Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa
|
|
- Roger Berg
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Revisionsrapport Anders Törnqvist Christina Karlsson Johan Lidström Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa Sundsvalls kommun
2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning Inledning Bakgrund Revisionsfråga Revisionskriterier Metod och avgränsning Lagstiftning Samverkan Individuella planer Utredningstid Granskningsresultat Tydliga uppdrag och avgränsningar Tydlig ansvarsfördelning mellan nämnder och landstinget Strukturer stödjer en ändamålsenlig och sammanhållen vårdkedja Brister i vårdkedjan identifieras Aktgranskning... 9 Sundsvalls kommun
3 1. Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Sundsvalls kommun har granskat samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa. Syftet med granskningen har varit att bedöma om socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden i Sundsvalls kommun har en ändamålsenlig uppgiftsfördelning och samverkan med Landstinget Västernorrland beträffande vården av barn och ungdomar med psykisk ohälsa för att säkerställa en god tillgänglighet. Granskningen har resulterat i bl.a följande iakttagelser och bedömningar: att socialnämnden respektive barn- och utbildningsnämnden inte har fastställt ändamålsenliga mål och riktlinjer avseende samverkan mellan kommun och landstinget på operativ nivå. Bedömningen baseras på att nämnderna saknar nedbrutna mål och inte heller gör någon uppföljning rörande samverkan. att ansvarsfördelningen på övergripande nivå är tydlig men att på verksamhetsnivå är det varje enskilt ärende som styr arbetssättet. Bedömningen baseras på att socialnämnden inte tydligt definierat de olika vårdnivåerna och därmed inte tydliggjort vem som ansvarar för vad och när. att det saknas strukturer och arbetssätt som stödjer en sammanhållen vårdkedja. I huvudsak är det varje tjänsteman och dennes relationer som styr på vilket sätt ett ärende hanteras. Bedömningen baseras på att det saknas mål och riktlinjer antaget på verksamhetsnivå. att det saknas rutiner för hantering av eventuella brister i samverkan av enskilda ärenden inom socialnämndens verksamhetsområde. Hanteringen av avvikelser är tämligen okända och tillämpas inte i verksamheten. att det i många fall varit långa väntetider för den enskilde tills kontakt och/eller insatser från BUP kommit den enskilde till del. Det kan även ses som att samverkansformerna inte är tydligt strukturerade och att ansvarsfördelningen inte är helt tydlig på verksamhetsnivå. Vår sammanfattande bedömning är att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden inte har en tillräckligt ändamålsenlig uppgiftsfördelning och samverkan med landstinget beträffande vården av barn- och ungdomar med psykisk ohälsa för att säkerställa en god tillgänglighet. I syfte att utveckla verksamheten lämnar vi följande förslag: att konkreta mål och rutiner för uppföljning utarbetas. Detta för att kunna följa utvecklingen och insatsernas verkan och skapa en grund för analys och förbättringsåtgärder. Sundsvalls kommun 1 av 10
4 att socialnämnden tydliggör uppdraget och ansvarsfördelningen mellan verksamheter, med en tydligt definierad målgrupp, tydliga mål, uppföljning och utvärdering samt brukarfokus. att utveckla strukturerna för en sammanhållen vårdkedja föreslås att ledningssystem, rutiner och avtal utarbetas för att säkerställa en ändamålsenlig samverkansstruktur. att rutiner snarast upprättas och tillämpas för att rapportera eventuella brister i samverkan. Även rutiner för att tillvarata och lära av erfarenheter från avvikelser som sker i verksamheten bör upprättas inom både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden. att forum för samverkan på individnivå upprättas och att ansvarsfördelningen tydliggörs mellan samtliga samverkanspartner på samtliga nivåer. Sundsvalls kommun 2 av 10
5 2. Inledning 2.1. Bakgrund Socialstyrelsen har på nationell nivå konstaterat att det finns brister i samverkan mellan olika vårdgivare på både en övergripande nivå och på verksamhetsnivå. Ansvaret för vården av barn och ungas psykiska hälsa är delat mellan kommun och landsting. En väl fungerande samverkan mellan aktuella nämnder i kommunen och landstinget är av avgörande betydelse för kvalitén ur ett brukarperspektiv Revisionsfråga Har socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden en ändamålsenlig uppgiftsfördelning och samverkan med landstinget beträffande vården av barn- och ungdomar med psykisk ohälsa för att säkerställa en god tillgänglighet? Kontrollmål Den övergripande revisionsfrågan ska belysas utifrån bl.a. följande kontrollmål: Det finns tydliga uppdrag och avgränsningar mellan de olika vårdnivåerna (kommun och landsting) och mellan kommunens nämnder. Ansvarsfördelningen mellan kommunens nämnder och landsting är tydlig. Det finns strukturer som stödjer att det finns en ändamålsenlig och sammanhållen vårdkedja. Eventuella brister i vårdkedjan identifieras (väntetider etc.) så att åtgärder kan vidtas utan dröjsmål Revisionskriterier Utgångspunkten för granskningen har varit delar av Socialtjänstlagen (2001:453), Skollagen (2010:800) och Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Även Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFA 2011:9) samt interna styrdokument som exempelvis mål- och budgetdokument, reglementen, uppföljningsrapporter har legat till grund för granskningen Metod och avgränsning Granskningen avgränsas till att omfatta socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden och tidsmässigt främst till år Utifrån ett urval om tio personakter inom socialförvaltningen i Sundsvalls kommun där landstingets Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) varit inblandat har vi följt och kartlagt respektive ärende i vårdkedjan från kommunen där ärendet har initierats till de insatser BUP har genomfört. Sundsvalls kommun 3 av 10
6 Studier har skett av aktuella styrdokument (reglemente, instruktioner, avtal m.m.), intervjuer har gjorts med ett antal tjänstemän inom socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens förvaltningar. Intervjuer har gjorts med: - Verksamhetschef, socialtjänsten, stöd och behandling - Områdeschef, socialtjänsten, stöd och behandling - Chef för elevhälsan, barn- och utbildningsförvaltningen - Verksamhetschef, barn- och utbildningsförvaltningen, skolhälsovården - Enhetschef, socialtjänsten, barn och ungdom - Verksamhetschef, socialtjänsten, utredning - Tre socialsekreterare, socialtjänsten - Samordnare, Ungdomsrådgivningen Sundsvalls kommun 4 av 10
7 3. Lagstiftning Samverkan Insatser för barn och ungdomar med psykisk funktionsnedsättning befinner sig ofta i gränslandet mellan socialtjänst och hälso- och sjukvårdsinsatser. För att barn och unga med psykisk funktionsnedsättning i kombination med social utsatthet ska få sina behov av vård och stöd tillgodosedda krävs en fungerande samverkan med utgångspunkt i barnets eller den unges hela livssituation. Lagstiftningen ger dock inga närmare anvisningar kring hur ansvaret för och övergången mellan olika insatser ska fördelas mellan ansvariga huvudmän. Detta innebär att landstingen och kommunerna, såväl mellan sig som internt, har ett ansvar för att själva komma överens om hur gränsdragning ska ske och hur insatser ska samordnas. Enligt lagstiftningen framgår att socialnämnden bör utarbeta rutiner för samverkan enligt 3 kap. 4 och 5 och 5 kap. 1 a socialtjänstlagen (SoL) med bl.a. förskola, skola, hälso- och sjukvård, polis och åklagare på såväl övergripande nivå som grupp- och individnivå Individuella planer Enligt 3 f hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och 2 kap. 7 SoL har landstinget och kommuner en skyldighet att tillsammans upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten. Detta är en generell skyldighet som inte enbart omfattar personer med psykisk funktionsnedsättning. Skyldigheten att upprätta en individuell plan är inte heller avgränsad till vissa åldersgrupper eller till personer med stora och omfattande behov. Den individuella planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till att en individuell plan upprättas kan tas av den enskilde och/eller dennes närstående. Det är kommun och landsting som avgör om en individuell plan behövs men det bör bara vara i undantagsfall som den enskilde nekas en plan när han eller hon anser att det behövs en sådan. Om det redan finns en plan enligt en annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den, så länge samtliga föreskrivna krav för planen är uppfyllda. När det är möjligt ska planen upprättas tillsammans med den enskilde och om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det, ska närstående ges möjlighet att delta i arbetet med planen. Av planen ska det framgå vilka insatser som behövs och vilka insatser respektive huvudman ska svara för. I planen ska det också redovisas åtgärder som eventuellt ska vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen Utredningstid Av 11 kap. 2 andra stycket SoL framgår det att en utredning ska vara slutförd inom fyra månader. Detta bör även gälla en utredning som rör unga i åldern år. Av 11 kap. 5 SoL följer att den information som lämnas muntligt av sakkunniga eller referenspersoner ska dokumenteras. Handläggaren bör se till att den som lämnat uppgifter ges tillfälle att ta del av och bekräfta de uppgifter som har dokumenterats. En anteckning om detta bör göras i barnets personakt. Sundsvalls kommun 5 av 10
8 4. Granskningsresultat 4.1. Tydliga uppdrag och avgränsningar För att kommunerna och Landstinget i Västernorrlands län ska uppfylla grundkraven till prestationsmedel enligt överenskommelsen 2013 mellan staten och SKL, krävs en regional överenskommelse. Överenskommelsen och de övergripande rutinerna syftar till att tydliggöra gemensamma mål, ansvars- och resursfördelning. Målet är att den enskilde ska uppleva att bägge huvudmännens insatser sammantaget bidrar till en bibehållen eller förbättrad livssituation. I den regionala överenskommelsen Överenskommelse om samarbete och samordning mellan kommunerna och landstinget i Västernorrland för barn och unga som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa, MITTBUS framgår landstingets respektive kommunernas ansvar i frågor som rör barn och ungas psykiska hälsa. Dokumentet är länsövergripande och har undertecknats efter det att barnoch utbildningsnämnden godkände att förvaltningen ingår denna överenskommelse med landstinget och detsamma gjorde socialnämnden I dokumentet finns tydliga uppdrag och avgränsningar mellan de olika vårdnivåerna (kommun och landsting) avseende vilka insatser som räknas till bas- respektive specialistnivå. Dokumentet specificerar dock inte ansvaret på nämndnivå för Sundsvalls kommun. Därutöver finns en rutin upprättad gällande samarbetet mellan Individ- och familjeomsorgen (IFO) och Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Rutinen bedöms av de intervjuade som tydlig även om handläggare inte använder sig av den i sitt dagliga arbete. Rutinen är ej antagen av socialnämnden. Det finns även en dokumenterad rutin för samordnade insatser inom hälso- och sjukvården och Sundsvalls kommun. Dokumentet är odaterat och upprättad av socialförvaltningens ledningsgrupp. Vidare finns ett övergripande avtal mellan 6 kommuner i länet, åklagarmyndigheten, Polismyndigheten i Västernorrland samt landstinget rörande stödcentrum. Stödcentrums verksamhet syftar främst till att ge stöd på olika sätt till barn som varit utsatta för brott. Omorganisation har skett inom landstinget vilket har bidragit till att vissa avtal har fått rivas upp. Detta medförde att det istället skapades en avsiktsförklaring mellan parterna avseende samverkan och samarbete. Det finns inga mål upprättade rörande samverkan mellan skola, socialtjänst och landstinget på verksamhetsnivå. Det saknas en verksamhetsplan för 2013 för socialnämnden och det pågår ett arbete med att upprätta en verksamhetsplan för Barn- och utbildningsnämnden har antagit en verksamhetsplan för 2013 och Verksamhetsplanen baseras på det övergripande dokumentet Mål- och resursplan som antagits av kommunfullmäktige. Enligt de intervjuade så är den samverkan som sker mellan skolor och socialförvaltningen tillfredsställande. Om det uppstår gränsdragningsproblematik så löser verk- Sundsvalls kommun 6 av 10
9 samheten detta. Upplevelsen är att diskussionen gällande ansvarsfördelningen har minskat och blivit bättre och att ansvaret mellan skola och socialförvaltningen har blivit tydligare främst genom samarbetet med SKOLFAM (Skolsatsning inom familjehemsvården). Mellan skolan och BUP bedöms det vara en bra och tydlig ansvarsfördelning och det upplevs även finnas en respekt för respektive huvudmans uppdrag. Bedömning: Vår bedömning är att socialnämnden respektive barn- och utbildningsnämnden inte har fastställt ändamålsenliga mål och riktlinjer avseende samverkan mellan kommun och landstinget på operativ nivå. Bedömningen baseras på att nämnderna saknar nedbrutna mål och inte heller gör någon uppföljning rörande samverkan. För att utveckla uppdrag och avgränsningar föreslås att konkreta mål samt rutiner för uppföljning utarbetas. Detta för att kunna följa utvecklingen och insatsernas verkan och skapa en grund för analys och förbättringsåtgärder. Vidare bör de faktorer som försvårar samverkan identifieras och det bör finnas en strategi för att motverka dessa faktorer. Ett tydligt och systematiskt arbetssätt bedöms utveckla och förbättra samverkan positivt vilket ytterst kommer barn och unga till gagn Tydlig ansvarsfördelning mellan nämnder och landstinget Vid intervjuerna framkom att på övergripande nivå, Kommunförbundet Västernorrland och Landstinget Västernorrland, bedöms ansvarsfördelningen vara tydlig. Det saknas dock en känd gemensam lokal rutin/riktlinje/ överenskommelse på verksamhetsnivå gällande ansvarsfördelningen mellan nämnder och landstinget. Intervjupersonerna gav uttryck för att BUP många gånger avsäger sig uppdrag och det är även förekommande att BUP ej tar emot remisser om det finns sociala problem i familjen. Enligt de intervjuade är respektive huvudmans ansvar i processkedjan inte helt tydligt utan diskussioner förs i varje enskilt ärende. Bland de intervjuade upplevs det inte heller som tydligt vad som ingår i bas- respektive specialistnivå. Det framkommer även att det finns en osäkerhet angående vilka personer/tjänstemän som ska involveras i processen när diskussioner uppstår. Även de personer som arbetar med behandlingsinsatser inom kommunens verksamhet saknar ett forum där insatser till enskilda diskuteras vilket upplevs som en brist av de intervjuade. Vid intervjuerna framkom att Socialförvaltningen har utbildningsansvar och utbildar barn- och utbildningsförvaltningen i frågor rörande barn- och ungas psykiska hälsa. Utbildningarna sker kontinuerligt och rör bland annat anmälningsskyldigheten om barn som far illa eller riskerar att fara illa. Bedömning: Vår bedömning är att ansvarsfördelningen på övergripande nivå är tydlig men att på verksamhetsnivå är det varje enskilt ärende som styr arbetssättet. Bedömningen baseras på att socialnämnden inte tydligt definierat de olika vårdnivåerna och därmed inte tydliggjort vem som ansvarar för vad och när. För att ut- Sundsvalls kommun 7 av 10
10 veckla verksamheten föreslås att socialnämnden tydliggör uppdraget och ansvarsfördelningen mellan verksamheter, med en tydligt definierad målgrupp, tydliga mål, uppföljning och utvärdering samt brukarfokus. Det bör övervägas för vilka målgrupper och vid vilka situationer och/eller behov som skriftliga avtal kan vara ett stöd. Förslagsvis kan det handla om barn och unga med mycket komplexa behov där det är nödvändigt att insatser från flera huvudmän samordnas. Det kan även handla om att ett tydligt ekonomiskt ansvarstagande från respektive huvudmän är nödvändigt för att insatserna ska kunna genomföras, till exempel för barn som är placerade i samhällsvård Strukturer stödjer en ändamålsenlig och sammanhållen vårdkedja Vid intervjuerna framkom att de rutiner som finns upprättade används i mindre omfattning. Rutiner är kända och dokumenterade men det är inget som handläggare använder sig av i det dagliga arbetet. Det upplevs av de intervjuade att det inte finns tydliga strukturer som stödjer en ändamålsenlig och sammanhållen vårdkedja. Samarbetet mellan socialtjänst och BUP bedöms behöva utvecklas och upplevelsen är att det generellt tar lång tid i vissa ärenden då BUP ej går in med insatser förrän det är lugnt läge i familjen. Samverkan sker i dagsläget på övergripande nivå via Kommunförbundet Västernorrland och Landstinget. På verksamhetsnivå sker samverkan vid behov. Bedömning: Vår bedömning är att det saknas strukturer och arbetssätt som stödjer en sammanhållen vårdkedja. I huvudsak är det varje tjänsteman och dennes relationer som styr på vilket sätt ett ärende hanteras. Bedömningen baseras på att det saknas mål och riktlinjer antaget på verksamhetsnivå. För att utveckla strukturerna för en sammanhållen vårdkedja föreslås att ledningssystem, rutiner och avtal utarbetas för att säkerställa en ändamålsenlig samverkansstruktur. Behovet av samverkan med andra aktörer behöver identifieras under hela processen från att ett barn eller en ungdoms behov av insatser upptäcks tills det är dags för uppföljning av respektive verksamhet d.v.s. socialtjänst, skola och hälso- och sjukvården Brister i vårdkedjan identifieras Vid eventuella brister i vårdkedjan, såsom till exempel långa väntetider, hanteras dessa genom direktkontakt med berörd verksamhet. Vid intervjuerna framkom att det saknas rutiner för att hantera avvikelser. Det finns inte heller någon rutin att återkoppla till socialnämnden de eventuella avvikelser som skett under året. Inom elevhälsan finns rutiner för avvikelsehantering. Avvikelserna hanteras av närmaste chef men barn- och utbildningsnämnden får inte information om vilka avvikelser som varit aktuella. Sundsvalls kommun 8 av 10
11 Överlag görs ingen uppföljning av samverkan mellan kommunen och landstinget av de ansvariga nämnderna. Enligt de intervjuade upplevs tiden mellan en bedömningsanmälan och tills första kontakten tas till BUP relativt kort. Ibland upplevs det dock som om att det är långa väntetider. Uppfattningen är att det på BUP satsas mycket resurser på utredning men när det kommer till behandling för mindre barn så har det förekomit 1,5 års väntan på IFT-teamet (intensiv familjeterapi). Det uppges inte vara ett problem rörande sekretessen mellan huvudmännen. Uppfattningen är att huvudmännen alltid begär samtycke från vårdnadshavarna och det uppstår nästan aldrig situationer där vårdnadshavarna motsätter sig samarbete mellan huvudmännen. Vid intervjuerna framkom att skolan ibland upplever att de inte får tillräcklig information. Det skulle vara bra för skolan att veta om utredning har inletts och att socialförvaltningen faktiskt har tagit emot anmälan. Bedömning: Vår bedömning är att det saknas rutiner för hantering av eventuella brister i samverkan av enskilda ärenden inom socialnämndens verksamhetsområde. Hanteringen av avvikelser är tämligen okända och tillämpas inte i verksamheten. För att utveckla verksamheten föreslås att rutiner snarast upprättas och tillämpas för att rapportera eventuella brister i samverkan. Även rutiner för att tillvarata och lära av erfarenheter från avvikelser som sker i verksamheten bör upprättas inom både socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden Aktgranskning Totalt har tio personakter granskats avseende fem pojkar och fem flickor mellan 8-18 år. Syftet med aktgranskningen var att identifiera eventuella väntetider och att få en bild över vårdkedjan. Fem akter har rört barn som vid tillfället för aktgranskningen var placerade för samhällsvård i någon form och fem barn var erbjudna insatser från socialtjänsten på hemmaplan. Generellt kan sägas att det inte är helt tydligt hur vårdkedjan sett ut då granskningen endast haft tillgång till kommunens personakter. I granskningen framkommer att i åtta fall pågår kontakten med BUP längre än ett år vilket kan bedömas som att när socialförvaltningen väl tar kontakt så finns det anledning till detta. Vidare framgår i aktgranskningen att väntetiden mellan socialförvaltningens kontakt med BUP tills någon form av insats sker kan bedömas vara rimlig med hänsyn till ärendenas natur i fyra fall. I tre ärenden bedöms väntetiden som lång, i dessa akter framgår det att väntetiden varit ca ett år eller mer. I två ärenden kan skönjas att ett flertal möten har hållits mellan socialförvaltningen och BUP. Vissa av mötena har det varit svårt att bedöma syftet med och vilka åtgärder som vidtagits med anledning av mötena. Vidare kan det ses som att det i två ärenden har varit lång tid mellan socialförvaltningens aktualisering hos BUP tills utredningen anses som färdig hos BUP och resultatet meddelats socialförvaltningen. Sundsvalls kommun 9 av 10
12 Bedömning: Vår bedömning är att det i många fall varit långa väntetider för den enskilde tills kontakt och/eller insatser från BUP kommit den enskilde till del. Det kan även ses som att samverkansformerna inte är tydligt strukturerade och att ansvarsfördelningen inte är helt tydlig på verksamhetsnivå. Detta då många möten genomförs där syftena inte varit helt tydliga och/eller då insatser inte har påbörjats. Det kan konstateras att det är långa väntetider för barnen i vissa fall men att det även i vissa fall fungerat bra. För att utveckla verksamheten förslås därför att forum för samverkan på individnivå upprättas och att ansvarsfördelningen tydliggörs mellan samtliga samverkanspartner på samtliga nivåer Anders Törnqvist Projektledare PerÅke Brunström Uppdragsledare Sundsvalls kommun 10 av 10
Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser
1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar
Läs merInformationsöverföring. kommunikation med landstinget - uppföljande granskning
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Augusti 2015 Informationsöverföring och kommunikation med landstinget - uppföljande granskning Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs merLokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun
Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett
Läs merRevisionsrapport Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan
www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa - granskning av samverkan Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merÄrende- och dokumenthantering
www.pwc.se Revisionsrapport Ärende- och dokumenthantering Robert Bergman Projektledare 2016 Christer Marklund Kvalitetssäkrare Mars/2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund...
Läs merRevisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober Haparanda stad. Uppföljning granskning av placerade barn och unga
Revisionsrapport 2018 Genomförd på uppdrag av revisorerna Oktober 2018 Haparanda stad Uppföljning granskning av placerade barn och unga Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING, SIP, MELLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, SOCIALTJÄNST, FÖRSKOLA OCH SKOLA SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014
Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-04-04 Socialförvaltningen 1 (5) Catrin Ullbrand Utredare Diarienummer 2011/SN 0047 005 Socialnämnden Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 13.00 Information om SIP Kaffe forts. info SIP Workshop Återsamling 16.30 Avslut Bakgrund, sammanhang Lag om överenskommelse
Läs merRevisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011
Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga
Läs merÖverenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting
Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram
Läs merSamordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län
Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,
Läs merSamverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20
1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER
Läs merEgenvård, samverkan kommun och landsting i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-07-27 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Alla Fastställt av: Beredningsgrupp (TLK) Egenvård,
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Läs merUppföljning. Kommunrevisionen i Linköpings kommun. Granskning av nämndernas. som riskerar att fara illa. Revisionsrapport.
www.pwc.se Revisionsrapport Lena Brönnert Cert. kommunal revisor Uppföljning Granskning av nämndernas arbete med barn som riskerar att fara illa Kommunrevisionen i Linköpings kommun Uppföljning - samverkan
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merRevisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018
Revisionens granskning av landstingets arbete med vårdkedjan för barn och unga med psykisk ohälsa. RS den 30 oktober 2018 Syfte och den övergripande frågan Landstingets revisorer har låtit granska hur
Läs merÖvergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad
Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen
Läs merRiktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård
BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna
Läs merIntern kontroll i kommunen och dess företag. Sollefteå kommun
Revisionsrapport Intern kontroll i kommunen och dess företag Anita Agefjäll December/2015 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och Revisionsfrågor... 3 2.3. Revisionskriterier...
Läs merUppföljande granskning av överförmyndarverksamheten
SLUTDOKUMENT Revisorerna 180528 För kännedom Kommunstyrelsen Fullmäktiges presidium Partiernas gruppledare Överförmyndarnämnden Uppföljande granskning av överförmyndarverksamheten Vi har i egenskap av
Läs merVALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16)
VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 5 (16) Socialnämndens arbetsutskott 2013-10-08 95 Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd - BUS (SN 2012.076) Arbetsutskottets beslut Socialnämnden
Läs merMeddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård
Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,
Läs merPROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET
PROJEKTPLAN GRANSKNING AV SAMVERKAN MELLAN REGION OCH KOMMUN KRING PERSONER MED SAMSJUKLIGHET 1 BAKGRUND 1.1 Samverkan och samsjuklighet Forskningen visar att av de personer som söker hjälp för missbruk
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård
Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen
Läs merDefinition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna
2(10) Innehåll Innehåll... 2 Definition av samordnad individuell plan (SIP)... 3 Syfte... 3 Exempel på tillfällen då SIP ska användas... 3 Mål för insatserna... 3 Målgrupper... 4 Relation till andra förekommande
Läs merTillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)
1(5) Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP) Lagstiftningen om samordnade individuella planer (SIP) avser alla 1. SIP är den enskildes
Läs merSOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs mer1. Samverkansavtal kring barn i behov av särskilt stöd
VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE BARN- OCH UNGDOMSFÖRVALTNING 2013-10-24 DNR BUN 2013.311 EVA LOD SID 1/2 ENHETSCHEF 08 587 852 02 EVA.LOD@VALLENTUNA.SE BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Samverkansavtal
Läs merBasnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation
Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig
Läs merVåld i nära relationer
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Maria Strömbäck Våld i nära relationer Kiruna kommun Våld i nära relationer Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merBUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse om samverkan
Läs merwww.pwc.se Revisionsrapport Granskning av intern kontroll Joanna Hägg Tilda Lindell Tierps kommun September 2014 pwc
www.pwc.se Revisionsrapport Joanna Hägg Tilda Lindell Granskning av intern kontroll Tierps kommun pwc Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Granskningsbakgrund...
Läs merHandlingsplan Samordnad Individuell Plan
Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er
Läs merSamordnad individuell plan
Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,
Läs merSIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne
SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse
Läs merKvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen
STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...
Läs merRiktlinje för bedömning av egenvård
SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården
Läs merIntern kontroll och riskbedömningar. Strömsunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Intern kontroll och riskbedömningar Anneth Nyqvist Mars 2017 Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Syfte och Revisionsfråga... 3 1.3. Kontrollmål
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merReko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP
Samordnad Individuell Plan, SIP Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling http://mc.jimi.nu/resejournal2.htm SIP på 3 minuter Om behov av samordning av insatser upptäcks tas
Läs merLandstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun
Revisionsrapport* Landstinget Gävleborg, Bollnäs, Söderhamns, Hudiksvalls och Nordanstigs kommun Samverkan avseende ungdomar med psykosocialproblematik och psykiska sjukdomstillstånd November 2007 Karin
Läs merSamordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2016-12-11 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Samtliga Förvaltningar Fastställt av: TKL 2016-11-18
Läs merKungsörs kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 8
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 8 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Svar på revisionsfrågorna 1 1.2 Bedömning
Läs merRevisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016
www.pwc.se Revisionsrapport Uppföljning av ITgranskning från år 2013 Caroline Liljebjörn 1 juni 2016 Innehåll Sammanfattning och revisionell bedömning...2 1.1. Bedömningar mot kontrollmål...2 2. Inledning...4
Läs merDOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD
UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje
Läs merSamverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland
Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd I Region Gotland finns sedan sommaren 2012 en överenskommelse
Läs merHofors kommun. Intern kontroll. Revisionsrapport. KPMG AB Mars 2011 Antal sidor: 10
Revisionsrapport KPMG AB Antal sidor: 10 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte 3 4. Avgränsning 3 5. Revisionskriterier 4 6. Ansvarig styrelse/nämnd 4 7. Metod 4 8. Projektorganisation 4
Läs merKvalitetsledningsarbetet
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson, cert. kommunal revisor Erik Jansen Kvalitetsledningsarbetet Övertorneå kommun Kvalitetsledningsarbete Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning...
Läs merLandstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning
Revisionskontoret AM/KS Rev/17008 Landstingets ärende- och beslutsprocess - uppföljning Rapport 4-17 2 Landstingets ärende- och beslutsprocess uppföljning Bakgrund Landstingets revisorer har ansvar för
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merFöreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten. Ylva Ehn
Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation inom socialtjänsten Ylva Ehn Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:5) om dokumentation i verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU
Läs merRiktlinje för samordnad individuell plan, SIP
Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver
Läs merRevisionsrapport Budgetprocessen Pajala kommun Anna Carlénius Revisonskonsult
www.pwc.se Revisionsrapport Anna Carlénius Revisonskonsult Budgetprocessen Pajala kommun September 2017 Budgetprocessen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...
Läs merSamordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan
Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen
Läs merÖverenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP
Överenskommelse - Samordnad individuell plan, SIP 2017 SYFTE... 3 MÅL... 3 MÅLGRUPP... 3 ANSVARIG FÖR DOKUMENTET... 3 UPPFÖLJNING OCH REVIDERING... 3 HEMSIDA... 3 UPPRÄTTAD... 3 REVIDERAD OCH GODKÄND...
Läs merEGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD
EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering
Läs merAnhöriga som ger omsorg till närstående
www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Sundsvalls kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...
Läs merChecklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP
Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje
Läs merSamordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Rutin Hälso och sjukvårdsledningens administrativa 1.0 5 enhet Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Annika Lind Beredningsgruppen
Läs merÖverenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-03-01 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Landstingets samtliga förvaltningar Fastställt
Läs merSamverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning
Läs merStadsrevisionen. Projektplan. Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation. goteborg.
Stadsrevisionen Projektplan Göteborgs Stads arbete med stöd till personer som utsätts för våld i nära relation goteborg.se/stadsrevisionen 2 P R O J E K T P L A N Göteborgs Stads arbete med stöd till personer
Läs merLEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9
Socialnämnden LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9 DEL 1 Handläggare: Befattning: Mikael Daxberg Verksamhetsutvecklare Upprättad: 2014-02-14 Version: 1 Antagen av socialnämnden:
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och
Läs merSamverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016
www.pwc.se Riskbedömning Samverkan socialnämnd och omvårdnadsnämnd Solna stad Mars 2016 Ansvarsområden för nämnderna Socialnämnden Socialnämnden ansvarar för att utifrån individens behov erbjuda skydd
Läs merTillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg
www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell
Läs merAnsökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser
2009-03-18 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm Ansökan om utvecklingsbidrag för tidiga insatser Projekt: Barncentrum nordost I samverkan mellan kommunerna Täby, Vallentuna,
Läs merRutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala
Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala Socialförvaltning, Motala kommun Beslutsinstans: Socialförvaltningens ledningsgrupp
Läs merRiktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete
Ingrid Fagerström ingrid.fagerstrom@harnosand.se Riktlinje Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Riktlinje Ledningssystem för
Läs merStyrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven. Oxelösunds kommun
www.pwc.se Revisionsrapport JohanCöster Eleonor Duvander Styrning, uppföljning och kontroll av att eleverna i grundskolan når kunskapskraven Oxelösunds kommun Innehållsförteckning Sammanfattning och bedömning...
Läs merGranskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning
Förstudie Granskning av kommunstyrelsens förutsättningar för styrning och ledning Båstad kommun Adrian Göransson, revisionskonsult Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Kontrollmål 1 1.3
Läs merLÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)
LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna
Läs merAvvikelser, klagomål. och synpunkter inom. Vård- och omsorgsnämnden. verksamheter. Antaget
RIKTLINJE Avvikelser, klagomål och synpunkter inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter Antaget av Vård- och omsorgsnämnden Antaget 2019-02-26 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare, dock längst
Läs merÖvergripande rutin för egenkontroll och systematisk kvalitetsuppföljning
Ansvarig Bengt Gustafson, tf verksamhetschef Dokumentnamn 5.1.2 Egenkontroll och kvalitetsuppföljning Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem Enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter
Läs merVersion Datum Utfärdat av Godkänt Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen. Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin
Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2010-05-05 Ulrika Ström, Eva Franzen Förvaltningsledningen 4 2014-06-24 Ulrika Ström, Ingrid Olausson, David Lidin Förvaltningsledningen 5 2015-01-05 Ingrid Olausson,
Läs merHandläggare: Inger Norman Telefon: Till Farsta stadsdelsnämnd
FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR BARN OCH UNGDOM SID 1 (5) 2010-02-23 Handläggare: Inger Norman Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2010-03-25 Förslag till riktlinjer för samverkan
Läs merSollefteå kommun. Revisionsrapport. Handläggning och samverkan runt barn och unga som riskerar att fara illa.
www.pwc.se Revisionsrapport Handläggning och samverkan runt barn och unga som riskerar att fara illa Linda Marklund Certifierad kommunal revisor Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor September 2016
Läs merUppföljning av granskning av missbruksvården
Revisionsrapport Uppföljning av granskning av missbruksvården Carl-Gustaf Folkeson, Fredrik Anderberg, Innehåll 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund och syfte... 1 1.2. Revisionsmetod... 1 2. Granskningsresultat...
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merSamordnad individuell plan, SIP
Samordnad individuell plan, SIP Viveca Axelsson Processledare Uppdrag Psykisk Hälsa SKL- Sveriges kommuner och Landsting Sollentuna kommun viveca.axelsson@sollentuna.se 073-9151048 Innehåll Syfte med SIP
Läs merTillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport familjehem. Uppföljning av tidigare granskning av familjehemshandläggningen. Bollnäs Bakgrund Länsstyrelsen genomförde 2004 en tillsyn
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård
Dok-nr 23893 Författare Camilla Salomonsson, verksamhetsutvecklare, Verksamhetsutveckling vård och hälsa Version 1 Godkänd av Giltigt fr o m Rolf Östlund, närsjukvårdsdirektör, Gemensam stab NSC 2018-04-17
Läs merPraktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP
Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP 2017 INLEDNING... 3 GEMENSAM LEDSTJÄRNA OCH MÅLBILD... 3 BEHOV AV SAMORDNING... 4 SAMTYCKE... 4 PLANERING INFÖR SAMORDNINGSMÖTET... 4 KAN EN LEGAL
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merDatum Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso- och sjukvård
Uppsala r "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum 2014-04-03 Diarienummer BUN-2014-0621 Barn- och ungdomsnämnden Överenskommelse om samverkan i Uppsala län avseende hälso-
Läs merMÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR 2011-06-27
2011-06-27 LOKAL ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN KRING VUXNA MED PSYKISK SJUKDOM/FUNKTIONSNEDSÄTTNING MELLAN NACKA KOMMUN, PSYKIATRISK VÅRDENHET NACKA, PSYKIATRI SÖDRA STOCKHOLM OCH CAREMA HJÄRNHÄLSAN NACKA
Läs merGranskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik Lena Brönnert Lars Näsström Grums kommun - En samgranskning av Landstinget i Värmland
Läs merFörlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län
Handläggare Datum Diarienummer Thomas Folkesson 2017-02-28 [Ange diarienummer] Omsorgsnämnden Förlängning av överenskommelse om samverkan avseende hälsooch sjukvård i Uppsala län 2014-2016 Förslag till
Läs merAvvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2017-06-15 Johan Magnusson Rev/17017 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning Rapport 3-17 Avvikelsehantering och kunskapsåterföring - uppföljning
Läs merRevisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna December Burlövs kommun. Granskning av kommunens mottagande av ensamkommande barn
Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2016 Burlövs kommun Granskning av kommunens mottagande av ensamkommande barn Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
Läs merUppdrag Psykisk Hälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Viveca Axelsson, Socionom, terapeut. viveca.axelsson@skl.se 08-452 74 32 viveca.axelsson@skl.se Samordnad individuell plan, SIP Barn och unga Asylsökande och nyanlända SIP ett redskap
Läs merRutin fö r samördnad individuell plan (SIP)
Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska
Läs merHandläggning och dokumentation inom ordinärt boende
www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Cert. kommunal revisor Anna Carlénius Cert. Kommunal revisor Handläggning och dokumentation inom ordinärt boende Gällivare kommun Handläggning och dokumentation
Läs mer