Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden"

Lisa Olofsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Tommy Sandegran TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsnämnden , p 6 1 (5) HSN Yttrande över Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Ärendebeskrivning Landstingsrevisorerna har översänt årsrapport 2012 till Hälso- och sjukvårdsnämnden för yttrande. Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Bilaga om beräkning av DRG-genomsnittsvikter med mera Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att till Landstingsrevisorerna överlämna förvaltningens förslag till yttrande. Förvaltningens motivering till förslaget Landstingsrevisorerna har i årsrapporten 2012 framfört dels fem rekommendationer till HSN, dels mer allmänna synpunkter och iakttagelser. Nedan redovisas svar på rekommendationerna och på några av de allmänna synpunkterna som framförts. Revisorernas synpunkter är markerade med kursiv stil. Rekommendationer från årsrapporten 2012 HSN bör, tillsammans med sjukhusen, ta fram en tydlig och transparent modell för värdering av förändringar i sjukhusens DRGgenomsnittsvärden. Förvaltningen delar revisorernas uppfattning att den värdering av förändrad DRG-genomsnittsvikt som görs ska vara transparent och tydlig. En arbetsgrupp med representanter från hälso- och sjukvårdsförvaltningen och akutsjukhusen har bildats för att se över de förändringar av DRGgenomsnittsvikter som har skett hittills under Gruppen har också i

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, 2013-08-06 Bilaga om beräkning av DRG-genomsnittsvikter med mera Landstingsrevisorernas årsrapport 2012 Förslag till beslut Hälso- och

2 2 (5) uppdrag att utforma en modell som kan användas vid värdering av förändrade DRG-genomsnittsvikter, för att säkerställa att hanteringsordningen blir densamma för alla sjukhus. Förvaltningen anser att det är viktigt att säkerställa att det inte utgår ersättning för kostnadsökningar som inte är hänförliga till vårdtyngsökning eller för kostnadsökningar som redan beaktats i samband med årlig uppräkning, till exempel index för medicinskteknisk utveckling samt förändringar på grund av tekniska orsaker. I bilaga 1 redovisas en mer teknisk beskrivning av bland annat hur det går till när DRG-genomsnittsvikter beräknas och hur ersättningen till sjukhusen räknas fram. HSN bör, tillsammans med landstingsstyrelsen, säkerställa att journalers bevarande inom landstingsdriven och landstingsfinansierad vård blir likvärdig i syfte att säkerställa enskilda patienters tillgång till sin vårdhistorik samt framtida möjligheter att beforska dessa journaler. Landstingsrevisorerna pekar i sin årsrapport på det förhållandet att kraven på bevarande av journaler skiljer sig mellan olika vårdgivare inom den landstingsfinansierade vården. När det gäller den landstingsdrivna vården regleras bevarandet av Arkivlagen. Vidare finns rekommendationer från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och interna riktlinjer samt bevarande- och gallringsplaner inom respektive landsting. Inom Stockholms läns landsting har detta i praktiken inneburit att de landstingsdrivna vårdgivarnas journaler (med några få undantag) har bevarats till eftervärlden. De externa vårdgivarna som finansieras via landstingen regleras i detta avseende av Patientdatalagen, som ställer krav på bevarande i tio år. Det är önskvärt att patienter behandlas lika, oavsett om de får sin vård hos en landstingsdriven eller en extern vårdgivare. Problematiken gäller inte bara inom Stockholms läns landsting utan över hela landet. Ändrade krav på bevarande av journaler hos externa vårdgivare innebär en ändring i avtalsvillkoren. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har flera tusen avtal med vårdgivare, såväl landstingsdrivna som externa. Förändringar i avtalsvillkor måste hanteras i en systematisk process där överläggningar och förhandlingar ingår som en naturlig del. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen avser därför att i samverkan med landstingsstyrelsens förvaltning ta upp en dialog med företrädare för branschen samt med de andra landstingen och SKL för att belysa möjligheterna att via bland annat vårdavtalen säkerställa att bevarandet av journaler blir likartat inom landstingsdriven respektive övrig landstingsfinansierad vård. I en sådan dialog kommer

samband med årlig uppräkning, till exempel index för medicinskteknisk utveckling samt förändringar på grund av tekniska orsaker.

3 3 (5) konsekvenserna för patienterna, den framtida forskningen samt ekonomiska aspekter att belysas. HSN:s ansvar för patientsäkerhetsfrågorna, samt roller och kommunikationsvägar gentemot vårdgivarna bör tydliggöras. Arbetet inom förvaltningen med att tydliggöra roller och kommunikationsvägar avseende patientsäkerhetsarbetet pågår. Arbetet leds av chefläkaren, vars uppdrag har setts över, och fokuserar nu mer på samordning av patientsäkerhet, kvalitet och läkemedel. Ett led i det fortsatta förbättringsarbetet är tillsättning av en patientsäkerhetsstrateg och en projektledare för patientsäkerhet, som båda specifikt ska utveckla samordning av patientsäkerhetsfrågor, med målsättning att skapa en tydligare struktur i samarbetet med vårdgivarna. Under hösten 2013 kommer patientsäkerhetskommitténs syfte, roll och mandat att ses över. Som en del i arbetet med uppföljning av kvalitet och patientsäkerhet har bilagan avseende 2012 års kvalitets- och patientsäkerhetsarbete utformats i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) övergripande mall och enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659). HSF bör säkerställa en tillräcklig styrning, kontroll och uppföljning avseende projektredovisning av projekt med extern aktör. Förvaltningen har upprättat anvisningar för hantering av externa projekt. Dessa anvisningar har lagts ut på förvaltningens intranät. Där fastslås bland annat att projektmedel som erhålls från en extern finansiär ska hållas åtskilda från verksamhetens övriga medel och avrapporteras i särskild ordning. Samtliga kostnader för projektet ska redovisas på för projektet unikt projektnummer. Ett externt finansierat projekt får aldrig överskrida tilldelade medel. Om så ändå skulle ske görs en kontroll av att bokföringen är korrekt. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska då omedelbart besluta hur underskottet ska hanteras. När projekttiden går ut ska projektet avslutas i ekonomisystemet. HSF bör upplösa avsättning för tvist i bokslutet 2012 då legal förpliktelse saknas. Förvaltningen instämmer med revisorernas rekommendation. Denna åtgärd har redan genomförts. Avsättningen upplöstes till månadsbokslutet per mars 2013.

Arbetet inom förvaltningen med att tydliggöra roller och kommunikationsvägar avseende patientsäkerhetsarbetet pågår.

4 4 (5) Allmänna synpunkter från årsrapporten 2012 Stärk implementeringen av strategi och handlingsplan för systematisk uppföljning och granskning av vården. Landstingsrevisorerna har i en rapport granskat avtalsuppföljning inom vårdvalsområdena husläkarmottagningar med basal hemsjukvård och kataraktoperationer. Revisorerna anser i sin rapport att uppföljningen av vårdgivarna enbart i viss mån säkerställer att dessa följer ingångna avtal. Revisorerna menar också att den av hälso- och sjukvårdsförvaltningen beslutade Strategi för systematisk uppföljning av hälso- och sjukvården i Stockholms län med tillhörande handlingsplan är en bra grund för att utveckla uppföljningsarbetet. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen delar uppfattningen om att förnyade ansträngningar behövs för att revidera och genomföra aktiviteter i enlighet med strategin och handlingsplanen. Under 2013 påbörjas arbete med att revidera handlingsplanen i samband med förbättringsarbete gällande interna operativa processer där avtalsuppföljningsprocessen ingår. Därefter genomförs ett arbete med att kommunicera, implementera och följa upp processen. Eftersom en fortsatt utveckling av avtalsuppföljningen är angeläget sker ett ständigt pågående förbättringsarbete av avtalsuppföljningen. Informationssäkerhetsarbetet behöver bli tydligare och förbättras. I slutet av 2012 skedde nyrekryteringar inom såväl landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) som hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) med sammantaget tre personer som huvudsakligen ska arbeta med informationssäkerhet. Samtliga dessa sitter i informationssäkerhetsrådet, som är landstingets samordnande organ för informationssäkerheten. Landstingsfullmäktige beslutade den 19 mars 2013 om ny informationssäkerhetspolicy för landstinget, och uppdrog åt landstingsstyrelsen att fastställa nya riktlinjer för informationssäkerheten och att utarbeta tillämpningsanvisningar för informationssäkerheten. Landstingsstyrelsens förvaltning arbetar under 2013, i nära samverkan med informationssäkerhetsrådet, bland annat med:

Revisorerna anser i sin rapport att uppföljningen av vårdgivarna enbart i viss mån säkerställer att dessa följer ingångna avtal.

5 5 (5) Tillämpningsanvisningar för informationssäkerheten i vården Ny interaktiv e-utbildning i informationssäkerhet för landstingets personal Nya informationsbroschyrer i informationssäkerhet för landstingets personal Nytt stödverktyg för styrning och uppföljning av informationssäkerheten Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att införa dessa i sin verksamhet allteftersom de levereras från landstingsstyrelsens förvaltning, så att: när tillämpningsanvisningar för informationssäkerheten i vården är framtagna, kan hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om lokalt ledningssystem för informationssäkerheten inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen. när e-utbildningen för informationssäkerhet är fastställd, kan hälsooch sjukvårdsförvaltningen genomföra utbildning/kompletterande utbildning av sina anställda. Utbildningen kommer att integreras med landstingets nya utbildningsplattform Lärtorget, vilket gör att systematisk uppföljning kommer att kunna göras av att samtliga anställda genomfört utbildningen. när det nya stödverktyget för informationssäkerhet är upphandlat kan hälso- och sjukvårdsförvaltningen anpassa det till sin egen verksamhet, till beslutat ledningssystem, och ta det i bruk. Allt detta koordineras landstingsövergripande via informationssäkerhetsrådet och inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen av informationssäkerhetssamordnaren. Nödvändiga resurser för införandet har ställts till förfogande. Arbetet har påbörjats under andra halvåret 2012 och beräknas kunna slutföras under Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Henrik Gaunitz Avdelningschef

landstingsstyrelsens förvaltning, så att: när tillämpningsanvisningar för informationssäkerheten i vården är framtagna, kan hälso- och sjukvårdsnämnden besluta om lokalt ledningssystem för

Relevanta dokument

Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013, Tillgången på vårdplatser Styrningen på landstingsoch sjukhusnivå

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 1312-1331 Handläggare: Anna Nergårdh Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, p 11 Yttrande över Landstingsrevisorernas rapport 5/2013,