Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Transkript

1 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen anges att landstingen för att uppfylla prestationsmål B2 minskat behov av tvångsåtgärder ska identifiera och upprätta en handlingsplan kopplat till dem vilka är föremål för flest tvångsvårdstillfällen samt de som är föremål för flest tvångsåtgärder. Utgångspunkten bör vara att handlingsplanen tar sikte på att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. Det bör vara tydligt att identifiering utgår ifrån att vården i hög utsträckning kan minska dessa behov och att det inte i första hand är patienten som är orsaken. Det är en viktig etisk princip och viktig att beakta så att inte enskilda utsätts för ytterligare tvång beroende på negativa förväntningar. För de vilkas behov är sådana att möjlighet till att helt reducera tvång inte är möjlig bör målet ändå vara att minska något av tvånget och eller påverka utförandet i en ökad humanistisk inriktning. Genom att analysera den grupp som har flest tvångsvårdstillfällen hoppas vi få kunskap om vad som skulle kunna utvecklas i personernas insatser i öppenvård och i vardagsstöd. Genom att analysera gruppen som får mest tvångsåtgärder hoppas vi ska leda till kunskap som kan användas i utvecklingsarbetet med att minska behovet av tvångsåtgärder. Dessa två grupper är inte nödvändigtvis samma patientgrupp. Prestationen kommer att anses uppfylld om landstinget utifrån sina egna databaser har identifierat de 10 % som fått mest tvångsvårdstillfällen och mest tvångsåtgärder, analyserat detta samt i en handlingsplan beskrivit vilka åtgärder man kommer att vidta för att uppnå en positiv utveckling. Landstingen bestämmer själva hur man gör definitionen av tvångsvårdstillfällen d.v.s. om man tar med endast de tillfällen som inleds med LPT eller LRV eller om man även tar med de vårdtillfällen som startar med en konvertering. Den grupp patienter (10%) som varit föremål för flest tvångsåtgärder kan antingen identifieras genom att alla tvångsvårdstillfällen under 2013 identifieras och sedan de 10% av patienterna som har den största mängden beskrivs. Om systemen inte tillåter att alla vårdtillfällen summeras och de patienter som fått flest tvångsåtgärder totalt under året beskrivs kan man i stället identifiera de 10% vårdtillfällen som innehållit mest tvångsåtgärder och beskriva den grupp patienter som haft dessa vårdtillfällen. Ta hjälp av nedan formulär för att göra beskrivningen och analysen och komplettera med frågor som ni tycker är viktiga. Frågorna är indelade i tre delar. Den första delen rör tvångsvårdstillfällen, den andra rör tvångsvårdsåtgärder och den sista delen rör den samlade bilden av de två grupperna. Det är viktigt att alla uppgifter som skickas in via inmatningsverktyget är helt avidentifierade. Efter formuläret kommer tips på några punkter som kan vara bra att inkludera i handlingsplanen (på sid. 5).

2 2 (7) Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen genomförts? (beskriv kortfattat hur urvalet skett, vilka tvångsvårdstillfällen som tagits med, hur ni arbetat med analysen, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik, landsting som analysen gjorts o.s.v.) Svar: Vi har tittat på detta rent statistiskt. VI har inte gjort journalgranskning. Vi har tagit fram gruppen: de 10% som haft flest vårdtillfällen i tvångsvård (LRV, LPT) under Hur många patienter har tvångsvårdats 2013? I gruppen som har inlett tvångsvårdstillfällen under 2013 ska ni identifiera de 10% som fått flest tvångsvårdstillfällen. Svar: 516 patienter har tvångsvårdats under 2013, vi har identifierat de 52 som haft flest tvångsvårdstillfällen. 3. Hur många personer ingår i den grupp som motsvarar 10% av patienterna som haft högst antal tvångsvårdstillfällen? Svar:52 personer 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: relativt unga (42% är födda 1980 eller senare), jämn fördelning mellan könen 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: Schizoaffektivt syndrom, Självdestruktivt beteende, Emotionell instabil personlighetsstörning, Paranoid schizofreni, Recidiverande depression 6. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar gruppen i övrigt? Svar: stor andel unga, har många diagnoser 7. Kan ni se något mönster i orsaken till intagning? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: Nej, vi har inte kommit så långt i vår analys 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Att det är ett litet antal personer som har många vårdtillfällen, vilket gör att man ställer sig frågan om de har rätt diagnos, får rätt behandling, rätt stöd i vardagen etc 9. Vilka åtgärder skulle kunna ha betydelse för att minska behovet av tvångsåtgärder för denna grupp? Svar: Det är inte med automatik så att de som tillhör gruppen med många vårdtillfällen sammanfaller med dem som är föremål för flest tvångsåtgärder. Vi ser att av de 52 som

