Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk. från upptäckt till behandling

Transkript

1 Länsöverenskommelse för barn och unga i risk- och missbruk från upptäckt till behandling

2 Pågående utvecklingsarbete Samarbete mellan Värmlands läns vårdförbund, Region Värmland, Länsstyrelsen Värmland, Landstinget i Värmland och Värmlands kommuner Finansieras av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Berör hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola och övrig kommunal verksamhet som möter barn och unga Steg 1 Steg 2 Steg 3 Remiss Steg 4 Ta fram underlag Inventera utvecklingsbehov Utbildningssatsning och implementering

3 Målgruppen Barn och unga upp till 18 år, i risk- och missbruk Komplex problematik som kräver åtgärder på flera nivåer Behöver lyftas fram som en separat del av problemområdet missbruk men också som en viktig del i tidigt stöd och i barnavårdsärenden Samverkan nödvändigt

4 Målgruppen Drogvaneundersökning höst-vinter 2013/2014 Positiv inställning till narkotika Narkotika anses lätt att få tag i Var tionde elev har använt narkotiska preparat och en lika stor andel elever dricker alkohol minst två dagar i veckan Hälsa placerade barn (socialstyrelsen 2013) Fem gånger så hög dödlighet bland åringar; olyckor, överdoser, självmord Värmland klart över riksgenomsnittet

5 Underlag i arbetet Nationella riktlinjer ANDT strategin: mål 4-6 GAP analys Länsöverenskommelse vuxna Tidigare påbörjad överenskommelse unga (norra Värmland)

6 ANDT-strategin Mål 4: Antalet personer som utvecklar skadligt bruk, missbruk eller beroende av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska successivt minska Mål 5: Personer med missbruk eller beroende ska ha ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet Mål 6: Antalet döda och skadade på grund av sitt eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak ska minska

7 Nationella riktlinjerna Preciserar: faserna upptäckt och bedömning inkl. medicinska test, utredning, behandling Rekommenderar: vetenskapligt förankrade och testade metoder, enligt bör / kan ; ex AUDIT, DUDIT, ADAD, MI, MET, CRA, ACRA, familjesystemiska insatser Konstaterar: att det finns tre övergripande utvecklingsområden som kräver satsning; Samverkan Utbildning och fortbildning Ökade resurser för att fler ska få tillgång till de rekommenderade åtgärderna

8 Processöversikt aktuella metoder i respektive fas Upptäckt och bedömning AUDIT DUDIT Medicinska test Utredning ADAD Behandling MI MET MET+KBT ACRA Familjebehandling HAP ungdom

9 Processöversikt ansvariga aktörer i respektive fas Upptäckt och bedömning Skola och elevhälsa Ungdomsmottagning Vårdcentraler Polis Socialtjänst Barn och ungdomspsykiatrin Första linjen för barn och unga Utredning Socialtjänst Barn och ungdomspsykiatrin Första linjen för barn och unga Behandling Socialtjänst Barn- och ungdomspsykiatrin i samarbete med socialtjänst vid samsjuklighet Första linjen för barn och unga

10 Inventering av utvecklingsbehov i länet resultat av enkätundersökning Enkät till aktuella verksamheter Nuvarande användning av metoder Utbildningsbehov utifrån nationella riktlinjer Möjligheter för säker provtagning Rutiner för samverkan Behov av slutenvård

11 Antal svarande Totalt 34 svar Elevhälsan 4 Skola 1 Socialtjänst 13 Ungdomsmottagning 3 Vårdcentral 12 Barn- och ungdomspsykiatrin 1

12 Användning av metoder - upptäckt, bedömning, utredning Använder AUDIT alltid eller ofta: Socialtjänsten 66 % Vårdcentral 25 % BUP Använder DUDIT alltid eller ofta: Socialtjänsten 50 % BUP Använder ADAD sällan: Socialtjänsten 27 %

13 Användning av metoder - behandling (alltid eller ofta) Motiverande samtal: Socialtjänsten 83 % Vårdcentral 57 % Elevhälsan: 100 % Ungdomsmottagning: 100 % BUP Familjebehandling: Socialtjänsten 80 % Elevhälsan 25 % Vårdcentral 20 % HAP: Socialtjänsten 27 % MET MET+KBT ACRA

14 Utbildningsbehov Stort behov av fördjupad kunskap om barn och unga i risk- och missbruk samt metoder för upptäckt Ca 500 personer inom kommun och landsting AUDIT/DUDIT ca 300 personer inom kommun och landsting Mer riktat behov av utbildningsmetoder ADAD ca 150 personer socialtjänst, BUP, första linjen MET, MET+KBT, ACRA, fam.behandling, HAP ca personer, socialtjänst, BUP, första linjen

15 Medicinska test Kvalitetssäkrade toaletter Socialtjänsten: hälften av kommunerna En ungdomsmottagning Sex vårdcentraler Utbildad personal för att genomföra test Socialtjänsten: nio kommuner En ungdomsmottagning Fyra vårdcentraler BUP

16 Fungerande rutiner för samverkan Vid upptäckt 70 % Vid utredning 50 % Vid behandling 30 %

17 Behov av slutenvård Inventeringen visar att samtliga verksamheter som deltagit i undersökningen bedömer att det finns behov av slutenvård i länet, inklusive avgiftning och behandling

18 Slutsatser En länsöverenskommelse som bygger på de nationella riktlinjerna kräver: en omfattande utbildningssatsning inom både kommun och landsting att praktiska delar kring provtagning klargörs men förutsättningar finns i stor utsträckning inom socialtjänsten Slutenvård behöver utredas vidare Abstinensbehandling och vårdformer finns inte med i nationella riktlinjer när det gäller barn och unga

19 Arbetsgrupp fram till 22 okt Lisbeth Engh Kraft, länssamordnare elevhälsans medicinska del, Karlstad kommun Maude Johansson, länssamordnare för alkohol- och drogfrågor Länsstyrelsen i Värmland Mia Johnsson enhetschef ekonomi o vuxen, socialtjänsten Arvika kommun Karin Kihlman, kurator barn- och ungdomspsykiatrin, representant Första linjen för barn och unga Leif Martinsson, utvecklingsledare Beroendecentrum Värmland Lisa Pellikka, verksamhetsutvecklare psykiatrisk öppenvård Hagfors/Torsby Ingela Robsahm, avdelningschef IFO, socialtjänsten Arvika kommun Bengt Stenström, bitr. divisionschef psykiatrin, Landstinget i Värmland Birgitta Svensson, utvecklingsledare barn och unga, Region Värmland Åsa Wahlen, utvecklingsledare hälso- och sjukvårdsstaben, Landstinget i Värmland Kristina Widén, psykolog barn och ungdomspsykiatrin

20 Tack!