Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
|
|
- Mikael Viklund
- för 2 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER
2 REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande granskning är att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden säkerställt en ändamålsenlig remisshantering vid de landstingsdrivna hälsocentralerna. Efter revisorernas tidigare granskning har en landstingsgemensam riktlinje utfärdats för remisshanteringen. Riktlinjen ställer flera enhetliga krav på remisshanteringen i landstinget, bland annat att utgående remisser från familjeläkare ska kunna skrivas och skickas till mottagaren inom fem arbetsdagar. Granskningen visar också att remisshanteringen vid hälsocentralerna i huvudsak är snabb. Mot bakgrund av att hälsocentralerna årligen skickar drygt allmänremisser berörs dock många patienter även av en relativt liten andel förseningar. Det är därför angeläget med ett fortsatt systematiskt förbättringsarbete. Nämnden har inte säkerställt att hälsocentralerna uppfyller kraven på skriftliga rutiner samt kraven på internkontroll och egenkontroll avseende remisshanteringen. Det planerade införandet av elektroniska allmänremisser är tänkt att skapa en helt annan spårbarhet och möjlighet till bevakning av remisser i journalsystemet. Tekniklösningen är under utveckling och införandet dröjer ytterligare ett par år, varför insatser bör genomföras snarast för att säkra processerna för remisshanteringen. Vi rekommenderar nämnden att ta ett samlat grepp för att utveckla det systematiska förbättringsarbete kring remisshanteringen, där avvikelserapporteringen och ändamålsenliga rutiner är viktiga grundförutsättningar.
3 REV40 3(11) Innehållsförteckning 1 Bakgrund Syfte, revisionsfråga och avgränsning Revisionskriterier Metod Resultat av granskningen Handläggningstider för remisser Intern kontroll och egenkontroll Direktiv och rutiner för remisshanteringen Revisionell bedömning...10
4 REV40 4(11) 1 Bakgrund Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet var att granska utformningen av gällande rutiner för remisshantering samt förvaltningarnas egenkontroll. Granskningen var avgränsad till remisshanteringen vid tre vårdcentraler 1. Vid tiden för granskningen hade vårdgivaren inte utfärdat landstingsövergripande direktiv för remisshanteringen, vilket var ett krav sedan Vårdcentralerna gjorde skilda bedömningar av vilka tidsgränser som bör gälla och tillämpningen varierade. Remisserna expedierades oftast inom en dag vid en av de granskade vårdcentralerna medan det kunde ta mer än fem arbetsdagar och upp till tre veckor vid de andra vårdcentralerna. Vårdcentralerna kunde inte redogöra för sin egenkontroll av remisshanteringen. 2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning Syftet med denna uppföljande granskning är att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden säkerställt en ändamålsenlig remisshantering vid de landstingsdrivna hälsocentralerna. Utifrån syftet ska följande revisionsfrågor besvaras: Finns direktiv och rutiner för remisshanteringen? Tillämpas rutiner på ett ändamålsenligt sätt? Finns en tillfredsställande intern kontroll kring remisshanteringen? Granskningen är avgränsad till de landstingsdrivna hälsocentralerna. Ansvarig nämnd är Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden. 3 Revisionskriterier Med revisionskriterier avses de bedömningsgrunder som bildar underlag för revisionens analyser och bedömningar. Revisionskriterierna hämtas bland annat från lagar och förarbeten eller interna regelverk, policyer och fullmäktigebeslut. Revisionskriterierna kan också ha sin grund i jämförbar praxis. Granskningens revisionskriterier utgörs huvudsakligen av: Kommunallag (1991:900) Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Patientsäkerhetslag (2010:659) Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2004:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. Socialstyrelsens föreskrifter (2011:9) och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 1 De landstingsdrivna vårdcentralerna benämns numera hälsocentraler.