3 tillhör gruppen med flest vårdtillfällen är det enbart 9 personer som finns i gruppen föremål för flest tvångsåtgärder 3 (7)

4 4 (7) Patienter som är föremål för flest tvångsåtgärder 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsåtgärder genomförts? (Beskriv kortfattat vilka tvångsåtgärder som tagits med, hur dessa har identifierats och hur säkra ni uppskattar att era uppgifter är och hur ni arbetat, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik o.s.v. Har det varit möjligt för er att lägga ihop antalet tvångsåtgärder under flera vårdtillfällen eller har ni fått välja ut ett antal tvångsvårdstillfällen som innehållit mest tvångsåtgärder och ta 10% av dessa?) Svar: Vi har tagit fram dessa med hjälp av statistiker som hämtat data ur Cosmic produktionsdatabas. Vi kan särskilja kliniker och även vårdenheter. Vi har identifierat individer och antal tvångsåtgärder men kan också relatera det till vårdtillfällen. OBS! vi har en felkälla i vårt nuvarande material eftersom vi utgått från baslista KVÅ och alla XU koder, det är att även vårdplan och konvertering ingår i antalet tvångsåtgärder. Men av de 616 tvångsåtgärder som vidtagits totalt under 2013 är 190 vårdplanering eller konvertering. Vårdplanering är ju knappast någon tvångsåtgärd. 2. Hur många patienter totalt är det hos er som varit föremål för tvångsåtgärder under 2013? Svar: Hur många patienter ingår i den grupp som är de 10% som fått mest tvångsåtgärder under 2013 Svar: Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: 10 kvinnor 5 män, 4 av 15 är födda 1980 eller senare, den äldste är född Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: Schizoaffektivt syndrom, ospecificerad organisk psykos, svår depression 6. Vilka tvångsåtgärder är vanligast? Är det samma tvångåtgärder eller många olika åtgärder per person? Ser ni några mönster i vilka tvångsåtgärder som används hos er? Svar: Fastspänning upp till 4 timmar och läkemedelstillförsel under fasthållning eller fastspänning. Samma typ av tvångsåtgärd återkommer. 7. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar målgruppen i övrigt? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar. Kan ej dra sådana slutsatser utifrån nuvarande analys 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Liten grupp får många tvångsåtgärder, tvångsåtgärder är inte relaterat till lång vårdtid eller många vårdtillfällen utan en patient med kort vårdtid och få tillfällen kan ha många tvångsåtgärder. 9. Vilka åtgärder tror ni skulle kunna minska behovet av tvångsåtgärder hos denna grupp?

5 Svar: Analysera på individnivå genomförda tvångsåtgärder och den situation som ledde fram dit. Genomföra uppföljningssamtal med patienten och återföra erfarenheten i personalgruppen. 5 (7)

6 6 (7) Gemensamma frågor (för både tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder) 1. Vilka gemensamma faktorer finns hos de två grupperna? Svar: Svår psykisk sjukdom, relativt unga personer 2. Vilka faktorer skiljer sig åt hos de två grupperna? Svar: Antalet tvångsåtgärder är inte realterat till vårdtid eller antal vårdtillfällen. 3. Vilka slutsatser drar ni av ovanstående? Svar: Att man bör analysera grupperna var för sig samt se om det finns individer som sammanfaller med både grupperna.

7 7 (7) Handlingsplan Handlingsplanen ska ha analysen av patientgrupperna med flest tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder som utgångspunkt. Handlingslanen ska bifogas som PDF i inmatningsverktyget. Nedan tips är valfria att använda sig av. Tips på punkter att inkludera i handlingsplanen Datum för handlingsplanens upprättande. Vem/vilka som gjort handlingsplanen. Ålders- och könperspektiv. Kortfattad redogörelse för de grupper om 10% som varit föremål för mest tvångsvårdstillfällen och mest tvångsåtgärder under 2013 och de slutsatser som dragits. Kortfattad analys Vilka insatser som planeras att införas för att förebygga behovet av tvångsinläggning och tvångsåtgärder. Mätbara mål som satts upp samt tidpunkt för när måluppfyllelse ska följas upp och vem som ansvarar för detta. Hur och när tvångsvårdstillfällen och tvångsvårdsåtgärder följs upp och vem/vilka som ansvarar för detta. T.ex. om det mäts och analyseras på avdelnings- eller kliniknivå. Patienters, brukares och anhörigas eventuella deltagande i underlaget och i det fortsatta arbetet.

8 Handlingsplan för att minska tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder Planen är länsövergripande. Den utgår från rådande läge med hänsyn till problem med registrering och uttag av rapporter. Planen består av grundläggande åtgärder som krävs för att komma vidare i analys- och åtgärdsarbetet. Bakgrund/nuläge I Landstinget i Jönköpings län pågår sedan tidigare i år arbete med att identifiera och analysera gruppen högkonsumenter/vårdtunga inom psykiatrin. Det arbetet slutförs i början av 2015 och därefter intensifieras arbetet med fortsatt länsövergripande analys av grupperna tvångsvårdade och föremål för tvångsåtgärder. Sedan många år pågår patientnära arbete med att minska tvångsåtgärder på de vårdenheter där tvångsvård bedrivs i länet. Den psykiatriska intensivvårdsavdelningen på Ryhov varit aktiv i detta arbete, det är också där den tyngsta tvångsvården i länet bedrivs. Flera vårdenheter från länet har deltagit i de olikaprogrammen Bättre vård mindre tvång. Det femte Genombrottsprogrammet genomfördes av SKL tillsammans med landstinget utvecklingsenhet Qulturum. Analysen kommer att underlättas av den månadsrapport i Diver som är under uppbyggande. När den är klar kommer enheterna att månadsvis kunna följa sina data över tvångsvård och tvångsåtgärder. Arbetet med att minska tvångsåtgärder följas länsövergripande men mycket viktigt är att det patientnära utvecklingsarbetet fortsätter på varje enhet där tvångsvård ges. Under 2013 tvångsvårdades (LPT och LRV) i Jönköpings län 516 individer inom psykiatrisk vård. Av dem var 149 individer föremål för någon form av tvångsåtgärd. Av de 10% (15 individer) så återfinns 9 av dem också i gruppen som tvångsvårdats mest. De vanligaste tvångsåtgärderna är Fastspänning upp till 4 timmar och Läkemedelstillförsel under fasthållning eller fastspänning. Vanliga diagnoser hos de individer som var föremål för tvångsåtgärder är schizoaffektivt syndrom, ospecificerad organisk psykos och svår depression. Åtgärder Skapa månadsrapport i Diver för att kunna följa utvecklingen över tid. - En grupp med representation från tvångsvårdande enheter samt verksamhetsutvecklare får i uppdrag att analysera statstiken närmare och föreslå åtgärder. - Genombrottsmetodiken används även fortsättningsvis i det patientnära arbetet med att minska tvångsåtgärder. - Landstinget har sedan juni 2014, med hjälp av PRIO-medel, projektanställt en person med egen erfarenhet av tvångsvård. Den personen får i uppdrag att bidra med egna och andra patienters och anhörigas erfarenheter och synpunkter i arbetet med att minska tvångsvård och tvångsåtgärder. - I arbetet med analys av gruppen högkonsumenter görs ett tillägg av fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder.