God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010"

Transkript

1 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC

2 God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient söker vårdcentralen för årskontroll. Hon nämner att en kollega ett och ett halvt år tidigare remitterat henne till en specialist och hon undrar hur länge hon ska vänta på en kallelse. Remissen finns skriven i datajournalen. På mottagande enhet finns ingen remiss registrerad. Ur hälso- och sjukvårdslagen (1) framgår att hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Bland annat skall vården vara av god kvalitet och verksamheten skall tillgodose patienternas behov av trygghet i vård och behandling. För att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda trygghet i vård och behandling är det viktigt med väl fungerande kommunikation mellan primärvård och slutenvård. Många gånger sker denna kommunikation i form av remisser. Enligt Socialstyrelsen definieras en remiss som en handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar (2). Remissens innehåll och dess hantering har stor betydelse för den enskilde patientens vårdförlopp (3). Bristfällig remisshantering i vården kan leda till att patienter blir allvarligt skadade eller utsätts för risk för allvarlig skada (4). Goda rutiner för remisshantering är därför av stor betydelse för patientsäkerheten utförde Socialstyrelsen en verksamhetstillsyn (5) gällande remisshantering inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/su. Man valde att granska rutiner och praxis för remisshantering inom 19 av ca 50 verksamhetsområden inom SU. I en förstudie hade 1

3 man försökt definiera vad som ingår i begreppet remisshantering och definiera vilka moment som krävs för en säker remisshanteringsprocess. Flödesschema gjordes för utgående och inkommande remisser. I figur 1 visas schema för utgående remisser. Figur 1. Journaldok. Remiss skrivs Info till patienten Registrering och utskick av remiss Registrering av bekräftelse med beräknad väntetid Åtgärd om bekräftelse inte kommer Registrering av inkommet svar Rutin för bevakning att svar kommer journaldok Vidarebefordran till ansvarig läkare Ansvar för åtgärd om remissvar uteblir journaldok Ev åtgärd med anlendning av remissvaret 2

4 Tillsynen resulterade i bedömningen att det fanns brister inom flera moment, bl a registrering, egenkontroll, bevakning och dokumentation. Av de 19 granskade verksamheterna hade samtliga enheter fastställda rutiner för registrering av inkommande remisser. Att svar skickats på en inkommen remiss registrerades dock endast på en av de nitton enheterna. Socialstyrelsen utkom 2004 med nya föreskrifter om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården. (SOSFS 2004:11). Enligt dessa föreskrifter ska vårdgivaren ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. Enligt 4 ska dokumenterade rutiner finnas för: 1. vem eller vilka inom verksamheten som får utfärda remisser 2. hur remissen skall registreras och sändas 3. bevakning av att remissvar kommer inom godtagbar tid 4. vilka åtgärder som skall vidtas om svaret på en remiss dröjer eller uteblir 5. hur remissvaren ska tas emot och registreras Även på den mottagande enheten skall fastställda rutiner finnas för 1. hur remisser ska tas emot och registreras 2. hur och i vilka fall den remitterande enheten och patienten skall få besked om att remissen mottagits och när den kommer att åtgärdas 3. vilka åtgärder som skall vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid 4. hur remissvaren skall registreras och sändas 2007 utförde Socialstyrelsen ytterligare en verksamhetstillsyn angående remisshantering, denna gång i Västernorrlands läns landsting (4). Man granskade då 3

5 rutinerna för remisshantering inom sluten- och öppenvård samt tandvård. Socialstyrelsens bedömning blev bl. a att vissa verksamheter både inom sluten- och öppenvården saknade skriftliga rutiner för remisshantering. En nackdel med att det inte fanns dokumenterade rutiner var att det då inte fanns något konkret att basera egenkontroll på. Syfte Studiens syfte var att kartlägga hanteringen av inkommande remissvar på en vårdcentral inom Primärvården Södra Bohuslän. Följande frågeställningar var aktuella: Hanterades och dokumenterades inkommande remissvar på ett likartat sätt av vårdcentralens läkare? Hur stor andel av de remisser som skickats under en avgränsad tidsperiod hade besvarats efter 1 år? Fanns det vid det aktuella undersökningstillfället dokumenterade rutiner för remisshantering enligt socialstyrelsens rekommendationer? Efterföljdes de i praxis? Material och metod Studien utformades som en retrospektiv journalstudie och utfördes vid en vårdcentral i PV Södra Bohuslän. Vårdcentralen hade under den aktuella undersökningsperioden 10 läkare i tjänst och ca listade patienter. Samtliga remisser märkta Allmänremiss daterade från 1:a till 31:a september 2008 togs fram i datajournalsystemet. Detta resulterade i 228 remisser. 130 av remisserna var skriva på kvinnor och 98 på män. Eftersom några patienter hade remitterats till flera olika instanser var antalet patienter något färre än antalet remisser, 117 kvinnor 4

6 och 94 män. Varje remiss studerades avseende remissinstans samt om remissvar fanns infört på remissdokumentet i datajournalen eller i löpande journaltext. I de fall där det endast fanns uppgift om remissbekräftelse noterades detta. De remisser där det varken fanns remissvar i remissdokumentet eller i journalen studerades ytterligare. Här kontrollerades även pappersjournalerna i arkivet för att kartlägga om remissvar anlänt till vårdcentralen utan att det dokumenterats i datajournalen. Då spridningen till olika remissinstanser var mycket stor var det inte statistiskt möjligt att avgöra hur en enskild klinik besvarade inkomna remisser. Två remissinstanser valdes därför ut för vidare undersökning. Samtliga remisser märkta Allmänremiss SU/ORT.klin samt Allmänremiss SU/ÖGON mott. skickade under tidsperioden togs fram. Dessa kliniker valdes dels för att remittering endast sker till ett sjukhus inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU/Mölndal, vilket underlättar sökning i datajournalen och dels för att antalet remisser under den utvalda tidsperioden var relativt stort. Även dessa remisser studerades med avseende på förekomst av remissvar i datajournalens remissblankett eller i journaltext. 5

7 Resultat Fördelning mellan olika remissinstanser redovisas i diagram 1. Diagram 1. Sjukgymnast/rehab Ortoped Kirurgisk specialitet Medicinsk specialitet Dermatologi Remissinstans Otolaryngologi Distriktssköterska Antal remiser Psykolog på VC Psykiatrisk specialitet Pediatrisk specialitet Gynekologi Oftalmologi Övrigt Hur remissvaren var dokumenterade redovisas i diagram 2. Diagram 2. 6

8 Remissvar Remissvar i remissdokument Remissvar i journalanteckning Remissvar endast i arkivet Endast remissbekräftelse Antal % av totala Svar både i remiss och journal Obesvarade Av samtliga remisser var 65,8 % besvarade, se fördelning mellan olika remissinstanser i diagram 3. Diagram 3. Besvarade remisser Sjukgymnast/rehab Ortoped Kirurgisk specialitet Medicinsk specialitet Dermatologi Otolaryngologi Distriktssköterska Psykolog på VC Psykiatrisk specialitet Pediatrisk specialitet Gynekologi Oftalmologi Övrigt Samtliga remisser % besvarade 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 7

9 För att bättre belysa remisshantering mellan primärvård och slutenvården exkluderades sedan interna remisser till distriktssköterska (10st), fotvård (2st), psykolog (7st) samt remisser till sjukgymnast (47st). Exkluderades gjordes också remisser till röntgenkliniken (3st) vilka normalt skrivs på annan blankett. Därefter återstod totalt 157 remisser. Av dessa var 83 % besvarade. 62 remisser hade skickats till ortopedkliniken under perioden st var skrivna på kvinnor och 25 på män. 77 % av remisserna var besvarade i journal eller arkiv. 50 remisser var skickade till ögonmottagningen. Av dessa exkluderades remisser skickade från BVC-sköterska (4st) samt remisser för ögonbottenfoto (2st), de sistnämnda för att de normalt på annan remissblankett. Sedan återstod 44 remisser och 66 % var besvarade enligt datajournal och pappersarkiv. Diskussion Studien visar att det 1 år efter remittering fortfarande saknades remissvar i drygt 20 % av fallen där patient remitterats till annan klinik. Ett försök gjordes att kartlägga varför svar saknades och svar krävdes på nytt in från berörda kliniker. I en del fall stod det i läkaranteckningen att svar skulle gå till inremitterande som remissvar. I några fall fanns ingen uppgift om att patienten kom på remiss och ingen anteckning angående remissvar fanns. I ett fall var patienten inte avslutad och remissvar hade inte skickats av den anledningen. Om remissvar hade skickats men inte registrerats eller inte kommit fram till vårdcentralen eller om svar aldrig skickats kunde inte avgöras i dessa fall. Studien visar också att läkarna på den aktuella vårdcentralen hade olika rutiner för hur remissvar infördes i patientens journal. 8

10 Remisser från primärvård till slutenvård kan innehålla begäran om övertag av utredning eller vårdansvar för patient. En remiss kan också innehålla en fråga där patienten efter bedömning av annan medicinsk specialitet åter sköts inom primärvården. Att remissvar kommer till remittenten är viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt men det har också ett stort utbildningsvärde för inremitterande. För primärvården i Södra Bohuslän finns det dokumenterade rutiner för remisshantering att hämta på primärvårdens intranät sedan februari 2009 (ref). Dessa fanns således inte då remisserna som inkluderats i studien skrevs. I rutinerna finns två sätt angivna för hur remisser ska bevakas: 1. Remisser som, utan medicinsk risk eller fara för patienten, skulle kunna bli obesvarade under längre tid behöver inte bevakas på ett aktivt sätt (se 2.). Man kan då ge patienten skriftligt besked med information om hur länge det kan dröja innan patienten kallas eller svar finns efter besöket. Patienten kan uppmanas att höra av sig till vårdcentralen om de inte blivit kallade/fått svar efter ett visst antal veckor. 2. Övriga remisser bör bevakas aktivt enligt följande. - Läkaren ska diktera i anteckningen vilka remisser som ska bevakas och vilken vecka bevakningen gäller. - En bevakningskalender ska finnas i datajournalen. I denna lägger läkare eller sekreterare in personnummer på aktuell patient samt vad som ska bevakas. - Sekreteraren ska, när läkaren angivit att en remiss ska bevakas i anteckningen, kontrollera att detta är inskrivet i bevakningskalendern - Utsedd person/funktion på mottagningen kontrollerar kalendern minst en gång per vecka. 9

11 Om inget svar kommit: - Kontroll att remissen kommit fram, om inte, har den skickats? Hur mår patienten? - Om remissen kommit fram men patienten fått längre väntetid meddelas ansvarig läkare. - Om patienten blivit bedömd på mottagande enhet men svar ej anlänt till inremitterande får remissvar beställas. Det är av stor vikt att ovanstående följs. Att upprätta ett system för fortlöpande kontroll av att remissvar inkommer kanske skulle kunna öka svarsfrekvensen ytterligare. För att utröna om dokumenterade rutiner ger en bättre och säkrare remisshantering är fortsatta studier inom området av intresse. I datajournalsystemet finns en signeringsfunktion som innebär att en remiss kan delsigneras samt signeras i sin helhet när svaret förts in. Om samma remissdokument används till alla remissinstanser och även sådana som normalt aldrig eller sällan skickar remissvar, t.ex. interna remisser, tappar denna funktion till viss del sitt värde som kontrollfunktion. Ansvaret att bevaka en remiss kan inte läggas på patienten. Genom tydlig information om vart och när en remiss skickas och vart patienten vänder sig om kallelse uteblir, kan patienten dock bidra till ökad säkerhet. Konklusion Sammanfattningsvis är det av stor vikt att det finns dokumenterade rutiner för remisshantering både för utgående och inkommande remisser på en vårdinrättning. 10

12 All personal som hanterar remisser bör vara väl insatta i rutinerna. Egenkontroll baserat på de lokalt fastställda rutinerna bör ske kontinuerligt. Studien påvisade brister i form av obesvarade remisser ett år efter att remissen skickats samt på att olika läkare dokumenterade remissvar på olika sätt i datajournalen. För att bedöma om remisshanteringen idag sker på ett ur patientsäkerhetsperspektiv säkrare sätt krävs fortsatta studier på området. Referenslista: 1. Hälso och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) 2. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2004:11) 3. Rapport, remisshantering. Uppföljning av remisshanteringen. Nationella tillgänglighetsarbetet, Vårdgaranti. ring/13_remisshant%20kartlaegnning%2028aug07slutrapport.pdf 4. Remisshantering Verksamhetstillsyn i Västernorrlands läns landsting. Artikelnummer Remisshantering en riskfylld väg från ord till handling. Artikelnummer PM Remisshantering av inkommande remissvar. PV Södra Bohuslän. %20remissvar.pdf 11

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig

Läs mer

Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL

Riktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,

Läs mer

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ

Riktlinje över remissrutiner inom LiÖ över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium

Läs mer

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande

Läs mer

Rutiner för remisshantering

Rutiner för remisshantering Upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp U Söderström M Burström, PE Legrell. 20130701-20141231 Folktandvårdens ledningsgrupp 1 Riktlinjer FOLKTANDVÅRDEN Rutiner för remisshantering

Läs mer

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland

Riktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare

Läs mer

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.

Nämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014. Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden

Läs mer

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.

Denna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting. Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och

Läs mer

Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen

Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6 Remissregler i Västra Götalandsregionen Remissregler i Västra Götalandsregionen 2/6 Inledning En säker och effektiv hantering av er är nödvändig för en hög patientsäkerhet

Läs mer

Återföring. Remisshantering

Återföring. Remisshantering Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering

Läs mer

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.

Patientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation. Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade

Läs mer

Regelverk för remissens väg genom vården

Regelverk för remissens väg genom vården HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas

Läs mer

Revisionsrapport Remissgarantin Norrbottens läns landsting Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport Remissgarantin Norrbottens läns landsting Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Remissgarantin Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...1 2 Inledning...2

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Förstudie. Landstinget Halland. November Christel Eriksson

REVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Förstudie. Landstinget Halland. November Christel Eriksson REVISIONSRAPPORT Förstudie Remisshantering Landstinget Halland November 2003 Christel Eriksson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4 2. Metod och genomförande...4

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

Kartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral

Kartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral Kartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral Saad Rammo ST- läkare Primärvården i Sörmland FoU arbete 2016-02-17 Klinisk handledare: Bo Terstad. Verksamhetschef: Birgitta Danielsson Vetenskaplig

Läs mer

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner

Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutin för remisshantering God klinisk praxis

Rutin för remisshantering God klinisk praxis Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND

KRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer

Läs mer

GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN

GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN Revisorerna Landstinget i Kalmar län GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB överlämnar härmed rapport angående granskning av remisshanteringen i Landstinget

Läs mer

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun

Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun 2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. December 2005. Granskning av Hantering av remisser och journaler. Christel Eriksson.

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. December 2005. Granskning av Hantering av remisser och journaler. Christel Eriksson. Revisionsrapport December 2005 Granskning av Hantering av remisser och journaler Christel Eriksson Lars Näsström Landstinget i Värmland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...0 2. Bakgrund och syfte...2

Läs mer

Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna

Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Augusti 2010 Margaretha Larsson (1) INNEHÅLL Sammanfattning...3 1. Inledning...5

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Problem i samband med remittering

Problem i samband med remittering Förvaltningschef: Eva Ljung PaN 2015-12-01 P 12 1 (1) Problem i samband med remittering Ärendet På uppdrag från nämnden har förvaltningen genomfört en särskild analys av ärenden avseende problem med remisser/remittering.

Läs mer

Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Journalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar

Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören

Riktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s

Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset

Läs mer

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC

Standardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Lathund remisser/remissvar

Lathund remisser/remissvar 1 (12) Lathund remisser/remissvar Innehåll Elektroniska PAD/CYT-svar (inkommande)... 2 Sätta vidimeringsansvarig enhetens Att göra... 2 Besvara/ ta bort bevakning på pappersremiss (utfärdad i Medidoc)...

Läs mer

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna

Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala.

BESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala. BESLUT go/b-629-4010 Inspektionen förvårdochomsorg 2016-05-10 Dnr 8.5-16670/2015-2 1(5) Avdelning mitt Karin Dahlberg karin.dahlberg@ ivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Vårdgivare

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2

arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOSFS 1997:14 (M) A. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2 B. Inledning Formell Reell kompetens...

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:

BESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa: Inspektionen förvårdochomsorg Avdelning mitt karin.dahlberggivo.se BESLUT 2016-06-21 Dnr 8.5-16665/20151(4) Landstinget i Dalarna Centrala förvaltningen Box 712 791 29 Falun eq j1(,66-(i6-01//40 Vårdgivare

Läs mer

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK

LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK 1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård

Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012

Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 1A Grunderna i vårdgarantin - Vårdgarantins tidsangivelser Svar: Att korta köerna och ge patienterna vård i rätt tid. Syftet är också att öka patientsäkerheten

Läs mer

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet

Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora

Läs mer

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård

Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (5) Patientens valfrihet - välja utförare av offentligt finansierad vård Bakgrund Patienten kan välja var hen vill ha sin vård. Med öppen vård menas vård

Läs mer

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte

1. Riktlinjernas bakgrund och syfte SAS Sida: 1 (5) 1. Riktlinjernas bakgrund och syfte Det finns en skyldighet att dokumentera genomförandet om individuellt behovsprövade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) och lagen om stöd och service

Läs mer

Riktlinje Fotsjukvård

Riktlinje Fotsjukvård 2010-02-1 1(5) Mål och inriktning. Övergripande mål för fotsjukvård är att skapa en god fothälsa genom att i samverkan med övrig vård förebygga och behandla fotskador. Övriga mål är att reducera amputationsfrekvens,

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning

1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning 1 (5) RÅD Signering, bekräftelse, låsning 2 (5) Innehåll 1 Inledning...4 2 Signering...4 2.1 Undantag från signering...5 3 Bekräftelse...5 4 Låsning...5 3 (5) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum

Läs mer

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)

EGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4) Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2

Läs mer

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad: Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård Fastställd: 2014-12-11 Reviderad: Innehållsförteckning Inledning... 3 Egenvård... 3 Åtgärd... 4 Ansvarsfördelning... 4 Kommunalt ansvar:... 4 Annan

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun 2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i

Läs mer

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Allmänna patientuppgifter, manual Region Skåne 2016-04-05 Utfärdad av Fastställd av Version. Förvaltningsgrupp Melior Styrgrupp journaldokumentation 1 SUS, Sund, Kryh och

Läs mer

Effektiv vård SOU 2016:2

Effektiv vård SOU 2016:2 Effektiv vård SOU 2016:2 Utredningen lämnar sammanlagt 26 förslag, 11 rekommendationer och ett hundratal bedömningar. Betänkandet är uppdelat i tre delar: Del A utgör inledning, samlad bakgrund och analys.

Läs mer

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN INTRODUKTIONSPROGRAM VID NYANSTÄLLNING AV SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Riktlinjer för tjänstetillsättning av skolsköterska Rektor/motsvarande på respektive skola har personal- och budgetansvar för skolsköterskan.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98)

Hälso- och sjukvårdsstatistikens termer, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) 2002-03-08 Dnr 1(1) s er, begreppsdefinitioner och regelverk (Lf98) Lf 98 är resultatet av ett samlat och gemensamt arbete mellan samtliga regioner och landsting, Gotlands kommun, Socialstyrelsen, Svenska

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet

Riktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården

Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Utökade Valmöjligheter i hälso- och sjukvården Gäller från 1 januari 2003 Foldern innehåller information om: Utökade valmöjligheter att välja vård och behandling inom sjukvården... 3 Vad innebär möjligheten

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-04-28 1650-2009 AB Previa Box 4080 171 04 Solna Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att AB Previa (härefter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd BILAGA 7 Patientsäkerhetsberättelse för Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Kyrkogatans gruppbostad och Triangelns profilboende, särskilda boenden inom socialpsykiatrin. År 2013 Datum och ansvarig för

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer 1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan?

Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Remiss från vårdcentralen till akutmottagningen - vad händer sedan? Uppföljning av akutremisser från LidingöDoktorn. Kit Melgaard Brevik, ST-läkare LidingöDoktorn Vetenskaplig handledare: Eva Toth-Pal,

Läs mer

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Arbets- och miljömedicin Uppsala Rapport nr 4/2010 Arbets- och miljömedicin Uppsala Vad tyckte våra patienter? Enkätundersökning av patienterna som remitterats till Arbets och miljömedicin under 2008 Frida Wålinder Sammanfattning En enkät

Läs mer

FÖRSTUDIE REMISSHANTERING. Ansvarig: Jan-Olov Undvall

FÖRSTUDIE REMISSHANTERING. Ansvarig: Jan-Olov Undvall FÖRSTUDIE REMISSHANTERING Ansvarig: Jan-Olov Undvall Revisionsrapport 2 (13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring 1.0 2012-06-18 Nyutgåva. Revisionsrapport 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling.

Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. Motion angående cancerpaket D Cancervården i Sverige har stora skillnader mellan olika landsting avseende bland annat väntetider till utredning och behandling. En snabb diagnos och insatt behandling vid

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL

Riktlinje för avvikelserapportering enligt SoL, LSS och HSL Beslutad 2013-05-2828 Gäller fr.o.m 2014-10- 10 datum Myndighet Socialkontoret för Äldreomsorg, Funktionsnedsatta, Kommunal hälso- och sjukvård Revideras datum 2015-10-01 eller vid förändring Ansvarig

Läs mer

Författare Avd Telefon Datum Version Sid Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS (10)

Författare Avd Telefon Datum Version Sid Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS (10) Helena Håkansson, Lotta Sjökvist FS 2017-03-03 1.0 1 (10) Link Slutenvård psykiatri Samordnad vårdplanering i Cosmic Link är det verktyg som ger möjlighet för slutenvård, primärvård, här ersatt med psykiatrisk

Läs mer

Telefontillgänglighet

Telefontillgänglighet Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Remiss av förslag till föreskrift

Remiss av förslag till föreskrift 2013-05-15 Dnr 15279/2013 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss av förslag till föreskrifter om ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer