

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER Närvård i Sörmland Kommuner - Landsting i samverkan PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER till psykiskt funktionshindrade samt personer med beroende-/missbruksproblematik som bor i Eskilstuna och Strängnäs kommuner

Läs mer

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov

Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014. Psykiatriska kliniken Ryhov Årsrapport Samordnare för barn till psykiskt sjuka föräldrar 2014 Psykiatriska kliniken Ryhov Nuläge på kliniken HSL 2g är känd i verksamheten genom flera olika insatser: - Introduktionsutbildning till

Läs mer

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention

PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention PM Uppföljning av granskningen angående implementering av FN:s barnkonvention Nyköpings kommun september 2009 Christina Norrgård Inledning och bakgrund År 2007 genomfördes en revisionsgranskning om hur

Läs mer

Christina Edward Planeringschef

Christina Edward Planeringschef Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter

Läs mer

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik

Stödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Samverkande verksamheters ansvarsområden

Samverkande verksamheters ansvarsområden Bilaga till överenskommelse 8 Samverkande verksamheters ansvarsområden Hälso- och sjukvård Primärvården För primärvården åvilar medicinskt ansvar enligt primärvårdens basåtagande. Den familjeläkare som

Läs mer

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden

Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Revisionsrapport Uppföljning av granskningar om läkemedelsanvändning och vårdhygien vid äldreboenden Jan-Erik Wuolo Cert. kommunal revisor Övertorneå kommun Maj 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23

Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Stockholm 2014-10-27 Remissvar: Rätt information på rätt plats i rätt SOU 2014:23 Svenska Psykiatriska Fo reningen, SPF, tackar fo r mo jligheten att yttra oss o ver rubricerade remiss. Sammanhållen journal

Läs mer

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18

Interpellationssvar. Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 Interpellationssvar Nr 99 Svar på interpellation av Per Carlsson (s) till Karl-Gustav Drotz (kd) om de äldres situation i Borås Stad Kommunfullmäktiges handlingar 2008-09-18 1 (3) Kommunfullmäktige Svar

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv

Revisionsrapport Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv www.pwc.se Revisionsrapport Carl-Gustaf Folkeson Granskning av Trelleborgs kommuns lönesättning ur ett jämställdhetsperspektiv Trelleborgs kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...

Läs mer

Hantering av läkemedel

Hantering av läkemedel Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och

Läs mer

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin

Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-02-27 4 (40) Dnr CK 2012-0119 42 Svar på fråga från Lena Lundberg (FP) om psykiatrin Förslag till beslut

Läs mer

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning

Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning Specifik uppdragsbeskrivning och uppföljning 1 Inledning Syftet med verksamheten är att personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser uppnår en förbättrad psykisk och fysisk hälsa samt

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012 Revisionsrapport PM Komplettering ang läkemedel för äldre Landstinget i Värmland Christel Eriksson Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Kompletterande granskning 1 2.1 Läkarmedverkan i särskilt boende 1 2.2 Läkemedelsgenomgångar

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse

Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Granskning av redovisad måluppfyllelse i 2010 års förvaltningsberättelse Rapport nr 39/2010 Mars 2011 Richard Norberg, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning...

Läs mer

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas

Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Bilaga till skrivelse 2015-09-30 Underlag för diskussion om brukarrörelsen uppfattning om hur Socialstyrelsens arbete med Nationella riktlinjer bör utvecklas Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK

Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...

Läs mer

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten

Läs mer

Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet

Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Förslag till ny telefonmottagning för Psykoterapiinstitutet Psykoterapiinstitutet, Björngårdsgatan 25, 11852 Stockholm, tel.08-57839700 Teamets medlemmar Carina Lodén-Randall, Lise-Lotte Müller Boberg,

Läs mer

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v).

Lightmottagningar för unga vuxna. Svar på skrivelse från Karin Rågsjö (v) och Jackie Nylander (v). SOCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER 2007-09-20 SID 1 (5) 2007-08-21 Handläggare: Anette Necander Telefon: 08-508 25 251 Till Socialtjänstnämnden Lightmottagningar för unga vuxna. Svar

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering

Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Datum: 2011-01-31 ÅRSREDOVISNING 2010 Verksamhetsberättelse, mål och aktiviteter - Smärtrehabilitering Det tidigare avtalet med Landstinget Gävleborg upphörde 091231 och hade för avsikt att starta igen

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare BURLÖVS KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2012-02-21 Ninette Hansson tf Medicinskt ansvarig sjuksköterska Mallen är framtagen

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015

Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Personligt ombud i Kristianstad verksamhetsberättelse 2015 Under 2015 hjälpte Personligt ombud 95 klienter det är en ökning jämfört med 2014 då Personligt ombud hjälpte 92 klienter. Dominerande ljuspunkter

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län

Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Kunskapsbaserad missbruks- och beroendevård i Kalmar län Länsstyrelsens meddelandeserie 2009:12 ISSN: 0348 Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län Författare:

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Nynäshamns kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa Kort introduktion till Psykisk ohälsa Sekretariatet/KS, jan 2002 Inledning Programberedningen ska tillsammans med verksamheten ta fram underlag till programöverenskommelse över psykisk ohälsa. Detta arbete

Läs mer

Förarbete, planering och förankring

Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,

BESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen, Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland

Läs mer

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun

Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

För brukarna i tiden

För brukarna i tiden DNR KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDRE OCH FUNKTIONSHINDRADE PROJEKTLEDARE: PIA LINDBÄCK TEL 08 508 08 358 DNR 007-052-08 SLUTRAPPORT 2008-01-31 Sid 21 För brukarna i tiden Ett organisations- och

Läs mer

Granskning Effektiv vårdkedja för personer med psykisk funktionsnedsättning

Granskning Effektiv vårdkedja för personer med psykisk funktionsnedsättning Granskning Effektiv vårdkedja för personer med psykisk funktionsnedsättning Dnr: Rev 31-2011 Genomförd av: Revisionsenheten Vilhelm Rundquist Sofi Ericsson Behandlad av Revisorskollegiet den 22 februari

Läs mer

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Överenskommelser HSN-SON Syfte Överenskommelser HSN-SON Syfte Den enskilde ska möta en väl fungerande vård och omsorg, integrerade organisationer och att resurserna utnyttjas effektivt. Patienter/brukare ska inte falla mellan stolarna

Läs mer

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak

SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak SPUR-inspektion BEDÖMNING Inspektörer: Mia Törnqvist Lena Spak Inspektionsdatum: 120223-24 Landsting Sjukhus Landstinget i Västmanland BUP Västmanland STRUKTUR A. Verksamheten (3 p) Den barn- och ungdomspsykiatriska

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-05-24 p 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Eva Bohlin Margareta Cassel Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn Giltighet 2012-12-01 tillsvidare Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga

Läs mer

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro

Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro Revisionsrapport Granskning uppföljning av långtidssjukfrånvaro inom Eslövs kommun Maj 2008 Carl-Gustaf Folkeson, Revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund, syfte och avgränsning...1

Läs mer

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193

Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Fastställd av socialnämnden 2012-08-15, SN 193 Verksamhetsberättelse för Socialförvaltningens Barn- och familjeenhet år 2011 Viktiga händelser De två enheterna barn- och familjeenheten och socialförvaltningens

Läs mer

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20)

Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård (SOU 2015:20) sida 1 2015-06-03 Dnr: 2015-120 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Dnr: Socialstyrelsen 2015/1650/FS Dnr: SKL 12/18853 Munkedals kommuns svar på remissyttrande över Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Humanas Barnbarometer

Humanas Barnbarometer Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,

Läs mer

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun

www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun www.pwc.se Granskning av missbruksvården Lena Brönnert November 2013 Mjölby kommun Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga...

Läs mer

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS

Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS www.pwc.se PM Fredrik Markstedt Certifierad kommunal revisor och Charlotte Erdtman Förstudie kring övertagandet av viss hälso- och sjukvård LSS Sollentuna kommun Förstudie kring övertagandet av viss hälso-

Läs mer

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret. Vård- och omsorgsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Hanna Runling Tfn: 508 09 527 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-03-03 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Styckevis och delt, om vården

Läs mer