Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest
|
|
- Daniel Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Lars-Åke Claesson Margaretha Larsson Malou Olsson November 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Landstinget Gävleborg
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning och revisionsfråga Metod och avgränsning Styrdokument och organisation Styrdokument Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning Vårdprogram Organisation för psykiatri Resultat Nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Särskilda medel hara avsatts till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna Finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd Finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin Finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäkt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen Finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Finns rutiner för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation Analyserar HSN återinskrivningar i slutenvård Sker behandlingsuppföljningarna genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Övriga iakttagelser
3 1. Sammanfattning Socialstyrelsen (SoS) fastställde år 2010 nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I de nationella riktlinjerna framhålls att det är väsentligt att både 1:a linjens psykiatri (primärvården) och den specialiserade psykiatrin fungerar bra ur olika synvinklar. Under 2013 genomförde SoS en nationell utvärdering av den psykiatriska vården baserat på bl.a. dessa riktlinjer. Utvärderingen visade på ett antal brister i omhändertagandet och efterlevnaden av de nationella riktlinjerna. Landstingets revisorer har givit Kommunal Sektor inom PwC i uppdrag att granska följsamheten till de nationella riktlinjerna för depression och ångest. Granskningen avser att besvara den övergripande revisionsfrågan huruvida landstingsstyrelsen/regionstyrelsen tillser att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig? Ett antal kontrollmål har stämts av i granskningen. Gransningens resultat, utifrån kontrollmålen, visar att De nationella riktlinjerna är implementerade i verksamheten. En länsöverskridande grupp har arbetat med enhetlig diagnossättning och ett likartat arbetssätt i länet. Några särskilda medel har inte avsatts för implementeringsfasen. Det finns en fastställd rutin för hur primärvård och specialistvård skall samverka kring patientgrupperna. Representanter från psykiatri och primärvård bedömer dock att gränsdragningsproblematiken fortfarande finns kvar och leder till många diskussioner och att remisser skickas mellan parterna. Överenskommelse finns mellan Landstinget och kommunerna i länet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Frågeställningar hanteras kontinuerligt i länsledning och gränsdragningsgrupp. Den fråga som särskilt bör beaktas är att vårdkedjan från specialistvård till eget boende med stöd från kommunen är fungerande. Tillgängligheten till besök får bedömas som relativt god både till primärvård och specialistvård. Det som framhålls som särskilt viktig är att patienter med suicidrisk prioriteras och får tid snabbt. 3
4 Det saknas idag skriftliga rutiner för bedömning, insatser och upptäckt av somatiska besvär hos patienter med depression/ångest. Riktlinjer för detta bör således utvecklas. Det finns rutiner framtagna för skattning av självmordsrisk. Följsamheten till rutinen kan förbättras. Det finns fungerande arbetsformer för förnyad kontakt för personer med lättare symtom men som inte uppfyller kriterierna för depression och ångets vid första bedömning. Det finns god tillgång på psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används. Förutsättningarna för kontinuitet varierar inom både psykiatri och primärvård. Läkartillgång och hyrläkarsituation påverkar möjlighet till kontinuitet i verksamheten. Primärvården har det största behovet av hyrläkare. Förutom läkarsidan finns även en bristsituation vad gäller psykologer med vissa utbildningsinriktningar. Förekomst av behandlingsuppföljningar bör analyseras vidare. Den sammanfattande bedömningen är att vården av patienter med depression/ångest inte är helt ändamålsenlig. Detta grundas på att gränsdragningsfrågorna mellan olika parter inte är helt tydliggjord, kontinuitetsproblem framförallt inom primärvården och att det inte är säkerställt att rutiner för självmordsriskbedömning alltid följs. 4
5 2. Inledning och revisionsfråga Depression är en psykisk störning som ingår i de affektiva störningarna. Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget och bär på en känsla av sorg. Ofta känns livet meningslöst och man ser ingen väg ut ur mörkret. Ångest är ett sinnestillstånd som karaktäriseras av stark rädsla, nervositet eller oro, men som inte beror på ett faktiskt hot eller överhängande fara. Ångest kan vara en sinnesstämning som ingår som delsymptom i en psykisk störning, tex ångeststörning, depression eller psykos, bero på kroppslig sjukdom eller uppkomma till följd av droger. Depression är en av de stora folksjukdomarna som drabbar människor i alla åldrar. Minst 25% av alla kvinnor och 15% av alla män kommer någon gång i livet att få en behandlingskrävande depression. Socialstyrelsen (SoS) fastställde år 2010 nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. I de nationella riktlinjerna framhålls att det är väsentligt att både 1:a linjens psykiatri (primärvården) och den specialiserade psykiatrin fungerar bra ur olika synvinklar. Under 2013 genomförde SoS en nationell utvärdering av den psykiatriska vården baserat på bl.a. dessa riktlinjer. Utvärderingen visade på ett antal brister i omhändertagandet och efterlevnaden av de nationella riktlinjerna. Revisorerna inom Landstinget Gävleborg bedömer att det finns indikationer att omhändertagandet av personer med depression/ångest inte följer de nationella riktlinjerna samt att det inom landstinget inte finns en tydlig gränsdragning mellan primärvård och specialistpsykiatri om ansvar och arbetsfördelning. Detta innebär en risk att vården inte blir ändamålsenlig och eller att personer faller mellan stolarna. Eftersom risken för självmord bedöms vara hög i den aktuella målgruppen kan brister i omhändertagandet få än allvarligare konsekvenser. I den senaste upplagan av Öppna jämförelser 2013 är självmordsstatistiken följande: för kvinnor ligger Gävleborg på 13 plats (något under riksgenomsnittet) och för män på 16 plats. Kommunal Sektor inom PwC har fått i uppdrag att granska följsamheten till de nationella riktlinjerna för depression och ångest. Granskningen avser att besvara den övergripande revisionsfrågan huruvida landstingsstyrelsen/regionstyrelsen tillser att vården för personer med depression och ångest är ändamålsenlig? 5
6 I sökandet efter svar på den övergripande revisionsfrågan har granskningen utgått från följande kontrollmål. Nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs. Särskilda medel har avsatts till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna. Finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest. Finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd. Finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin. Finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäkt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest. Finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen. Finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården Finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc). Finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården. Finns rutiner för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa ochlivssituation. Analyserar HSN återinskrivningar i slutenvård. 6
7 Behandlingsuppföljningarna sker genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen. Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Metod och avgränsning Granskningen genomförs genom inläsning av nationella riktlinjerna samt styrdokument av olika slag. Intervjuer genomförs inom första linjens vård (primärvården) och inom den specialiserade psykiatrin. Följande intervjuer har genomförts: Verksamhetschef vuxenenheten psykiatri Enhetschefer inom sluten och öppenvård Divisionschef Primärvård Chefsläkare Gästrikland och Hälsingland Vårdenhetschefer vid vårdcentraler Verksamhetsutvecklare primärvård och psykiatri Avdelningschef, hälsovalskontoret Granskningen avgränsas till att omfatta vuxna (18 65 år). Patienter inom förstalinjens vård och inom specialistpsykiatrin. Gruppen barn och ungdomar ingår inte. Inte heller gravida kvinnor. Den information som inhämtats vid intervjutillfällena har sammanställts och sakgranskats av de intervjuade. 7
8 3. Styrdokument och organisation 3.1. Styrdokument Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom De nationella riktlinjerna är ett av de styrdokument som har stor bäring omhändertagande och vård vid depression och ångest. Riktlinjerna är enligt de intervjuade kända i verksamheterna Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning I både socialtjänstlagen och hälso-och sjukvårdslagen finns likalydande bestämmelser sedan 2010 om att kommuner och landsting skall ha en överenskommelse om samverkan för personer med psykisk funktionsnedsättning fastställdes en överenskommelse mellan Landstinget i Gävleborgs län och Gävleborgs kommuner. I denna överenskommelse har man enats om ett antal strukturella och innehållsmässiga förutsättningar vad det gäller samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning samt beskrivning av respektive huvudmans ansvarsområden och ansvarsfördelning utifrån gällande lagar och författningar. Överenskommelsen skall följas upp kontinuerligt och i samband med den årliga uppföljningen upprättas handlingsplan utifrån identifierade utvecklingsområden. Nu gällande version av överenskommelsen är reviderad jan-april Vårdprogram Ett vårdprogram har med utgångspunkt från de nationella riktlinjerna utarbetats. Primärvården och de psykiatriska verksamheterna är inte helt eniga kring dokumentet och enligt uppgift har inte primärvården ställt sig bakom detta och därmed valt att inte underteckna det då de anser att det är för omfattande. De intervjuade uppger att utan ett lokalt vårdprogram är de nationella riktlinjerna styrande. Dock finns ett antal skriftliga rutiner och anvisningar finns att tillgå för: Remittering till psykiatriska kliniken. Psykoterapi för vuxna med offentlig finansiering inom primärvården, Landstinget Gävleborg Suicidnära patienters omhändertagande inom primärvården, Landstinget Gävleborg Fokuspatienters utskrivningsprocess, dvs. 8
9 Dessa rutiner och anvisningar finns att tillgå via web och intranät. Det är dock oklart huruvida de är aktuella och fastställda då detta inte klart framgår i dokumenten Organisation för psykiatri Första linjes vård svarar primärvården för oavsett om vårdcentralerna drivs privat eller i offentlig drift. Vuxenpsykiatri är i landstinget Gävleborg ett av fyra verksamhetsområden inom division medicin-psykiatri. De allmänpsykiatriska enheterna har ett vård- och behandlingsansvar för samtliga patienter som inte omfattas av LRV- eller psykosenhetens verksamhet. Verksamheterna finns lokaliserad på flera orter i länet. Allmänpsykiatrisk öppenvård Gävle Psykiatrisk jourmottagning Gästrikland Allmänpsykiatrisk vårdavdelning Gävle Psykosenhetens öppenvård Gävle Psykos vårdavdelning Gävle LRV-enhet Gävleborg Psykiatrisk mottagning Hudiksvall Allmänpsykiatrisk vårdavdelning 1 Hudiksvall Psykos vårdavdelning Hudiksvall Psykiatrisk mottagning Ljusdal Psykiatrisk öppenvård Sandviken Södra Hälsinglands psykiatriska mottagning Bollnäs/Söderhamn 9
10 4. Resultat Granskningsresultatet redovisas utifrån uppställda kontrollmål Nationella riktlinjerna för depression och ångest är implementerade, kända och följs Vid intervjuerna har framkommit att riktlinjerna är implementerade och väl kända inom såväl psykiatri som primärvård. Det som försvårar hanteringen är att hyrläkare måste anlitas. Detta motverkar både kontinuitet och att denna grupp ofta remitterar patienter i högre grad än erfarna, stationära allmänläkare. Vid implementeringen av nationella riktlinjerna och arbetssätt i förhållande till dessa skapades en länsövergripande grupp. Denna grupp har arbetet med Norr-Söder perspektiv för att likrikta verksamheten. En av de viktigaste uppgifterna inom psykiatrin har varit att likrikta diagnossättningen, dvs att implementera evidensbaserade metoder så att alla aktörer inom psykiatrin gör på samma sätt och att därmed säkerställa att alla patienter erhåller rätt vård. Vid intervjuerna har framkommit att verksamheten kommit långt i detta arbete. Som ett resultat av detta går det att utläsa 1 Nysams 1 rapport för 2013 som redovisades i maj 2014 att landstinget Gävleborg har uppnått en 100 procentig andel diagnossatta besök och vårddagar vilket är av stor vikt för rätt behandling. Andel diagnossatta besök respektive vårddagar 1 NYSAM sammanställning av nyckeltal för jämförelse inom sjukvård och omsorg 10
11 När de nationella riktlinjerna avseende depression och ångest skulle implementeras lades ansvaret för detta på driften. Det har tagit över fem år att få riktlinjerna införda samt att de följs. Frågan som bör ställas är om denna tidsperiod är acceptabel eller om landstinget bör överväga att förändra kunskapsstyrningen för att exempelvis snabba på och säkerställa införandet Särskilda medel har avsatts till psykiatrin och primärvården vid införandet av de nationella riktlinjerna Socialstyrelsen rekommenderar att särskilda medel avsätts för att underlätt kunskapsstyrning. Inga specifika medel för att implementera riktlinjerna inom landstinget Gävleborg avsattes. Detta arbete avsågs ingå i ordinarie verksamhet. I framtida liknande implementeringsarbeten behövs ett övervägande att tillföra medel för att skapa bra förutsättningar för verksamheterna i detta. Att tillföra medel vid införande av exempelvis nationella riktlinjer kan vara ett sätt att snabba på införandet i form av t.ex. utbildningsinsatser för personalen Finns en överenskommelse mellan psykiatrin och primärvården (även de privata) avseende gränsdragning/ ansvarsfördelning mellan specialiteterna gällande depression och ångest Landstinget i Gävleborgs län och Gävleborgs kommuner har i en överenskommelse enats om strukturella och innehållsmässiga förutsättningar för samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelsen beskriver respektive huvudmans ansvarsområden. När det gäller gränsdragning och överenskommelse mellan primärvård och specialistverksamheten för psykiatri finns en fastställd rutin inom landstinget. Eftersom en tydlig gräns mellan primärvården och psykiatrin är 11
12 svårdefinierad och patientens behov kan påverkas av diagnos, personliga faktorer etc. har i rutinen ansvarsfördelningen definierats per diagnos. Depression Patienter med depression behandlas i primärvården, men vid djup depression med psykotiska symtom eller stor suicidrisk skall patienten remitteras till psykiatrin. Så skall också ske när det rör sig om en hypoman bild efter genomgången depression. Patienter med depression som inte svarar på adekvata behandlingar, såväl farmakologisk som terapeutisk, bör också remitteras till psykiatrin. Detta betyder att förstahandsbedömningen regelmässigt görs i primärvården och att stor del av depressionsbehandlingen också kan fortsätta i primärvården, ibland med psykiatriskt konsultstöd. Remissmöjligheten vid svåra depressioner kvarstår. Ångestsyndrom Patienter med ångestsyndrom inklusive panikångest behandlas i första hand inom primärvården, men vissa svåra sjukdomstillstånd kan kräva psykiatrisk vård. De patienter som inte svarar på adekvata behandlingar, såväl farmakologisk som terapeutisk, bör också remitteras till psykiatrin. Detta betyder att förstahandsbedömningen regelmässigt görs i primärvården och att stor del av behandlingen också kan fortsätta i primärvården, ibland med psykiatriskt konsultstöd. Vid svårare och mer omfattande sjukdomstillstånd och behandlingar remitteras patienten vidare till de psykiatriska specialiteterna. Även om denna rutin är fastställd i enighet mellan de olika verksamheterna och deras respektive verksamhetschefer finns enligt de intervjuade olika syn på gränsdragningen. Både de intervjuade från psykiatrin och primärvården upplever att gränsdragningen fungerar dåligt, och att ständiga diskussioner förs, synen på prioritering och remissförfarande skiljer sig mellan primärvård och psykiatri, Primärvården upplever sig få lite stöd i sina förfrågningar till psykiatrin medan psykiatrin upplever att de får remisser på patienter som borde hanteras i primärvården. Enligt intervjuade innebär det att primärvården får behålla patienter som, enligt deras mening, borde hanteras inom den specialiserade psykiatrin. Arbetsbelastningen blir därmed alltför hög vilket innebär att det är svårt att upprätthålla 1:a linjens psykiatri. 12
13 Enligt ledningen inom psykiatri har primärvården ett otydligt uppdrag vilket innebär att gränsdragningen blir otydlig. Primärvården upplever dock att uppdraget är rätt klart. Ett gemensamt vårdprogram finns utarbetat. I slutändan kunde inte primärvården acceptera det. Primärvården såg inte att de varken kunde eller ville ställa sig bakom detta och valde därmed att inte underteckna det. Så länge inte något aktuellt vårdprogram finns fastställt uppger de intervjuade inom primärvården att de nationella riktlinjerna är styrande Intervjuade från både psykiatrin och primärvården framför att gränsdragningen inte fungerar avseende depression och ångest. Detta leder till ständiga diskussioner och frustrationer. Särskilt allmänläkarna framför att de känner frustration över att psykiatrin i hög omfattning sänder tillbaka remisser. Vi konstaterar att gränsdragningen inte fungerar. Oavsett vad orsaken är blir konsekvensen att patienterna hamnar mellan stolarna. Enligt vår bedömning är detta inte acceptabelt! Därför bör landstingsstyrelsen prioritera denna fråga Finns skriftliga samarbetsöverenskommelser mellan huvudmännen för personer med psykisk funktionsnedsättning som tydliggör ansvarsfördelningen mellan Socialnämnd och Hälso- och sjukvårdsnämnd 2012 fastställdes en överenskommelse mellan Landstinget i Gävleborgs län och Gävleborgs kommuner. I denna överenskommelse har man enats om ett antal strukturella och innehållsmässiga förutsättningar vad det gäller samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning samt beskrivning av respektive huvudmans ansvarsområden och ansvarsfördelning utifrån gällande lagar och författningar. Överenskommelsen skall följas upp kontinuerligt och i samband med den årliga uppföljningen upprättas handlingsplan utifrån identifierade utvecklingsområden. Nu gällande version av överenskommelsen är reviderad jan-april
14 Vid intervjuerna framkom synpunkter att samarbetet mellan landstinget och kommunerna varierar. Samarbetet med Gävle kommun synes fungera tillfredsställande, medan det inte är lika bra i andra delar av länet. Överenskommelsen är ett levande dokument och hanteras kontinuerligt i länsledningen och gränsdragningsgruppen. Rent praktiskt är samarbetat av yttersta vikt. Vi har noterat att när psykiatrins slutenvård skriver ut patienter till eget boende är det viktigt att kommunerna är redo att ta emot de aktuella personerna och att de har tillräckliga resurser för det. Om detta inte fungerar riskerar patienten att återinläggas alltför snart efter utskrivning. Vi har fått indikationer på att samarbetet inte fungerar tillfredsställande på några håll. Vi rekommenderar därför en fördjupad granskning av detta förhållande Finns god tillgänglighet för personer med depression och ångest i primärvården respektive specialistpsykiatrin. För samtliga som söker vård inom primärvården upprätthålls kraven på tillgänglighet i allmänhet enligt vårdgaranti för besök till läkare. Enligt de intervjuade behövs alltid en prioritering av patienterna efter behov vilket kan leda till att alla inte kan få besöka en läkare inom 7 dagar. Dock klaras vårdgarantin till 93 % vilket är något högre än rikets. Intervjuade betonar att det är viktigare att tex suicidpatienter får besökstid snabbt! Måluppfyllelse läkarbesök Landstinget Gövleborg Källa: Väntetider i vården Primärvården har dock väntelistor inom olika delar. Främst inom vissa av de psykosociala teamen på vårdcentralerna. Väntetiden till psykolog eller terapeut varierar mellan olika vårdcentraler. Även när det gäller behandlingar görs en prioritering bland patienterna för att matcha 14
15 tillgänglighet mot behov, så att de som behöver få behandling snabbare kan få det. Att många remisser som primärvården skickar till psykiatrin sänds tillbaka upplevs påfrestande av de intervjuade då detta bidrar till en ohållbar arbetsbelastning inom primärvården. Även inom de psykiatriska verksamheterna finns en god tillgänglighet. Enligt uppgift upprätthålls kraven enligt vårdgarantin inom den psykiatriska öppenvården. Detta bekräftas via sammanställning nedan som hämtas från den nationella sammanställningen av väntetider i vården. Dock krävs inom den psykiatriska verksamheten prioriteringar liksom inom primärvården. Inom slutenvården uppger de intervjuade att det finns en god tillgänglighet. Det finns en upplevelse att antalet vårdplatser är rätt dimensionerat och att platser finns att tillgå vid behov. Måluppfyllese första besök hos allmänpsykiatrin Källa: Väntetider i vården Intervjuade från både psykiatri som primärvård har betonat att patienternas behov styr väntetiderna och därmed tillgängligheten. Vår bedömning är därför att de väntetider som presenterats ovan visar att tillgängligheten inom landstinget är relativt god. 15
16 4.6. Finns rutiner för riskbedömning, förebyggande insatser, tidig upptäkt och behandling av kroppsliga sjukdomar med depression och ångest Skriftliga rutiner för bedömning, insatser och upptäckt av somatiska besvär hos patienter med depression och ångest saknas. De intervjuade ser dock att det inom läkarens allmänna kompetens och i yrket som allmänt ingår att göra en helhetsbedömning av patienterna. Många patienter med psykiska besvär söker ofta inledningsvis vård för somatiska besvär. Vid besöket görs i regel en kroppslig undersökning och blodprov tas för att utesluta att de psykiska besvären orsakas av några underliggande somatiska besvär. Även om detta är en del av läkarens outtalade ansvar ser de intervjuade att det är ett område att utveckla och förtydliga inom primärvården. Vår bedömning är att riktlinjer bör utvecklas inom primärvården Finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk Rutiner finns fastställda och är tillgängliga på intranätet. En checklista för strukturerad suicidriskbedömning finns utarbetad. Slutenvårdens rutin är att det alltid ska göras innan utskrivning. Enligt de intervjuade följs inte alltid detta och det är ett klart utvecklingsområde. Upplevs svårt då det finns rädsla att skriva fel, diskuteras kontinuerligt vid APT (arbetsplatsträffar). Även inom primärvården är detta ständigt aktuellt och ett pågående utvecklingsområde. 16
17 Andel patienter som vårdats för depression och genomgått en självmordsriskbedömning Källa: Nysam 2013 Vår bedömning är att det finns rutiner hos vårdgivarna för skattning av självmordsrisk. Vi noterar dock att dessa inte alltid följs vilket är en brist. Vi förutsätter att detta utvecklingsområde prioriteras Finns rutiner för snar förnyad kontakt med personer som har symptom men inte uppfyller kriterierna för depression och ångest vid förstabedömningen Dokumenterade rutiner saknas för förnyad kontakt, dock finns arbetsformer och rutiner i verksamheterna för detta exempelvis via de psykosociala teamen. Vår bedömning utifrån de uppgifter vi tagit del av vid intervjuerna är att det finns fungerande arbetsformer för hanteringen av förnyad kontakt för personer med lättare symtom men som ej uppfyller kriterierna depression och ångest vid förstabedömningen. Vi anser att de rutiner som praktiskt används och upplevs fungera med fördel kan dokumenteras för att säkerställa ett likriktat arbetssätt. 17
18 4.9. Finns tillgång till psykologisk behandling och evidensbaserade metoder används inom psykiatrin respektive inom primärvården De intervjuade, både inom psykiatrin och inom primärvården, anser att det finns god tillgång på psykologisk behandling. De evidensbaserade metoderna som prioriterats och används är framförallt kognitiv beteende terapi (KBT) och psykodynamisk terapi. När det gäller primärvården har hälsovalskontoret årliga uppföljningsmöten med alla hälsocentraler där uppdraget gås igenom samt hur de klarar uppdraget. Andel patienter med depression som tagit del av KBT behandling Källa: Nysam 2013 I Nysamstatistiken har Gävleborg förhållandevis hög andel KBT-behandling av patienter med depression. Frågan är om drygt 35% speglar de verkliga behoven? Finns förutsättningar för kontinuitet i vården (att få träffa samma läkare, psykolog etc) Förutsättningarna för kontinuitet varierar inom både psykiatrin och primärvården. Läkartillgång och hyrläkarsituationen påverkar direkt möjligheten till kontinuitet i verksamheten. I primärvården är strömmarna 18
19 av hyrläkare relativt stora vilket klart försvårar kontinuiteten. Enligt uppgifter som framkommit vid intervjuerna försöker man finna olika lösningar på hälsocentralerna. Framför allt försöker man i största möjliga mån undvika att boka dessa patienters läkarbesök hos en hyrläkare alternativt kan besök bokas in hos samma hyrläkare eller vikarie, om denna fortfarande arbetar på enheten. För psykiatrins del fungerar detta enligt de intervjuade tillfredställande inom både den slutna och öppna vården dock nyttjas även här hyrläkare. När det gäller den diagnos/patientgrupp som granskningen omfattat är kontinuiteten mycket väsentlig. Hyrläkarsituationen påverkar direkt möjligheten till kontinuitet i verksamheten. Vi ser dock positivt på de lösningar som presenterats oss för att minimera kontakterna och att i största möjliga mån boka besöken hos samma hyläkare eller vikarie Finns tillgång till specialistläkare och specialistsjuksköterska samt beteendevetenskaplig kompetens inom psykiatrin respektive allmänläkare och beteendevetare inom primärvården Inom primärvården är tillgången allmänläkare är varierad. Överlag är det en brist på fasta allmänläkare och bemanningen täcks upp med hyrläkare. Även när det gäller beteendevetare på hälsocentralerna varierar detta. I kravet från hälsovalskontoret finns inget specifikt krav på bemanning annat än att det inom ramen för basuppdraget ska alla hälsocentraler ha tillgång till läkare som är specialiserade i allmänmedicin, distriktssköterska, legitimerad sjukgymnast, legitimerad arbetsterapeut, socionom och/eller legitimerad psykolog och/eller legitimerad sjuksköterska med vidareutbildning i psykiatri. Enligt de intervjuade samordnas och delas vanligen resurser mellan ett antal vårdcentraler. Psykiatrin har till viss del samma problematik när det gäller bemanning på läkarnivå och då främst specialistläkare. Det är också brist på psykologer. 19
20 80% Utbildningsnivå hos personalen 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel specialister av läkare totalt Andel sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri Andel med legpsykoterapeututbildning av årsarb annan HoD-personal Andel psykologer med specialistutbildning i pskiatri Källa: Nysam 2013 Vid jämförelse med andra regioner och landsting har landstinget Gävleborg enligt Nysams statistik 2013 en låg andel med legitimerad psykoterapeututbildning och saknar psykologer med specialistutbildning i psykiatri. När det gäller sjuksköterskor med vidareutbildning i psykiatri är det ganska väl beställt i förhållande och i jämförelse med andraregioner och landsting. Enligt vår bedömning är det viktigt att personalen har så hög kompetens som möjligt för det aktuella arbetet. Detta främjar möjligheten till ett adekvat utfört arbete och gagnar patienterna Finns rutiner för att ge den aktuella målgruppen och eventuellt anhöriga tillräcklig information och tillräckligt stöd för att kunna hantera sin hälsa och livssituation Skriftliga rutiner saknas när det gäller information och stöd till den aktuella målgruppen och dess anhöriga. Vi erfar dock vid intervjuerna att information både till den enskilde och dennes anhöriga eller närstående 20
21 prioriteras högt. Exempelvis kan nämnas att inom slutenvården arbetar man med Hetroanamnes, vilket innebär att man tillsammans med den enskilde och dennes anhöriga går igenom patientens levnadshistoria för ett få ett helhetsperspektiv både vad det gäller personen i fråga och dennes nätverk och förutsättningar i omgivningen. Hetroanamnesen är sedan vidare en grund för stöd till både de närstående och den enskilde. Öppenvårdens diagnosarbete sker i diagnosteam där patienten uppmanas ta med anhöriga eller närstående för att skapa tillfälle för ömsesidig information och förståelse mellan professionen, patienten och dennes anhöriga. Vidare nämns goda exempel på vårdkedjedialog där samtliga aktörer träffas kring patienten och dennes behov. Detta exemplifieras som en tillgång när det gäller att informera patienter och deras närstående. I samverkan med kommuner i länet finns anhörigstöd uppbyggt i varierande grad som överlag fungerar bra. Delaktighet, information och förståelse är en viktig del för en god och ändamålsenlig vård och behandling. Rutiner saknas för detta och bör enligt var bedömning utarbetas för att säkerställa informationen samt skapa delaktighet Analyserar HSN återinskrivningar i slutenvård I primärvården sker ingen analys avseende återinskrivningar av patienter i slutenvård. Inom psykiatrins slutenvård görs systematiska analyser på patientnivå och följsamheten till vårdplan. Orsak till återinskrivningarna i psykiatrisk slutenvård varierar. Den vanligaste orsaken upplevs av de intervjuade vara olika syn på patientens behov och krav på resurser. Det finns indikationer på att samarbetet inte fungerar tillfredsställande mellan landstinget och kommuner. Om synen på patienternas behov och krav varierar mellan landstinget och kommuner finns betydande risker att patientera återinskrivs relativ kort tid efter utskrivning. Vi kan inte med säkerhet uttala oss om detta förhållande, men rekommenderar revisorerna att göra en fördjupad granskning av dessa förhållanden. 21
22 4.14. Sker behandlingsuppföljningarna genom återbesök till läkare (alternativt annan personal) för målgruppen Enligt uppgift skall vid djup och egentlig depression återbesök alltid ske, ibland sker de hos läkare och ibland sker uppföljningen hos kurator/terapeut. Var uppföljningen sker beror på allvarlighetsgrad men också på tillgängligheten hos de psykosociala resurserna. Farmakologisk behandling kräver också god kunskap om man skall utvärdera eller ändra dos vilket gör att det ibland krävs ett läkarbesök. Vad gäller ångest är det ett mycket mer brett tillstånd som inrymmer allt från lätta besvär till djupt handikappande besvär. Därför finns alla varianter, inga återbesök eller täta återbesök av läkare och/eller terapeut. Det uttrycks att det kan vara varierande beroende på olika doktorer inom primärvården. Vissa kanske inte gör någon uppföljning alls. Utifrån att det utrycks att återbesök alltid ska ske vid djup och egentlig depression och att det inte med säkerhet går att detta sker ser vi ett behov av att detta följs upp och att eventuella åtgärder vidtas Rapportering av uppgifter görs till kvalitetsregistret Det finns inga kvalitetsregister för depression och ångest Övriga iakttagelser Hälsovalskontoret har i sin plan för medicinsk revision och uppföljning 2015 ett område som rör depression och ångest där tre parametrar ska följas: Patienter med depression eller ångest diagnos, andel per 1000 listade. Psyko- social resurs, nyttjandegrad av psykosocial resurs. Andel patienter som förskrivits och hämtat ut antidepressivt lm minst en gång per år. 22
23 23
24 Datum Lars-Åke Claesson Lars-Åke Ullström 24
25 November 2014 Landstinget Gävleborg 1 av 1 PwC
Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Åke Claesson Erik Wottrich 15 oktober 2014 Granskning av omhändertagande och vård vid depression och ångest Region Gotland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2.
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merRedovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord
Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merInformationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merHemsjukvård. Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Ljusdals kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ockelbo och Söderhamns kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merStädning av vårdlokaler
www.pwc.se Revisionsrapport David Boman December 2013 Städning av vårdlokaler Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisonell bedömning... 3 2. Inledning... 4 2.1.
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Utveckling av styrkort Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Oktober 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning...
Läs merRevisionsrapport. Landstinget Gävleborg. Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer. Lars-Åke Ullström
Revisionsrapport Uppföljning höftfrakturer, efterlevnad av nationella riktlinjer Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Oktober 2012 1 Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merLANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016
Vård av äldre Rapport nr 12/2016 Januari 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 12:2 2016 Innehåll 1 SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 REVISIONSFRÅGOR... 4 2.2 REVISIONSKRITERIER...
Läs merUppföljning palliativ vård
Revisionsrapport* Uppföljning palliativ vård Eskilstuna kommun Februari 2008 Kerstin Svensson, certifierad kommunal revisor *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Uppdraget...3 1.1 Bakgrund...3 1.2
Läs merUppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport
Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet
Läs merStyrning av psykiatrisk jourmottagning
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Styrning av psykiatrisk jourmottagning Örebro läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund och revisionsfråga...2
Läs merVård i livets slut, uppföljning
Revisionsrapport* Vård i livets slut, uppföljning Landstinget Halland Oktober 2007 Christel Eriksson, certifierad kommunal yrkesrevisor Sammanfattning *connectedthinking Innehållsförteckning Sammanfattning...2
Läs merSamverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade
Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs mer1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri
Läs merGenomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009
Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna
Läs merRevisionsrapport Hemsjukvården Gällivare kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merUppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merFörstärkning äldrepsykiatri
Förstärkning äldrepsykiatri Psykiatriberedningen Johan Sandelin, verksamhetschef Neuropsykiatri SU 2018-05-16 Utgångspunkter Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd (SoS artikelnr 2012-2-22) Psykisk
Läs merOmhändertagande vid depression och ångest
www.pwc.se Revisionsrapport Hans Rinander, certifierad kommunal revisor Maria Strömbäck, revisionskonsult Omhändertagande vid depression och ångest Norrbottens läns landsting Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merRevisionsrapport Hemsjukvården Kalix kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merUppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning
Läs merRevisionsrapport Hemsjukvården Övertorneå kommun Jenny Krispinsson Anna Carlénius
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Hemsjukvården Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte, revisionsfråga
Läs merÄldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats
Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning
Läs merSid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1
Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merGemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna
Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning
Läs merHemsjukvård. Söderhamns kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, och Ockelbos kommuner. Revisionsrapport
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Söderhamns kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, och Ockelbos kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merNationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari
Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och
Läs merTillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm
www.pwc.se Revisionsrapport David Boman Tillgänglighet Sjukvårdsrådgivningen och SOS Alarm december 2013 Revisorerna landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merRevisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018
Revisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018 Syfte och den övergripande frågan Landstingets revisorer har låtit granska hur
Läs merPsykoterapi för vuxna inom Primärvården, Region Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-42455 Fastställandedatum: 2017-01-09 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2018-01-09 Fastställare: Magnus Thureson Psykoterapi för
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merHemsjukvård. Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo och Söderhamns kommuner. Revisionsrapport. Margaretha Larsson Malou Olsson
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson November 2014 Landstinget Gävleborg, Hudiksvall, Ljusdal, Ockelbo och Söderhamns kommuner Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...
Läs merRegionstyrelsen 67-80
PROTOKOLL UTDRAG Regionstyrelsen 67-80 Tid: 2015-04-21, kl 13:00-15:10 Plats: Regionens hus, sal A 75 Dnr RJL2015 /88 Yttrande över Granskning av allmänpsykiatrin för vuxna, LJR2014/21 Beslut Regionstyrelsen
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merÖverenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehåll 1. Överenskommelsens parter... 3 2. Gemensam
Läs merRiktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH
1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:
Läs merAvvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2017-06-15 Johan Magnusson Rev/17017 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning Rapport 3-17 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
Läs mer-Stöd för styrning och ledning
-Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet
Läs merFörslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård En samordnad individuell plan vid utskrivning. Version 1.0 Datum 2017-04-01 Framtaget av: Ida Wernered & Viktor
Läs merOmråde psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01
Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (8) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Datum Diarienummer 2020-01-01 HSN/190455 Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merFramtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen
Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-10-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merRevisionsrapport Hemsjukvård Hudiksvalls kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvalls kommuner
Revisionsrapport Hemsjukvård Margaretha Larsson Malou Olsson Hudiksvalls kommun i samverkan med Landstinget Gävleborg, Ljusdal, Ockelbo och Hudiksvalls kommuner November 2014 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (7) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs mer4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne
4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård
Läs merRevisionsrapport. Granskning av. Patientnämnden. Norrbottens läns landsting. Datum Mars Jan-Erik Wuolo
Revisionsrapport Granskning av Patientnämnden Norrbottens läns landsting Datum Mars 2005 Namn Jan-Erik Wuolo 1 Innehållsförteckning 1. Uppdrag, revisionsfråga och metod...3 2. Patientnämndens ansvarsområde...3
Läs merg51 OCKELBO l&j Hofors Kommun
Överenskommelse mellan Region Gävleborg och länets kommuner gällande personer med omfattande hälso - och sjukvårdsinsatser som vårdas i hemmet ~ Region ID Edsbyn&AijiJ,-jusdals n Kommun ~ Gävleborg s,0v,nlwskomrun
Läs merUppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS
Uppdragsbeskrivningar - de samverkande parternas uppdrag i TRIS 1 Till läsaren I TRIS ingår Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunerna (socialtjänsten) i länet. I detta
Läs merNationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda
Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser
Läs merÅrsrapport NU-sjukvården Diarienummer REV
Årsrapport NU-sjukvården 2017 Diarienummer REV 2017 00067 Behandlad av revisorskollegiet den 14 mars 2018 Årsrapport NU-sjukvården, 2018-02-23 2 (6) Innehåll Årets granskning... 3 Styrelsens ansvar...
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omhändertagande och väntetider inom akutmottagningarna (PM 5) Landstinget Gävleborg Karin Magnusson Margaretha Larsson Mars 2012 Löpande granskning
Läs merPsykisk funktionsnedsättning
Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merYttrande över revisionsrapporten Granskning av omhändertagandet vid depression och ångest
01054 1(1) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer 20015 03-25 RS140538 Regionens revisorer Yttrande över revisionsrapporten Granskning av omhändertagandet vid depression och ångest Regionstyrelsen har för
Läs merRedovisning av förstärkningsmedel psykiatri 2017 riktat till patientgrupper med bipolär sjukdom
Redovisning av förstärkningsmedel psykiatri 2017 riktat till patientgrupper med bipolär sjukdom SU Psykiatri affektiva Nyttjande av utökade medel Mottagningen har anställt följande yrkeskategorier: 1,5
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (7)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2019-06-03 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Ingmar Ångman Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merUppföljning av granskning
Uppföljning av granskning Avvikelser i vården Maj 2019 Karin Magnusson Malou Olsson Oskar Månsson Inledning Bakgrund Etablerade arbetssätt avseende hantering av avvikelser är nödvändig för ett uppföljnings
Läs merRevision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Läs merAvtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.
2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras
Läs merRemisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande
Läs merHässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn Remissvar Revisionsrapport Styckevis och delt
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Gudrun Sjödin tfn 508 05 411 Dnr - - 2006 Sammanträde 25 april 2006 Tjänsteutlåtande 7 april 2006 1 (4) Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Läs merBeredningen för primärvård, psykiatri och tandvård
Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård BESLUTSFÖRSLAG Datum 2018-02-07 Dnr 1800187 1 (8) Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Satsning psykisk hälsa 2018 Ordförandens förslag
Läs merRiktlinje för handrehabilitering
PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Riktlinje för handrehabilitering Örebro kommun Örebro kommun 2015-08-24 Vö435/2015 Nf517/2015 orebro.se 2 Utarbetad för vård och omsorgsförvaltningen Utgåv
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE
1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merTrygg och effektiv utskrivning
RIKTLINJER Trygg och effektiv utskrivning Fastställd av hälso- och sjukvårdsförvaltningen och socialförvaltningen Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Gäller 2018 Version [1.0] Region Gotland Besöksadress
Läs merHur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren
Hur kan vi arbeta för att skapa en mer sammanhållen vård och omsorg? Stockholm 3 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 2019-04-03 40% av befolkningen har närstående
Läs merÖverenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Innehållsförteckning 1. Allmänt om överenskommelse om
Läs merKommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen
Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag Styrdokument Socialförvaltningen Sammanfattning Detta styrdokument beskriver uppdrag och ansvarsfördelning gällande hälso- och sjukvård inom socialnämndens ansvarsområde.
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande
Läs merYttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017
Socialförvaltningen Avdelningen för statsövergripande frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-03-17 Handläggare Emma Braconier Telefon: 08-508 437 27 Till Socialnämnden 2017-04-18 Yttrande över revisionsrapport
Läs merRevisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Haparanda stad Uppföljning granskning av placerade barn och unga Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merNationell överenskommelse Psykisk hälsa
Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-
Läs merRemissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017
Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?
Läs merSamverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Törnqvist Christina Karlsson Johan Lidström Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...
Läs merRegional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård
Regional överenskommelse om utveckling av samverkan vid utskrivning från sl uten hälso - och sjukvård 1 Inledning Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och
Läs mer