Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest"

Transkript

1 Revisionsrapport Lars-Åke Claesson Margaretha Larsson Malou Olsson November 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Landstinget Gävleborg

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning och revisionsfråga Metod och avgränsning Styrdokument och organisation Styrdokument Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning Vårdprogram Organisation för psykiatri Resultat Nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Särskilda medel hara avsatts till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna Finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd Finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin Finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäkt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen Finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Finns rutiner för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation Analyserar HSN återinskrivningar i slutenvård Sker behandlingsuppföljningarna genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Övriga iakttagelser

3 1. Sammanfattning Socialstyrelsen (SoS) fastställde år 2010 nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I de nationella riktlinjerna framhålls att det är väsentligt att både 1:a linjens psykiatri (primärvården) och den specialiserade psykiatrin fungerar bra ur olika synvinklar. Under 2013 genomförde SoS en nationell utvärdering av den psykiatriska vården baserat på bl.a. dessa riktlinjer. Utvärderingen visade på ett antal brister i omhändertagandet och efterlevnaden av de nationella riktlinjerna. Landstingets revisorer har givit Kommunal Sektor inom PwC i uppdrag att granska följsamheten till de nationella riktlinjerna för depression och ångest. Granskningen avser att besvara den övergripande revisionsfrågan huruvida landstingsstyrelsen/regionstyrelsen tillser att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig? Ett antal kontrollmål har stämts av i granskningen. Gransningens resultat, utifrån kontrollmålen, visar att De nationella riktlinjerna är implementerade i verksamheten. En länsöverskridande grupp har arbetat med enhetlig diagnossättning och ett likartat arbetssätt i länet. Några särskilda medel har inte avsatts för implementeringsfasen. Det finns en fastställd rutin för hur primärvård och specialistvård skall samverka kring patientgrupperna. Representanter från psykiatri och primärvård bedömer dock att gränsdragningsproblematiken fortfarande finns kvar och leder till många diskussioner och att remisser skickas mellan parterna. Överenskommelse finns mellan Landstinget och kommunerna i länet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Frågeställningar hanteras kontinuerligt i länsledning och gränsdragningsgrupp. Den fråga som särskilt bör beaktas är att vårdkedjan från specialistvård till eget boende med stöd från kommunen är fungerande. Tillgängligheten till besök får bedömas som relativt god både till primärvård och specialistvård. Det som framhålls som särskilt viktig är att patienter med suicidrisk prioriteras och får tid snabbt. 3

4 Det saknas idag skriftliga rutiner för bedömning, insatser och upptäckt av somatiska besvär hos patienter med depression/ångest. Riktlinjer för detta bör således utvecklas. Det finns rutiner framtagna för skattning av självmordsrisk. Följsamheten till rutinen kan förbättras. Det finns fungerande arbetsformer för förnyad kontakt för personer med lättare symtom men som inte uppfyller kriterierna för depression och ångets vid första bedömning. Det finns god tillgång på psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används. Förutsättningarna för kontinuitet varierar inom både psykiatri och primärvård. Läkartillgång och hyrläkarsituation påverkar möjlighet till kontinuitet i verksamheten. Primärvården har det största behovet av hyrläkare. Förutom läkarsidan finns även en bristsituation vad gäller psykologer med vissa utbildningsinriktningar. Förekomst av behandlingsuppföljningar bör analyseras vidare. Den sammanfattande bedömningen är att vården av patienter med depression/ångest inte är helt ändamålsenlig. Detta grundas på att gränsdragningsfrågorna mellan olika parter inte är helt tydliggjord, kontinuitetsproblem framförallt inom primärvården och att det inte är säkerställt att rutiner för självmordsriskbedömning alltid följs. 4

