Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt?
|
|
- Marie Lind
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BESLUTSUNDERLAG 1(2) Tomas Samuelsson LiÖ Landstingsstyrelsen Revisionsrapport egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Landstingets revisorer har gett i uppdrag att genomföra en granskning av egenkontrollen med verktyget RH-check. Landstingets revisorer har beslutat att ställa sig bakom :s revisionsrapport. Egenkontrollen med RH-check fungerar inte på ett tillfredsställande sätt. Det finns i stort förutsättningar för egenkontrollen med RH-check, men processen fullföljs eller genomförs inte alltid och resultat följs inte upp och utvärderas på alla nivåer i organisationen. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för intern styrning och kontroll. Egenkontrollen med RH-check är en del i det systematiska förbättringsarbetet och kvalitetsutveckling, varför revisorerna vill lyfta fram följande utifrån de tre kontrollfrågor som bedömningen har gjorts utifrån; Ledningsstabens kommentarer Genomförandet av egenkontroll med RH-check har inte fått tillräckligt genomslag neråt i verksamheterna trots att det finns en positiv attityd till verktyget. Resultatet av arbetet med RH-checkat följs inte upp och utvärderas systematiskt på alla nivåer i den omfattning som följer av ansvar och anvisningar. Egenkontrollen med RH-check bidrar till kvalitetsutvecklingen som en del i det systematiska förbättringsarbetet varför det är viktigt att chefer på olika nivåer har god kunskap om hur verktyget ska användas. I slutet av 2013 reviderade landstingets säkerhetsgrupp majoriteten av RH-checklistorna för att få listorna synkroniserade och att ställda krav tydligare kopplas till olika regelverk. Samtidigt minskades antalet frågor per lista för Frågorna fokuserar nu mer på systematik och mindre på detaljfrågor.
2
3
4 Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor 27 februari 2014
5 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Avgränsning och metod Granskningsresultat Finns förutsättningar för egenkontrollen med RH-check? Finns en fungerande process för egenkontrollen med RH-check i verksamheterna? Följs resultaten upp, utvärderas och vidtas åtgärder på olika nivåer i organisationen?... 8
6 1. Sammanfattning har på uppdrag av landstingets förtroendevalda revisorer genomfört en granskning av egenkontrollen med verktyget RH-check. Granskningen har avgränsats till fem tand- och sjukvårdande enheter. Genomgång har gjorts av anvisningar för kvalitets- och säkerhetsarbetet i landstinget och övriga relevanta dokument samt protokoll från samverkansgrupper och landstingsövergripande statistik. Intervjuer har genomförts vid de fem enheterna och med representant inom säkerhetsorganisationen. Antalet intervjuer har uppgått till 18 stycken. Syftet med granskningen är att bedöma om egenkontroll med verktyget RH-check utifrån följande revisionsfråga: Fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Med tillfredsställande sätt avses följsamhet till landstingets anvisningar, d.v.s. den process för egenkontrollen med RH-check som tagits fram på landstingsövergripande nivå. Vår sammanfattande bedömning, utifrån de tre kontrollfrågorna, är att egenkontrollen med RH-check inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. Det finns i stort förutsättningar för egenkontrollen, men processen fullföljs eller genomförs inte alltid. Resultat följs inte upp och utvärderas på alla nivåer i organisationen. Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för intern styrning och kontroll. Egenkontrollen med RH-check är en del i det systematiska förbättringsarbetet och kvalitetsutveckling, varför vi vill lyfta fram följande utifrån de tre kontrollfrågor (avsnitt 2.2) som bedömningen har gjorts utifrån: Det finns i stort en positiv attityd till verktyget RH-check samt till den utbildning och det stöd som erbjuds (avsnitt 3.1). Det finns en process i verksamheterna för egenkontrollen med RH-checkar, men den fungerar inte tillfredsställande. Genomförandet har inte fått tillräckligt genomslag neråt i verksamheterna (avsnitt 3.2). Resultatet av arbetet med RH-checkar följs inte upp och utvärderas systematiskt på klinik- och produktionsenhetsnivå i den omfattning som följer av ansvar och anvisningar. Egenkontrollen med RH-check får jämförelsevis lite uppmärksamhet i det systematiska förbättringsarbetet (avsnitt 3.3). 1 av 9
7 2. Inledning Revisorerna i Landstinget i Östergötland har beslutat att genomföra en granskning av egenkontrollen med verktyget RH-check i kvalitets- och säkerhetsarbetet i landstinget. har fått uppdraget att genomföra granskningen. Två förtroendevalda revisorer, Daniel Lundh och Annica Crona, har följt granskningen Bakgrund Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ställer krav på egenkontroll i kvalitetsarbetet. Kvalitets- och säkerhetsfrågor ingår i landstingets ledningssystem. Landstingets organisation för kvalitets- och säkerhetsarbete omfattar åtta olika områden; patient-, person-, informations- och funktionssäkerhet, brand-och miljöskydd, medicinteknisk säkerhet samt kris- och katastrofmedicinsk beredskap. För årlig uppföljning och kontroll används egenkontrollverktyget RH-check (riskhantering). Sedan 2012 ska varje enhet registrera sin egenkontroll med RH-check i avvikelsesystemet Synergi. Egenkontrollen med RH-check kräver i sig en kringliggande process med lokala samverkans- och arbetsgrupper innan slutlig registrering i Synergi. Registreringen utgör underlag till den landstingsövergripande uppföljningen, vilken dokumenteras i en årsrapport. Av Årsrapport 2012 för RH-check framgår att det är relativt få enheter som registrerat enhetens RH-checkar i Synergi. Av förstudien framgår att det finns en risk att enheterna inte genomför egenkontrollen på avsett sätt, vilket medför svårigheter att fånga behov av åtgärder både på lokal och på central nivå. Landstingsstyrelsen har ett övergripande ansvar för landstingets säkerhetsarbete. Granskningen har genomförts i enlighet med revisionsplanen 2013, vilken grundas på genomförd riskbedömning Revisionsfråga Syftet med granskningen är att bedöma om egenkontrollen med verktyget RHcheck fungerar på ett tillfredsställande sätt. Utifrån syftet har följande revisionsfråga formulerats: Fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Med tillfredsställande sätt avses följsamhet till den process för egenkontrollen med RH-check som tagits fram på landstingsövergripande nivå. Bedömningen har gjorts utifrån följande kontrollfrågor: Finns förutsättningar för egenkontrollen med RH-check? Finns en fungerande process för egenkontrollen i verksamheterna? Följs resultaten upp, utvärderas och vidtas åtgärder på olika nivåer i organisationen? 2 av 9
8 Revisionskriterierna utgörs av landstingets riktlinjer och anvisningar Avgränsning och metod Granskningen har avgränsats till tand- och sjukvårdande enheter. Vidare har granskningen avgränsats till följande enheter: Folktandvården Ljungsbro och Lilla Torget (Folktandvården i Östergötland) Reumatologiska kliniken i Östergötland (Hjärt- och medicincentrum) Kardiologiska kliniken i Norrköping (Hjärt- och medicincentrum) ÖNH-kliniken i Norrköping (Sinnescentrum) Urval av enheter har gjorts med stöd av inhämtad information och med hänsyn till urval i tidigare granskningar. En förstudie har genomförts under maj och augusti 2013 för att övergripande kartlägga arbetet med RH-check. Genomgång har gjorts av relevant dokumentation för kvalitets- och säkerhetsarbetet, såsom information på intranätet, anvisningar, årsrapporter 2012 för säkerhetsarbetet m.m. samt statistikuppgifter. Protokoll för 2012 och större delen av 2013 från möten i samverkangrupper har gåtts igenom för 17 kliniker inom de produktionsenheter som ingår i urvalet. Intervjuer har genomförts i verksamheterna med verksamhetschefer, nyckelpersoner som utsetts av verksamhetscheferna såsom representanter för arbets- och samverkansgrupper och registrering av RH-check. Vidare har intervjuer genomförts med representant för säkerhetsarbetet på landstingsövergripande nivå. Antalet intervjuer har uppgått till 18 stycken vid 13 tillfällen. Avstämning av utkast till revisionsrapport har gjorts med berörda vid de granskade enheterna samt berörda produktionsenhetschefer. 3 av 9
9 3. Granskningsresultat Egenkontroll Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2011:9) ska vårdgivaren utöva egenkontroll. Med egenkontroll avses: systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Egenkontrollen är ett av flera områden som ingår i vårdgivarens ledningssystem för systematiskt förbättringsarbete och kvalitetsutveckling. Bild: Schematisk bild över det systematiska förbättringsarbetet utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och landstingets egenkontrollverktyg Av landstingets intranät framgår att egenkontrollen ingår i landstingets organisation för säkerhetsarbete. Säkerhetsarbetet omfattar risk- och säkerhetsfrågor inom åtta olika områden (se avsnitt 2.1). Inom varje område finns en säkerhetsområdesansvarig på landstingsövergripande nivå som ansvarar för den strategiska utvecklingen samt uppföljning av respektive säkerhetsområde. Egenkontroll kan enligt allmänna råd i SoS:s föreskrifter även innefatta jämförelser av olika resultat i verksamheten. Som miniminivå för det förebyggande säkerhetsarbetet använder landstinget sedan år 1994 verktyget RH-check 1. Från och med år 2012 finns RH-checkarna i det IT-baserade systemet Synergi och ska efter genomgång i enlighet med landstingets anvisningar registreras i systemet. Totalt finns 11 olika RH-checklistor. På varje checklista finns ett antal frågor som ska besvaras på olika nivåer i verksamheterna minst en gång per år. Frågorna besvaras med något av alternativen ja/nej/ej aktuellt. Vid alternativet nej ska åtgärder identifieras och kommenteras i systemet. 1 RH står för riskhantering 4 av 9
10 3.1. Finns förutsättningar för egenkontrollen med RH-check? Med förutsättningar avses att det finns en organisation i verksamheterna för egenkontrollen i form av utbildning, stöd, resurser och verktyg. Iakttagelser Av intervjuerna framkommer att det finns en kortare utbildning på central nivå i landstinget för de personer i verksamheterna som ska registrera RH-checkar i systemet. I verksamheterna anses att de som har behov av utbildningen får det och att utbildningen i stort fungerat bra. Någon lyfter även upp möjligheten till kompletterande fördjupningar inom säkerhetsområdena inför egenkontrollen genom egenstudier som erbjuds på intranätet. Efter genomgången utbildning ska behörighet till systemet tilldelas. Tilldelning av behörigheter för registeringen i systemet har inte fungerat tillfredsställande enligt de intervjuade. I verksamheterna har det lösts genom att de som redan har behörighet till aktuellt system har varit behjälpliga. Inom landstinget pågår ett arbete för att förbättra tilldelningen av behörighet för registreringen. För varje RH-check finns en säkerhetsområdesansvarig på central nivå i landstinget. Stöd till hanteringen av RH-check kan fås genom säkerhetsområdesansvariga, som även besöker klinikerna ett par gånger om året. Vidare framkommer att manualer delas ut vid utbildningstillfället och uppdaterade manualer finns på intranätet, vilket dock inte är känt av alla intervjuade. Stöd hämtas även från olika deltagare i nätverk. Ett annat stöd som lyfts fram är att anvisningar inom respektive säkerhetsområde som finns länkade till varje RH-check. I verksamheterna anses inte rutinerna för genomförandet av RH-checkar vara ett speciellt betungande arbete. På sjukhusklinikerna anses snarare att en del åtgärder kan vara mer resurskrävande. Ingen av de intervjuade upplever dock att det varit problem att få resurser för genomförande av åtgärder. De intervjuade på sjukhusklinikerna ger verktyget RH-check ett positivt omdöme. Verktyget anses inarbetat, ge bra systematik i arbetet med egenkontroll och även ge en bra dokumentation av identifierade åtgärder, inte minst vid resurskrävande åtgärder. Inom folktandvården varierar uppfattningen om verktyget, framförallt vad gäller registreringen. Generellt finns inte samma erfarenhet av registrering i systemet Synergi som inom sjukhusklinikerna enligt de intervjuade. Uppfattningen om frågornas tydlighet i checkarna varierar, men det anses ändå att frågorna blivit tydligare med åren. En del upplever att frågorna flyter i vartannat och att frågorna inte alltid är relevanta för deras verksamhet. Det sistnämnda upplevs mer på mottagningar än på vårdavdelningar och kan, enligt intervjuade, medföra risk att motiveringen att genomföra arbetet minskar. En del anser att checkarna ställer onödiga resurskrävande krav. Exempel som anges är varför landstingets miljöplan ska brytas ner på olika nivåer i organisationen. Det förekommer även frå- 5 av 9
11 gor som anses svåra att svara på då en del åtgärder inte kan hanteras enbart inom kliniken utan måste ses i ett större sammanhang. Ett exempel som anges är miljöarbetet vid externt hyrda lokaler. Revisionell bedömning Det finns i stort förutsättningarna för egenkontrollen med verktyget RH-check. Det finns en positiv attityd till verktyget samt till den utbildning och det stöd som erbjuds. Erforderlig behörighet för registreringen har inte fungerat tillfredsställande. Det har dock lösts i verksamheterna och åtgärder pågår på landstingsövergripande nivå för att förbättra tilldelningen av behörighet Finns en fungerande process för egenkontrollen med RH-check i verksamheterna? Med en fungerande process avses att det finns rutiner i verksamheterna utifrån landstingets anvisningar och att rutinerna följs. Landstingets anvisningar för RH-check Av anvisningar framgår att RH-check anger landstingets miniminivå för det förebyggande säkerhetsarbetet. Vidare framgår att checkarna ska användas på enhetsnivå minst en gång per år och innefatta följande: att frågorna i varje checklista ska besvaras tillsammans med närmast berörda på arbetsplatsen några exempel som anges är arbetsgrupp eller samverkangrupp att åtgärder ska identifieras akuta åtgärder och åtgärder som kan genomföras under året och de som måste planeras för framtiden att åtgärdsförslag ska dokumenteras under kommentarer Vidare framgår att det är produktionsenhetschefen som ansvarar för att RH-check introduceras, utnyttjas på arbetsplatserna, finns tillgängliga på alla avdelningar och förankras i enhetens samverkansgrupp. Enligt uppgift ska RH-checkarna utföras lägst på avdelnings- och mottagningsnivå, frånsett två checkar (Medicinteknik och Patientsäkerhet) som ska utföras lägst på kliniknivå, samt en check (Produktionsenhetsledning) som, enligt anvisningarna, ska behandlas i lämpligt ledningsmöte för respektive centrum och hanteras likt övriga checkarna i tillämpliga delar. Iakttagelser Av intervjuerna framkommer att genomförandet av RH-checkar i huvudsak har delegerats till vårdenhetschefer inom sjukhusklinikerna och till kliniksamordnare inom folktandvården. Vidare framkommer att rutinerna för processen med RHcheckar varierar mellan klinikerna. Exempelvis hanterar en klinik genomförandet i samverkansgruppen (SVG) 2 och RH-check är en stående punkt på agendan. Dock uppges att denna punkt inte alltid hinns med. En annan klinik hanterar genomfö- 2 Samverkangruppen består av representanter för ledning (arbetsgivare) och representanter för de fackliga organisationerna vid enheten. (LiÖ ). 6 av 9
12 randet först i en arbetsgrupp. Därefter tas det samlade arbetet upp i SVG, vanligtvis vid ett tillfälle. Det framkommer att arbetet med RH-checkarna inte genomförs eller fullföljs vid störningar i verksamheterna, exempelvis på grund av längre sjukfrånvaro. Rutinerna uppges dock ha förbättrats under Inom folktandvården hanteras genomförandet av checkarna på klinikerna av kliniksamordnaren då SVG inte finns på kliniknivå och klinikerna är relativt små. För att få en bild av hur arbetet med RH-checkar är förankrat i SVG har vi gått igenom protokoll för 17 kliniker för år 2012 och större delen av år Protokollen från de kliniker som ingår i urvalet ger i stort samma bild som intervjuerna. Av övriga klinikers protokoll framkommer att ungefär hälften av SVG-protokollen inte innehåller någon punkt om RH-check varken för 2012 eller Två klinikers protokoll tar i stort upp samtliga RH-checkar för båda åren. Vidare framkommer att det finns kliniker som inte har någon aktiv SVG. När protokollen jämförs med landstingsövergripande statistik på antal registrerade RH-checkar får vi en bild av att checkar registreras i varierande omfattning oavsett om de omnämns i SVGprotokoll eller inte. För att utgöra underlag i den landstingsövergripande statistiken krävs att arbetet med RH-checkarna är genomfört så att åtgärder är identifierade eller genomförda. Av statistiken framgår att antal registrerade checkar varierar mellan klinikerna. Vidare får vi en bild av att det finns avdelningar/mottagningar som inte har registrerat några checkar alls. Av statistiken framgår att av de fem kliniker som ingår i urvalet i granskningen är det en klinik som registrerat alla 10 RH-checkarna under Ingen av dessa kliniker har registrerat alla 10 checkarna fram till oktober/november Generellt går det dock inte att utläsa i vilken omfattning genomförandet av RH-checkar skett på avdelnings- och mottagningsnivå. Anledningar som uppges till få registreringar utöver att genomförande av RH-checkar prioriteras ner vid störningar i verksamheten är att det saknats rutiner och att registreringen omedvetet inte fullföljts på rätt sätt. Även om registreringen inte fullföljts på rätt sätt anses att genomförandet av RH-checkarna kan leda till utveckling av säkerhetsarbetet. Av intervjuerna framkommer att för år 2012 var antalet registrerade RH-checkar inom hela landstinget relativt lågt. Under 2013 har registreringen ökat med ca 50 procent, vilket anses positivt. Ökningen ses som en effekt av att en påminnelse skickats ut till verksamheterna från säkerhetsorganisationen i slutet av I landstingsdirektörens verksamhetsplan används tre av RH-checkarna som nyckelindikatorer 3. Motsvarande nyckelindikatorer finns i produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa tre RH-checkar krävs in från stabsnivå och uppfattas på klinikerna som att de måste genomföras. Det förekommer att övriga RH-checkar uppfattas som frivilliga att genomföra. Folktandvården som har en annan verksamhet och organisation har inte dessa nyckelindikatorer i sin verksamhetsplan. 3 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor (Landstingsdirektörens verksamhetsplan 2013). 7 av 9
13 RH-check om produktionsenhetsledning genomförs på produktionsenhetsnivå, men tas inte upp i produktionsenhetens SVG. Revisionell bedömning Det finns en process i verksamheterna för egenkontrollen med RH-checkar som i stort överensstämmer med landstingets anvisningar, men den fungerar inte tillfredsställande. Genomförandet har inte fått tillräckligt genomslag i verksamheterna, trots att det finns en positiv attityd till verktyget. Det är inte tillfredsställande att egenkontrollen med RH-check inte genomförs eller fullföljs i enlighet med landstingets anvisningar. Processen är en del i förutsättningarna för att kunna identifiera förbättringsområden och vidta åtgärder på olika nivåer i organisationen som ska integreras med övriga delar i det systematiska förbättringsarbetet. Att genomförandet av RH-check fullföljs är också en förutsättning för analys och ställningstagande till åtgärder på landstingsövergripande nivå Följs resultaten upp, utvärderas och vidtas åtgärder på olika nivåer i organisationen? Av säkerhetspolicyn framgår att verksamhetschefen ansvarar för säkerheten och säkerhetsarbetet på den egna enheten. Av anvisningarna för RH-check framgår att verksamhetens säkerhetsarbete ska redovisas i produktionsenhetens årsredovisning. Av landstingets intranät framgår att varje säkerhetsområdesansvarig i organisationen för säkerhetsarbetet ansvarar för strategisk utveckling samt uppföljning av respektive säkerhetsområde. Iakttagelser Av intervjuerna framkommer att arbetet med RH-checkar generellt inte är ett prioriterat område på alla nivåer i organisationen. Det finns möjlighet till utsökning av statistik i Synergi som underlag för resultatuppföljning, men möjligheten används ännu inte på klinik- och produktionsenhetsnivå i nämndvärd uppfattning. Av genomgången dokumentation och av intervjuerna framgår att innebörden av begreppet egenkontroll kan vara otydligt. Vi kan även utläsa att uppföljning och utvärdering av egenkontrollen med verktyget RH-check får litet utrymme i jämförelse med exempelvis avvikelsehantering. Verksamhets- och klinikchefernas delaktighet och ansvar för genomförandet av egenkontrollen med RH-check varierar. På klinikledningsnivå görs ingen dokumenterad uppföljning och utvärdering av resultatet. Inte heller på produktionsenhetsnivå, med något undantag, görs någon dokumenterad uppföljning och utvärdering av resultatet av egenkontrollen. Det som följs upp är de tre RH-checkarna som utgör nyckelindikatorer i verksamhetsplanerna och i något fall antal registrerade RH-checkar totalt inom produktionsenheten. Detta 8 av 9
14 avspeglas även vid genomgång av produktionsenheters årsredovisningar och patientsäkerhetsberättelser. Av sju genomgångna årsredovisningar är det en produktionsenhet som nämner arbetet med RH-check. I övrigt framgår ingen utvärdering av säkerhetsarbetet av egenkontrollen med RH-checkarna. Av landstinget riktlinjer för patientsäkerhet framgår att varje produktionsenhet ska skriva en patientsäkerhetsberättelse. Som stöd för arbetet finns en landstingsövergripande mall. Av sju genomgångna patientsäkerhetsberättelser kan resultat av egenkontrollen och åtgärder utläsas i en av dessa. Å andra sidan framgår inte tydligt i mallen om egenkontrollen med RH-checkar ska redovisas i patientsäkerhetsberättelsen. Resultat och behov av åtgärder som hänförs till patientsäkerhetsarbetet redovisas dock i den landstingsövergripande patientsäkerhetsberättelsen. På landstingsövergripande nivå görs uppföljning och utvärdering av verksamheternas egenkontroll med RH-checkar inom organisationen för landstingets säkerhetsarbete. Årsrapporter tas fram för varje säkerhetsområde och det görs även en samlad årsrapport för arbetet med RH-checkar. Underlaget till årsrapporterna utgörs av verksamheternas registrerade RH-checkar med nej-svar och kommentarer om åtgärder, vilket i sin tur utgör grund för bedömning av behov av landstingsövergripande åtgärder. Dock framkommer att underlaget för 2012 varit knapphändigt för att säkerställa analyser. I landstingets årsredovisning 2012 görs en beskrivning men ingen utvärdering av egenkontrollen med RH-checkar. Revisionell bedömning Resultatet av arbetet med RH-checkar följs inte upp och utvärderas systematiskt i den omfattning som följer av ansvar och anvisningar. Det saknas dokumenterad uppföljning och utvärdering av egenkontrollen med RH-checkar på klinik- och produktionsenhetsnivå. RH-check är en del i kvalitetsutveckling för att se att utvecklingen rör sig i rätt riktning utifrån ledningssystem och angivna mål. Vår bedömning är att uppföljning och utvärdering av egenkontrollen med verktyget RH-check inte har fått tillräckligt genomslag neråt i organisationen. Styrelsen har det övergripande ansvaret för en fungerande intern styrning och kontroll. Egenkontrollen med RH-check får, enligt vår bedömning, för lite uppmärksamhet i det systematiska förbättringsarbetet. Det behöver tydliggöras om egenkontrollen med RH-checkarna även ska redovisas i produktionsenheternas patientsäkerhetsberättelser. 9 av 9
15 SÄNDLISTA Revisionsskrivelse EGENKONTROLL AVSEENDE RISKHANTERING fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Landstinget i Östergötland Landstingsfullmäktiges presidium Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämnden Patientnämnden Trafiknämnden Regionsjukvårdsnämnden (1 ex till varje ledamot i LF:s presidium) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) (1 arkivex i pappersform) Gruppledarna för: (endast e-post) Socialdemokraterna Folkpartiet Centerpartiet Moderaterna Vänsterpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Vrinnevilistan Sverigedemokraterna Landstingets ledningsgrupp och ledningsstab: (endast e-post) Landstingsdirektör Ekonomidirektör Hälso- och sjukvårdsdirektör Chefläkare/utvecklingsdirektör Vårddirektörer HR-direktör Landstingssekreterare Registrator Redovisnings- och finanschef
16 Produktionsenhetscheferna för: (endast e-post) Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland Närsjukvården i västra Östergötland Närsjukvården i östra Östergötland Närsjukvården i Finspång Hjärt- och medicincentrum Diagnostikcentrum Barn- och kvinnocentrum Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård Sinnescentrum Tandvård Folktandvården i Östergötland Utbildning Lunnevads folkhögskola Naturbruksgymnasiet i Östergötland Övrig verksamhet Centrum för hälso- och vårdutveckling FM-centrum IT-centrum Resurscentrum Upphandlingscentrum Katastrofmedicinskt centrum
Egenkontroll avseende riskhantering
Revisionsrapport Egenkontroll avseende riskhantering fungerar egenkontrollen med verktyget RH-check på ett tillfredsställande sätt? Eva Ogensjö Cert. kommunal revisor Eva Andlert Cert. kommunal revisor
Läs merRevisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Anna Bengtsson 2013-03-14 LiÖ 2013-181 Landstingsstyrelsen Revisionsrapport stöd till användarna av IT-system i vårdverksamheterna, Landstinget i Östergötland Landstingets
Läs merPatientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26
Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal
Läs merRevisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1/3 Miljö- och säkerhetsenheten Mats E Persson 2015-04-21 Dnr: RS 2015-137 Regionsstyrelsen Revisionsrapport Miljöarbetet inom Region Östergötland Revisorerna i Region Östergötland (dåvarande
Läs merKontroll av anställdas bisysslor
Revisionsrapport Kontroll av anställdas bisysslor Landstinget i Östergötland Matti Leskelä Linda Yacoub Eva Andlert, certifierad kommunal revisor 25 Kontroll av anställdas bisysslor Innehållsförteckning
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merBeredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen
Revisionsrapport Beredningsprocessen i kommunens nämnder och styrelsen Smedjebackens kommun December 2009 Hans Gåsste Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund och revisionsfråga...3 1.2 Kontrollmål...3
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Landstingets kansli 2010-01-11 Planeringsavdelningen Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Kvalitén inom hälso- och sjukvården ska systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras samt vara
Läs merUpphandling och inköp
www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor December 2014 Upphandling och inköp Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2.
Läs merGranskning av landstingets hantering av sjuka hus
Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Läs merHällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13
Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning
Läs merEn kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30
En kort introduktion till kvalitetsledning Björn-Erik Erlandsson SFMI bjorn-erik.erlandsson@sth.kth.se 070-551 43 30 1 Kvalitetsledning Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB -Styrdokument- 2(12) Styrdokument Dokumenttyp Ledningssystem Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-08-11, 132 Dokumentansvarig
Läs merLandstinget i Kalmar Län
Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kalmar Län Landstinget i Kalmar Län Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund och syfte...3
Läs merTjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning. Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE
Tjänsteskrivelse 1 (2) Handläggare Datum Beteckning Kommunrevisionen 2014-05-19 MISSIVSKRIVELSE Kommunstyrelsen Sociala myndighetsnämnden Kommunfullmäktige (f.k.) Uppföljning av granskningen kring kvalitet
Läs merArbetet kring ensamkommande. Halmstads kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Viktor Prytz Revisionskonsult Arbetet kring ensamkommande flyktingbarn Halmstads kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1
Läs merRevisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden
REVISIONSRAPPORT 2014-11-18 KR 2014/ 0010-7 Handläggare, titel, telefon Christer Lordh, 1:e revisor 011-15 17 15 Revisionsrapport av vård- och omsorgsnämnden Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2 Nämndens
Läs merUppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården
www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Ullström, Niklas Eriksson Uppföljning - följsamhet till regelverk för intygsskrivning inom hälso- och sjukvården Landstinget Gävleborg Innehållsförteckning 1. Inledning...
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Folktandvården
Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården År 2012 Datum och ansvarig för innehållet 2013-02-25 Annika Kahlmeter Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning Sammanfattning
Läs merKvalitetsberättelse. Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015. Planera. Ansvarsfull Omsorg
Kvalitetsberättelse 2015 Kvalitetsberättelse Kvalitetsberättelsen är en sammanställning av Ansvarsfull Omsorgs kvalitetsarbete under 2015 Planera Förbättra Ansvarsfull Omsorg Genomföra Utvärdera Postadress
Läs merStyrning av behörigheter
Revisionsrapport Styrning av behörigheter i journalsystem Landstinget i Östergötland Janne Swenson Kerem Kocaer Jens Ryning Eva Andlert, cert. kommunal revisor Styrning av behörigheter i journalsystem
Läs merGranskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen
www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Granskning om placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorgen Sölvesborgs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Elevhälsans arbete Linda Marklund Kalix kommun Maj 2014
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Elevhälsans arbete Kalix kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Syfte och revisionsfråga...
Läs merHällefors kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-23 Antal sidor: 11
Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 2 4. Avgränsning och ansvarig nämnd 3 5. Revisionskriterier
Läs merProduktionsplanering
www.pwc.se Revisionsrapport Produktionsplanering Anders Larsson Certifierad kommunal revisor Matti Leskelä Region Östergötland 25 februari 2015 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...
Läs merOlofströms kommun. Granskning av kommunens systematiska arbetsmiljöarbete. Revisionsrapport. KPMG AB 23 augusti 2011
Granskning av kommunens systematiska Revisionsrapport KPMG AB 23 augusti 2011 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1 3. Revisionskriterier
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 Marie Sigurdh, Fäladshöjden, Lund, 2013-02-19 Mallen är anpassad av Carema Care utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN UE,
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Läkemedelshantering (PM3) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Emil Ring Februari 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1.
Läs merBarn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan
Revisionsrapport Barn- och utbildningsnämndens styrning och ledning av grundskolan Hallsbergs kommun Mars 2010 Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdrag...1 1.1 Uppdrag och revisionsfråga...1
Läs merRevisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013
Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.
Läs merGranskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.
Läs merAvveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram
Revisionsrapport Avveckling av chefspersoner som ett led i landstingets chefsförsörjningsprogram Landstinget Halland September 2010 Anders Lundberg 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...
Läs merABCD. Granskning av kommunens flyktingmottagande. Ronneby kommuns revisorer. Revisionsrapport. Antal sidor:10
ABCD Ronneby kommuns revisorer Granskning av kommunens Revisionsrapport Antal sidor:10 , Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte 2 3. Avgränsning 3 4. Revisionskriterier 3 5. Metod 3 6. Ansvarig nämnd 3 7. Flyktingmottagning
Läs merHällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport
Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 15 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier
Läs merRevisionsrapport Familjehem Mora kommun
Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag
Läs merRevisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman
Revisionsrapport Elevhälsans arbete Skellefteå kommun Linda Marklund Robert Bergman Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Revisionsfråga...
Läs merKvalitetsberättelse för Lysekils kommun
Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun År 2012 Enhet: Socialförvaltning Datum och ansvarig för innehållet 20130220 Agneta Stenqvist Dnr: SON 2013-66-709 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir Datum och ansvarig för innehållet Februari 2015 Pia Henriksson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merRevisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning
Läs merBESLUT. Tillsyn av psykiatriska akutmottagningen,
Iff'\ Inspektionen förvårdochomsorg BESLUT it'rs/ 2015-12-01 Dnr 8.5-8059/2015-71(9) Avdelning mitt Ylva Grahn ylva.grahngi vo.se Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping Vårdgivare Landstinget i Sörmland
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-11 Yvonne Petersson Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall
Läs merÅnge Fastighets och Industri AB Kommunstyrelsen. För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium. Revisionsrapport: Granskning av bisysslor
Revisorerna 1 (1) Ånge Fastighets och Industri AB Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att genomföra en granskning av bisysslor,
Läs merYttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag
Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören TJÄNSTEUTLÅTANDE 2005-03-17 Landstingsstyrelsen Yttrande över revisionsrapport nr 34/2004, God styrelsesed i nämnder och bolag Ärendet Landstingsrevisorerna
Läs merRevisionsrapport: Granskning av faktureringsrutiner
Revisorerna Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG granskning av faktureringsrutinerna vid tekniska avdelningen, se bifogad rapport. Vi önskar
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare
Landstinget Sörmland Regionsjukhuset Karsudden LSN-RSK13-049 Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare År 2012 2012-02-18 Malin Lotterberg Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Innehållsförteckning
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Datum Socialförvaltningen 2015-10-27 VERKSAMHETSPLAN Diarienummer Diarieplan 2015/95 701 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Beslutat av socialnämnden 2013-11-19, 116. Reviderat av socialnämnden
Läs merBudgetprocess för investeringar uppföljande granskning. Skellefteå kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Budgetprocess för investeringar uppföljande granskning Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisionskonsult Mars 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merUppföljning 2014-03-21 Eveo AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20140321 Granskare: Metod: Webbenkät, inntervju, granskning av rutiner genomgförandeplaner och socialdokumentation. Företagets representanter: Kayhan Utkutug,
Läs merStrategisk kompetensförsörjning
www.pwc.se Revisionsrapport Kerstin Svensson Cert. kommunal revisor Strategisk kompetensförsörjning Surahammar kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande revisionell bedömning... 1 2. Uppdrag... 3 2.1.
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad År 2014 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20150227 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merPatientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset
Patientsäkerhetsberättelse Ortopediska Huset 2014 2014-09-01 Granskad och godkänd av Björn Waldebäck Verksamhetschef 1 Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9,
Läs merYttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-08-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-09-03, p 6 1 (5) HSN 1304-0474 Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport
Läs merHammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4
Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden
Läs merLöpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2)
Revisionsrapport Löpande granskning av intern kontroll Omställningsarbetet inom Division Primärvård (PM2) Landstinget Gävleborg Lars-Åke Ullström Hanna Franck Larsson Emil Ring Oktober 2012 Innehållsförteckning
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merHallstahammars kommun
Revisorerna REVISIONSRAPPORT Granskning av Kvalitet och effektivitet inom kommunens hemtjänst Hallstahammars kommun Utarbetad av PwC på uppdrag av kommunens revisorer och antagen vid revisorernas sammanträde
Läs merVäntetider för kroniskt sjuka i specialistvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Väntetider för kroniskt sjuka i specialistvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2015-12-16 15REV39 2(16) Sammanfattning 2010 lagstadgades tillgängligheten till vården genom en vårdgaranti och
Läs merBildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan
Revisionsrapport Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i förskolan Trelleborgs kommun Jean Odgaard Certifierad kommunal revisor Bildningsnämndens tillämpning av likabehandlingsplanen i
Läs merRevisionsrapport. HVB-hem. Krokoms kommun. 1 februari 2010 Maj-Britt Åkerström, Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport HVB-hem Krokoms kommun 1 februari 2010 Maj-Britt Åkerström, Certifierad kommunal revisor 2010-02-01 Maj-Britt Åkerström, uppdragsansvarig Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund
Läs merRevisionsrapport Verksamheter på entreprenad
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Verksamheter på entreprenad KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer genomfört en granskning
Läs mer2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB
2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB Datum och ansvarig för innehållet 2016-01-12 Ewa Sjögren Mallen är anpassad av Nytida AB utifrån Sveriges Kommuner
Läs merGranskning av kultur- och fritidsverksamheten
www.pwc.se Revisionsrapport Lisa Åberg Granskning av kultur- och fritidsverksamheten Torsås kommun Innehållsförteckning 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga... 1 1.3. Avgränsning... 1 1.4. Metod... 1
Läs merAvtals- och verksamhetsuppföljning (2016)
Kvalitet och utvärderingskontoret 2016-04-20 Dnr Än 2016-314 Malin Robertsson Maria Svensson Jonas Arnoldsson s- och verksamhetsuppföljning (2016) Verksamhet Datum för besök 2016-04-20 Deltagare/metod
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-13 Stella Georgas, Verksamhetschef enligt HSL Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merGranskning av rehabiliteringsverksamheten
Granskning av rehabiliteringsverksamheten Revisionsrapport KPMG AB 1 juni 2011 Antal sidor: 9 Granskningsrapport_Granskning av rehabiliteringsverksamheten_ronneby.docm Innehåll 1. Bakgrund 1 2. Syfte 1
Läs merTJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(2) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Ledning (Landstingets ledningsstab) +46155247636 2013-02-20 LS-LED13-120-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsens
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund
Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-01-25 Carina Persson Innehållsförteckning Sammanfattning Övergripande mål och strategier
Läs merFAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete
FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsplan 2013-2014 Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 2 Varför ett ledningssystem för kvalité?... 2 Utgångspunkt
Läs merHantering av läkemedel
Revisionsrapport Hantering av läkemedel och läkmedelsanvändning av äldre Kalmar kommun Christel Eriksson Cert. kommunal revisor Stefan Wik Cert. kommunal revisor Innehåll 1. Bakgrund... 1 2. Regler och
Läs merVägledning Patientsäkerhetsberättelsen
Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen Birgitta Boqvist Patientsäkerhetsarbete Att göra vården säkrare. Säkrare vård ska leda till färre vårdskador och därmed ökad patientsäkerhet Patientsäkerhetslagen
Läs merRapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared
sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Martin Christensen Kvalitetscontroller Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared September 2014 sida 2
Läs merRiktlinjer för intraprenad i Jönköpings kommun
Riktlinjer för intraprenad Ks 2006:598 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Riktlinjer för intraprenad i Jönköpings kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2008-10-02 304 1 2 STADSKONTORET
Läs merKungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 09:00-12:00
Socialnämnden 2013-02-28 Plats och tid: ande: Kungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 09:00-12:00 Mikaela Waltersson (M), ordförande Gullvi Johansson (S) Magnus Ackerot (M) Stefan Hansson (S)
Läs merUppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad
1 Uppföljning av tidigare granskningar av öppenvårdsinsatserna inom IFO-Barn och familj i Borås stad Rapport: Ledarskaparna Management, Ionie Oskarson, 2012-02-10 Uppföljning av granskningar av öppenvårdsinsatserna
Läs merÖppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun
Öppenvårdsinsatser för barn och unga i Lilla Edets kommun Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL, Barnuppdrag 16:1 Rapport 2008:34 Rapportnr: 2008:34 ISSN: 1403-168X Rapportansvariga:
Läs merKommunstyrelsens arbetsformer
Revisionsrapport Kommunstyrelsens arbetsformer Härryda kommun 25 maj 2009 Bo Thörn 1 Sammanfattning Revisorerna i Härryda kommun har gett Komrev inom Öhrlings PricewaterhouseCoopers i uppdrag att granska
Läs merVÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9
Verksamhetsområde Kvalitet Förvaltning Välfärdsförvaltningen Fastställd av Humanistiska nämnden 2013-06-18 Omsorgsnämnden 2013-06-19 Dokumentnamn Välfärdsförvaltningens ledningssystem för systematiskt
Läs merEksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson
ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund
Läs merRiktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering
Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinje och rutin för delegering av läkemedelshantering 3 Grundutbildning läkemedelshantering och diabetes 4 Delegering
Läs merGranskning av inköpsrutinen och köptrohet
www.pwc.se Revisionsrapport Malin Kronmar Carl-Magnus Stensson Granskning av inköpsrutinen och köptrohet Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Revisionsfråga...
Läs merDeloitte. GranslQling av det systematiska arbetsmiljöarbetet i grundskolan. lönköpings kommun -- JÖNKÖPINGS :; KOMMUN
Deloitte. -- JÖNKÖPINGS :; KOMMUN GranslQling av det systematiska arbetsmiljöarbetet i grundskolan lönköpings kommun Maj 2014 Innehåll 1. Sammanfattning 1 Revisionsfrågor 1 Svar på revisionsfrågan Iakttagelser
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för:
2014 års patientsäkerhetsberättelse för: Kärnabrunnsgatan 1B Söderleden 41 Platensgatan 33 Mörnersgatan 9 Hjälmsätersgatan 14C Rydsvägen 9 Rydsvägen 288 Trumslagaregatan 77 Hunnebergsgården Datum och ansvarig
Läs merPatientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.
Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Mona Andersson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll:
Läs merSvar över vidtagna åtgärder önskas före februari månads utgång 2009.
Kommunrevisionen 2009-01-14 Renhållningsstyrelsen Miljönämnden Byggnadsnämnden Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige Granskning av personuppgiftslagens tillämpning På uppdrag av Lunds kommuns revisorer
Läs merGRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4
Sektorn för socialtjänst GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA KVALITETSARBETET 3 kap 3 och 4 att uppföljningsbara mål utifrån SoL eller LSS fastställs Uppföljningsbara mål utifrån SoL och LSS definieras, på
Läs merUppföljning 2012-07-25 Proffssystern i Stockholm AB
SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120725 Proffssystern i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets
Läs merBeslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun
Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:
Läs merStrategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Plan för systematiskt kvalitetsarbete Äldreomsorg Funktionshinderverksamhet Individ- och familjeomsorg Socialpsykiatri Systematiskt kvalitetsarbete
Läs merGranskning av bisysslor. 25 september 2013
Granskning av bisysslor 25 september 2013 Syfte & revisionsfråga Syfte & Revisionsfråga En förstudie har genomförts som syftat till att ta reda på hur förvaltningarna arbetar med förekomsten av bisysslor,
Läs merLandstingets revisorer 2008-02-19 Dnr REV /8/2008 Revisionschef Lennart Ledin 063-14 75 27 Revisor Jan-Olov Undvall 063-14 75 24
1 (2) Landstingets revisorer 28-2-19 Dnr REV /8/28 Revisionschef Lennart Ledin 63-14 75 27 63-14 75 24 Landstingsstyrelsen Vårdplatser inom Östersunds sjukhus Landstingets er har gett revisionskontoret
Läs merGranskning av bisysslor 2013
Granskning av bisysslor 2013 KOMMUNREVISIONEN Revisionsrapport 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna i Norrköpings kommun Norrköpings kommun Granskning av bisysslor Innehåll 1. Sammanfattning... 2
Läs merUppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS
2014-12-09 Uppföljning av utförare Bostad med särskild service LSS Uppföljningen avser: Ångbåtens serviceboende Adress: Ångbåtsvägen 10 C Utförare: Produktion Omsorg Verksamhetschef: Elisabeth Bisaillon,
Läs merInsatser till barn i behov av särskilt stöd
Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Mjölby kommun Maj 2009 Håkan Lindahl Marie Lindblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund och uppdrag...
Läs merBildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland
BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Christoffer Martinelle 2014-05-19 LiÖ 2014-547 Landstingsstyrelsen Bildande av Samordningsförbundet Västra Östergötland Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs mer2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.
2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården. Datum och ansvarig för innehållet 2015-02-24 Rikard Strömqvist Mallen är anpassad av Vardaga AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merRevisionsrapport Övergripande granskning
Sida 1(1) Datum Revisionen Till: Styrelsen för För kännedom: Kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport KPMG har på uppdrag av kommunens revisorer, i egenskap av lekmannarevisorer i
Läs merHandlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014
BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit
Läs mer