God remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
|
|
- Tobias Andreasson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC
2 God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient söker vårdcentralen för årskontroll. Hon nämner att en kollega ett och ett halvt år tidigare remitterat henne till en specialist och hon undrar hur länge hon ska vänta på en kallelse. Remissen finns skriven i datajournalen. På mottagande enhet finns ingen remiss registrerad. Ur hälso- och sjukvårdslagen (1) framgår att hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Bland annat skall vården vara av god kvalitet och verksamheten skall tillgodose patienternas behov av trygghet i vård och behandling. För att hälso- och sjukvården ska kunna erbjuda trygghet i vård och behandling är det viktigt med väl fungerande kommunikation mellan primärvård och slutenvård. Många gånger sker denna kommunikation i form av remisser. Enligt Socialstyrelsen definieras en remiss som en handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar (2). Remissens innehåll och dess hantering har stor betydelse för den enskilde patientens vårdförlopp (3). Bristfällig remisshantering i vården kan leda till att patienter blir allvarligt skadade eller utsätts för risk för allvarlig skada (4). Goda rutiner för remisshantering är därför av stor betydelse för patientsäkerheten utförde Socialstyrelsen en verksamhetstillsyn (5) gällande remisshantering inom Sahlgrenska universitetssjukhuset/su. Man valde att granska rutiner och praxis för remisshantering inom 19 av ca 50 verksamhetsområden inom SU. I en förstudie hade 1
3 man försökt definiera vad som ingår i begreppet remisshantering och definiera vilka moment som krävs för en säker remisshanteringsprocess. Flödesschema gjordes för utgående och inkommande remisser. I figur 1 visas schema för utgående remisser. Figur 1. Journaldok. Remiss skrivs Info till patienten Registrering och utskick av remiss Registrering av bekräftelse med beräknad väntetid Åtgärd om bekräftelse inte kommer Registrering av inkommet svar Rutin för bevakning att svar kommer journaldok Vidarebefordran till ansvarig läkare Ansvar för åtgärd om remissvar uteblir journaldok Ev åtgärd med anlendning av remissvaret 2
4 Tillsynen resulterade i bedömningen att det fanns brister inom flera moment, bl a registrering, egenkontroll, bevakning och dokumentation. Av de 19 granskade verksamheterna hade samtliga enheter fastställda rutiner för registrering av inkommande remisser. Att svar skickats på en inkommen remiss registrerades dock endast på en av de nitton enheterna. Socialstyrelsen utkom 2004 med nya föreskrifter om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården. (SOSFS 2004:11). Enligt dessa föreskrifter ska vårdgivaren ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. Enligt 4 ska dokumenterade rutiner finnas för: 1. vem eller vilka inom verksamheten som får utfärda remisser 2. hur remissen skall registreras och sändas 3. bevakning av att remissvar kommer inom godtagbar tid 4. vilka åtgärder som skall vidtas om svaret på en remiss dröjer eller uteblir 5. hur remissvaren ska tas emot och registreras Även på den mottagande enheten skall fastställda rutiner finnas för 1. hur remisser ska tas emot och registreras 2. hur och i vilka fall den remitterande enheten och patienten skall få besked om att remissen mottagits och när den kommer att åtgärdas 3. vilka åtgärder som skall vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid 4. hur remissvaren skall registreras och sändas 2007 utförde Socialstyrelsen ytterligare en verksamhetstillsyn angående remisshantering, denna gång i Västernorrlands läns landsting (4). Man granskade då 3
5 rutinerna för remisshantering inom sluten- och öppenvård samt tandvård. Socialstyrelsens bedömning blev bl. a att vissa verksamheter både inom sluten- och öppenvården saknade skriftliga rutiner för remisshantering. En nackdel med att det inte fanns dokumenterade rutiner var att det då inte fanns något konkret att basera egenkontroll på. Syfte Studiens syfte var att kartlägga hanteringen av inkommande remissvar på en vårdcentral inom Primärvården Södra Bohuslän. Följande frågeställningar var aktuella: Hanterades och dokumenterades inkommande remissvar på ett likartat sätt av vårdcentralens läkare? Hur stor andel av de remisser som skickats under en avgränsad tidsperiod hade besvarats efter 1 år? Fanns det vid det aktuella undersökningstillfället dokumenterade rutiner för remisshantering enligt socialstyrelsens rekommendationer? Efterföljdes de i praxis? Material och metod Studien utformades som en retrospektiv journalstudie och utfördes vid en vårdcentral i PV Södra Bohuslän. Vårdcentralen hade under den aktuella undersökningsperioden 10 läkare i tjänst och ca listade patienter. Samtliga remisser märkta Allmänremiss daterade från 1:a till 31:a september 2008 togs fram i datajournalsystemet. Detta resulterade i 228 remisser. 130 av remisserna var skriva på kvinnor och 98 på män. Eftersom några patienter hade remitterats till flera olika instanser var antalet patienter något färre än antalet remisser, 117 kvinnor 4
6 och 94 män. Varje remiss studerades avseende remissinstans samt om remissvar fanns infört på remissdokumentet i datajournalen eller i löpande journaltext. I de fall där det endast fanns uppgift om remissbekräftelse noterades detta. De remisser där det varken fanns remissvar i remissdokumentet eller i journalen studerades ytterligare. Här kontrollerades även pappersjournalerna i arkivet för att kartlägga om remissvar anlänt till vårdcentralen utan att det dokumenterats i datajournalen. Då spridningen till olika remissinstanser var mycket stor var det inte statistiskt möjligt att avgöra hur en enskild klinik besvarade inkomna remisser. Två remissinstanser valdes därför ut för vidare undersökning. Samtliga remisser märkta Allmänremiss SU/ORT.klin samt Allmänremiss SU/ÖGON mott. skickade under tidsperioden togs fram. Dessa kliniker valdes dels för att remittering endast sker till ett sjukhus inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset, SU/Mölndal, vilket underlättar sökning i datajournalen och dels för att antalet remisser under den utvalda tidsperioden var relativt stort. Även dessa remisser studerades med avseende på förekomst av remissvar i datajournalens remissblankett eller i journaltext. 5
7 Resultat Fördelning mellan olika remissinstanser redovisas i diagram 1. Diagram 1. Sjukgymnast/rehab Ortoped Kirurgisk specialitet Medicinsk specialitet Dermatologi Remissinstans Otolaryngologi Distriktssköterska Antal remiser Psykolog på VC Psykiatrisk specialitet Pediatrisk specialitet Gynekologi Oftalmologi Övrigt Hur remissvaren var dokumenterade redovisas i diagram 2. Diagram 2. 6
8 Remissvar Remissvar i remissdokument Remissvar i journalanteckning Remissvar endast i arkivet Endast remissbekräftelse Antal % av totala Svar både i remiss och journal Obesvarade Av samtliga remisser var 65,8 % besvarade, se fördelning mellan olika remissinstanser i diagram 3. Diagram 3. Besvarade remisser Sjukgymnast/rehab Ortoped Kirurgisk specialitet Medicinsk specialitet Dermatologi Otolaryngologi Distriktssköterska Psykolog på VC Psykiatrisk specialitet Pediatrisk specialitet Gynekologi Oftalmologi Övrigt Samtliga remisser % besvarade 0,0 10,0 20,0 30,0 40,0 50,0 60,0 70,0 80,0 90,0 100,0 7
9 För att bättre belysa remisshantering mellan primärvård och slutenvården exkluderades sedan interna remisser till distriktssköterska (10st), fotvård (2st), psykolog (7st) samt remisser till sjukgymnast (47st). Exkluderades gjordes också remisser till röntgenkliniken (3st) vilka normalt skrivs på annan blankett. Därefter återstod totalt 157 remisser. Av dessa var 83 % besvarade. 62 remisser hade skickats till ortopedkliniken under perioden st var skrivna på kvinnor och 25 på män. 77 % av remisserna var besvarade i journal eller arkiv. 50 remisser var skickade till ögonmottagningen. Av dessa exkluderades remisser skickade från BVC-sköterska (4st) samt remisser för ögonbottenfoto (2st), de sistnämnda för att de normalt på annan remissblankett. Sedan återstod 44 remisser och 66 % var besvarade enligt datajournal och pappersarkiv. Diskussion Studien visar att det 1 år efter remittering fortfarande saknades remissvar i drygt 20 % av fallen där patient remitterats till annan klinik. Ett försök gjordes att kartlägga varför svar saknades och svar krävdes på nytt in från berörda kliniker. I en del fall stod det i läkaranteckningen att svar skulle gå till inremitterande som remissvar. I några fall fanns ingen uppgift om att patienten kom på remiss och ingen anteckning angående remissvar fanns. I ett fall var patienten inte avslutad och remissvar hade inte skickats av den anledningen. Om remissvar hade skickats men inte registrerats eller inte kommit fram till vårdcentralen eller om svar aldrig skickats kunde inte avgöras i dessa fall. Studien visar också att läkarna på den aktuella vårdcentralen hade olika rutiner för hur remissvar infördes i patientens journal. 8
10 Remisser från primärvård till slutenvård kan innehålla begäran om övertag av utredning eller vårdansvar för patient. En remiss kan också innehålla en fråga där patienten efter bedömning av annan medicinsk specialitet åter sköts inom primärvården. Att remissvar kommer till remittenten är viktigt ur patientsäkerhetssynpunkt men det har också ett stort utbildningsvärde för inremitterande. För primärvården i Södra Bohuslän finns det dokumenterade rutiner för remisshantering att hämta på primärvårdens intranät sedan februari 2009 (ref). Dessa fanns således inte då remisserna som inkluderats i studien skrevs. I rutinerna finns två sätt angivna för hur remisser ska bevakas: 1. Remisser som, utan medicinsk risk eller fara för patienten, skulle kunna bli obesvarade under längre tid behöver inte bevakas på ett aktivt sätt (se 2.). Man kan då ge patienten skriftligt besked med information om hur länge det kan dröja innan patienten kallas eller svar finns efter besöket. Patienten kan uppmanas att höra av sig till vårdcentralen om de inte blivit kallade/fått svar efter ett visst antal veckor. 2. Övriga remisser bör bevakas aktivt enligt följande. - Läkaren ska diktera i anteckningen vilka remisser som ska bevakas och vilken vecka bevakningen gäller. - En bevakningskalender ska finnas i datajournalen. I denna lägger läkare eller sekreterare in personnummer på aktuell patient samt vad som ska bevakas. - Sekreteraren ska, när läkaren angivit att en remiss ska bevakas i anteckningen, kontrollera att detta är inskrivet i bevakningskalendern - Utsedd person/funktion på mottagningen kontrollerar kalendern minst en gång per vecka. 9
11 Om inget svar kommit: - Kontroll att remissen kommit fram, om inte, har den skickats? Hur mår patienten? - Om remissen kommit fram men patienten fått längre väntetid meddelas ansvarig läkare. - Om patienten blivit bedömd på mottagande enhet men svar ej anlänt till inremitterande får remissvar beställas. Det är av stor vikt att ovanstående följs. Att upprätta ett system för fortlöpande kontroll av att remissvar inkommer kanske skulle kunna öka svarsfrekvensen ytterligare. För att utröna om dokumenterade rutiner ger en bättre och säkrare remisshantering är fortsatta studier inom området av intresse. I datajournalsystemet finns en signeringsfunktion som innebär att en remiss kan delsigneras samt signeras i sin helhet när svaret förts in. Om samma remissdokument används till alla remissinstanser och även sådana som normalt aldrig eller sällan skickar remissvar, t.ex. interna remisser, tappar denna funktion till viss del sitt värde som kontrollfunktion. Ansvaret att bevaka en remiss kan inte läggas på patienten. Genom tydlig information om vart och när en remiss skickas och vart patienten vänder sig om kallelse uteblir, kan patienten dock bidra till ökad säkerhet. Konklusion Sammanfattningsvis är det av stor vikt att det finns dokumenterade rutiner för remisshantering både för utgående och inkommande remisser på en vårdinrättning. 10
12 All personal som hanterar remisser bör vara väl insatta i rutinerna. Egenkontroll baserat på de lokalt fastställda rutinerna bör ske kontinuerligt. Studien påvisade brister i form av obesvarade remisser ett år efter att remissen skickats samt på att olika läkare dokumenterade remissvar på olika sätt i datajournalen. För att bedöma om remisshanteringen idag sker på ett ur patientsäkerhetsperspektiv säkrare sätt krävs fortsatta studier på området. Referenslista: 1. Hälso och sjukvårdslagen (1982:763; HSL) 2. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2004:11) 3. Rapport, remisshantering. Uppföljning av remisshanteringen. Nationella tillgänglighetsarbetet, Vårdgaranti. ring/13_remisshant%20kartlaegnning%2028aug07slutrapport.pdf 4. Remisshantering Verksamhetstillsyn i Västernorrlands läns landsting. Artikelnummer Remisshantering en riskfylld väg från ord till handling. Artikelnummer PM Remisshantering av inkommande remissvar. PV Södra Bohuslän. %20remissvar.pdf 11
Remiss inom hälso- och sjukvård
Regional medicinsk riktlinje Remiss inom hälso- och sjukvård Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00079) giltigt till februari 2020. Utarbetad av funktionsgrupp chefläkare. Syfte Syftet
Läs merRemiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
Läs merRutin Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: 1 Innehåll
Rutin Process: 3.1.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Remiss Giltig fr.o.m: 2018-04-23 Faktaägare: Magnus Järvholm, ordförande i förvaltningsgrupp remiss Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso-
Läs merRiktlinje över remissrutiner inom LiÖ
över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium
Läs merRiktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL
Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,
Läs merRemisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande
Läs merOm Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Läs merRiktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland
Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare
Läs merNämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.
Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden
Läs merRutiner för remisshantering
Upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp U Söderström M Burström, PE Legrell. 20130701-20141231 Folktandvårdens ledningsgrupp 1 Riktlinjer FOLKTANDVÅRDEN Rutiner för remisshantering
Läs merRemissrutiner inom Region Östergötland
Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium och röntgen, förutom
Läs merRemissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen
Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6 Remissregler i Västra Götalandsregionen Remissregler i Västra Götalandsregionen 2/6 Inledning En säker och effektiv hantering av er är nödvändig för en hög patientsäkerhet
Läs merDenna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och
Läs merÅterföring. Remisshantering
Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering
Läs merPatientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.
Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade
Läs merREVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.
REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...
Läs merFör elektroniska remisser skannas remissbekräftelsen. Denna återfinns som separat dokument och kan inte kopplas till remissen.
Lathund AsynjaVisph Bilaga till Riktlinje Remisshantering Följande arbetsuppgifter skall göras av sekreterare eller annan utsedd person för varje enhet i AsynjaVisph som hanterar remisser. För Närhälsan
Läs merRegelverk för remissens väg genom vården
HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas
Läs merRevisionsrapport Remissgarantin Norrbottens läns landsting Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Remissgarantin Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...1 2 Inledning...2
Läs merREVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Förstudie. Landstinget Halland. November Christel Eriksson
REVISIONSRAPPORT Förstudie Remisshantering Landstinget Halland November 2003 Christel Eriksson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4 2. Metod och genomförande...4
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om
Läs merKartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral
Kartläggning av inremissflöde till Fröslunda vårdcentral Saad Rammo ST- läkare Primärvården i Sörmland FoU arbete 2016-02-17 Klinisk handledare: Bo Terstad. Verksamhetschef: Birgitta Danielsson Vetenskaplig
Läs merPatientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende gällande brister i remissbevakning.
Handläggare: Renate Cremer 1 (4) PaN 2014-06-03 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-09 PaN V1211-04982-58 PaN V1211-05199-58 Återföring Brister i remissbevakning Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merVuxna (Fyllda 18 år) Konventionell röntgen
D A T U M 2017-05-08 D I A R I E N R RUTIN FÖR PROJEKT RÖNTGENREMISS SOM SKRIVS AV FYSIOTERAPEUT/SJUKGYMNAST FÖRORD Smärta och besvär från rörelseorganen är en vanlig orsak till att patienter besöker primärvården
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merSynpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner
Rapport Område: Patientnämnden Synpunkter till patientnämnden som rör vårdens administrativa rutiner Inledning Patientnämndens kansli tar emot synpunkter och klagomål från patienter och närstående när
Läs merSvar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)
HSN 2009-01-27 p 11 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-12-19 HSN 0811-1330 Handläggare: Eva Bohlin Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal
Läs merRutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun
2015-02-18 Rutin för användande av Cambio Cosmic Link i Växjö kommun Vad är Link? Link är ett verktyg/system för att förenkla den samordnade vårdplaneringen mellan slutenvården, kommunen och primärvården.
Läs merRutin för remisshantering God klinisk praxis
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef
Läs merGRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN
Revisorerna Landstinget i Kalmar län GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB överlämnar härmed rapport angående granskning av remisshanteringen i Landstinget
Läs merKRAVSPECIFIKATION. Bilaga 1 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 2. KRAV OCH KRITERIER FÖR TJÄNSTEN 1.1. BAKGRUND
Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION 1. ALLMÄNT OM EFTERFRÅGADE TJÄNSTER 1.1. BAKGRUND Landstinget Blekinge är geografiskt detsamma som länet och landskapet Blekinge. Landstingets huvudsakliga uppgift är att ansvara
Läs merGranskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Läs merRiktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets
Läs merFast vårdkontakt vid somatisk vård
Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg
Läs merRevisionsrapport. Landstinget i Värmland. December 2005. Granskning av Hantering av remisser och journaler. Christel Eriksson.
Revisionsrapport December 2005 Granskning av Hantering av remisser och journaler Christel Eriksson Lars Näsström Landstinget i Värmland Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...0 2. Bakgrund och syfte...2
Läs merInformation till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen
Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer
Läs merUppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Augusti 2010 Margaretha Larsson (1) INNEHÅLL Sammanfattning...3 1. Inledning...5
Läs merarbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING SOSFS 1997:14 (M) A. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård... 2 B. Inledning Formell Reell kompetens...
Läs merProblem i samband med remittering
Förvaltningschef: Eva Ljung PaN 2015-12-01 P 12 1 (1) Problem i samband med remittering Ärendet På uppdrag från nämnden har förvaltningen genomfört en särskild analys av ärenden avseende problem med remisser/remittering.
Läs merBESLUT. Region Gävleborg ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:
BESLUT da/6-4-0200 Inspektionen förvårdochomsorg 2016-06-21 Dnr 8.5-16667/2015-21(4) Avdelning mitt karin.dahlberggivo.se Division Primärvård 801 88 Gävle Vårdgivare Ärendet Tillsyn av personalkontinuitet,
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merLagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser)
Lagstöd för att dela patientinformation vid MDK (Multidisciplinära konferenser) En sammanfattning av det juridiska läget från projektet Stöd till Multidisciplinära konferenser Inera våren 2019 Materialet
Läs merIn- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg
Handläggare: Delregional arbetsgrupp SVPL Dokumenttyp: Rutin Sakkod: 1 Antal bilagor: 0 Reviderad av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2017-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11
Läs merJournalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom
Läs merReviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL
Handläggare: Uppdragsgrupp SVOP Reviderad och beslutad av/datum: Uppdragsgrupp SVOP/Styrgrupp närvård 2018-12-14 Framtaget av/datum: Delregional arbetsgrupp SVPL 2015-05-11 In- och utskrivning i hemsjukvård
Läs merSenaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merStandardiserad Utskrivning. Samordnande sjuksköterska på VC
Standardiserad Utskrivning Samordnande sjuksköterska på VC Bakgrund Arvika sjukhus pilot standardiserad utskrivning 2013- Pilotprojekt Verkstaden 2013 Samordnande sjuksköterska, funktion samordnande ssk
Läs mer1 (5) 7 oktober 2010. RÅD Signering, bekräftelse, låsning
1 (5) RÅD Signering, bekräftelse, låsning 2 (5) Innehåll 1 Inledning...4 2 Signering...4 2.1 Undantag från signering...5 3 Bekräftelse...5 4 Låsning...5 3 (5) Utgåvehistorik för dokumentet Utgåva Datum
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merRutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar
Rutin för samverkan i samband med egenvård mellan Region Kronoberg och länets social- och skolförvaltningar 2013 2015 1 1. Inledning Socialstyrelsen har gett ut föreskriften Bedömning av om en hälso- och
Läs merVårdgaranti registrering i Elvis
2017-10-27 13347 1 (5) Sammanfattning Rutinen beskriver hur registreringen i det patientadministrativa systemet ska genomföras för korrekt uppföljning av vårdgarantin. I dokumentet finns anvisningar för
Läs merRemisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna
Remisskriterier fö r habiliteringmöttagningarna För att habiliteringen ska anta en remiss eller en egen vårdbegäran krävs: att individen tillhör eller förmodas tillhöra habiliteringens målgrupp att svårighetsgraden
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merSIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg
Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras
Läs merRevision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Läs mer1. Inkommande osorterade remisser
1. Inkommande osorterade remisser Remisstatus: (1) Obedömd Mottagande enhet: Vårdcentralen XXX Välj sedan Spara som filter och döp filtret till Inkommande osorterade Hantera och omrikta remissen till rätt
Läs merPatientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s
Patientsa kerhetsbera ttelse fö r La karhuset Trana s Datum och ansvarig för innehållet 2016-02-03 Anders Pramborn Verksamhetschef Läkarhuset Tranås Jon Tallinger Tillförordnad verksamhetschef Läkarhuset
Läs merBESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren
/(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland
Läs merDokumentation av inkommande journalhandlingar i pappersform
Utfärdande enhet: Dokumentnamn: Sid nr: 1/5 pappersform på Universitetssjukhuset i pappersform Alla journalhandlingar som inkommer med post och/eller fax läggs av utsedd administratör med post- och telefonansvar,
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden
Inkomna synpunkter till patientnämnden SYNPUNKTER RÖRANDE KIRURG- ORTOPED- OCH KVINNOKLINIKERNAS VERKSAMHETER Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden
Läs merRevisionsrapport Remisshantering Landstinget Värmland Margaretha Larsson Malou Olsson Lars-Åke Ullström
www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson Malou Olsson Lars-Åke Ullström Remisshantering Landstinget Värmland Remisshantering Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 3 1.1. Revisionsfråga...
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merSLUTRAPPORT. Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8. Teammedlemmar:
SLUTRAPPORT Team: Ögonmottagning Universitetssjukhuset MAS, Bra mottagning 8 Syfte med deltagandet i Bra mottagning: Öka tillgängligheten till klinikens glaukommottagning och förbättra arbetsmiljön för
Läs merDefinition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering
Läs merInformationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen
Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor
Läs merSamverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.
2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.
Läs merLathund remisser/remissvar
1 (12) Lathund remisser/remissvar Innehåll Elektroniska PAD/CYT-svar (inkommande)... 2 Sätta vidimeringsansvarig enhetens Att göra... 2 Besvara/ ta bort bevakning på pappersremiss (utfärdad i Medidoc)...
Läs merHälso- och sjukvårdsdokumentation
SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2017-10-10 Beslutad av SN 126 2017-10-25 Hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vårdgivaren ansvarar för att det förs patientjournaler.
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merIntroduktion och innehåll
UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.
Läs merTelefontillgänglighet
Telefontillgänglighet En jämförande studie mellan två vårdcentraler 1 januari 31 oktober, 2005 Författare Anna-Lena Allerth, distriktssköterska Catarina Schander, distriktssköterska Vårdcentralen Billingen,
Läs merEGENVÅRD. Regel för hälso- och sjukvård Sida 0 (4)
Sida 0 (4) 2015-03-02 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 1 (4) Innehåll Egenvård... 2 Definitioner... 2 Ansvar... 2
Läs merBedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län
för region Jämtland / Härjedalen Version: 4 Ansvarig: 2(12) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2014-12-11 2. 2015-01-12 redigering 3 2015-02-06 4 2015-03-30 Nyutgåva baserad
Läs merAtt styra och leda för ökad patientsäkerhet
Nationell satsning på ökad patientsäkerhet Att styra och leda för ökad patientsäkerhet Vägledning för vårdgivare enligt kraven i patientsäkerhetslagen Förord Den nya lagen om patientsäkerhet innebär stora
Läs merRiktlinje för informationshantering och journalföring
RIKTLINJER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Riktlinje för informationshantering och journalföring Nedanstående lagar, förordningar föreskrifter och allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merSOSFS 2011:9 ersätter
SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning
Läs merBESLUT. Landstinget i Dalarna ska till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) redovisa:
Inspektionen förvårdochomsorg Avdelning mitt karin.dahlberggivo.se BESLUT 2016-06-21 Dnr 8.5-16665/20151(4) Landstinget i Dalarna Centrala förvaltningen Box 712 791 29 Falun eq j1(,66-(i6-01//40 Vårdgivare
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merLOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK
1 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE FÖR SAMVERKAN mellan kommunens Äldreförvaltning och Husläkarmottagningarna i Haninge Se också bilagd HANDBOK Gäller hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för personer över
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-05 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. AVVIKELSERAPPORTERING I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH LEX MARIA
Läs merBESLUT. Tillsyn av personalkontinuitet, vakanser och en ökad rörlighet hos hälso- och sjukvårdspersonal inom primärvården vid landstinget i Uppsala.
BESLUT go/b-629-4010 Inspektionen förvårdochomsorg 2016-05-10 Dnr 8.5-16670/2015-2 1(5) Avdelning mitt Karin Dahlberg karin.dahlberg@ ivo.se Landstinget i Uppsala län Box 602 751 25 Uppsala Vårdgivare
Läs merBrister i remisser Vad ser vi i Lex Marior och klagomål till IVO? Resultat och rekommendationer avseende innehållet i de regionala riktlinjerna för
Brister i er Vad ser vi i Lex Marior och klagomål till IVO? Resultat och rekommendationer avseende innehållet i de regionala riktlinjerna för hantering (161123) Thomas Brezicka Regionläkare Patientsäkerhet
Läs merFacit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012
Facit till utbildningsmaterial vårdgaranti UPPLAGA 3/2012 1A Grunderna i vårdgarantin - Vårdgarantins tidsangivelser Svar: Att korta köerna och ge patienterna vård i rätt tid. Syftet är också att öka patientsäkerheten
Läs merLOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer
1 Patientens samlade läkemedelslista ansvar och riktlinjer för hantering i öppen vård. -LOK:s rekommendationer om hur en samlad läkemedelslista bör hanteras- Detta dokument innehåller LOK:s (nätverket
Läs merRedovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden 2017-01-01 2017-12-31 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare bild av vilken typ
Läs merLena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting
Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:
Läs merRemiss av förslag till föreskrift
2013-05-15 Dnr 15279/2013 1(1) Avdelningen för regler och tillstånd monica.jacobson@socialstyrelsen.se Enligt sändlista Remiss av förslag till föreskrifter om ändring i Socialstyrelsens föreskrifter och
Läs merRiktlinje för handläggning av dokument i ledningssystemet
Ansvarig för rutin Avdelningschef Kvalitet och administration Upprättad (och datum) Utvecklingsledare och MAS Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2015-01-14 Reviderad (datum
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation
Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller
Läs merSammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård
Bilaga 2 Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård Detta dokument är en bilaga till regionala Överenskommelsen
Läs merIntygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur
Intygsskrivandet i hälso- och sjukvården till vem, varför och hur Ulf Hallgårde Överläkare Projektledare Sjukskrivningsprojektet Region Skåne Ulf.hallgarde@skane.se 1 Övertro på läkaren förmåga?? Det är
Läs merPMO- Remisshantering
PMO- Remisshantering Skapa remissbevakning Hantera remissvar Uppdaterat från föregående version: Påminnelse om att skapa åtgärdskod när remissbevakning skapas. Instruktioner för att ta bort remissbevakning.
Läs merSOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.
Läs mer