Fördjupad analys och handlingsplan

Transkript

1 Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård Hälso- och sjukvårdsadministration

2 LS (6) 1. Inledning Här följer Landstinget Västernorrlands fördjupade analys av barn och unga till och med 24 år, inklusive ungdomsmottagningarnas arbete. För de konkreta åtgärder som ska inrapporteras hänvisas till landstingets och kommunernas gemensamma handlingsplan, som har ett tydligt fokus på barn och unga. Analysen bygger på ett brett urval av de nyckelindikatorer som presenterats i form av faktablad per landsting/region. Analysen kommenterar i första hand resultat som avviker från de resultat som de riket (sammanvägt) uppvisar. 2. Barn- och ungdomspsykiatrin Andelen pojkar (0-17 år) som har haft kontakt med BUP ligger något under riksgenomsnittet, enligt nyckeltalssammanställningen. För flickor är motsvarande andel ungefär densamma som för riket. Av Väntetider i vården framgår att tillgängligheten till BUP ligger i paritet med genomsnittet för riket (nära 80 procent) både när det gäller första besök inom 30 dagar och start av utredning eller behandling efter ytterligare 30 dagar. Nedanstående matris ger en översiktlig bild av tillgängligheten enligt våra egna uppgifter: Mål Mått Målnivå 2017 Utfall jan-sep 2017 Landstinget ska ha hög tillgänglighet Andel telefonsamtal som besvaras samma dag 95 % (av anslutna mottagningar) 86 % jan-juni Andel barn och unga som väntat 30 dagar eller kortare på första bedömning vid BUP Andel barn och unga som väntat 30 dagar eller kortare på fördjupad utredning eller behandling vid BUP 90 % (enligt nationell målnivå) 80 % (enligt nationell målnivå) 42 % 74 % Allmänt gäller att den ökande psykiska ohälsan, missbruket och beroendet bland barn och unga i samhället ökar behovet av utredning, vård och behandling både inom första linjen och inom den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin. Under en lång period har allt fler barn, unga och deras föräldrar sökt vård och stöd hos BUP. Mer specifikt har antalet vårdtillfällen fördubblats och antalet vårddagar 2017 har nästan tredubblats jämfört 2016 inom Landstinget Västernorrland. BUP i

3 LS (6) Västernorrland klarar inte längre den särskilda tillgängligheten. Identifierade orsaker är förstås det ökade inflöde i kombination med mer komplexa ärenden, men också vakanser samt generationsväxling bland medarbetarna som innebär att många nya behöver inskolning, vilket i sin tur påverkar produktionen. Verksamheten prioriterar nu ärenden med svår psykisk ohälsa för att säkerställa att alla barn och unga som behöver specialistvårdens resurser ska få det. De som kan få hjälp i första linjen (primärvård) hänvisas dit. Antalet läkare inom BUP (per invånare barn 0-17 år) ligger något under genomsnittet för riket. Antalet årsarbetare har minskat något generellt i Landstinget Västernorrland och beror på svårigheter att rekrytera främst läkare, men även psykologer och kuratorer. Ett flertal befattningar är vakanta och dessa har delvis täckts av hyrpersonal för att patienterna inte skall drabbas i större utsträckning. Inskolningen är lång på BUP och för att stödja medarbetarna finns det sedan några år tillbaka en introduktionsutbildning. Under året har en årsplanering utarbetats för att förbättra kontinuiteten. 3. Läkemedel Förskrivningen av läkemedel för ADHD ligger något under riksgenomsnittet. Däremot ligger förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga (0-24 år) över riksgenomsnittet (tabell 23). Landstinget har genomfört en egen analys med hjälp av samma källa (Socialstyrelsens öppna databas), med den skillnaden att värdena placerats i en åldersuppdelning per femårsklass. Utfallet visar att kvinnor i åldrarna år förefaller ha en högre användning av antidepressiva läkemedel i Västernorrland, jämfört med riket. Övriga 5-årsklasser per kön uppvisar däremot nästan identiskt lika resultat som riksgenomsnittet. Ytterligare analyser måste till för att få fram en förklaring till resultaten. Samma typ av analys har också genomförts när det gäller förskrivningen av sömnmedel och lugnande medel (tabell 24). Här har det dock inte varit möjligt att använda den öppna databasen, och exakta jämförelser låter sig därför inte göras. De egna analyserna tyder dock på att skillnaderna i förskrivning ligger inom ett förväntat spann, särskilt med hänsyn till det begränsade antalet individer som ingår i statistiken. Landstinget kommer dock särskilt att följa upp resultaten under kommande år för att bevaka utvecklingen beträffande denna indikator.

4 LS (6) 4. Första linjen Landstinget uppvisar en tydligt sämre tillgänglighet till den första linjen (andel som en fått en första aktivitet inom 14 dagar i målgruppen 0-17 år inom primärvården). Statistiken och resultaten är föremål för analys och åtgärder inom landstinget. Regionplanen anger att det behövs en fungerande första linjens vård, vilket förutsätter att insatser och samverkan förstärks mellan bland annat primärvården och elevhälsan. Genom detta kan barn- och ungdomspsykiatrin som specialistvård ges bättre förutsättningar att hjälpa dem med störst behov. För att nå detta mål startade hösten 2017 ett samverkansprojekt mellan vårdvalsenheten, den landstingsdrivna primärvården och BUP. Projektets mål är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan primärvård och specialiserad vård/bup, för att nå en sammanhållen, effektiv och säker vårdprocess utifrån barn och ungas vårdbehov avseende psykisk hälsa/ohälsa. Slutrapport presenteras i januari 2018 för vidare beslut och implementering under 2018 och Med en tydlig och fastställd ansvarsfördelning förväntas målet i regionplanen nås. Regeringens särskilda satsning med riktade medel till BUP och första linjen kommer att användas i utvecklingen av en första linje i primärvården i samverkan med BUP. En länsövergripande rutin mellan BUP och skolan i samtliga kommuner samt privata skolaktörer, förväntas bli fastställd hösten 2017, för implementering Rutinen ska tydliggöra ansvar och gränser och underlätta samverkan. Förväntningarna från föräldrar och skolor på att ett barn ska få en specifik diagnos (exempelvis ADHD) får konsekvenser både för barnen, deras familjer, skolan och hälso- och sjukvården. Föräldrarna önskar utredning och behandling för att få hjälp till sitt barn, skolan önskar utredning för att kunna prioritera sina begränsade stödresurser till dem som behöver det bäst. Efterfrågan på utredningar har ökat kraftigt de senaste åren och har, som nämnts ovan, resulterat i att väntetiderna till BUP har ökat i hela landet och så också i Västernorrland. BUP måste, mot denna bakgrund, prioritera de med allra svårast problematik, såsom depression eller suicidrisk. Remisser med neuropsykiatrisk frågeställning bedöms ha lägre prioritet, vilket innebär att många barn nu får vänta länge på bedömning och eventuell utredning. 5. Tvångsvård Landstinget Västernorrland ligger högre än genomsnittet när det gäller antalet barn och unga som vårdas enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) i

5 LS (6) åldrarna 0-24 år. En närmare analys visar att resultaten till allra största delen beror på en högre andel patienter i åldersgruppen år. När det gäller antalet tvångsåtgärder uppvisar landstinget mer genomsnittliga nivåer. Resultaten är svårtolkade. En genomgång av samtliga LPT-beslut år 2016 ger inga avgörande förklaringar till utfallet. Av de 43 patienter som vårdades enligt LPT inom Landstinget Västernorrland, var det 19 män och 24 kvinnor. Åtta patienter var asylsökande, fyra patienter kom från andra län och 31 patienter var från Västernorrland. Det finns ingen diagnos som framstår som mer vanligt förekommande i någon betydande utsträckning. Emotionellt instabil personlighetsstörning och ADHD förekommer i störst omfattning. 6. Samordnad individuell plan SIP Antalet barn och unga (0-24 år) som fått en SIP upprättad under året ligger betydligt under riksgenomsnittet. Detsamma gäller resultaten avseende brukaruppföljningar på den så kallade SIPKollen.se. Användningen av SIP har sedan tidigare uppmärksammats som ett problem. Anledningarna till den bristfälliga användningen av SIP är sannolikt flera, men en starkt bidragande orsak är av allt att döma handhavandeproblem kopplade till de IT- och handläggningssystem som används. Omfattande utbildningsinsatser har därför inletts (pågår under hösten 2017). Utbildningarna riktas både till medarbetare i länets kommuner och landstinget. 7. Övrigt Andelen barn och unga som besökt en landstingsdriven ungdomsmottagning befinner sig på rikets nivå. Däremot ligger Landstinget Västernorrland sämre till när det gäller psykosociala besök (tabell 55) och habilitering (tabell 42). Uppgifterna avseende psykiskt välbefinnande är ofullständiga för Landstinget Västernorrlands det (tabell 32). Av landstingets egen verksamhetsstatistik framgår dock att sammantaget fanns patienter med diagnosen depression i primärvårdens ACG-system under 2016, av dessa var 490 under 18 år. Andelen barn och unga med psykisk ohälsa avviker inte från riksgenomsnittet. Data från genomförda hälsosamtal i skolan (omfattar förskoleklass, åk 4, 7 och år 1 på gymnasiet) visar bland annat eleverna i Västernorrlands län mår bra även om färre elever skattar sin hälsa som god idag jämfört med 10 år sedan. Störst negativ utveckling ses bland andelen flickor i gymnasiets år 1. Allt färre flickor rapporterar att de mår bra. Den psykiska ohälsan (mätt med hjälp av besvär) har också ökat något de senaste 10 åren.

6 LS (6)