5 2. Inledning och revisionsfråga Depression är en psykisk störning som ingår i de affektiva störningarna. Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget och bär på en känsla av sorg. Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Ångest är ett sinnestillstånd som karaktäriseras av stark rädsla, nervositet eller oro, men som inte beror på ett faktiskt hot eller överhängande fara. Ångest kan vara en sinnesstämning som ingår som delsymptom i en psykisk störning, tex ångeststörning, depression eller psykos, bero på kroppslig sjukdom eller uppkomma till följd av droger. Depression är en av de stora folksjukdomarna som drabbar människor i alla åldrar. Minst 25% av alla kvinnor och 15% av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression. Socialstyrelsen (SoS) fastställde år 2010 nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I de nationella riktlinjerna framhålls att det är väsentligt att både 1:a linjens psykiatri (primärvården) och den specialiserade psykiatrin fungerar bra ur olika synvinklar. Under 2013 genomförde SoS en nationell utvärdering av den psykiatriska vården baserat på bl.a. dessa riktlinjer. Utvärderingen visade på ett antal brister i omhändertagandet och efterlevnaden av de nationella riktlinjerna. Revisorerna inom Landstinget Gävleborg bedömer att det finns indikationer att omhändertagandet av personer med depression/ångest inte följer de nationella riktlinjerna samt att det inom landstinget inte finns en tydlig gränsdragning mellan primärvård och specialistpsykiatri om ansvar och arbetsfördelning. Detta innebär en risk att vården inte blir ändamålsenlig och eller att personer faller mellan stolarna. Eftersom risken för självmord bedöms vara hög i den aktuella målgruppen kan brister i omhändertagandet få än allvarligare konsekvenser. I den senaste upplagan av Öppna jämförelser 2013 är självmordsstatistiken följande: för kvinnor ligger Gävleborg på 13 plats (något under riksgenomsnittet) och för män på 16 plats. Kommunal Sektor inom PwC har fått i uppdrag att granska följsamheten till de nationella riktlinjerna för depression och ångest. Granskningen avser att besvara den övergripande revisionsfrågan huruvida landstingsstyrelsen/regionstyrelsen tillser att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig? 5

6 I sökandet efter svar på den övergripande revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål. Nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs. Särskilda medel har avsatts till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna. Finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest. Finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd. Finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin. Finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäkt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest. Finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen. Finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc). Finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården. Finns rutiner för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa ochlivssituation. Analyserar HSN återinskrivningar i slutenvård. 6

7 Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen. Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Metod och avgränsning Granskningen genomförs genom inläsning av nationella riktlinjerna samt styrdokument av olika slag. Intervjuer genomförs inom första linjens vård (primärvården) och inom den specialiserade psykiatrin. Följande intervjuer har genomförts: Verksamhetschef vuxenenheten psykiatri Enhetschefer inom sluten och öppenvård Divisionschef Primärvård Chefsläkare Gästrikland och Hälsingland Vårdenhetschefer vid vårdcentraler Verksamhetsutvecklare primärvård och psykiatri Avdelningschef, hälsovalskontoret Granskningen avgränsas till att omfatta vuxna (18 65 år). Patienter inom förstalinjens vård och inom specialistpsykiatrin. Gruppen barn och ungdomar ingår inte. Inte heller gravida kvinnor. Den information som inhämtats vid intervjutillfällena har sammanställts och sakgranskats av de intervjuade. 7

8 3. Styrdokument och organisation 3.1. Styrdokument Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom De nationella riktlinjerna är ett av de styrdokument som har stor bäring omhändertagande och vård vid depression och ångest. Riktlinjerna är enligt de intervjuade kända i verksamheterna Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning I både socialtjänstlagen och hälso-och sjukvårdslagen finns likalydande bestämmelser sedan 2010 om att kommuner och landsting skall ha en överenskommelse om samverkan för personer med psykisk funktionsnedsättning fastställdes en överenskommelse mellan Landstinget i Gävleborgs län och Gävleborgs kommuner. I denna överenskommelse har man enats om ett antal strukturella och innehållsmässiga förutsättningar vad det gäller samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning samt beskrivning av respektive huvudmans ansvarsområden och ansvarsfördelning utifrån gällande lagar och författningar. Överenskommelsen skall följas upp kontinuerligt och i samband med den årliga uppföljningen upprättas handlingsplan utifrån identifierade utvecklingsområden. Nu gällande version av överenskommelsen är reviderad jan-april Vårdprogram Ett vårdprogram har med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna utarbetats. Primärvården och de psykiatriska verksamheterna är inte helt eniga kring dokumentet och enligt uppgift har inte primärvården ställt sig bakom detta och därmed valt att inte underteckna det då de anser att det är för omfattande. De intervjuade uppger att utan ett lokalt vårdprogram är de nationella riktlinjerna styrande. Dock finns ett antal skriftliga rutiner och anvisningar finns att tillgå för: Remittering till psykiatriska kliniken. Psykoterapi för vuxna med offentlig finansiering inom primärvården, Landstinget Gävleborg Suicidnära patienters omhändertagande inom primärvården, Landstinget Gävleborg Fokuspatienters utskrivningsprocess, dvs. 8

9 Dessa rutiner och anvisningar finns att tillgå via web och intranät. Det är dock oklart huruvida de är aktuella och fastställda då detta inte klart framgår i dokumenten Organisation för psykiatri Första linjes vård svarar primärvården för oavsett om vårdcentralerna drivs privat eller i offentlig drift. Vuxenpsykiatri är i landstinget Gävleborg ett av fyra verksamhetsområden inom division medicin-psykiatri. De allmänpsykiatriska enheterna har ett vård- och behandlingsansvar för samtliga patienter som inte omfattas av LRV- eller psykosenhetens verksamhet. Verksamheterna finns lokaliserad på flera orter i länet. Allmänpsykiatrisk öppenvård Gävle Psykiatrisk jourmottagning Gästrikland Allmänpsykiatrisk vårdavdelning Gävle Psykosenhetens öppenvård Gävle Psykos vårdavdelning Gävle LRV-enhet Gävleborg Psykiatrisk mottagning Hudiksvall Allmänpsykiatrisk vårdavdelning 1 Hudiksvall Psykos vårdavdelning Hudiksvall Psykiatrisk mottagning Ljusdal Psykiatrisk öppenvård Sandviken Södra Hälsinglands psykiatriska mottagning Bollnäs/Söderhamn 9

10 4. Resultat Granskningsresultatet redovisas utifrån uppställda kontrollmål Nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Vid intervjuerna har framkommit att riktlinjerna är implementerade och väl kända inom såväl psykiatri som primärvård. Det som försvårar hanteringen är att hyrläkare måste anlitas. Detta motverkar både kontinuitet och att denna grupp ofta remitterar patienter i högre grad än erfarna, stationära allmänläkare. Vid implementeringen av nationella riktlinjerna och arbetssätt i förhållande till dessa skapades en länsövergripande grupp. Denna grupp har arbetet med Norr-Söder perspektiv för att likrikta verksamheten. En av de viktigaste uppgifterna inom psykiatrin har varit att likrikta diagnossättningen, dvs att implementera evidensbaserade metoder så att alla aktörer inom psykiatrin gör på samma sätt och att därmed säkerställa att alla patienter erhåller rätt vård. Vid intervjuerna har framkommit att verksamheten kommit långt i detta arbete. Som ett resultat av detta går det att utläsa 1 Nysams 1 rapport för 2013 som redovisades i maj 2014 att landstinget Gävleborg har uppnått en 100 procentig andel diagnossatta besök och vårddagar vilket är av stor vikt för rätt behandling. Andel diagnossatta besök respektive vårddagar 1 NYSAM sammanställning av nyckeltal för jämförelse inom sjukvård och omsorg 10

11 När de nationella riktlinjerna avseende depression och ångest skulle implementeras lades ansvaret för detta på driften. Det har tagit över fem år att få riktlinjerna införda samt att de följs. Frågan som bör ställas är om denna tidsperiod är acceptabel eller om landstinget bör överväga att förändra kunskapsstyrningen för att exempelvis snabba på och säkerställa införandet Särskilda medel har avsatts till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna Socialstyrelsen rekommenderar att särskilda medel avsätts för att underlätt kunskapsstyrning. Inga specifika medel för att implementera riktlinjerna inom landstinget Gävleborg avsattes. Detta arbete avsågs ingå i ordinarie verksamhet. I framtida liknande implementeringsarbeten behövs ett övervägande att tillföra medel för att skapa bra förutsättningar för verksamheterna i detta. Att tillföra medel vid införande av exempelvis nationella riktlinjer kan vara ett sätt att snabba på införandet i form av t.ex. utbildningsinsatser för personalen Finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Landstinget i Gävleborgs län och Gävleborgs kommuner har i en överenskommelse enats om strukturella och innehållsmässiga förutsättningar för samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelsen beskriver respektive huvudmans ansvarsområden. När det gäller gränsdragning och överenskommelse mellan primärvård och specialistverksamheten för psykiatri finns en fastställd rutin inom landstinget. Eftersom en tydlig gräns mellan primärvården och psykiatrin är 11

12 svårdefinierad och patientens behov kan påverkas av diagnos, personliga faktorer etc. har i rutinen ansvarsfördelningen definierats per diagnos. Depression Patienter med depression behandlas i primärvården, men vid djup depression med psykotiska symtom eller stor suicidrisk skall patienten remitteras till psykiatrin. Så skall också ske när det rör sig om en hypoman bild efter genomgången depression. Patienter med depression som inte svarar på adekvata behandlingar, såväl farmakologisk som terapeutisk, bör också remitteras till psykiatrin. Detta betyder att förstahandsbedömningen regelmässigt görs i primärvården och att stor del av depressionsbehandlingen också kan fortsätta i primärvården, ibland med psykiatriskt konsultstöd. Remissmöjligheten vid svåra depressioner kvarstår. Ångestsyndrom Patienter med ångestsyndrom inklusive panikångest behandlas i första hand inom primärvården, men vissa svåra sjukdomstillstånd kan kräva psykiatrisk vård. De patienter som inte svarar på adekvata behandlingar, såväl farmakologisk som terapeutisk, bör också remitteras till psykiatrin. Detta betyder att förstahandsbedömningen regelmässigt görs i primärvården och att stor del av behandlingen också kan fortsätta i primärvården, ibland med psykiatriskt konsultstöd. Vid svårare och mer omfattande sjukdomstillstånd och behandlingar remitteras patienten vidare till de psykiatriska specialiteterna. Även om denna rutin är fastställd i enighet mellan de olika verksamheterna och deras respektive verksamhetschefer finns enligt de intervjuade olika syn på gränsdragningen. Både de intervjuade från psykiatrin och primärvården upplever att gränsdragningen fungerar dåligt, och att ständiga diskussioner förs, synen på prioritering och remissförfarande skiljer sig mellan primärvård och psykiatri, Primärvården upplever sig få lite stöd i sina förfrågningar till psykiatrin medan psykiatrin upplever att de får remisser på patienter som borde hanteras i primärvården. Enligt intervjuade innebär det att primärvården får behålla patienter som, enligt deras mening, borde hanteras inom den specialiserade psykiatrin. Arbetsbelastningen blir därmed alltför hög vilket innebär att det är svårt att upprätthålla 1:a linjens psykiatri. 12

13 Enligt ledningen inom psykiatri har primärvården ett otydligt uppdrag vilket innebär att gränsdragningen blir otydlig. Primärvården upplever dock att uppdraget är rätt klart. Ett gemensamt vårdprogram finns utarbetat. I slutändan kunde inte primärvården acceptera det. Primärvården såg inte att de varken kunde eller ville ställa sig bakom detta och valde därmed att inte underteckna det. Så länge inte något aktuellt vårdprogram finns fastställt uppger de intervjuade inom primärvården att de nationella riktlinjerna är styrande Intervjuade från både psykiatrin och primärvården framför att gränsdragningen inte fungerar avseende depression och ångest. Detta leder till ständiga diskussioner och frustrationer. Särskilt allmänläkarna framför att de känner frustration över att psykiatrin i hög omfattning sänder tillbaka remisser. Vi konstaterar att gränsdragningen inte fungerar. Oavsett vad orsaken är blir konsekvensen att patienterna hamnar mellan stolarna. Enligt vår bedömning är detta inte acceptabelt! Därför bör landstingsstyrelsen prioritera denna fråga Finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd 2012 fastställdes en överenskommelse mellan Landstinget i Gävleborgs län och Gävleborgs kommuner. I denna överenskommelse har man enats om ett antal strukturella och innehållsmässiga förutsättningar vad det gäller samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning samt beskrivning av respektive huvudmans ansvarsområden och ansvarsfördelning utifrån gällande lagar och författningar. Överenskommelsen skall följas upp kontinuerligt och i samband med den årliga uppföljningen upprättas handlingsplan utifrån identifierade utvecklingsområden. Nu gällande version av överenskommelsen är reviderad jan-april

14 Vid intervjuerna framkom synpunkter att samarbetet mellan landstinget och kommunerna varierar. Samarbetet med Gävle kommun synes fungera tillfredsställande, medan det inte är lika bra i andra delar av länet. Överenskommelsen är ett levande dokument och hanteras kontinuerligt i länsledningen och gränsdragningsgruppen. Rent praktiskt är samarbetat av yttersta vikt. Vi har noterat att när psykiatrins slutenvård skriver ut patienter till eget boende är det viktigt att kommunerna är redo att ta emot de aktuella personerna och att de har tillräckliga resurser för det. Om detta inte fungerar riskerar patienten att återinläggas alltför snart efter utskrivning. Vi har fått indikationer på att samarbetet inte fungerar tillfredsställande på några håll. Vi rekommenderar därför en fördjupad granskning av detta förhållande Finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin. För samtliga som söker vård inom primärvården upprätthålls kraven på tillgänglighet i allmänhet enligt vårdgaranti för besök till läkare. Enligt de intervjuade behövs alltid en prioritering av patienterna efter behov vilket kan leda till att alla inte kan få besöka en läkare inom 7 dagar. Dock klaras vårdgarantin till 93 % vilket är något högre än rikets. Intervjuade betonar att det är viktigare att tex suicidpatienter får besökstid snabbt! Måluppfyllelse läkarbesök Landstinget Gövleborg Källa: Väntetider i vården Primärvården har dock väntelistor inom olika delar. Främst inom vissa av de psykosociala teamen på vårdcentralerna. Väntetiden till psykolog eller terapeut varierar mellan olika vårdcentraler. Även när det gäller behandlingar görs en prioritering bland patienterna för att matcha 14

15 tillgänglighet mot behov, så att de som behöver få behandling snabbare kan få det. Att många remisser som primärvården skickar till psykiatrin sänds tillbaka upplevs påfrestande av de intervjuade då detta bidrar till en ohållbar arbetsbelastning inom primärvården. Även inom de psykiatriska verksamheterna finns en god tillgänglighet. Enligt uppgift upprätthålls kraven enligt vårdgarantin inom den psykiatriska öppenvården. Detta bekräftas via sammanställning nedan som hämtas från den nationella sammanställningen av väntetider i vården. Dock krävs inom den psykiatriska verksamheten prioriteringar liksom inom primärvården. Inom slutenvården uppger de intervjuade att det finns en god tillgänglighet. Det finns en upplevelse att antalet vårdplatser är rätt dimensionerat och att platser finns att tillgå vid behov. Måluppfyllese första besök hos allmänpsykiatrin Källa: Väntetider i vården Intervjuade från både psykiatri som primärvård har betonat att patienternas behov styr väntetiderna och därmed tillgängligheten. Vår bedömning är därför att de väntetider som presenterats ovan visar att tillgängligheten inom landstinget är relativt god. 15

16 4.6. Finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäkt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Skriftliga rutiner för bedömning, insatser och upptäckt av somatiska besvär hos patienter med depression och ångest saknas. De intervjuade ser dock att det inom läkarens allmänna kompetens och i yrket som allmänt ingår att göra en helhetsbedömning av patienterna. Många patienter med psykiska besvär söker ofta inledningsvis vård för somatiska besvär. Vid besöket görs i regel en kroppslig undersökning och blodprov tas för att utesluta att de psykiska besvären orsakas av några underliggande somatiska besvär. Även om detta är en del av läkarens outtalade ansvar ser de intervjuade att det är ett område att utveckla och förtydliga inom primärvården. Vår bedömning är att riktlinjer bör utvecklas inom primärvården Finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Rutiner finns fastställda och är tillgängliga på intranätet. En checklista för strukturerad suicidriskbedömning finns utarbetad. Slutenvårdens rutin är att det alltid ska göras innan utskrivning. Enligt de intervjuade följs inte alltid detta och det är ett klart utvecklingsområde. Upplevs svårt då det finns rädsla att skriva fel, diskuteras kontinuerligt vid APT (arbetsplatsträffar). Även inom primärvården är detta ständigt aktuellt och ett pågående utvecklingsområde. 16

17 Andel patienter som vårdats för depression och genomgått en självmordsriskbedömning Källa: Nysam 2013 Vår bedömning är att det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Vi noterar dock att dessa inte alltid följs vilket är en brist. Vi förutsätter att detta utvecklingsområde prioriteras Finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen Dokumenterade rutiner saknas för förnyad kontakt, dock finns arbetsformer och rutiner i verksamheterna för detta exempelvis via de psykosociala teamen. Vår bedömning utifrån de uppgifter vi tagit del av vid intervjuerna är att det finns fungerande arbetsformer för hanteringen av förnyad kontakt för personer med lättare symtom men som ej uppfyller kriterierna depression och ångest vid förstabedömningen. Vi anser att de rutiner som praktiskt används och upplevs fungera med fördel kan dokumenteras för att säkerställa ett likriktat arbetssätt. 17

18 4.9. Finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården De intervjuade, både inom psykiatrin och inom primärvården, anser att det finns god tillgång på psykologisk behandling. De evidensbaserade metoderna som prioriterats och används är framförallt kognitiv beteende terapi (KBT) och psykodynamisk terapi. När det gäller primärvården har hälsovalskontoret årliga uppföljningsmöten med alla hälsocentraler där uppdraget gås igenom samt hur de klarar uppdraget. Andel patienter med depression som tagit del av KBT behandling Källa: Nysam 2013 I Nysamstatistiken har Gävleborg förhållandevis hög andel KBT-behandling av patienter med depression. Frågan är om drygt 35% speglar de verkliga behoven? Finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Förutsättningarna för kontinuitet varierar inom både psykiatrin och primärvården. Läkartillgång och hyrläkarsituationen påverkar direkt möjligheten till kontinuitet i verksamheten. I primärvården är strömmarna 18

19 av hyrläkare relativt stora vilket klart försvårar kontinuiteten. Enligt uppgifter som framkommit vid intervjuerna försöker man finna olika lösningar på hälsocentralerna. Framför allt försöker man i största möjliga mån undvika att boka dessa patienters läkarbesök hos en hyrläkare alternativt kan besök bokas in hos samma hyrläkare eller vikarie, om denna fortfarande arbetar på enheten. För psykiatrins del fungerar detta enligt de intervjuade tillfredställande inom både den slutna och öppna vården dock nyttjas även här hyrläkare. När det gäller den diagnos/patientgrupp som granskningen omfattat är kontinuiteten mycket väsentlig. Hyrläkarsituationen påverkar direkt möjligheten till kontinuitet i verksamheten. Vi ser dock positivt på de lösningar som presenterats oss för att minimera kontakterna och att i största möjliga mån boka besöken hos samma hyläkare eller vikarie Finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Inom primärvården är tillgången allmänläkare är varierad. Överlag är det en brist på fasta allmänläkare och bemanningen täcks upp med hyrläkare. Även när det gäller beteendevetare på hälsocentralerna varierar detta. I kravet från hälsovalskontoret finns inget specifikt krav på bemanning annat än att det inom ramen för basuppdraget ska alla hälsocentraler ha tillgång till läkare som är specialiserade i allmänmedicin, distriktssköterska, legitimerad sjukgymnast, legitimerad arbetsterapeut, socionom och/eller legitimerad psykolog och/eller legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri. Enligt de intervjuade samordnas och delas vanligen resurser mellan ett antal vårdcentraler. Psykiatrin har till viss del samma problematik när det gäller bemanning på läkarnivå och då främst specialistläkare. Det är också brist på psykologer. 19

20 80% Utbildningsnivå hos personalen 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel specialister av läkare totalt Andel sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri Andel med legpsykoterapeututbildning av årsarb annan HoD-personal Andel psykologer med specialistutbildning i pskiatri Källa: Nysam 2013 Vid jämförelse med andra regioner och landsting har landstinget Gävleborg enligt Nysams statistik 2013 en låg andel med legitimerad psykoterapeututbildning och saknar psykologer med specialistutbildning i psykiatri. När det gäller sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri är det ganska väl beställt i förhållande och i jämförelse med andraregioner och landsting. Enligt vår bedömning är det viktigt att personalen har så hög kompetens som möjligt för det aktuella arbetet. Detta främjar möjligheten till ett adekvat utfört arbete och gagnar patienterna Finns rutiner för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation Skriftliga rutiner saknas när det gäller information och stöd till den aktuella målgruppen och dess anhöriga. Vi erfar dock vid intervjuerna att information både till den enskilde och dennes anhöriga eller närstående 20

21 prioriteras högt. Exempelvis kan nämnas att inom slutenvården arbetar man med Hetroanamnes, vilket innebär att man tillsammans med den enskilde och dennes anhöriga går igenom patientens levnadshistoria för ett få ett helhetsperspektiv både vad det gäller personen i fråga och dennes nätverk och förutsättningar i omgivningen. Hetroanamnesen är sedan vidare en grund för stöd till både de närstående och den enskilde. Öppenvårdens diagnosarbete sker i diagnosteam där patienten uppmanas ta med anhöriga eller närstående för att skapa tillfälle för ömsesidig information och förståelse mellan professionen, patienten och dennes anhöriga. Vidare nämns goda exempel på vårdkedjedialog där samtliga aktörer träffas kring patienten och dennes behov. Detta exemplifieras som en tillgång när det gäller att informera patienter och deras närstående. I samverkan med kommuner i länet finns anhörigstöd uppbyggt i varierande grad som överlag fungerar bra. Delaktighet, information och förståelse är en viktig del för en god och ändamålsenlig vård och behandling. Rutiner saknas för detta och bör enligt var bedömning utarbetas för att säkerställa informationen samt skapa delaktighet Analyserar HSN återinskrivningar i slutenvård I primärvården sker ingen analys avseende återinskrivningar av patienter i slutenvård. Inom psykiatrins slutenvård görs systematiska analyser på patientnivå och följsamheten till vårdplan. Orsak till återinskrivningarna i psykiatrisk slutenvård varierar. Den vanligaste orsaken upplevs av de intervjuade vara olika syn på patientens behov och krav på resurser. Det finns indikationer på att samarbetet inte fungerar tillfredsställande mellan landstinget och kommuner. Om synen på patienternas behov och krav varierar mellan landstinget och kommuner finns betydande risker att patientera återinskrivs relativ kort tid efter utskrivning. Vi kan inte med säkerhet uttala oss om detta förhållande, men rekommenderar revisorerna att göra en fördjupad granskning av dessa förhållanden. 21

22 4.14. Sker behandlingsuppföljningarna genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen Enligt uppgift skall vid djup och egentlig depression återbesök alltid ske, ibland sker de hos läkare och ibland sker uppföljningen hos kurator/terapeut. Var uppföljningen sker beror på allvarlighetsgrad men också på tillgängligheten hos de psykosociala resurserna. Farmakologisk behandling kräver också god kunskap om man skall utvärdera eller ändra dos vilket gör att det ibland krävs ett läkarbesök. Vad gäller ångest är det ett mycket mer brett tillstånd som inrymmer allt från lätta besvär till djupt handikappande besvär. Därför finns alla varianter, inga återbesök eller täta återbesök av läkare och/eller terapeut. Det uttrycks att det kan vara varierande beroende på olika doktorer inom primärvården. Vissa kanske inte gör någon uppföljning alls. Utifrån att det utrycks att återbesök alltid ska ske vid djup och egentlig depression och att det inte med säkerhet går att detta sker ser vi ett behov av att detta följs upp och att eventuella åtgärder vidtas Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Det finns inga kvalitetsregister för depression och ångest Övriga iakttagelser Hälsovalskontoret har i sin plan för medicinsk revision och uppföljning 2015 ett område som rör depression och ångest där tre parametrar ska följas: Patienter med depression eller ångest diagnos, andel per 1000 listade. Psyko- social resurs, nyttjandegrad av psykosocial resurs. Andel patienter som förskrivits och hämtat ut antidepressivt lm minst en gång per år. 22

23 23

24 Datum Lars-Åke Claesson Lars-Åke Ullström 24

25 November 2014 Landstinget Gävleborg 1 av 1 PwC

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest

Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor

Palliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Uppföljning palliativ vård

Uppföljning palliativ vård Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2

Läs mer

Städning av vårdlokaler

Städning av vårdlokaler www.pwc.se Revisionsrapport David Boman December 2013 Städning av vårdlokaler Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisonell bedömning... 3 2. Inledning... 4 2.1.

Läs mer

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Styrning av psykiatrisk jourmottagning

Styrning av psykiatrisk jourmottagning www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort

Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Omhändertagande vid depression och ångest

Omhändertagande vid depression och ångest www.pwc.se Revisionsrapport Hans Rinander, certifierad kommunal revisor Maria Strömbäck, revisionskonsult Omhändertagande vid depression och ångest Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg

Psykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42455 Fastställandedatum: 2017-01-09 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2018-01-09 Fastställare: Magnus Thureson Psykoterapi för

Läs mer

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun

Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm

Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm december 2013 Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius

Revisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo

Revisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Hemsjukvård. Söderhamns kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, och Ockelbos kommuner. Revisionsrapport

Hemsjukvård. Söderhamns kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, och Ockelbos kommuner. Revisionsrapport Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Söderhamns kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, och Ockelbos kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Yttrande över revisionsrapporten Granskning av omhändertagandet vid depression och ångest

Yttrande över revisionsrapporten Granskning av omhändertagandet vid depression och ångest 01054 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 20015 03-25 RS140538 Regionens revisorer Yttrande över revisionsrapporten Granskning av omhändertagandet vid depression och ångest Regionstyrelsen har för

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan Landstinget och kommunerna i Jönköpings län angående bedömning av egenvård Antagen av Läns Lako 2014-02-14 Bakgrund I föreskriften Bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg

Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Revisionsrapport Hemsjukvård Hudiksvalls kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvalls kommuner

Revisionsrapport Hemsjukvård Hudiksvalls kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvalls kommuner Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Hudiksvalls kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvalls kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi i öppenvård

Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi i öppenvård 1 (5) Avdelningen för Somatisk Specialistvård Avtalsenheten Checklista inför driftstart av Specialiserad gynekologi i öppenvård Uppföljning inför driftstart, utförs cirka 2 veckor innan driftstart i de

Läs mer

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

Hemsjukvård. Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport. Margaretha Larsson Malou Olsson

Hemsjukvård. Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport. Margaretha Larsson Malou Olsson Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson November 2014 Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo och Söderhamns kommuner Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE 1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Granskning av sjukresor

Granskning av sjukresor Granskning av sjukresor Rapport nr 21/2012 februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Granskningens resultat... 3 2 Inledning... 5

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin

Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Revisionsrapport Styrning och ledning av psykiatrin Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning PwC har fått uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Region Halland att granska

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt

Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd

Läs mer

Granskning år 2015 av patientnämnden

Granskning år 2015 av patientnämnden Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Revisionsrapport Habo kommun

Revisionsrapport Habo kommun Revisionsrapport Översiktlig granskning av vissa delar av funktionshindersomsorgen Habo kommun Johan Bokinge Karin Norrman-Elgh Johan Bokinge Karin Norrman-Elgh Habo kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator

Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Diarienummer ALN-2015-0123.37 OSN-2015-0239.37 SCN-2015-0187.37 Riktlinje för samordnad utskrivningsplanering och Prator Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande

Läs mer

Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa www.pwc.se Revisionsrapport Anders Törnqvist Christina Karlsson Johan Lidström Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)

Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman

Förslag till organisation av den basala hemsjukvården med landstinget som huvudman Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-01-11 1 (3) HSN 2016-0075 Handläggare: Elisabeth Höglund Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-02-23, p 10 Förslag till organisation av den basala hemsjukvården

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län Upprättat av: Verksamhetschef Bo Lundin, Barn- och ungdomspsykiatriska verksamheten i Kalmar län, Förvaltningscheferna

Läs mer

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015

Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder

Läs mer