5 REV40 5(11) Nämndernas ansvar för planering, ledning och kontroll Genom patientsäkerhetslagen har det förtydligats att det är vårdgivarens ansvar att planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kravet på god vård enligt hälso- och sjukvårdslagen upprätthålls. Nämndernas ansvar att planera, leda och kontrollera verksamheten kommer också i uttryck i kommunallagen. Nämnderna ska inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Enligt landstingets reglementen fullgör nämnderna de uppgifter som landstinget har i egenskap av vårdgivare, inom respektive verksamhetsområde. Rutiner för remisshanteringen Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete anger att vårdgivaren ska fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Vidare ska vårdgivaren systematiskt följa upp och utvärdera den egna verksamheten samt kontrollera att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem (s.k. egenkontroll). Socialstyrelsen har också utfärdat föreskrifter med särskilda krav på rutiner för remisshanteringen. Innehållet i föreskriften beskrivs närmare i avsnitt Metod Granskningen har genomförts med hjälp av dokumentstudier, journalgranskning och intervjuer. Samtliga verksamhetschefer vid de landstingsdrivna hälsocentralerna har bistått granskningen med uppgifter om sina rutiner för remisshanteringen. Urvalet för journalgranskningen består av samtliga inkommande remisser till Kirurgkliniken vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand under oktober 2013 från de landstingsdrivna hälsocentralerna. Intervjuer har genomförts med centrala stabsfunktioner inom landstinget och avstämning av remisshanteringen har skett med tre verksamhetschefer samt medicinska sekreterare.
6 REV40 6(11) 5 Resultat av granskningen 5.1 Handläggningstider för remisser De landstingsdrivna hälsocentralerna skickade totalt allmänremisser under 2013, varav 91 procent beslutades av läkare. 2 Enligt landstingets riktlinjer ska utgående remisser från familjeläkare kunna skrivas och skickas till mottagaren inom fem arbetsdagar. Besöksgarantin inom specialistvården räknas i de fallen från remissbeslutet vid hälsocentralen. Tidigare granskning kring patienter med prostatacancer 3 har visat att 88 procent av remisserna (2011) från vårdcentraler/hälsocentraler kom fram till specialistmottagningen inom en vecka. Motsvarande siffra för barn och unga med psykisk ohälsa 4 (2012) var 93 procent. I bägge granskningarna finns exempel på betydande förseningar. I denna uppföljande granskning kom 97 procent av remisserna fram inom en vecka från remissbeslutet. Urvalet består av samtliga 153 remisser som de landstingsdrivna hälsocentralerna skickade till Kirurgkliniken vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand under oktober Diagram Tid från beslut om remiss vid hälsocentralerna till remissernas ankomst till Kirurgkliniken vid Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand under oktober 2013 antal remisser antal dagar från remissbeslut till ankomst Kommentar Granskningarna pekar på att hanteringen av utgående allmänremisser vid hälsocentralerna har utvecklats till det bättre under åren I normalfallet kommer remisserna fram inom rimlig tid. De avvikelser som förekommer i form av fördröjningar indikerar dock att remisshanteringen inte är helt säkerställd. 2 Källa: Landstingets system för verksamhetsstatistik (Vesta). 3 Landstingets revisorer, Väntetider för patienter med prostatacancer, september Landstingets revisorer, Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa, januari 2014
7 REV40 7(11) 5.2 Intern kontroll och egenkontroll Landstingets riktlinjer ställer specifika krav på att verksamhetschefen ska utforma en bevakningsfunktion som säkerställer att utgående remisser är mottagna. Kontrollen bör ske minst en gång i veckan. Hälsocentralerna ska även bevaka att remissvar kommer in inom godtagbar tid (se även avsnitt 5.3). 82 procent av de skriftliga rutinerna vid hälsocentralerna beskriver att mottagna remissbekräftelser ska registreras i journalsystemet. Enligt uppgift från hälsocentralerna får de inte remissbekräftelser från alla kliniker/mottagningar inom specialistvården. Ingen rutin tar upp kontroll eller åtgärder då remissbekräftelse saknas några dagar efter avsändandet av remissen. Bevakning av remissbekräftelser är oftast gemensam med bevakning av remissvar. Intervallerna för kontroll av bevakningslistan varierar mellan hälsocentralerna, vanligtvis ska den utföras en gång per månad samt vid några hälsocentraler var tredje månad (se även tabell på sidan 9). Enligt landstingets riktlinjer ska det vidare finnas rutiner för internkontroll av att planerade handläggningar och handläggningstider följs. Ingen av de skriftliga rutinerna vid hälsocentralerna berör detta närmare. Rapportering och handläggning av avvikelser ingår som en del i det systematiska förbättringsarbetet i landstingets ledningssystem. Under 2013 har totalt 13 försenade allmänremisser från hälsocentralerna rapporterats i avvikelsesystemet. Ett av fallen upptäcktes på hälsocentralen och övriga av patient eller mottagande klinik. Förseningarna varierade mellan 42 och 320 dagar. Ingen av de försenade remisserna i denna granskning eller våra tidigare granskningar har rapporterats som avvikelser i avvikelsesystemet. Landstinget har inlett projektet LVN e-remiss för att på sikt ersätta alla pappersremisser med elektroniska remisser. Syftet är att skapa en mer kostnadseffektiv och patientsäker hantering av remisser. I ett första skede har remisser till Klinisk kemi vid Laboratoriemedicin Västernorrland prioriterats, med ett planerat breddinförande under andra halvåret De intervjuade bedömer att det kan bli aktuellt att införa elektroniska allmänremisser tidigast under Tidpunkten får ses som preliminär då tekniklösningen är under utveckling och närmare projektdirektiv inte beslutats i den delen. Kommentar Hälsocentralernas rutiner säkerställer inte att alla remisser kommer fram i rimlig tid. Ingen av hälsocentralerna har rutiner som beskriver kontroll och åtgärder då bekräftelse saknas några dagar efter avsändandet av remissen. Underlag för systematisk kontroll saknas då alla kliniker/mottagningar inom specialistvården inte skickar bekräftelse på att remiss är mottagen, som landstingets riktlinjer föreskriver. Ansvaret för sådana remissbekräftelser vilar på Hälso- och sjukvårdsnämnden. Ett införande av elektroniska allmänremisser är tänkt att skapa en helt annan spårbarhet och möjlighet till bevakning i journalsystemet. Då införandet dröjer ytterligare ett par år bör insatser genomföras snarast för att säkra processerna för remisshanteringen. 5 Projektdirektiv LVN e-remiss,
8 REV40 8(11) Det finns ett mörkertal i avvikelserapporteringen av försenade remisser vilket gör att det inte går att bedöma problemets omfattning och bakomliggande orsaker. Vidare indikerar våra intervjuer ytterligare faktorer som skapar fördröjningar för patienterna, t.ex. otydliga frågeställningar i remisserna och bristande underlag. Vi rekommenderar att landstingets riktlinjer förtydligas kring kravet på internkontroll av planerade handläggningar och handläggningstider. Avser kravet t.ex. kontroll av hälsocentralernas handläggningstider (tiden från remissbesluten vid hälsocentralerna till remissernas ankomst till specialistvården)? Det finns möjlighet att utföra sådana samordnade uppföljningar i landstingets system för verksamhetsstatistik. Här har vi dock noterat att en specialistklinik felaktigt har registrerat hälsocentralernas beslutsdatum som ankomstdatum för remisserna. Handläggningstiden vid hälsocentralerna blir i de fallen missvisande. Ansvaret att kvalitetssäkra ankomstregistreringen vilar på Hälso- och sjukvårdsnämnden. 5.3 Direktiv och rutiner för remisshanteringen Enligt socialstyrelsens föreskrifter ska vårdgivaren ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. Landstinget har en landstingsgemensam riktlinje kring Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. Riktlinjen ansluter till bestämmelserna i lagstiftningen och Socialstyrelsens föreskrifter. Enligt riktlinjen är det varje verksamhetschefs ansvar att säkerställa att det finns lokalt anpassade rutiner för remisshanteringen som resulterar i en patientsäker hälso- och sjukvård. Granskningen visar att 17 av de 20 landstingsdrivna hälsocentralerna har skriftliga rutiner för remisshanteringen. Sex av dessa hälsocentraler har aktuella rutiner som är upprättade i landstingets dokument- och ärendehanteringssystem. 6 Socialstyrelsens föreskrifter (2004) och landstingets riktlinjer (2012) ställer krav på rutiner för remisshanteringen i syfte att säkerställa en patientsäker hälso- och sjukvård. I Socialstyrelsens föreskrifter ställs krav på dokumenterade rutiner för: 1. vem eller vilka inom verksamheten som får utfärda remisser, 2. hur remisserna skall registreras och sändas, 3. bevakning av att remissvar kommer in inom godtagbar tid, 4. vilka åtgärder som skall vidtas om svaret på en remiss dröjer eller uteblir, och 5. hur remissvaren ska tas emot och registreras. Vidare ställs bland annat följande krav i landstingets riktlinjer: 6. bevakningsfunktion som säkerställer att utgående remiss är mottagen, 7. särskild rutin för akuta remisser, 8. rutiner för internkontroll av planerade handläggningar och handläggningstider. 6 Landstingsstyrelsen har beslutat att landstingets dokument- och ärendehanteringssystem Platina ska användas för hantering av styrdokument. Landstingsstyrelsen har också utfärdat riktlinjer för hur styrdokument ska upprättas, klassificeras och fastställas.
9 REV40 9(11) Tabell Granskning av hälsocentralernas rutiner för remisshantering 7 Krav på dokumenterade rutiner 1. Vem eller vilka inom verksamheten som får utfärda remisser. 2. Hur remisser ska registreras och sändas. 3. Bevakning av att remissvar kommer in inom godtagbar tid. 4. Vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss dröjer eller uteblir. 5. Hur remissvaren ska tas emot och registreras. 6. Bevakningsfunktion som säkerställer att utgående remiss är mottagen. 7. Särskild rutin för akuta remisser. 8. Rutiner för internkontroll av att planerade handläggningar och handläggningstider följs Andel av dokumenterade rutiner som berör området 29 % 88 % 94 % 94 % 53 % 82 % 47 % 0 % Kommentar till de dokumenterade rutinerna Antalet yrkesgrupper som räknas upp varierar mellan hälsocentralerna. Två rutiner specificerar även vilka remisser som respektive yrkesgrupp får besluta om. De flesta rutinerna berör remisser i allmänhet, några rutiner specificerar även hur olika typer av remisser ska registreras och sändas. Kontroll av bevakningslista sker vanligtvis en gång per månad samt i några fall var tredje månad. En hälsocentral genomför kontroll varje dag med en tidsfrist på tre månader. Vanligast är att en medicinsk sekreterare ska påminna/efterlysa remissvar. Vid några hälsocentraler ska läkare/remittent bedöma behovet innan påminnelse skickas. De flesta rutinerna berör remisser i allmänhet, några rutiner specificerar även hur olika typer av remisser ska hanteras. Mottagna remissbekräftelser ska enligt rutinerna registreras (i journalsystemet). Ingen rutin beskriver kontroll eller åtgärder då bekräftelse saknas några dagar efter avsändandet av remissen. Gemensamt för alla är att akuta remisser ska skrivas av läkare eller att denne särskilt uppmärksammar medicinsk sekreterare om att akut remiss ska skrivas. Ingen rutin berör intern kontroll av handläggningstider, se även kommentarer i avsnitt av de 20 landstingsdriva hälsocentralerna har skriftliga rutiner för remisshanteringen. Procenttalen i tabellen avser dessa 17 hälsocentraler.
10 REV40 10(11) Kommentar Efter revisorernas tidigare granskning har en landstingsgemensam riktlinje utfärdats för remisshanteringen. Riktlinjen ställer flera enhetliga krav på remisshanteringen i landstinget, bland annat att utgående remisser från familjeläkare ska kunna skrivas och skickas till mottagaren inom fem arbetsdagar. Granskningen visar att ingen av hälsocentralerna klarar samtliga krav (se ovanstående tabell). Det förekommer också skillnader avseende hur tydliga rutinerna är kring vad som ska utföras och hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Enligt landstingets riktlinje ska verksamhetscheferna säkerställa att det finns lokalt anpassade rutiner för remisshanteringen. Det yttersta ansvaret för att det finns ändamålsenliga rutiner ligger på Folkhälso- primärvårds- och tandvårdsnämnden. Landstingets dokument- och ärendehanteringssystem har inte fått genomslag på hälsocentralerna vid hanteringen av styrdokument. En utvecklad användning av systemet vid hantering av avvikelser och styrdokument är en viktig förutsättning för att bygga ett ledningssystem med en effektiv egenkontroll/internkontroll. Det finns bland annat möjlighet att koppla styrdokumenten i Platina till det webbaserade ledningssystemet (med länkar). När styrdokumenten har upprättats i Platina kan medarbetarna också söka efter arbetsplatsens aktuella styrdokument i intranätets särskilda sökfunktion för styrdokument. 6 Revisionell bedömning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet var att granska utformningen av gällande rutiner för remisshantering samt förvaltningarnas egenkontroll. Granskningen var avgränsad till remisshanteringen vid tre vårdcentraler. Syftet med denna uppföljande granskning är att bedöma om Folkhälso-, primärvårds- och tandvårdsnämnden säkerställt en ändamålsenlig remisshantering vid de landstingsdrivna hälsocentralerna. Några av granskningens iakttagelser i sammandrag: Remisshanteringen är i huvudsak snabb och de allra flesta av de granskade remisserna kom fram till specialistvården inom en vecka från remissbesluten vid hälsocentralerna. Rutinerna säkerställer inte att alla remisser kommer fram inom rimlig tid. Ingen hälsocentral har rutiner för kontroll och åtgärder då mottagningsbekräftelse saknas några dagar efter avsändandet av remissen. Alla kliniker skickar inte heller bekräftelser. Ingen av de försenade remisserna i denna granskning samt i våra tidigare granskningar har rapporterats som avvikelser i avvikelsesystemet. Landstinget har utfärdat en riktlinje för remisshanteringen som är gemensam för alla verksamheter. Sådan riktlinje saknades vid föregående granskning.
11 REV40 11(11) Ingen av hälsocentralerna klarar samtliga krav som ställs på skriftliga rutiner. Det förekommer också skillnader avseende hur tydliga rutinerna är kring vad som ska utföras och hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten. Tre hälsocentraler saknar skriftliga rutiner för remisshanteringen och landstingets dokument- och ärendehanteringssystem har inte fått genomslag på hälsocentralerna vid hanteringen av styrdokument. Bedömning Efter revisorernas tidigare granskning har en landstingsgemensam riktlinje utfärdats för remisshanteringen. Riktlinjen ställer flera enhetliga krav på remisshanteringen i landstinget, bland annat att utgående remisser från familjeläkare ska kunna skrivas och skickas till mottagaren inom fem arbetsdagar. Folkhälso- primärvårds- och tandvårdsnämnden uppfyller därmed kravet på skriftliga direktiv för remisshanteringen. Nämnden har inte säkerställt att det finns skriftliga rutiner vid alla hälsocentraler samt att rutinerna uppfyller samtliga krav. Vidare förekommer olikheter i hälsocentralernas rutiner och en varierande grad av tydlighet. Vi rekommenderar nämnden att initiera ett utvecklingsarbete och samtidigt tillse att hälsocentralerna har så enhetliga rutiner som möjligt. Våra granskningar pekar på att hanteringen av utgående allmänremisser vid hälsocentralerna har utvecklats till det bättre under åren och att remisshanteringen i huvudsak är snabb. Mot bakgrund av att hälsocentralerna årligen skickar drygt allmänremisser berörs dock många patienter även av en relativt liten andel förseningar. Det är därför angeläget med ett fortsatt systematiskt förbättringsarbete. Nämnden har inte säkerställt internkontroll och egenkontroll avseende remisshanteringen. Det planerade införandet av elektroniska allmänremisser är tänkt att skapa en helt annan spårbarhet och möjlighet till bevakning av remisser i journalsystemet. Tekniklösningen är under utveckling och införandet dröjer ytterligare ett par år, varför insatser bör genomföras snarast för att säkra processerna för remisshanteringen. Vi rekommenderar nämnden att ta ett samlat grepp för att utveckla det systematiska förbättringsarbete kring remisshanteringen, där avvikelserapporteringen och ändamålsenliga rutiner är viktiga grundförutsättningar. I samband med granskningen har vi också noterat ett par utvecklingsområden där ansvaret vilar på Hälso- och sjukvårdsnämnden. Härnösand den 19 mars 2014 Revisor
Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom
Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Årlig granskning av Patientnämnden - Etiska nämnden 2015 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-08 16REV20 2(7) Sammanfattning Granskningen visar att Patientnämnden - Etiska nämnden har arbetat
Granskning av behörigheter till journalsystemet
Granskning av behörigheter till journalsystemet Rapport nr 18/2015 Februari 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 61:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER...
Avvikelsehantering. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Avvikelsehantering Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-06-18 14REV48 2(16) Sammanfattning Vårdgivaren har ett ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete. Som en del i detta arbete
Informationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor
Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-13 15REV80 2(9) Sammanfattning Övergripanden syfte/revisionsfråga är att granska och
Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.
Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade
God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland
Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare
Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning
1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4
Revisionsrapport Remissgarantin Norrbottens läns landsting Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Remissgarantin Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...1 2 Inledning...2
Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ
över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium
Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Augusti 2010 Margaretha Larsson (1) INNEHÅLL Sammanfattning...3 1. Inledning...5
Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
Journalsystem och informationssäkerhet
Landstingets revisorer Revisionsrapport Januari 2012 Bilaga nr 3b till överläggningar med landstingets revisorer den 19 januari 2012. Journalsystem och informationssäkerhet Delrapport 2 Patientsäkerhet
Granskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.
REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...
Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Årlig granskning av fullmäktigeberedningarna 2013 Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV33 2(10) Sammanfattning Landstinget Västernorrland har fyra fullmäktigeberedningar: Arvodeskommittén,
Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Regelverk för remissens väg genom vården
HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas
Rutiner för remisshantering
Upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp U Söderström M Burström, PE Legrell. 20130701-20141231 Folktandvårdens ledningsgrupp 1 Riktlinjer FOLKTANDVÅRDEN Rutiner för remisshantering
Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012
Socialstyrelsens föreskrifter f och allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete Träder i kraft 1 januari 2012 SOSFS 2011:9 ersätter Socialstyrelsens ledningssystem
FÖRSTUDIE REMISSHANTERING. Ansvarig: Jan-Olov Undvall
FÖRSTUDIE REMISSHANTERING Ansvarig: Jan-Olov Undvall Revisionsrapport 2 (13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring 1.0 2012-06-18 Nyutgåva. Revisionsrapport 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...
Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV39 2(16) Sammanfattning 2010 lagstadgades tillgängligheten till vården genom en vårdgaranti och
Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Överförmyndarnämnden Mitt Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
Nya föreskrifter och allmänna råd
Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna
LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Granskning av landstingsstyrelsens kontroll över införandet av ett ledningssystem i landstinget
Granskning av landstingsstyrelsens kontroll över införandet av ett ledningssystem i landstinget Rapport nr 11/2014 November 2014 Eva Röste Moe, certifierad kommunal revisor, revisionskontoret Diarienummer:
Rutiner för f r samverkan
Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas
Integrerat ledningssystem. Landstinget Gävleborg. Revisionsrapport. Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson
Integrerat ledningssystem Landstinget Gävleborg Revisionsrapport Mars 2011 Lars-Åke Ullström David Emanuelsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning......3 2. Inledning...4 2.1 Uppdrag och revisionsfråga......4
Granskning av sjukresor
Granskning av sjukresor Rapport nr 21/2012 februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Granskningens resultat... 3 2 Inledning... 5
Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Återföring. Remisshantering
Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering
Egenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN
Revisorerna Landstinget i Kalmar län GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB överlämnar härmed rapport angående granskning av remisshanteringen i Landstinget
Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Barn- och utbildningsnämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund...
PROTOKOLL Kommunstyrelsen 55 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Beredning Yrkande Kommunstyrelsens beslut
PROTOKOLL Sammanträdesdatum Blad nr Kommunstyrelsen 2013-02-26 15 55 Dnr 2012.397 107 Svar på Revisionsrapport kommunstyrelsens uppsikt över bolagen Kommunens revisorer har gett Kommunal Sektor inom PwC
Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26
Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal
Landstingets skydd mot oegentligheter
Landstingets skydd mot oegentligheter en uppföljande granskning Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015 09 02 15REV37 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer genomförde år 2011 en granskning av
Granskning av Samordningsförbundet i Kramfors Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Granskning av Samordningsförbundet i Kramfors 2016 Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017 04 28 17REV37 2(7) Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Syfte och övergripande revisionsfrågor... 3 3 Revisionskriterier...
Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Lex Maria. Landstingets revisorer Revisionsrapport December 2012
Lex Maria Landstingets revisorer Revisionsrapport December 2012 Tjänsteställe, handläggare Revisionskontoret Innehållsförteckning 1 Bakgrund...1 2 Syfte och revisionsfråga...1 3 Revisionskriterier...1
Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården
Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården Ledningssystem för kvalitet och säkerhet Hälso- och sjukvårdslagen stadgar att insatserna ska vara av god kvalitet och att kvaliteten i verksamheten
SOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Framtidens äldreomsorg - översiktlig granskning. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Framtidens äldreomsorg - översiktlig granskning Linda Marklund Certifierad kommunal revisor Juni 2016 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2.
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Landstingets ärende- och beslutsprocess
LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets
Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Hälso- och sjukvårdsnämndens genomförande av jämställdhetsoch jämlikhetsplanen Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-02-04 14REV67 2(10) Sammanfattning Målet för hälso- och sjukvården är en god
Hofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4
Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan
Vård- och omsorgsnämnden Reviderad 17 december 2013 Vård- och omsorgsnämndens kvalitetsuppföljningsplan Vård- och omsorgsnämndens ansvar Vård och omsorgsnämnden tillhandahåller tjänster bl.a. i form av
Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson 2014-03-06 LiÖ 2014-297 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande
Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013
Betalkort Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 BAKGRUND 1 2 UPPDRAG 1 2.1 Syfte 1 2.2 Avgränsningar 1 2.3 Revisionskriterier 1 2.4 Metod 2 3 LANDSTINGETS RIKTLINJE
Granskning av Intern kontroll
www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3
Granskning av intern kontroll
Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Gemensamma Taxe- och Avgiftsnämnden för Hallsberg, Laxå, Lekeberg och Askersund Hallsbergs kommun Lars Wigström Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2016-12-21 Sida 1 (1) Diarienr NF 2016/00203-1.3.5 Sociala nämndernas förvaltning Teresia Kjellgren Epost: teresia.kjellgren@vasteras.se Kopia till Nämnden för personer med funktionsnedsättning
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin
Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin barn o ungdomshälsovårdsöverläkare för BoU i skolåldern, Helsingborg skolläkare, Malmö Systematiskt kvalitetsarbete för hälso- o sjukvården i elevhälsan
Revisionsrapport Intern kontroll inom Landstinget Dalarna
Revisionsrapport Intern kontroll inom Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Malin Liljeblad Godkänd revisor Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 1.2
Granskning av kommunens hantering av styrdokument
Granskning av kommunens hantering av styrdokument Smedjebackens kommun Revisionsrapport Februari 2011 Hans Gåsste Innehållsförteckning Sammanfattning och revisionell bedömning...... 3 1 Bakgrund och syfte......
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
för systematiskt kvalitetsarbete Bakgrund I SOSFS 2011:9, för systematiskt kvalitetsarbete, finns föreskrifter och allmänna råd som reglerar hur socialtjänstens kvalitetsarbete ska ledas. Författningen
Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.
Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden
Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Nämnden för arbetsmarknad, vuxenutbildning och integration Sundsvalls kommun Innehållsförteckning
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Tandvård för personer med särskilda behov. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Tandvård för personer med särskilda behov Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-06-25 15REV40 2(12) Sammanfattning Landstingen ska sedan 1999 bedriva uppsökande verksamhet och erbjuda avgiftsfria
BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:
Inspektionen förvårdochomsorg Avdelning mitt karin.dahlberggivo.se BESLUT 2016-06-21 Dnr 8.5-16665/20151(4) Landstinget i Dalarna Centrala förvaltningen Box 712 791 29 Falun eq j1(,66-(i6-01//40 Vårdgivare
Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17
1 Reglemente Fastställd i Kommunfullmäktige 13-06-17 Innehållsförteckning - Syfte med reglemente. 1 Syfte... Sid 3 - Organisation av intern kontroll 2 Kommunstyrelsen... Sid 3 3 Nämnderna... Sid 3 4 Förvaltningschef...
Granskning intern kontroll
Revisionsrapport Granskning intern kontroll Kinda kommun Karin Jäderbrink Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Bakgrund 2 2.1 Uppdrag och revisionsfråga 2 2.2 Avgränsning
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer
Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna
Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Anders Haglund Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Ansvarsutövande: Lantmäterinämnden Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.
Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
I Central förvaltning Administrativ enhet
., Landstinget II DALARNA I Central förvaltning Administrativ enhet ~llaga LS 117,4 BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Datum 2013-11-04 Sida 1 (3) Dnr LD13/02242 Uppdnr 652 2013-10-21 Landstingsstyrelsens
REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER
MEDICINTEKNISKA PRODUKTER RIKTLINJE FÖR MEDICINTEKNISKA PRODUKTER KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: VoF Ansvarig: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering Uppdaterad: 2017-11-09
Styrning av behörigheter
Revisionsrapport Styrning av behörigheter i journalsystem Landstinget i Östergötland Janne Swenson Kerem Kocaer Jens Ryning Eva Andlert, cert. kommunal revisor Styrning av behörigheter i journalsystem
Halmstads kommun. Revisionsrapport. Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning
Revisionsrapport Hemvårdsnämndens kvalitetsuppföljning Halmstads kommun Christel Eriksson certifierad kommunal revisor Bo Thörn certifierad kommunal revisor Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning
Verkställighet och återrapportering kultur och samhällsutvecklingsnämnden
Revisionsrapport Verkställighet och återrapportering kultur och samhällsutvecklingsnämnden Söderhamns kommun Augusti 2010 Tove Färje Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...2 REKOMMENDATIONER...3 1 BAKGRUND...5
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
BESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala.
BESLUT go/b-629-4010 Inspektionen förvårdochomsorg 2016-05-10 Dnr 8.5-16670/2015-2 1(5) Avdelning mitt Karin Dahlberg karin.dahlberg@ ivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Vårdgivare
Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun
Revisionsrapport Uppföljning av läkemedelsanvändning en i Gävle och Bollnäs kommun Landstinget Gävleborg Fredrik Markstedt Cert. kommunal revisor Mars 2014 Mars 2014 Landstinget Gävleborg Uppföljning av
Beredning av beslutat investeringsutrymme
PROMEMORIA Beredning av beslutat investeringsutrymme JANUARI 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Västerbottens läns landsting Diarienr: REV 52:2-2015 Sidan 1 av 7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. SAMMANFATTNING...
KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND
DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,
En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30
En kort introduktion till kvalitetsledning Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 1 Kvalitetsledning Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
Landstinget Kronoberg
Revisionsrapport december 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Landstinget Kronoberg Implementering och efterlevnad av reglemente för intern kontroll Innehållsförteckning Sammanfattande diskussion
Intern styrning och kontroll
Intern styrning och kontroll Reglemente och tillämpningsanvisningar Fastställs av regionfullmäktige 2015-06-17 Reglemente intern styrning och kontroll med Sida 1 av 6 Innehåll 1 Inledning...3 1.1 Region
Granskning av intern kontroll
Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Kerstin Sikander Cert. kommunal revisor Mars 2013 Landstinget i Jönköpings län Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och revisionsfråga...
LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
1(7) Medicintekniska produkter. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 113 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad Upprättad 2013-10-08 Reviderad 2014-06-26, 2015-05-04
SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete. Region Halland. Revisionsrapport
Revisionsrapport Övergripande granskning av Regionstyrelsens intern kontroll arbete Region Halland Rebecca Andersson, revisionskonsult Kerstin Sikander, Cert. kommunal revisor Carl-Magnus Stensson, Cert.
Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna
Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden