GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN
|
|
- Erika Eklund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisorerna Landstinget i Kalmar län GRANSKNING AV REMISSHANTERINGEN BDO Consulting Group AB
2 FÖRORD BDO Consulting Group AB överlämnar härmed rapport angående granskning av remisshanteringen i Landstinget i Kalmar län. Vi tackar samtliga personer som ställt sin tid till förfogande och medverkat på ett mycket positivt och engagerat sätt. BDO Consulting Group AB Bo Anderson Uppdragsansvarig Seniorkonsult och Certifierad kommunal yrkesrevisor Gunn-Henny Dahl Projektledare Seniorkonsult/QSM 2 (19)
3 SAMMANFATTNING På uppdrag av revisorerna i Landstinget i Kalmar län har BDO Consulting Group AB genomfört en granskning av remisshanteringen i landstinget. Syftet med uppdraget har varit att granska huruvida landstinget har ändamålsenliga och säkra rutiner för hantering av remisser. Uppdraget har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer samt en enkätstudie som skickats till ett urval av verksamhetschefer inom primärvården, psykiatrin, diagnostiskt centrum och sjukhusen. Redovisning av iakttagelser och bedömningar Vår sammanfattande slutsats är att Landstinget i Kalmar län till stor del får anses ha ändamålsenliga och säkra rutiner för hantering av remisser, men brister föreligger på en del områden som medför onödigt resurskrävande hantering av remisser och kan innebära risker för patientsäkerheten. Två huvudfrågor som har behandlats i granskningen är om vårdgivaren utformat direktiv och rutiner för hantering av remisser respektive om verksamhetscheferna fastställt rutiner för remisshantering. I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2004:11 om remisshantering stadgas att vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser skall utformas och hanteras. Vi har inte i den här granskningen funnit sådana centrala riktlinjer som avses i Socialstyrelsens föreskrift. Landstingets Cosmic-grupp har tagit fram riktlinjer för hur hantering av elektroniska remisser ska gå till. Utifrån dessa riktlinjer har varje verksamhet beskrivit hur remisser ska hanteras. Det förekommer många olika rutiner inom landstinget för hantering av remisser och många verksamhetschefer har fått lägga tid och resurser på att ta fram dessa rutiner. Vi har kunnat konstatera att andra sjukvårdshuvudmän valt att utforma generella riktlinjer för remisshanteringen som bygger på att enhetliga regler och rutiner ska tillämpas i hela landstinget eller regionen. Ett sådant förfaringssätt kan ge större stadga åt remisshanteringen samtidigt som det minskar behovet av särskilda lokala utvecklingsinsatser. Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska remisser hanteras av personal med formell och reell kompetens för uppgiften. I landstingets journalsystem Cosmic finns en tvingande regel att en remiss inte kan skickas iväg innan ansvarig läkare signerat den. Motsvarande säkerhetsrutin finns även för hantering av pappersremisser. Undantag från den tvingande regeln om signering i Cosmic förekommer dock genom att sekreterare ibland ges befogenhet att signera remiss för att påskynda hanteringen. I Cosmic finns ingen bevakning av att en remiss inte blir liggande kvar osignerad. Den bevakningen måste ske manuellt. Möjlighet att bevaka och följa upp remisser i Cosmic är begränsad till en tidrymd om sex veckor. För uppföljning under längre tid görs därför idag i stor utsträckning manuella kontroller. I vår enkät redovisar ungefär hälften av de svarande att de inte har några rutiner för bevakning av att remissvar kommer i in godtagbar tid. Det förekommer enligt intervjusvar att patienten som en extra säkerhetsåtgärd uppmanas att själv bevaka sin remiss och höra av sig om svar eller annat besked dröjer längre än väntat. Reservrutiner för remisshantering för tillfällen då IT-stödet inte fungerar redovisas vid flertalet enheter som ingår i vår granskning. Dessa rutiner förefaller dock i en del fall vara tämligen resurskrävande. I samtliga fall utgörs de av lokala anpassningar som baseras på varje enhets eget intresse och kompetens. Vi menar att det bör vara ett ansvar på övergripande nivå inom landstinget att fungerande reservrutiner finns tillgängliga och är testade för alla de funktioner som är beroende av ITsystemen. Vårdpersonalen kan följa remissens väg genom vårdkedjan när den hanteras i Cosmic. Motsvarande möjligheter finns inte för pappersremisser. I enkätsvaren redovisas önskemål om bättre möjligheter att följa remissens gång. Ett mål för landstinget är att samtliga patienter ska ha möjlighet att följa remissens gång år Någon sådan möjlighet finns inte för närvarande. För sådana uppgifter är patienten hänvisad till att 3 (19)
4 ta kontakt med vårdpersonalen för information om remissen. Vid de granskade enheterna ges inte information till patienten om remissen har någon tilldelad högre prioritet. I dag arbetas intensivt inom Landstinget i Kalmar län för att patienten i första hand ska få tid för mottagning eller behandling inom vårdgarantins ram. Remisser som skickas från vårdgivare utanför landstinget, från privata vårdgivare och från företagshälsovården samt de remisser som landstingets verksamheter skickar till Universitetssjukhuset i Linköping hanteras som pappersremisser. Hantering av pappersremisser är mer resurskrävande än hantering av elektroniska remisser och medför sämre patientsäkerhet. Vi bedömer att det är en angelägen uppgift för landstingets ledning att tillse att tydliga och patientsäkra rutiner för hantering av pappersremisser och utomlänsremisser tas fram. Sjukhusen och primärvården informerar enligt vad vi funnit vid vår granskning inte medborgarna aktivt om möjligheten att vända sig till vården med egenremiss. Möjligheterna att få kontakt med vården genom egenremiss varierar mellan klinikerna. Hantering av oseriösa och dåligt underbyggda egenremisser kräver enligt intervjusvaren betydande resurser från vården för att ta emot och åtgärda patientens önskemål om vård. Det förhållningssätt och synsätt som den somatiska vården i Landstinget i Kalmar tillämpar vad gäller egenremisser bedömer vi som patientsäkert och resurseffektivt. Sammantaget bedömer vi att de uppgifter som kommit fram i vår granskning indikerar ett tydligt behov av stramare regler för bevakning och uppföljning av remisser för att säkerställa att dessa hanteras på ett patientsäkert och effektivt sätt. Det är inte acceptabelt att överlåta det ansvaret åt patienten. Vi vill betona vikten av att arbetet med utveckling av landstingets ledningssystem fortsätter och implementeras så att sjukhusen och primärvården kommer igång med utveckling av eget ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete vilket också ligger i linje med Socialstyrelsens föreskrifter. Hantering av remisser i Landstinget i Kalmar län fungerar i stort även om inte samtliga verksamheter har rutiner enligt Socialstyrelsens krav. Orsaken beror nog till stor del på god praxis, engagerad personal som lägger ned mycket tid på att kontrollera och säkerställa hanteringen av remisser i syfte att undvika att fel ska uppkomma. Ändrade arbetsförhållanden med mer pressade tider kan medföra ökade risker för fel och därmed försämra patientsäkerheten. Rekommendationer Med utgångspunkt i det material som vi tagit del av och vad som redovisats ovan rekommenderar vi landstingsstyrelsen i Landstinget i Kalmar län att: Säkerställa att det finns rutiner för hur remisser skall utformas och hanteras i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift 1. Tillse att tydliga regler och rutiner för bevakning av remisser finns både för elektroniska remisser och pappersremisser Tillse att adekvata reservrutiner utformas för att tillgodose säkerheten för patienterna vid bortfall av ordinarie IT-funktioner. Användning och hantering av egenremisser bör ses över. 1 SOSFS 2004:11 om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvård m.m. 4 (19)
5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UPPDRAGET BAKGRUND SYFTE OCH OMFATTNING REVISIONSFRÅGOR JÄVSPRÖVNING PROJEKTORGANISATION REVISIONSKRITERIER OCH METOD REVISIONSKRITERIER OCH BEDÖMNINGSGRUNDER METOD OCH GENOMFÖRANDE UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN SOCIALSTYRELSENS FÖRESKRIFTER OM REMISSHANTERING REMISSHANTERING I COSMIC REDOVISNING AV IAKTTAGELSER SAMMANSTÄLLNING AV SVAR PÅ ENKÄT OCH VID INTERVJUER Styrdokument och arbetssätt för hantering av remisser Dokumenterade rutiner för ansvarsfördelning och kommunikation Förbättringsarbete och uppföljning SAMMANFATTANDE BEDÖMNING UTVECKLING AV SYSTEM FÖR LEDNING, KONTROLL OCH UPPFÖLJNING RIKTLINJER FÖR UTFORMNING OCH HANTERING AV REMISSER BEFOGENHETER OCH ANSVAR I REMISSHANTERING BEVAKNING OCH UPPFÖLJNING AV REMISSER RESERVRUTINER NÄR IT-STÖDET INTE FUNGERAR MÖJLIGHETER ATT FÖLJA REMISSENS VÄG UTOMLÄNSREMISSER OCH PAPPERSREMISSER EGENREMISSER (19)
6 1 UPPDRAGET 1.1 Bakgrund BDO Consulting Group AB har av revisorerna i Landstinget i Kalmar län erhållit i uppdrag att granska landstingets hantering av remisser inom vården. Systematisk utveckling av remissrutiner är ett centralt område både när det gäller patientsäkerhet och landstingets förutsättningar att behålla och utveckla goda resultat vad avser tillgänglighet och patientsäkerhet. En ökad patientsäkerhet bidrar på sikt till att minska kvalitetsbristkostnader och frigöra resurser i vården. Enligt landstingsplanen ska Landstinget i Kalmar län uppnå en säker vård genom att arbeta för nollvision för vårdskador, reellt patientinflytande i vården, utvecklad högsäkerhetskultur, gränsöverskridande samverkan, införande av ledningssystem, jämlik och jämställd vård samt lägre kostnadsutveckling Syfte och omfattning Uppdraget avser att granska huruvida landstinget har ändamålsenliga och säkra rutiner för hantering av remisser. Enligt Socialstyrelsens regelverk är en remiss en handling om patient som utgör beställning av tjänst (konsultremiss) eller övertagande av vårdansvar (vårdbegäran). Granskningen omfattar remisser till/från primärvård och psykiatrin till sjukhusen, remisser från andra landsting till sjukhusen, interna remisser som skickas mellan olika sjukvårds verksamheter i landstinget samt remisser till Diagnostisk centrum, inklusive remissvar som skickas tillbaka till remittent. 1.3 Revisionsfrågor 1. Har vårdgivaren utfärdat skriftliga direktiv och säkerställt att det finns rutiner för hur remisser skall utformas och hanteras? 2. Har verksamhetscheferna fastställt rutiner för de remisser som skall användas inom verksamhetsområdet, för hantering av inkommande/utgående remisser och inkommande/utgående remissvar? 3. Finns inom verksamheterna dokumenterade rutiner för: 3.1 Vem eller vilka som får utfärda remisser? 3.2 Hur remisser skall registreras och sändas resp. tas emot? 3.3 Finns bevakning av att remissvar kommer in inom godtagbar tid? 3.4 Finns rutiner för hur den remitterande enheten och patienten skall få besked om att remissen mottagits och när den kommer att åtgärdas? 3.5 Finns rutiner för vilka åtgärder som skall vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid resp. när svaret dröjer eller uteblir? 3.6 Finns rutiner för hur remissvaren skall registreras och tas emot resp. sändas? 4. Hur fungerar remissrutiner för utomlänspatienter, privata vårdgivare och pappersremisser? 5. Hur fungerar egenremisser från patienter i praktiken? Ur patientens perspektiv resp. ur sjukvårdens perspektiv? Är reglerna kring egenremisser kända hos allmänheten och sjukvården? 6. Finns kontroll av att remisser och remissvar inte sänds utan att ansvarig läkare signerat dem? 7. Finns fungerande reservrutiner för remisshantering när IT-stödet inte fungerar? 8. Hur hanteras remisser vid ordinarie befattningshavares frånvaro, när anställningen upphört eller vid t ex sommarstängning av verksamhet? 9. Hur hanteras feladresserade eller otillräckligt adresserade remisser? 10. Kan patienten och vårdpersonalen följa remissens väg genom vården? 11. Övrigt som krävs för att besvara den övergripande frågan. Utöver ovan redovisade revisionsfrågor har BDO föreslagit att följande frågeställningar uppmärksammas i granskningen: Avspeglas målsättningen för Landstinget i Kalmar län att ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård år 2014 i remisshanteringen? 2 Landstingsplan (19)
7 Sker systematiskt förbättringsarbete på olika vårdnivåer inom landstinget med sikte på ändamålsenliga och säkra rutiner för hantering av remisser? Görs uppföljning och analys av remisshanteringen ur ett riskperspektiv? 1.4 Jävsprövning Särskild prövning av granskningsteamets oberoende visar att det inte finns omständigheter som kan rubba förtroendet för teamets opartiskhet och självständighet. 1.5 Projektorganisation Uppdragsgivare är förtroendevalda revisorer i landstinget i Kalmar län. Uppdragsansvarig vid BDO Consulting Group AB har varit Bo Anderson, certifierad kommunal yrkesrevisor. Projektledare har varit Gunn-Henny Dahl, seniorkonsult/qsm vid BDO. Johan Bernesson och Helena Olsson har varit med som projektmedarbetare. Gerd Fridh, leg barnmorska och dr med vet vid Institutionen för obstetrik och gynekologi, Göteborgs Universitet har varit medicinsk expert. 2 REVISIONSKRITERIER OCH METOD 2.1 Revisionskriterier och bedömningsgrunder Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslag (1982:763). Patientsäkerhetslag (2010:659). Patientdatalag (2008:355 ). Nationella föreskrifter och riktlinjer Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Socialstyrelsens föreskrifter om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. (SOSFS 2004:11). Nationella uppföljningar och underlag Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Socialstyrelsen, Verktyg för säker kommunikation i vården, Interna instruktioner och riktlinjer inom Landstinget i Kalmar län Hälsoval Kalmar län, uppdragsbeskrivning Landstingsplan Verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Verksamhetsplan Primärvårdsförvaltningen. Verksamhetsplan Psykiatriförvaltningen. Handlingsplan för kvalitet och patientsäkerhet. I övrigt har vi arbetat i enlighet med SKYREV:s riktlinjer och vägledning vad gäller revisionsarbete, god sed etc. Styrdokument och överenskommelser som är relevanta för granskningen har preciserats i samband med att revisionen planerats mer i detalj. Vid granskning och bedömning har vi tillämpat lagar, föreskrifter och riktlinjer som gäller för aktuell period. 2.2 Metod och genomförande Uppdraget har genomförts genom dokumentstudier, intervjuer, enkätstudier och stickprovskontroll. Ca 20 personer har intervjuats. Enkät har skickats till ett urval av verksamhetschefer inom primärvården, psykiatrin, diagnostisk centrum och sjukhusen, totalt 26 verksamhetschefer. Urvalet av verksamhetschefer gjordes av företrädare för respektive sjukhus och förvaltning. Syfte med enkätundersökningen var att få verksamhetschefens samlade bild av hur remisshanteringen fungerade. 7 (19)
8 4 UTGÅNGSPUNKTER FÖR GRANSKNINGEN 4.1 Socialstyrelsens föreskrifter om remisshantering För granskningen har vi tillämpat de grundregler för remisshantering som läggs fast i Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2004:11 om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården mm: Verksamhetschefens ansvar på den remitterande enheten Verksamhetschefen skall fastställa rutiner för de remisser som skall användas inom verksamhetsområdet, för hanteringen av utgående remisser och inkommande remissvar. Dokumenterade rutiner skall finnas för: 1. vem eller vilka inom verksamheten som får utfärda remisser, 2. hur remisserna skall registreras och sändas, 3. bevakning av att remissvar kommer in inom godtagbar tid, 4. vilka åtgärder som skall vidtas om svaret på en remiss dröjer eller uteblir, och 5. hur remissvaren skall tas emot och registreras. Personal med formell och reell kompetens för uppgiften skall bedöma remissvaren och ta ställning till vilka åtgärder som skall vidtas. Verksamhetschefens ansvar på den mottagande enheten Verksamhetschefen skall fastställa rutiner för de remisser som skall användas inom verksamhetsområdet, för hanteringen av inkommande remisser och utgående remissvar. Dokumenterade rutiner skall finnas för: 1. hur remisser skall tas emot och registreras, 2. hur och i vilka fall den remitterande enheten och patienten skall få besked om att remissen mottagits och när den kommer att åtgärdas, 3. vilka åtgärder som skall vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid, och 4. hur remissvaren skall registreras och sändas. Inkommande remisser skall bedömas och prioriteras av personal med formell och reell kompetens för uppgiften. 4.2 Remisshantering i Cosmic Elektroniska remisser registreras i Cosmic. Programmet ger förutsättningar och regler för hur remisser ska hanteras. Dessa riktlinjer gäller generellt och redovisas därför samlat under detta avsnitt. Remiss är enligt riktlinjerna en handling som utgör beställning av tjänst eller begäran om vårdövertagande av en patient. Í Cosmic används termen utgående remiss när en vårdbegäran skapas och termen inkommande vårdbegäran när enheten som tar emot remissen sorterar och prioriterar denna. Termen konsultationssvar används när en remiss eller vårdbegäran besvaras. Remiss skrivs i en remissmall i Cosmic under fliken Vårdbegäran Konsultationsremiss Utgående remiss. Remissen ska vara så utformad att det tydligt framgår varför den skrivits så att mottagande enhet kan göra en bedömning. Remissen kan inte skickas iväg förrän den signerats. Konsultationsremiss på papper registreras i Cosmic under Vårdbegäran Konsultationsremiss - Registrera inkommande vårdbegäran. Vårdbegäran i Cosmic får inte användas för beställning av provbundna analyser till Klinisk kemi eller Klinisk Mikrobiologi. Beställning av analyser eller undersökningar till dem ska göras i modulen Beställning provbunden. Rutiner för bevakning av inkommande vårdbegäran ska finnas på varje basenhet i landstinget. Vårdåtagande definieras som beslut av mottagande enhet att acceptera vårdbegäran. I Cosmic används benämningen vårdåtagande även för det ärende som skapats genom vårdåtagandet. Vårdåtagandet finns i flera funktioner i Cosmic. Vårdåtagande uppkommer då en remiss accepteras och ska då obligatoriskt ges namn enligt i Cosmic befintlig klassifikation av vårdåtagande. Vårdåta- 8 (19)
9 gande krävs även för att kunna upprätta vårdplan. Genom angivande av vårdåtagande vid kontakt registrering kopplas vårdkontakterna för samma vårdärende samman till en vårdprocess. När slutanteckning, epikris eller remissvar skrivs och ingen ytterligare åtgärd planeras på enheten ska vårdåtagandet avslutas. 5 REDOVISNING AV IAKTTAGELSER För att få en bild av vilka riktlinjer som tagits fram och vilka rutiner som tillämpas vid respektive verksamheter har vi genomfört intervjuer vid enheter i primärvården, psykiatriförvaltning, diagnostiskt centrum samt Länssjukhuset i Kalmar, Oskarshamns sjukhus och Västerviks sjukhus. Vi har också genomfört en enkät som riktats till 26 vårdenheter vid sjukhus, inom primärvården och psykiatrin. Svar har inkommit från elva enheter vid sjukhus, tio enheter inom primärvårdsförvaltningen samt två enheter inom psykiatrin. Totalt 23 vårdenheter. 21 av dessa är i offentlig drift, två i privat. Flera av frågorna i enkäten har ett visst svarsbortfall då alla respondenter inte valt att svara på alla frågor. 5.1 Sammanställning av svar på enkät och vid intervjuer Styrdokument och arbetssätt för hantering av remisser I vår granskning har inte påträffats några landstingsövergripande dokument med riktlinjer för remisshantering inom Landstinget i Kalmar län. För elektroniska remisser gäller för hela landstinget de regler och rutiner som lagts fast i Cosmic. Dessa styr processerna för hantering av remisser och definierar vad som skall dokumenteras i en remiss. Alla enheter har fått anpassa sina rutiner till Cosmic men det finns också utrymme för lokala variationer. Svarsutfall huruvida respondenterna anser att det finns skriftliga riktlinjer för hantering av remisser i landstinget: Ja 14 Nej 2 Vet ej 5 Svarsutfall huruvida respondenterna anser att det finns skriftliga riktlinjer för hantering av remisser i verksamheten: Ja 18 Nej 4 Vet ej 0 Inom psykiatrin har enligt uppgift varje basenhet sina specifika rutiner. Remisser skickas normalt i Cosmic. Mest bekymmer noteras med interna remisser. Vid Psykiatri Söder bedöms alla inkomna remisser av en specialistgrupp med läkare och administratörer som träffas tre gånger per vecka Diagnostiskt centrum har enligt uppgift lokala riktlinjer som dokumenterats i metodbok. Vid Oskarshamns sjukhus redovisas att remisshantering generellt sker enligt riktlinjerna i Cosmic. Vid Ortopedkliniken finns därutöver lokala rutiner för remisshantering. Vid Västerviks sjukhus redovisas att enheterna för rehabilitering och geriatrik arbetar enligt landstingets riktlinjer och tillämpar lathund för hantering av remisser. Medicinkliniken vid sjukhuset tilllämpar lokala rutiner för remisshanteringen. 9 (19)
10 5.1.2 Dokumenterade rutiner för ansvarsfördelning och kommunikation Rätt att utförda remisser Någon tydligt uppgift om regler för vem eller vilka som får utfärda remisser har inte redovisats vid intervjuer eller i överlämnade dokument. För remisser som skickas i Cosmic fordras dock enligt vad som redovisats tidigare att ansvarig läkare signerar remissen. De reglerna definierar därmed också vilka som har rätt att utfärda remiss. Regeln om att läkare ska signera remiss tillämpas dock inte strikt. Det förekommer att sekreterare signerar remisser för att påskynda hanteringen av ärendet. Det anges då att signering inte gjorts av läkare Registrering av remisser Svarsutfall huruvida respondenterna anser att rutin för ankomstregistrering fungerar: Inte alls 0 Delvis 0 Till stor del 6 Fullständigt 16 Kontrollen av ankomstregistrering sker automatiskt i Cosmic eller genom manuella rutiner/manuell hantering. Svarsutfall huruvida respondenterna anser att det finns skriftliga rutiner för hur remissvaren ska sändas: Ja 14 Nej 6 Vet ej 2 Svarsutfall huruvida respondenterna anser att dessa rutiner kända i verksamheten: Ja 14 Nej 1 Vet ej Bevakning av att remissvar kommer in respektive sänds i godtagbar tid I enkäten frågar vi om det finns rutiner för bevakning av att remissvar kommer in respektive sänds i godtagbar tid samt om det finns dokumenterade rutiner för detta. Svaren redovisas i sammanställningen nedan. Frågeställning Svarsalternativ Ja Nej Ej svar Summa Sker bevakning av att svar kommer in i godtagbar tid Finns skriftliga rutiner för sådan bevakning Sker bevakning av att svar ges i godtagbar tid Finns skriftliga rutiner för sådan bevakning Kommentarer som kommer fram i enkätsvaren är önskemål om bättre möjligheter att följa remissens gång. Framförallt betonas behovet av en automatiserad möjlighet att se när remissen bedöms och när patienten är bedömd och omhändertagen. Det anses oklart vems patientansvar är när slutenvården inte skickar remissvar. Ofta ges en anvisning till patienten att kontakta remittenten om inte kallelse kommit inom viss tid, vilket kan för vissa patientgrupper som t ex multisjuka äldre bli svårt att klara av. 10 (19)
11 Rutiner för information till patienten Svarsutfall huruvida respondenterna anser att skriftlig information om remisshantering ges till patienten: Ja 3 Nej 13 Vet ej 5 På frågan om det finns skriftliga rutiner för hur den remitterande enheten och patienten ska få besked om när remissen mottagits respektive när den kommer att åtgärdas ges nedanstående svar: Frågeställning Svarsalternativ Information ges till remittent och patient om: Ja Nej Ej svar Totalt Att remissen mottagits När remissen kommer att åtgärdas I intervjusvar från företrädare för primärvården noteras att information till patienten lämnas vid personlig kontakt, vid besök eller per telefon. Företrädare för Oskarshamns sjukhus framhåller att remissbekräftelse normalt inte skickas då informationen om mottagningstid ofta når patienten tidigare än remissbekräftelsen. Detta framhölls även av företrädare för länssjukhuset i Kalmar. Egenremiss kan om så bedöms lämplig bli besvarad med brev till patienten. Vid intervjuer med företrädare för Västerviks sjukhus framhålls att vårdåtagandet mot patienten bör ses som en helhet. Det finns ingen anledning att skilja ut remisshanteringen när det gäller patientens delaktighet i vården Åtgärder om svar på remiss inte kan ges inom meddelad tid I enkäten har vi frågat om det vid enheterna finns skriftliga rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om svaret på en remiss inte kan ges inom meddelad tid, när svaret dröjer eller svaret uteblir. En sammanställning av de svar som lämnats på den här frågan redovisas i tabellen nedan. Frågeställning Svarsalternativ Åtgärder vidtas om svar på remiss: Ja Nej Vet ej Totalt inte lämnas inom meddelad tid dröjer uteblir Remissrutiner för utomlänspatienter, privata vårdgivare och pappersremisser I enkäten ställer vi frågan till verksamheterna hur remisshanteringen för utomlänspatienter fungerar, om det finns skriftliga rutiner för remisshantering av utomlänspatienter. Svarsutfall: fungerar remisshantering för utomlänspatienter: Inte alls 0 Delvis 1 Till stor del 14 Fullständigt 5 11 (19)
12 Svarsutfall: finns skriftliga rutiner för remisshantering av utomlänspatienter Ja 9 Nej 2 Vet ej 11 Svarsutfall huruvida respondenterna uppskattar i vilken omfattning pappers-remisser används inom verksamheten? Inte alls 7 Liten omfattning 14 Stor omfattning 1 Vid intervjuer med företrädare för primärvården redovisas att pappersremisser förekommer från enheter som inte är anslutna till Cosmic. För dessa ärenden finns dokumenterade rutiner. Inkommande pappersremisser scannas och förs in i journalen. Remissrutiner för utomlänspatienter, privata vårdgivare och pappersremisser fungerar tillfredsställande enligt intervjusvaren. Nackdelen är att dokumentationen måste överföras genom avskrift eller scanning. Företrädare för Oskarshamns sjukhus noterar att pappersremisser förekommer, främst från privata vårdgivare. I intervjuer vid Västerviks sjukhus noteras att korta remisser skrivs av med uppgift i journalen att så skett. Längre remisser skickas för scanning till journalarkivet. Då är remissen oåtkomlig under flera dagar. Remittenten kan inte se hur pappersremisser hanterats. Om en remiss försvinner är det ingen som uppmärksammar detta. Patienten uppmanas att bevaka ärendet. För psykiatrin noteras i intervjuerna att pappersremisser fungerar bra. Sådana remisser scannas in. Det kan förekomma viss försening innan de blir tillgängliga i journalen och kan bedömas. Det har hänt att pappersremisser försvunnit Egenremisser från patienter Svarsutfall huruvida respondenterna anser att reglerna för egenremisser är kända hos allmänheten: Inte alls 5 Delvis 14 Till stor del 2 Fullständigt 0 Svarsutfall hur respondenterna anser att egenremisser från patienter i praktiken fungerar: Inte alls 8 Delvis 7 Till stor del 2 Fullständigt 2 Vid intervjuer med företrädare för primärvården noteras att egenremisser i stort sett aldrig förekommer. I den mån så ändå sker hanteras ärendet på samma sätt som övriga remisser. Det kan vara så att egenremisser prioriteras lägre än remisser som skrivits av vårdpersonal. Patienter uppmanas ofta ordna remiss via distriktsläkare istället för att komma med egenremiss. Vid Oskarshamns sjukhus noteras att det förekommer en del egenremisser och att de förekommer oftare inom ortopedin. I dessa fall skickas information till patienten om vad som gäller för egenremiss. Alla egenremisser besvaras antingen med uppgift om mottagningstid eller med ett personligt brev till patienten. Egenremisser anses mindre lämpliga ur patientsäkerhetssynpunkt. Vid sjukhuset 12 (19)
13 görs inga insatser för att öka patienternas möjlighet att skicka egenremiss. Företrädare vid sjukhuset anser att egenremisser har dålig kvalitet. Det anses bättre att patienten kontaktar sin distriktsläkare. Medicinkliniken skulle inte kunna acceptera egenremisser utan att läkare har bedömt patienten. Vården har begränsade resurser och frågan är om hur vi ska förhålla oss till detta är vad som framhålls gällande egenremisser. Vid intervjuer vid Västerviks sjukhus noteras att egenremisser ofta brister i kvalitet. Det kan exempelvis saknas resultat av basala undersökningar. Det anses önskvärt att möjligheterna till egenremisser begränsas och att patienten kontaktar distriktsläkare för konsultation/undersökning och bedömning. Vid länssjukhuset i Kalmar förekommer egenremisser i mindre omfattning och de hanteras som övriga remisser. Vid intervjuer med företrädare för sjukhuset noteras att egenremisser har olika kvalitet. Företrädare för Hudkliniken vid sjukhuset redovisar goda erfarenheter av egenremisser medan andra kliniker ser egenremisser som en stor patientrisk och något som enbart belastar sjukvården Svårast att bedöma är de egenremisser där patienten beskriver klassiska trötthetssymptom och andra diffusa symptom. Det är svårare att följa egenremissens väg i vården. För att säkerställa hanteringen av egenremisser uppmanas patienten att vara aktiv och bevaka sin remiss. Vid intervjuer med företrädare för psykiatrin framhålls att egenremisser förekommer i hög grad. Det händer ofta att patienter ringer själva och detta betraktas då som egenremiss. Inom psykiatrin finns en egen sjukvårdsupplysning som är bemannad med specialistsjuksköterska. Alla inkomna samtal går till denna sjuksköterska under kontorstid. Det är enligt uppgift upp till denna sjuksköterska att bedöma om samtalet/remissen är ett ärende för psykiatrin. Om så är fallet skriver sjuksköterskan en remiss till psykiatrins remissgrupp. Detta förfarande har nu praktiserats i cirka fem års tid och uppges fungera bra. Efter kontorstid går dessa samtal till psykiatriakuten vilket var praxis innan sjukvårdsupplysningen inrättades. Inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) är merparten av remisserna egenremisser i den meningen att föräldrar eller ungdomar själva kontaktar BUP för konsultation Kontroll av att remisser och remissvar inte skickas utan att ansvarig läkare signerat Svarsutfall huruvida det finns kontroll av att remisser inte sänds utan att ansvarig läkare har signerat dem: Ja 14 Nej 4 Vet ej 2 Svarsutfall huruvida det finns kontroll av att remissvar inte sänds utan att ansvarig läkare har signerat dem: Ja 19 Nej 2 Vet ej 1 Enligt uppgift ger inte Cosmic signal på att remisser ligger kvar osignerade och särskilda rutiner för att bevaka att remisser går iväg i tid kan behövas. Det har medfört att en praxis har etablerats inom psykatrin att sekreterare getts möjlighet att signera en remiss för att få i väg den. Det anges då att remissen inte är signerad av läkare. Är mottagaren tveksam till något i remissen kontaktas den läkare som har skrivit remissen. Enligt uppgift förekommer även inom akutmottagning vid Länssjukhuset i Kalmar att remissvar skickas iväg osignerat. 13 (19)
14 Reservrutiner för remisshantering när IT-stödet inte fungerar Svarsutfall huruvida det finns skriftliga rutiner för remisshantering om IT-stödet för remisser inte fungerar: Ja 14 Nej 2 Vet ej 5 Vid intervjuer med företrädare för primärvården redovisas att reservrutiner finns för remisshantering när IT-stödet inte fungerar. För några år sedan inträffade ett stort serverhaveri strömbrott i landstinget. Sedan dess har primärvården tagit fram rutiner för hur verksamheterna ska agera vid problem med IT system. Sådana rutiner finns vid varje enhet. I dag förbereder sig Hälsocentralerna dagen innan genom att dra ut besökslistor. Diktafon finns i reserv. Också vid Oskarshamns sjukhus noteras att det finns reservrutiner och handlingsberedskap vid brister i IT-stödet. Översyn av förhållningssätt och rutiner har gjorts utifrån en allvarlig incident förra årets vid medicinkliniken. Remissen skickades i väg till Länssjukhuset i Kalmar med Cosmic men försvann till följd av dålig bevakning av utgående remisser. Efter detta har rutiner införts för att bevaka att remiss har gått iväg. Vid intervjuer med företrädare för Västerviks sjukhus noteras att kitt finns som fungerar för båda akuta och planerade fall i de fall då IT systemet stängs ned. Besökslistor tas fram dagen innan på mottagningen. Vid planerad nedstängning finns journalen tillgänglig i läskopia. Även vid Länssjukhuset i Kalmar finns kända rutiner för hur planerade och akuta nedstängningar av IT-systemen ska hanteras. Enheten för klinisk fysiologi vid Diagnostiskt centrum har enligt uppgift rutiner för att dra ut pappersremisser för två dagar framåt, och från sjukhus. Övriga enheter inom Diagnostiskt centrum har manuella reservrutiner. I intervju med företrädare med psykiatrin ges inget tydligt svar om reservrutiner finns för hantering av att IT systemet inte är tillgängligt Hantering av remisser vid ordinarie befattningshavares frånvaro I stort sätt alla svaranden, både gällande remisser och remissvar menar att ersättare finns vid frånvaro för att remissen/remissvaret inte ska bli liggande, vilket bekräftas även vara praxis i samtal med företrädare för vården Feladresserade eller otillräckligt adresserade remisser Av 23 svarande anger sju att inga remisser skickas i retur. Femton anger att 1-20 procent av remisserna skickas i retur och en anger returfrekvensen till procent. Det vanligaste svaret på frågan hur feladresserade eller otillräckligt adresserade remisser hanteras är att de avvisas och skickas tillbaka till avsändaren. I brådskade fall tas telefonkontakt för att klara upp ärendet. Vid intervjuer med företrädare för primärvården uttrycks missnöje med sjukhusens sätt att skicka tillbaka remisser till remittenten när det bedöms att remissen bör behandlas av annan klinik. Det vore bättre att skicka remissen till rätt klinik och informera remittenten om detta. Företrädare vi har intervjuat vid sjukhusen uppger att Cosmic inte tillåter att remiss skickas vidare till annan verksamhet. 14 (19)
15 Möjlighet för patient och vårdpersonal att följa remissens väg genom vården Svarsutfall om det går det inom verksamheten att följa remissens fortsatta väg genom vården: Inte alls 2 Delvis 3 Till stor del 10 Fullständigt 7 Vid intervjuer med företrädare för primärvården redovisas att vårdpersonalen kan följa elektroniska remisser genom Cosmic. För närvarande finns inte möjlighet för patienten att följa remissen genom vårdprocessen. Ett mål är att samtliga patienter ska ha denna möjlighet år Patienten kan alltid följa processen indirekt genom att ta kontakt med primärvården eller sjukhuset. Vid intervjuer med företrädare för sjukhusen och psykiatrin noteras samma svar. Vårdpersonalen kan följa remissen och patienten kan genom att kontakta den remitterande enhet få svar på var remissen befinner sig Förbättringsarbete och uppföljning Systematiskt förbättringsarbete för säkrare remisshantering Svarsutfall huruvida det görs uppföljning och utvärdering av hur remisshantering fungerar: Ja 17 Nej 3 Vet ej 2 Svarsutfall huruvida det registreras brister i remisshantering i avvikelsesystemet Lisa? Ja 19 Nej 0 Vet ej 3 I kommentarer till enkätfrågorna hänvisas oftast till landstingets system för avvikelsehantering. Bland områden som behöver förbättras framhålls att hanteringen av remisser i Cosmic uppfattas som krånglig. Vid intervjuer med företrädare för primärvården framhålls att det pågår ett systematiskt förbättringsarbete som även innefattar remisshanteringen. Det är ett arbete som samtliga anställda deltar i. Avvikelser som innebär risker för patienten kan ge anledning till revidering av rutiner och remisshanteringsprocessen. Vid intervjuer inom Diagnostiskt centrum framhålls betydelsen av att eliminera manuella delar av rutinerna. Det är en säkerhetsrisk att växla mellan olika system Uppföljning och analys av remisshanteringen ur ett riskperspektiv Svarsutfall hur väl det anses att bevakning av utgående remisser fungerar: Inte alls 3 Delvis 5 Till stor del 5 Fullständigt 8 Jämför även med redovisningen under avsnitt om bevakning av remisser. 15 (19)
16 Enligt uppgift vid intervjuer genomförs årlig uppföljning av befintliga riskanalyser inom områdena klinisk kemi och mikrobiologi. Inom psykiatrin uppges att bevakning sker genom statistik över inkomna remisser och genom revideringar av rutiner och processer inom remisshanteringen som kan vara föranledda av avvikelser. 6 SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Vår sammanfattande slutsats är att Landstinget i Kalmar län till stor del får anses ha ändamålsenliga och säkra rutiner för hantering av remisser, men brister föreligger på en del områden som medför onödigt resurskrävande hantering av remisser och kan innebära risker för patientsäkerheten. De insatser som görs för att utforma säkra rutiner och processer för remisshantering är väsentliga för att uppnå Landstingets mål att 2014 ha Sveriges säkraste hälso- och sjukvård men vi har inte kunnat finna någon tydlig målsättning med utveckling av remisshanteringen kopplat till detta mål. 6.1 Utveckling av system för ledning, kontroll och uppföljning Säker hantering av remisser är en process av många kliniska processer i vården för att uppnå hög kvalité och god patientsäkerhet. Remisshanteringsprocessen ingår som en del av landstingets och sjukhusens ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Arbetet med ledningssystem på övergripande nivå inom Landstinget i Kalmar län förefaller ha avstannat vilket påverkar arbetet med ledningssystem på verksamhetsnivå. Intervjuade företrädare för sjukhus och primärvård ser det som angeläget att landstingets arbete med ett övergripande ledningssystem för kvalitet oh patientsäkerhet fortsätter och förstärks. Arbetet med processutveckling har kommit igång och genomförs i överensstämmelse med Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet. Landstinget har identifierad sex processer som prioriteras i det fortsatta utvecklings och förbättringsarbetet och arbetet med utveckling av ett ledningssystem för landstinget. Roller och ansvar för arbetet har definierats och stöd för utvecklingsarbetet har etablerats. Det vill vara av stor vikt att arbetet med utveckling av ett ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete fortskrider på landstingsövergripande nivå och även inom respektive sjukhus. Sjukhusen och primärvården i Landstingest i Kalmar län bedriver ett systematiskt och strukturerat arbete med utveckling av system för egenkontroll som från och med sommaren 2013 kommer att vara i drift vid samtliga sjukhus och primärvårdsenheter. Resultatet av den egenkontroll som behandlas i samband med kvalitetsronder kommer att publiceras på respektive verksamhets interna webb-plats så att alla medarbetare kan ta del av materialet. Detta arbete genomförs också i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter. Vi vill betona vikten av att arbetet med utveckling av landstingets ledningssystem fortsätter och implementeras så att sjukhusen och primärvården kommer igång med utveckling av eget ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete vilket också ligger i linje med Socialstyrelsens föreskrifter. 6.2 Riktlinjer för utformning och hantering av remisser I Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2004:11 om remisshantering stadgas att vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser skall utformas och hanteras. I Landstinget i Kalmar län har landstingsstyrelsen ansvar för att säkerställa att regler och författningens regler följs. Landstingsstyrelsen ska enligt kommunallagen övervaka den ekonomiska förvaltningen, att nämnderna bedriver sina verksamheter i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige bestämt, att lagar och förordningar följs och att medel används ändamålsenligt. Vid jämförelse med förhållandena hos andra sjukvårdshuvudmän har vi kunnat konstatera att vissa valt att utforma generella regler för remisshanteringen som bygger på att samma regler och rutiner 16 (19)
17 ska tillämpas oavsett vem som är remittent och oavsett om mottagaren finns inom primärvård, privat verksamhet eller sjukhus. Ett sådant förfaringssätt kan ge större stadga åt remisshanteringen samtidigt som det minskar behovet av specifika lokala utvecklingsinsatser. Vi har inte i den här granskningen funnit några centrala riktlinjer som avser att säkerställa att det inom landstinget finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras. Landstingets Cosmicgrupp har tagit fram riktlinjer för hur hantering av elektroniska remisser ska gå till. Utifrån dessa riktlinjer har varje verksamhet beskrivit hur remisser ska hanteras. Det förekommer således många olika rutiner inom landstinget för hantering av remisser och många verksamhetschefer har fått lägga tid och resurser på att ta fram dessa rutiner. Avsaknad av generella riktlinjer för utveckling av säkra rutiner för remisshantering betyder således inte att sådana rutiner saknas vid de granskade enheterna. I vår enkät uppger 18 av 22 svarande att de har skriftliga rutiner för hantering av remisser. Vid granskningen har vi funnit många goda exempel på utvecklings och förbättringsarbetet när det gäller remisshantering men utformningen av dessa rutiner är beroende av intresse och erfarenheter vid respektive enheter. I en del fall är dessa insatser en konsekvens av incidenter eller allvarliga avvikelser i remisshanteringen som inneburit risker för patientsäkerheten. 6.3 Befogenheter och ansvar i remisshantering Enligt Socialstyrelsens föreskrift ska remisser hanteras av personal med formell och reell kompetens för uppgiften. I Cosmic finns en tvingande regel att en remiss inte kan skickas iväg innan ansvarig läkare signerat den. Det ger en formell garanti för att kraven på kompetens uppfylls vid elektroniska remisser. Motsvarande säkerhetsrutin finns även för hantering av pappersremisser. Som redovisats tidigare i den här rapporten tillämpas dock undantag från regeln om läkares signatur på elektroniska remisser eller remissvar som innebär att sekreterare tillåts utfärda sådan signering för att påskynda ärendet. Vi bedömer att detta kan utgöra en risk för patientsäkerheten och menar att tydliga regler bör utformas för när sådana undantag kan accepteras och hur adekvat efterkontroll kan göras. För att uppfylla regelverket i Socialstyrelsens föreskrift erfordras därutöver tydliga riktlinjer för befogenheter och ansvar vid hantering av pappersremisser. 6.4 Bevakning och uppföljning av remisser I Cosmic finns möjlighet att bevaka och följa upp remisser. Denna möjlighet är dock begränsad till en tidrymd om sex veckor. Det anses vara för kort tid för att ge tillfredsställande säkerhet. För att säkerställa att inga remisser förbises görs därför idag i stor utsträckning manuella kontroller. Någon bevakning av att remisser inte blir liggande utan att sändas iväg finns inte i Cosmic. För sådan bevakning fordras manuella rutiner. I vår enkät uppger ungefär hälften att de inte har några rutiner för bevakning av att remissvar kommer i in godtagbar tid. Bevakning av att svar ges i godtagbar tid har två tredjedelar av de svarande enligt uppgift. Skriftliga rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om svar på en remiss inte kan ges inom meddelad tid redovisas av ungefär två tredjedelar av de svarande. Det förekommer enligt intervjusvar att patienten som en extra säkerhetsåtgärd uppmanas att själv bevaka sin remiss och höra av sig om svar eller annat besked dröjer längre än väntat. Sammantaget bedömer vi att de uppgifter som kommit fram i vår granskning indikerar ett tydligt behov av stramare regler för bevakning och uppföljning av remisser för att säkerställa att dessa hanteras på ett patientsäkert och effektivt sätt. Det är inte acceptabelt att överlåta det ansvaret åt patienten. 17 (19)
18 6.5 Reservrutiner när IT-stödet inte fungerar I vår enkät svarar 14 av 21 enheter att reservrutiner för remisshantering finns för tillfällen då ITstödet inte fungerar. I intervjusvar redovisar flertalet enheter att sådana rutiner tagits fram. Att döma av det material som redovisats i vår granskning förefaller dessa rutiner i en del fall vara tämligen resurskrävande. I samtliga fall utgör de lokala anpassningar som baseras på varje enhets eget intresse och kompetens. Vi menar att det bör vara ett ansvar på övergripande nivå inom landstinget att fungerande reservrutiner finns tillgängliga och är testade för alla de funktioner som är beroende av IT-systemen. Det bör inte vara ett ansvar för användarna att utforma sådana säkerhetssystem. 6.6 Möjligheter att följa remissens väg Vårdpersonalen kan följa remissens väg när den hanteras i Cosmic. Motsvarande möjligheter finns inte för pappersremisser. I enkätsvaren redovisas önskemål om bättre möjligheter att följa remissens gång. Framförallt betonas behovet av en automatiserad möjlighet att se när remissen bedöms och när patienten är bedömd och omhändertagen. Det anses oklart vems patientansvar är när slutenvården inte skickar remissvar. Ofta ges en uppmaning till patienten att kontakta remittenten om inte kallelse kommit inom viss tid. Ett mål för landstinget är att samtliga patienter ska ha möjlighet att följa remissens gång år Någon sådan möjlighet finns inte för närvarande. För sådana uppgifter är patienten hänvisad till att ta kontakt med vårdpersonalen för information om remissen. I dag arbetas intensivt inom Landstinget i Kalmar län för att patienten ska få tid inom vårdgarantins ram. Arbetet med hantering av remisser och ge information till patienten har som fokus att så snabbt som möjligt ge patienten tid för besök hos specialist eller för behandling. Information till patienten att remiss har mottagits prioriteras inte. Vårdens resurser bedöms användas mer ändamålsenligt om verksamheterna riktas in på att uppfylla vårdgarantin. Vid intervjuer framhåller företrädare för verksamheterna att patientens främsta önskemål är att få information om huruvida behandling kan ges och när det i så fall kan ske. 6.7 Utomlänsremisser och pappersremisser Alla remisser som skickas från vårdgivare utanför landstinget, från privata vårdgivare och från företagshälsovården samt de remisser som landstingets verksamheter skickar till Universitetssjukhuset i Linköping hanteras som pappersremisser. För att säkerställa att mottagaren har fått sådana remisser har några verksamheter som praxis att faxa och ringa till mottagande enhet samtidigt som pappersremissen skickas per post. Hantering av pappersremisser är mer resurskrävande än hantering av elektroniska remisser och medför sämre patientsäkerhet. Remisser kan försvinna eller försenas och konsekvensen blir att patienten får vänta onödigt länge och förlorar värdefull tid i undersökning och behandling. De verksamheter som ingår i granskningen har var och en olika praxis för att uppnå tillfredställande säkerhet vid hanteringen av pappersremisser, men flera fall har redovisats där remisser försvunnit och patienten råkat ut för skada. Vi bedömer att det är en angelägen uppgift för landstingets ledning att tillse att tydligt och patientsäkra rutiner för hantering av pappersremisser och utomlänsremisser tas fram. 6.8 Egenremisser Sjukhusen och primärvården informerar enligt vad vi funnit vid vår granskning inte medborgarna aktivt om möjligheten att vända sig till vården med egenremiss. Möjligheterna att få kontakt med vården genom egenremiss varierar mellan klinikerna. Ortopedkliniken vid Länssjukhuset i Kalmar har en särskild blankett för egenremisser som patienterna kan använda för att beskriva sina besvär. Patienter som själva kommer till sjukhusens akutmottagningar räknas inte som patienter med egen- 18 (19)
19 remiss utan tas om hand vid sjukhuset även om tillstånden med fördel kunde hanteras inom primärvården. Hantering av oseriösa och dåligt underbyggda egenremisser kräver enligt intervjusvaren betydande resurser från vården för att ta emot och åtgärda patientens önskemål om vård. Det förhållningssätt och synsätt som den somatiska vården i Landstinget i Kalmar tillämpar vad gäller egenremisser bedömer vi som patientsäkert och resurseffektivt. Vi bedömer också att patienter som har behov av att nyttja psykiatrins resurser ska kunna göra det genom att skicka egenremiss då denna verksamhet utgår ifrån vad patienten upplever vara problemet och inte hur en läkare har uppfattat det för att sedan skriva en remiss. Även för patienter som har olika hudproblem bedöms egenremisser ha ett värde och det förefaller fungera bra just för denna patientgrupp i Landstinget i Kalmar län. 19 (19)
Remisser i vården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Remisser i vården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-03-19 13REV40 2(11) Sammanfattning Landstingets revisorer har under 2010 granskat landstingets hantering av remisser. Syftet med denna uppföljande
Läs merRiktlinje över remissrutiner inom LiÖ
över remissrutiner inom LiÖ Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium
Läs merRiktlinje över remissrutiner inom Region Östergötland
Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 2 2014-11-10 2015-11-10 Uppdaterat dokument Martin Magnusson, utvecklingsschef Bo Orlenius,vårddirektör, objektägare
Läs merRemissrutiner inom Region Östergötland
Inledning Med remiss avses handling om patient som utgör beställning av tjänst eller begäran om övertagande av vårdansvar. Remiss omfattar således även remisser till olika laboratorium och röntgen, förutom
Läs merRutin Process: Område: Giltig fr.o.m: Giltig t.o.m: Faktaägare: Fastställd av: Revisions nr: Identifierare: 1 Innehåll
Rutin Process: 3.1.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Remiss Giltig fr.o.m: 2018-04-23 Faktaägare: Magnus Järvholm, ordförande i förvaltningsgrupp remiss Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso-
Läs merGod remisshantering. för läkare och patient. Åsa Wramdemark ST-läkare. Primärvården Södra Bohuslän. FoU-arbete 2010
God remisshantering för läkare och patient ST-läkare Primärvården Södra Bohuslän FoU-arbete 2010 Handledare: Mille Milacovic, Mölnlycke VC God remisshantering för läkare och patient Inledning En patient
Läs merPatientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende rörande en man som väntat åtta år på en operation.
Handläggare: Agneta Calleberg Mats Haapanen 1 (3) PaN 2015-09-17 P 9 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-08-26 PaN 1210-0436549 K 2268-2012 Principärende Väntat tio år på operation Ärendet Patientnämnden behandlade
Läs merRemiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen
Regelverk Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen Grunden för en god vård innebär en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, patientfokuserad, säker, effektiv och jämlik vård som ges i rimlig
Läs merRemiss inom hälso- och sjukvård
Regional medicinsk riktlinje Remiss inom hälso- och sjukvård Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HS 2018-00079) giltigt till februari 2020. Utarbetad av funktionsgrupp chefläkare. Syfte Syftet
Läs merSvar på revisionsskrivelse med anledning av granskning av landstingets remisshantering
LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Föredragningspromemoria Produktionsstyrelsen 2012-02-20 31 Dnr PS 2012-0018 Svar på revisionsskrivelse med anledning av granskning av landstingets remisshantering Förslag till
Läs merOm Remisshantering inom Stockholms läns landsting
Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting Regelverket för remisshantering Definitionen av en remiss är, enligt SOSFs 2004:11, ett dokument angående en patient som innehåller en beställning av en
Läs merRutiner för remisshantering
Upprättad av: Giltighetstid Fastställd av Version nr Dokumenttyp U Söderström M Burström, PE Legrell. 20130701-20141231 Folktandvårdens ledningsgrupp 1 Riktlinjer FOLKTANDVÅRDEN Rutiner för remisshantering
Läs merÅterföring. Remisshantering
Handläggare: Renate Cremer PaN 2013-09-19 P 10 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-09-04 PaN V1112-0487558 PaN V1112-0488858 PaN V1112-0503458 PaN V1206-0255458 PaN V1207-0303458 PaN V1207-0303558 Återföring Remisshantering
Läs merJournalföring. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2014-09-03 14REV50 2(10) Sammanfattning Landstingets revisorer granskade området senast under 2011. Granskningen visade bland annat att de förekom
Läs merNämnden beslöt att begära skriftlig återföring i ärendet senast den 31 december 2014.
Handläggare: Agneta Calleberg 1 (2) PaN 2015-03-06 P 6 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-02-11 PaN 1401-00020-30 1403-01455-30 Återföring Problem att få remissvar vid införd spärr i journalsystem Ärendet Patientnämnden
Läs merREVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Norrbottens läns landsting. Juni Hans Rinander.
REVISIONSRAPPORT Remisshantering Norrbottens läns landsting Juni 2002 Hans Rinander www.komrev.se Innehållsförteckning Fel! Bokmärket är inte definierat. 2. Metod... 3 3. Landstingets remissgaranti...
Läs merFör elektroniska remisser skannas remissbekräftelsen. Denna återfinns som separat dokument och kan inte kopplas till remissen.
Lathund AsynjaVisph Bilaga till Riktlinje Remisshantering Följande arbetsuppgifter skall göras av sekreterare eller annan utsedd person för varje enhet i AsynjaVisph som hanterar remisser. För Närhälsan
Läs merRevision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård
Revision av registreringar inom psykiatrisk öppenvård Barn- och ungdomspsykiatri Beroendevård Vuxenpsykiatri Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2011-10-19 Diarienummer: HSN1103-0243
Läs merPatientnämnden behandlade vid sammanträde den 19 september 2013 ett principärende gällande brister i remissbevakning.
Handläggare: Renate Cremer 1 (4) PaN 2014-06-03 P 7 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-05-09 PaN V1211-04982-58 PaN V1211-05199-58 Återföring Brister i remissbevakning Ärendet Patientnämnden behandlade vid sammanträde
Läs merLedning och styrning av sjukskrivningsprocessen
1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så
Läs merRevisionsrapport Remisshantering Landstinget Värmland Margaretha Larsson Malou Olsson Lars-Åke Ullström
www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson Malou Olsson Lars-Åke Ullström Remisshantering Landstinget Värmland Remisshantering Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Uppdrag... 3 1.1. Revisionsfråga...
Läs merGranskning av landstingets hantering av personuppgifter
Granskning av landstingets hantering av personuppgifter Rapport nr 25/2012 Februari 2013 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...
Läs merGranskning av behörigheter till journalsystemet
Granskning av behörigheter till journalsystemet Rapport nr 18/2015 Februari 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 61:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER...
Läs merDenna anvisning är avsedd att fungera som stöd för att få en enhetlig remisshantering inom Norrbottens läns landsting.
Styrande dokument Regeldokument Anvisning Sida 1 (6) Remisser Bakgrund Lagrum och styrande förutsättningar Enligt Socialstyrelsens föreskrift 2004:11, Ansvar för remisser för patienter inom hälso- och
Läs merÄrende- och dokumenthantering
www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs merRutin för remisshantering God klinisk praxis
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Landstinget i Värmland 2.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Stabschef Hälso- och sjukvårdsstaben Hälso- och sjukvårdschef
Läs merLandstinget i Kalmar län. Granskning av remisshantering. KPMG AB Antal sidor:19
Granskning av remisshantering KPMG AB 2016-11-29 Antal sidor:19 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2 1.1 Rekommendationer
Läs merRiktlinjer vid remisshantering inom Primärvård ÖLL
Version nr Diarie nr År/löp nr 2 09OLL3397 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Riktlinjer vid remisshantering Primärvård 091201 Upprättad av (befattning,
Läs merUtvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för
Läs merGranskning av remissprocessen komplettering
2017-09-07 RJL2017/954 Förvaltningsnamn Nämnden för Folkhälsa och sjukvård Granskning av remissprocessen komplettering Remissflödet till specialistsjukvården 2013 tom augusti 2017 Remissflödet till primärvården
Läs merKommunens ansvar för hälso- och sjukvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och
Läs merBESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren
/(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland
Läs merRiktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas
Läs merInformationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs merMeddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,
Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering, huvudmän i enskild verksamhet
Läs merMAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall
MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon
Läs merPatientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merREVISIONSRAPPORT. Remisshantering. Förstudie. Landstinget Halland. November Christel Eriksson
REVISIONSRAPPORT Förstudie Remisshantering Landstinget Halland November 2003 Christel Eriksson www.pwcglobal.com/se www.komrev.se Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1. Bakgrund...4 2. Metod och genomförande...4
Läs merProjektplan Samordnad vårdplanering
1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård
Läs merGranskning år 2015 av patientnämnden
Granskning år 2015 av patientnämnden Rapport nr 20/2015 Mars 2016 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 21:2 2015 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 1.1. REKOMMENDATIONER... 3 2. BAKGRUND...
Läs merREVISIONEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PATIENTEN I CENTRUM REMISSPROCESSEN VID AKADEMISKA SJUKHUSET. BDO Consulting Group AB
REVISIONEN LANDSTINGET I UPPSALA LÄN PATIENTEN I CENTRUM REMISSPROCESSEN VID AKADEMISKA SJUKHUSET BDO Consulting Group AB FÖRORD BDO Consulting Group AB BDO Consulting Group AB har av revisorerna i Landstinget
Läs merProjektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merGranskning av landstingets remisshantering
Landstingsdirektörens stab Kanslienheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-10 Landstingsstyrelsen Sida 1(1) Referens Diarienummer 160787 Granskning av landstingets remisshantering Förslag till beslut 1. Landstingsstyrelsen
Läs meratt anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal
Läs merFÖRSTUDIE REMISSHANTERING. Ansvarig: Jan-Olov Undvall
FÖRSTUDIE REMISSHANTERING Ansvarig: Jan-Olov Undvall Revisionsrapport 2 (13) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring 1.0 2012-06-18 Nyutgåva. Revisionsrapport 3 (13) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING...
Läs merRevisionsrapport Remissgarantin Norrbottens läns landsting Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor
Revisionsrapport Remissgarantin Maj 2010 Fredrik Markstedt, Revisionskonsult Hans Rinander, Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...1 2 Inledning...2
Läs merVårdgivare. Ärendet. Skälen för beslutet BESLUT Dnr / (5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV STOCKHOLM.
BESLUT 2019-09-11 Dnr 8.5-8865/2019-16 1(5) MediCheck AB Hälsingegatan 45 BV 113 31 STOCKHOLM Vårdgivare MediCheck AB Ärendet Tillsyn av det systematiska patientsäkerhetsarbetet vid MediCheck AB i syfte
Läs merLedningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9
Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 SOSFS 2011:9 träder i kraft..och ersätter 20120101 Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet
Läs merGranskning år 2012 av patientnämnden
Granskning år 2012 av patientnämnden Rapport nr 22/2012 Februari 2013 Jonas Hansson, Revisor, revisionskontoret Innehåll Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 3 2.1 Bakgrund... 3 2.2 Revisionsfrågor...
Läs merPM 2015:127 RVI (Dnr /2015)
PM 2015:127 RVI (Dnr 159-1175/2015) Förslag till föreskrifter om allmänna råd om behandling av personuppgifter och journalföring i hälso- och sjukvården Remiss från Socialstyrelsen Remisstid den 1 september
Läs merRiktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem
1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merLANDSTINGSREVISIONEN. Vård av äldre. Rapport nr 12/2016
Vård av äldre Rapport nr 12/2016 Januari 2017 Jonas Hansson, revisionskontoret Diarienummer: REV 12:2 2016 Innehåll 1 SAMMANFATTANDE ANALYS... 3 2 BAKGRUND... 4 2.1 REVISIONSFRÅGOR... 4 2.2 REVISIONSKRITERIER...
Läs mer1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument
1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04
Läs merPlan Ledningssystem för kvalitetsarbete
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet
Läs merRiktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende
Patientsäkerhetsberättelse Västravägens Stödboende År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merRevisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete
s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning
Läs merGunnar Dahlberg, Elma Tajic, Anders Wickberg, Annika Olsson
1 (5) 1 Syfte Syftet med instruktionen är att tydliggöra samverkan och ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting avseende akutläkemedelsförråd inom hemsjukvård och särskilda boenden i Västmanland.
Läs merLANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret Johan Magnusson. Bisysslor förstudie. Rapport 10-16
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2016-10-12 Johan Magnusson Rev/16026 Bisysslor förstudie Rapport 10-16 Bisysslor - förstudie Bakgrund Landstingets revisorer ansvarar för att genomföra årlig granskning
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...
Läs merRiktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter
Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.
Läs merÖvergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning
Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter
Läs merRiskbedömning i Landstinget Dalarna
Riskbedömning i Landstinget Dalarna Verksamhetsrevision Granskningsrapport 2012-10-05 BDO Consulting Group AB SAMMANFATTNING BDO Consulting Group AB har av Revisorerna i Landstinget Dalarna fått i uppdrag
Läs merVård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län
Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version
Läs merKvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015
VO Vårdnära administration och service 2016-03-20 1 (6) Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2015 VO Vårdnära administration och service Södertälje Sjukhus AB 152 86 Södertälje Organisationsnr: 556775-9922
Läs merSvar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-08-28 p 19 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-08-15 HSN 1206-0718 Handläggare: Ann Fjellner Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad
Patientsäkerhetsberättelse Hagavägens Gruppbostad År 2015 Datum och ansvarig för innehållet Lisbeth Lundvall 20160208 Mallen är anpassad av Ambea AB utifrån Sveriges Kommuner och Landstings mall KVALITETSAVDELNINGEN
Läs merSvar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och diagnos av neuropsykiatriska tillstånd (SoS Dnr 978/2008)
HSN 2009-01-27 p 11 1 (6) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-12-19 HSN 0811-1330 Handläggare: Eva Bohlin Svar till socialstyrelsen angående beslut gällande handläggning och
Läs merUppföljande granskning av landstingsstyrelsens kontroll över konstföremål
Uppföljande granskning av landstingsstyrelsens kontroll över konstföremål Rapport nr 07/2016 December 2016 Clara Wiklund, revisionskontoret Diarienummer: REV 25:2-2016 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Läs merRegelverk för remissens väg genom vården
HSN 2010-01-26 P 4 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-12-11 HSN 0911-1450 Handläggare: Stefan Strandfeldt Regelverk för remissens väg genom vården Ärendet Idag skickas
Läs merPatientsäkerhetsberättelse
Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad
Läs merPalliativ vård, uppföljning. Landstinget i Halland. Revisionsrapport. Mars 2011. Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor
Palliativ vård, uppföljning Landstinget i Halland Revisionsrapport Mars 2011 Christel Eriksson, certifierad kommunal revisor Innehåll Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Metod och genomförande... 4 Granskningsresultat...
Läs merSOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens
Läs merRutiner för avvikelsehantering och riskhantering
Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2018-07-03 Socialkontoret Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (2010: 659)
Läs merUppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna
Revisionsrapport Uppföljning av tidigare granskning avseende remisshantering inom landstinget Dalarna Landstinget Dalarna Augusti 2010 Margaretha Larsson (1) INNEHÅLL Sammanfattning...3 1. Inledning...5
Läs merRiktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun
Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig
Läs merSenaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merInformation om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)
Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merLAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR
LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE
Läs merPatientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB
Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merRemissregler i Västra Götalandsregionen 1/6. Remissregler i Västra Götalandsregionen
Remissregler i Västra Götalandsregionen 1/6 Remissregler i Västra Götalandsregionen Remissregler i Västra Götalandsregionen 2/6 Inledning En säker och effektiv hantering av er är nödvändig för en hög patientsäkerhet
Läs merGranskning av landstingsstyrelsens kontroll över ledningssystemet år 2016
Granskning av landstingsstyrelsens kontroll över ledningssystemet år 2016 Rapport nr 06/2016 December 2016 Eva Röste Moe, revisionskontoret Diarienummer: REV 14:2-2016 Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Läs merHur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson 2013-10-09
Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik Lärandemål Få förståelse för hur ett kvalitetssystem är uppbyggt Förstå hur kvalitetssäkringen fungerar i praktiken Hur kan man själv bidra till att upprätthålla
Läs merJournalföring i tandvården. Revisionsrapport. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret
Journalföring i tandvården Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2017-06-14 17REV24 2(11) Sammanfattning Syftet med att föra patientjournal är i första hand att bidra till en god och säker vård av patienten.
Läs merRutin för avvikelsehantering
1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson
Läs merRiktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun
Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun Ett normerande dokument som Omsorgsnämnden fattade beslut om 30 augusti 2018, och som Äldrenämnden fattade beslut om 27 september 2018 Dokumentnamn Fastställd
Läs merUppföljande granskning av utbetalda ersättningar i Hälsovalet DECEMBER 2015
REV 29:2-2015 PROMEMORIA Uppföljande granskning av utbetalda ersättningar i Hälsovalet DECEMBER 2015 Susanne Hellqvist, revisionskontoret Västerbottens läns landsting Innehåll 1. SAMMANFATTANDE ANALYS...
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering
Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR
Läs merPatientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna
Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2017 Diarienummer: RS170819 2018-01-11 Patrick Överli Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet Ortopedspecialisternas mål med patientsäkerhetsarbetet
Läs merErfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna JM/AM 2010-12-23 Rev/10042 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen Rapport 6-10 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2010-12-23 2 Erfarenhet och kunskap från avvikelserapporteringen
Läs merRiktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.
2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger
Läs merKontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor
Kontroll av legitimation vid anställning av läkare och sjuksköterskor Revisionsrapport LANDSTINGETS REVISORER 2016-04-13 15REV80 2(9) Sammanfattning Övergripanden syfte/revisionsfråga är att granska och
Läs merRiktlinjer för verksamhetschef samt medicinska ledningsuppdrag. Version: 1. Ansvarig: Landstingsdirektören
medicinska ledningsuppdrag Version: 1 Ansvarig: Landstingsdirektören 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av Datum 1. 2011-10-18 Nyutgåva Landstingsdirektören 2011-10-18 3(8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merSOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras
Läs mer