En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser"

Transkript

1 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, Lennart Kanelind, En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion Dessa jämförelser mellan olika vårdcentraler inom primärvården i Skåne visar att det inte finns några större skillnader mellan de olika delarna av Skåne när det gäller andelen patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Den största gruppen patienter med psykisk ohälsa är inom samtliga jämförda verksamheter patienter inom diagnosgruppen F32: depressiv episod, och därefter kommer F.43: anpassningsstörningar och reaktion på svår stress och F41 andra ångestsyndrom. I föreliggande material särskiljer sig Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt dels i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar. Det finns ingenting i analysen av data som skulle tyda på att patienter som har allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni eller annan psykossjukdom skulle vara mera förekommande inom vissa delar av primärvården än i andra delar av primärvården i Skåne. Här görs en jämförelse mellan 27 vårdcentraler i Mellersta och Sydöstra Skånes sjukvårdsdistrikt samt 19 vårdcentraler i Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. Jämförelsen gäller problem som kan relateras till psykisk ohälsa och psykiatrisk sjukdom. Dessa problem och tillstånd finns klassificerade i ICD-10 under kapitel F. En del psykiatriska tillstånd behöver specialistpsykiatrins resurser, men det handlar i mycket om svårighetsgraden i tillstånd om det skall behandlas inom psykiatrin eller inom primärvå r- den. I de gränssnitt som arbetats fram av bl a Sveriges allmänläkarförening och Psykiatriska föreningen har man definierat vilka problem som skall behandlas i primärvården och vilka som kräver psykiatrins specialistresurser. I primärvården behandlas t ex kriser, okomplicerade depressioner, sömnproblem och liknande. Psykossjukdomar bör behandlas i psykiatrin, så också svåra depressioner.

2 2 (av 10) Underlag I denna jämförelse har vi speciellt lyft fram F 32, som är depressiv episod. Vi har också sammanfört alla F-diagnoser. I jämförelsen har vi arbetat med de besök som har haft en diagnos. Psykisk sjukdom: Psykisk sjukdom är en beskrivning av psykisk ohälsa som på grund av symtom eller sjukdomstecken ytterst kan kännas igen av professionellt utbildade och som kan betecknas som ett syndrom, klassificerbart enligt ett diagnossystem för psykiska sjukdomar, t.ex. ICD 10. Psykisk ohälsa: Psykisk ohälsa är en upplevelse av och/eller brist på tillräckligt god egen funktion och förmåga att möta livets utmaningar och knuten till förstånd, känsloliv, minne osv. Psykisk ohälsa kan beskrivas av en individ som en upplevelse av sig själv t.ex. som en sjukdomskänsla. Beteckningen kan också beskriva en iakttagelse gjord av någon annan. Psykisk ohälsa kan men behöver inte vara hänförbara till begreppet psykisk sjukdom. Psykiskt funktionshinder: Psykiskt funktionshinder är en bestående, genom sjukdom eller skada förvärvad nedsättning av psykiska funktioner som kan vara förenad med upplevd psykisk ohälsa. Psykisk hälsa: I perspektivet att närsjukvården i stor utsträckning ska arbeta förebyggande anser vi att det också är viktigt att försöka definiera psykisk hälsa och refererar här till Psykisk hälsa nr 1, Psykisk hälsa är ett tillstånd hos den enskilde, som påverkas i ett kontinuerligt växelspel med omgivningen i olika situationer. Detta tillstånd bygger på följande fyra förutsättningar: Att kunna utveckla och hävda sin egen integritet Att kunna upprätta och bibehålla sociala relationer Att ha tillgång till varierande psykiska förhållningssätt Att ha medvetenhet om och tilltro till egna resurser. (Vuxenpsykiatrin i Skånsk livskraft vård och hälsa, projektrapport juni 2003)

3 3 (av 10) I. Diagram vårdcentraler i Mellersta Sjukvårdsdistriktet. % 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos Diagram 1 visar andelen F-diagnoser ( F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 4-7 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-3 %. Diagram 2. 8 vårdcentraler i Mellersta Sjukvårdsdistriktet. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos

4 4 (av 10) Diagram 2 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 4-8 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-4 %. Diagram 3. 5 Vårdcentraler i Sydöstra Sjukvårdsdistrikt 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos Diagram 3 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 3-6 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-2 %. Diagram vårdcentraler i Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% NSS19 NSS18 NSS17 NSS16 NSS15 NSS14 NSS13 NSS12 NSS11 NSS10 NSS9 NSS8 NSS7 NSS6 NSS5 NSS4 NSS3 NSS2 NSS1 % F-Diagnos av besökdiagnos % F32 av besökdiagnos

5 5 (av 10) Diagram 4 visar andelen F-diagnoser (F-diagnoser är psykiatriska tillstånd i ICD-10) av samtliga besöksdiagnoser samt andelen besök där patienten har en diagnos F32 depressiv episod. Av diagrammet framgår att andelen F-diagnoser varierar mellan 3-12 % av samtliga besöksdiagnoser samt att diagnosen F32 varierar mellan 1-4 %. I diagram 4 är det stora skillnader mellan de 19 vårdcentralerna. NSS5 och NSS16 har nästan 12 % av samtliga diagnossatta besök med en diagnos inom F-klassifikationen. Även NSS3 och NSS4 ligger högre än genomsnittet inom såväl NSS som i jämförelse med de andra vårdcentralerna i vårt jämförelsematerial. En analys av andelen diagnoser inom respektive Vårdcentral visar att 19% av F-diagnoserna vid NSS16 är F17: tobaksberoende, dvs nästan 1/5 av samtliga F-diagnoser och vid NSS5 är 18 % F439 (stress-, kris- eller sorgereaktioner) och på NSS4 svarar samma diagnos (F439) för 20% av samtliga F-diagnoser. På NSS3 utgör 23 % av F-diagnoserna F439 (stress-, kris- eller sorgereaktioner). Jmf diagnosgrupper Diagram 5. 7 diagnosgrupper. Andel av samtliga F-diagnoser. 7 diagnosgrupper. Andel samtliga F-diagnoser 45,0% 40,0% 35,0% Andel 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% "Lund" LLO Y /SÖSk NSS 0,0% F01 F03 F17 F32 F41 F43 F51 Diagnoskategori Förklaringar: Diagnos F01 F03 F17 F32 F41 F43 F51 Diagnoskategoritext Vaskulär demens Ospecificerad demens Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak Depressiv episod Andra ångestsyndrom Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Icke organiska sömnstörningar

6 6 (av 10) I diagram 5 redovisas de 7 diagnosgrupper som har en större andel än 1 % av samtliga F- diagnoser inom Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt. Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt skiljer sig speciellt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar Dataanalys En analys av data visar när det gäller andelen F-diagnoser av det totala antalet diagnossatta besök finns en stor skevhet. Det finns en stor variation i en del av materialet. Jämförelser mellan medianvärden är därför motiverat. Och denna jämförelse visar grupperat i fyra grupper (Lund, Lund-Landskrona-Orup, Nordöstra Skåne, Sydöstra Skåne) att medianvärdet för områdena ligger på 5 %, dock ligger sydöstra på 4%, av andel F-diagnoser av samtliga diagnossatta besök. När det gäller andelen F32-diagnoser är skevheten ej lika markant, och här ligger medelvärdet för samtliga jämförda grupper på 2 %. Konklusion Dessa jämförelser mellan olika vårdcentraler inom primärvården i Skåne visar att det inte finns några större skillnader mellan de olika delarna av Skåne när det gäller andelen patienter med psykisk ohälsa inom primärvården. Den största gruppen patienter med psykisk ohälsa är inom samtliga jämförda verksamheter patienter inom diagnosgruppen F32: Depressiv episod, och därefter kommer F.43: Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress och F41 Andra ångestsyndrom. I föreliggande material särskiljer sig Nordöstra Skånes Sjukvårdsdistrikt i dels den höga andelen besök i gruppen F17: psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak samt dels i någon mån F51: icke organiska sömnstörningar. Det finns ingenting i analysen av data som skulle tyda på att patienter som har allvarliga psykiska sjukdomar som schizofreni eller annan psykossjukdom skulle vara mera förekommande inom vissa delar av primärvården än i andra delar av primärvården i Skåne..

7 7 (av 10) Bilaga 1: Fördelning av F-diagnoser Diagnos PV "Lund" LLO Y/SÖS NSS F01 0,50% 0,40% 0,40% 1,80% F03 3,90% 3,50% 4,80% 5,30% F09 0,10% 0,10% 0,00% 0,00% F10 4,90% 5,30% 3,10% 2,70% F17 0,30% 0,20% 0,40% 1,90% F19 0,70% 2,10% 0,90% 0,80% F20 0,30% 0,30% 0,40% 0,40% F21 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F22 0,30% 0,20% 0,10% 0,10% F29 0,30% 0,50% 0,20% 0,30% F30 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F31 0,20% 0,20% 0,10% 0,20% F32 40,70%36,10%41,80%38,20% F33 0,10% 0,20% 0,70% 0,10% F39 0,80% 1,20% 0,50% 0,30% F40 0,30% 0,20% 0,20% 0,30% F41 13,00%14,70%13,90%14,60% F42 0,20% 0,20% 0,00% 0,20% F43 23,70%25,70%24,50%19,20% F44 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F45 0,50% 1,10% 1,20% 0,60% F48 0,30% 0,70% 0,50% 1,10% F50 0,30% 0,30% 0,20% 0,20% F51 6,50% 4,80% 4,40% 9,40% F52 0,00% 0,10% 0,20% 0,20% F53 0,10% 0,00% 0,00% 0,00% F55 0,10% 0,10% 0,10% 0,00% F59 0,00% 0,00% 0,10% 0,00% F69 0,10% 0,30% 0,10% 0,20% F79 0,30% 1,00% 0,40% 0,80% F89 0,10% 0,20% 0,10% 0,20% F90 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% F95 0,20% 0,10% 0,30% 0,10% F98 0,50% 0,20% 0,10% 0,10% F99 0,70% 0,30% 0,40% 0,60%

8 8 (av 10) Förklaring: text av diagnoser Diagn3pos Diagnoskategoritext F01 F03 F09 F10 F17 F19 F20 F21 F22 F29 F30 F31 F32 F33 F39 F40 F41 F42 F43 F44 F45 F48 F50 F51 F52 F53 F55 F59 F69 F79 F89 F90 F95 F98 F99 Vaskulär demens Ospecificerad demens Ospecificerad organisk eller symtomatisk psykisk störning Psykiska störningar och bet eendestörningar orsakade av alkohol Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak Psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av flera droger i kombination och av andra psykoaktiva substanser Schizofreni Schizotyp störning Kroniska vanföreställningssyndrom Ospecificerad icke organisk psykos Manisk episod Bipolär sjukdom Depressiv episod Recidiverande depressioner Ospecificerat förstämningssyndrom Fobiska syndrom Andra ångestsyndrom Tvångssyndrom Anpassningsstörningar och reaktion på svår stress Dissociativa syndrom Somatoforma syndrom Andra neurotiska syndrom Ätstörningar Icke organiska sömnstörningar Sexuell dysfunktion, ej orsakad av organisk störning eller sjukdom Psykiska störningar och beteendestörningar sammanhängande med barnsängstiden, vilka ej klassificeras annorstädes Missbruk av substanser som ej är beroendeframkallande Ospecificerade beteendesyndrom förenade med fysiologiskastörningar och fysiska faktorer Ospecificerad störning av personlighet och beteende hos vuxna Ospecificerad psykisk utvecklingsstörning Ospecificerad störning av psykisk utveckling Hyperaktivitetsstörningar Tics Andra beteendestörningar och emotionella störningar med debutvanligen under barndom och ungdomstid Psykisk störning ej specificerad på annat sätt

9 9 (av 10) Bilaga 2: Dataanlys Dataanalys F-diagnoser av totalt antal diagnossatta besök F-DIAGNOSER TOTALT (%) LUND NORDOST Medelvärde 0,05 Medelvärde 0,07 Standardfel 0,00 Standardfel 0,01 Medianvärde 0,05 Medianvärde 0,05 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,02 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,35 Toppighet 0,17 Snedhet 0,25 Snedhet 1,04 Variationsvidd 0,04 Variationsvidd 0,08 Minimum 0,03 Minimum 0,03 Maximum 0,07 Maximum 0,12 Summa 0,70 Summa 1,25 Antal 14 Antal 19 "MELLERSTA" LUND/LKRA/ORUP YSTAD Medelvärde 0,05 Medelvärde 0,04 Standardfel 0,00 Standardfel 0,005 Medianvärde 0,05 Medianvärde 0,04 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,01 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,52 Toppighet 0,68 Snedhet 0,37 Snedhet 1,27 Variationsvidd 0,05 Variationsvidd 0,02 Minimum 0,03 Minimum 0,03 Maximum 0,08 Maximum 0,06 Summa 1,14 Summa 0,2 Antal 22 Antal 5 46

10 10 (av 10) Dataanalys F32-diagnoser LUND F32 % NORDOST Medelvärde 0,02 Medelvärde 0,02 Standardfel 0,00 Standardfel 0,00 Medianvärde 0,02 Medianvärde 0,03 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,01 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -1,03 Toppighet -0,41 Snedhet 0,43 Snedhet -0,32 Variationsvidd 0,02 Variationsvidd 0,03 Minimum 0,01 Minimum 0,01 Maximum 0,03 Maximum 0,04 Summa 0,29 Summa 0,47 Antal 14 Antal 19 "MELLERSTA" LUND/LKRA/ORUP YSTAD Medelvärde 0,02 Medelvärde 0,02 Standardfel 0,00 Standardfel 0,00 Medianvärde 0,02 Medianvärde 0,02 Typvärde #Saknas! Typvärde #Saknas! Standardavvikelse 0,01 Standardavvikelse 0,00 Varians 0,00 Varians 0,00 Toppighet -0,74 Toppighet 1,70 Snedhet 0,51 Snedhet -0,59 Variationsvidd 0,03 Variationsvidd 0,01 Minimum 0,01 Minimum 0,01 Maximum 0,04 Maximum 0,02 Summa 0,45 Summa 0,09 Antal 22 Antal 5

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Delrapport 3, augusti 2016 Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport

Läs mer

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa

Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Tabellbilaga till rapporten Psykisk ohälsa Innehåll Tabell 1. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS och AGS KL 2011... 4 Tabell 2. Nya sjukfall fördelat på diagnoser och kön. AGS 2011... 4 Tabell

Läs mer

Områdesbeskrivning Norrköping

Områdesbeskrivning Norrköping Stina Öberg 1(5) Områdesbeskrivning Norrköping -verksamheten i Norrköping Alla siffror avser relevanta enheter på Norrköping, det vill säga, mellanvården och gemensamt samt åldersgruppen 0-17 år. Fördelningen

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version

Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2. version Dialogseminarium 2 Strukturerad vårddokumentation Välkommen! 2 Strukturerad Vårddokumentation Varför strukturerad? Vad dokumenterar vi och varför? Journaler inom BUP, då och nu Repetition tidslinjen, journalmallar

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting

Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Psykiska diagnoser i kontaktyrken i kommuner och landsting Statistik och rapporter https://www.afaforsakring.se/forebyggande/analys-och-statistik/ Sjukförsäkringen (AGS-KL) Omfattar alla anställda inom

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE

PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE SAMVERKANSAVTAL MELLAN PRIMARVARDEN OCH VUXENPSYKIATRIN I BLEKINGE Gränssnittet: Förklaring Omhandertagandenivå beskrivs vidare i detta dokument med följande klasser Klasser: 1. Specialist allmänmedicin

Läs mer

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins

Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins Om diagnoser Rätten att ställa diagnos inom hälsooch sjukvården är inte reglerad i någon lag. I allmänhet är det dock läkare som gör det. Många av psykiatrins patienter har först kommit till primärvården.

Läs mer

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik? Vojtech Kovár, M.D. 2004-Oktober-17 E-post: vojtakovar@telia.com www.utmattning.resolve.at www.exhausted.resolve.at Copyright 2004 by

Läs mer

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem

Läs mer

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala

Psykiatriska patienter i NordDRG. Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Psykiatriska patienter i NordDRG Martti Virtanen Nordiskt center för klassifikationer i hälsooch sjukvården Uppsala Grundprinciperna i DRG Analysmetod för casemix Medicinsk och ekonomisk spektrum av behandlade

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING

Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg FÖRSÄKRING Om AFA Försäkring AFA Försäkring ägs av arbetsmarknadens parter och har som uppdrag att administrera de kollektivavtalade försäkringarna.

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen

Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen 2007:4 Psykiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1987 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning I en tidigare rapport, Diagnosmönster

Läs mer

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv

Psykoser etiologi, diagnostik och behandling ur läkarperspektiv Michael Andresen överläkare, spec-läkare allmänpsykiatri övergripande studierektor psykiatri michael.andresen@orebroll.se Begreppet psykos används ofta felaktigt som synonym för schizofreni två stora grupper:

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Övergångar mellan skola och arbetsliv

Övergångar mellan skola och arbetsliv År 12 16 18 19 21 30 65 67 TFP allvarligt sjukt barn Kontaktdagar LSS Närståendepenning (ingen spec. ålder) TFP 12-16 TFP LSS barnb/bostadsb Särskilt högriskskydd Bostadstillägg Vårdbidrag Assistansersättning

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk

Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT Mats Lindström, leg läk Psykossjukdomar, del 1 B Psykiatrikurs Malmö/Lund T9 5 sept, HT 2013 Mats Lindström, leg läk Schizofreni Symtom: hörbara tankar, kommenterande röster, hänsyftningsidéer, bisarra vanföreställningar Oftast

Läs mer

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död 7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea

Läs mer

Underlag från Samhällsmedicin till Psykiatriutredningen inom Landstinget Gävleborg

Underlag från Samhällsmedicin till Psykiatriutredningen inom Landstinget Gävleborg PM Patrik Bergman och Lotta Östlund 2011-02-10 (1) Underlag från Samhällsmedicin till Psykiatriutredningen inom Landstinget Gävleborg Befolkningsstruktur, förekomst av psykisk ohälsa och vårdkonsumtion

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Psykisk ohälsa i Östergötland

Psykisk ohälsa i Östergötland 216:1 Psykisk ohälsa i Östergötland 21-214 - Epidemiologisk kartläggning baserad på diagnosregistrering i Region Östergötland Peter Garvin, Johan Lyth, Agneta Andersson, Ann-Britt Wiréhn Forsknings- och

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna

Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuxna Skåneövergripande handläggningsöverenskommelse primärvård specialistpsykiatri gällande vuna Lindriga till medelsvåra tillstånd behandlas generellt i primärvård (till primärvårdsnivån hör även 1177), svåra

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

ANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION KRONOBERG

ANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION KRONOBERG ANALYS AV DEN PSYKISKA HÄLSAN I REGION KRONOBERG Slutrapport 2016-08-19 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Avdelningen för analys och prognos 1 Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid Inledning Under senare år har ohälsotalet minskat. Minskningstakten har dock varit betydligt långsammare i gruppen under

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

Utbildningsdag 1 2010-03-16. Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1 Vård- och omsorgsförvaltningen Utbildningsdag 1 2010-03-16 Utifrån kunskap och beprövad erfarenhet ska vi belysa psykiska funktionshinder i samhället ur ett helhetsperspektiv - och vad som avgör rätten

Läs mer

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008

Sjukfallskartläggning. Västra Götaland inför 2008 inför 2008 s län Sjukfallskartläggning inför 2008 En kartläggning av långtidssjukskrivna har genomförts under 2007 i i samverkan med Skåne. Statistiken omfattar 22 261 sjukfall, 60 dgr och längre från

Läs mer

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken) KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna PSYKISK OHÄLSA OCH DEPRESSION HOS ÄLDRE GÖTEBORG 2017-03-02 NÄR

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende. på Beroendecentrum Stockholm

Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende. på Beroendecentrum Stockholm www.beroendecentrum.se Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende på Beroendecentrum Stockholm Avvänjning för patienter med psykisk sjukdom och beroende Adam Fürbach specialist i psykiatri,

Läs mer

Psykisk ohälsa- Vad är det?

Psykisk ohälsa- Vad är det? Psykisk ohälsa- Vad är det? Tidningsrubriker, ex. Försök förstå de som mår dåligt (AB, 2009) Lindra din ångest med ny succemetod (AB, 2009) Ökad psykisk ohälsa oroar (DN, 2009) Självmordsförsök vanligt

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Vårdrutin 1 (5) Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef Vårdrutin 1 (5) Barn och ungdomar med sk t.o.m. 17 år. division allmänmedicin och division Gäller för: Division allmänmedicin och division Godkänd av: Karin Malmqvist, divisionschef, Claus Vigsø, divisionschef

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar

Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Sjukskrivningar och sjukskrivningslängder exempel från projektet korta sjukskrivningar Jenny Hubertsson, Statsvetare, doktorand försäkringsmedicin Ingemar Petersson, Professor i försäkringsmedicin Epi-centrum

Läs mer

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson

RSMH konferens. - Att leva med psykos och vägen till återhämtning. Vad är en psykos? 2013-09-27. Roger Carlsson RSMH konferens - Att leva med psykos och vägen till återhämtning Vad är en psykos? 2013-09-27 Roger Carlsson Psykos abnormt mentalt tillstånd - förlust av kontakt med verkligheten, - hallucinationer eller

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer: Bilaga 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stockholms läns analyser 2016 Personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare Psykopatologi Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Introduktion Dagens agenda Hur ska man förstå psykisk

Läs mer

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv

Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv Bilaga 4 Fråga Nuläge 5 år perspektiv 15 år perspektiv 2015 SUS Malmö ålder 20-74 292028 2015 SUS Malmö ålder 75+ 31653 2020 Sus Malmö ålder 20-74 308946 2020 Sus Malmö ålder 75+ 35506 2030 Sus Malmö ålder

Läs mer

Statistik Kalmar län Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges.

Statistik Kalmar län Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges. Bilaga Statistik Kalmar Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges. Sociala faktorer Vuxna Arbetslöshet Arbetslösheten ligger inom ramen för riksgenomsnittet.

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning

Unga vuxna med aktivitetsersättning Unga vuxna med aktivitetsersättning risk för suicidförsök och suicid UNDERLAGSRAPPORT TILL DEN PARLAMENTARISKA SOCIALFÖRSÄKRINGSUTREDNINGEN Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (S 2010:04) Unga

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING

Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING Psykisk ohälsa FÖRSÄKRING 2 Sammanfattning Andelen långvarigt sjukskrivna med en psykisk diagnos har ökat sedan 2009 och för kvinnor är den högre än vad den var i början av 2000-talet. Kvinnor har en högre

Läs mer

Diagnosmönster i förändring

Diagnosmönster i förändring 2007:3 Diagnosmönster i förändring nybeviljade förtidspensioner, sjukersättningar och aktivitetsersättningar 1971 2005 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjuk- och aktivitetsersättningar

Läs mer

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!!

Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Välkomna till SK(A) kurs Psykofarmakologisk behandling av barn och ungdomar!! Håkan Jarbin, föreläsare, kursansvarig Linda Halldner-Henriksson, föreläsare Tord Ivarsson, föreläsare Kerstin Malmberg, föreläsare

Läs mer

Områdesbeskrivning Linköping

Områdesbeskrivning Linköping Stina Öberg 1(6) Områdesbeskrivning Linköping BUP-verksamheten i Linköping Alla siffror avser åldersgruppen 0-17 år och relevanta enheter på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Linköping, det vill

Läs mer

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010?

Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? 1 (6) Hur har fo rva rvsinkomsterna fo ra ndrats mellan 2009 och 2010 fo r de som uppna dde maximal tid i sjukfo rsa kringen det fo rsta halva ret 2010? Inledning Vid årsskiftet 2009/2010 uppnådde de första

Läs mer

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA KONFERENS PSYKISK OHÄLSA OCH MISSBRUK BLAND ÄLDRE - ATT MÖTA OCH BEMÖTA Charlotte Barouma Allmänläkare 30 år Gôtebosska 58 år Grundare Wästerläkarna Vårdcentral, BVC och Äldrevårdcentral KONFERENS PSYKISK

Läs mer

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog

Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd. Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog Autism/Aspergers syndrom och unga rätt hjälp och stöd Psykisk Ohälsa Barn 2013; Hannah Jakobsson, leg. psykolog 10.45-11.25 Autism/Aspergers syndrom Vilka diagnoser ingår i autismspektrumet? Vilka kriterier

Läs mer

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport

Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2013-06-24 Dnr 009246-2013 1 (41) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Svar på regeringsuppdrag: Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Delrapport Postadress Besöksadress

Läs mer

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa

Utvecklingsstörning och psykisk ohälsa Projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning Roger Larsson, psykolog, utbildare i projektet kontakt : roger.larsson@vannas.se mobil: 070-264 89 49 Utvecklingsstörning och psykisk

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 27:2 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar Fördelning på län och diagnos, 26 ISSN 1652-9863 Statistik 27:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar

Läs mer

Vuxenpsykiatrin i Norrbotten

Vuxenpsykiatrin i Norrbotten n i Norrbotten En presentation av vår verksamhet och organisation Division Är en av Norrbottens läns landstings nio divisioner. Har cirka 600 anställda. Utreder och behandlar patienter från 18 år och uppåt.

Läs mer

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning

Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Bilaga 1: Informationsbrev Informationsbrev gällande enkät undersökning Hej! Mitt namn är Anna Vestman och jag studerar vid Karlstads Universitet på Vård- och stödsamordnarprogrammet. Jag håller just nu

Läs mer

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer? KOGNUS IDÉ med Biopsykosocialt Bemötande menar vi förståelse för att: psykisk sjukdom och funktionsnedsättning främst har en biologisk grund psykisk sjukdom och funktionsnedsättning alltid får sociala

Läs mer

Nyckeltal 2015. Rapport Barn- och ungdomspsykiatri

Nyckeltal 2015. Rapport Barn- och ungdomspsykiatri Nyckeltal 215 Rapport Barn- och ungdomspsykiatri April 216 Innehållsförteckning 1. Om Nysam...3 2. Beskrivning och profilgrafer...4 3. Nyckeltalsgrafer...14 4. Fördjupning: Första linjen...34 5. Fördjupning:

Läs mer

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01

Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. Version 2015-01-01 LANDSTINGETS TANDVÅRDSSTÖD Anvisningar för psykiatrin Anvisningarna riktar sig främst till läkare och psykiatrisjuksköterskor inom sjukvården Dalarna. 2(8) Anvisningarna riktar sig främst till läkare och

Läs mer

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux)

Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Neuropsykiatriska Vuxenteamet (NeuroVux) Ett samarbete primärvården och vuxenpsykiatrin Tillhör Vuxenhabiliteringen, en primärvårdsverksamhet Började ta emot remisser från NLL den 3 maj 2010 En strid ström

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa En kunskapsöversikt om anhörigas erfarenheter samt insatser i form av: information, stöd och behandling/terapi relevanta ur ett anhörigperspektiv Ylva Benderix

Läs mer

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker

DSM-5, nyheter, möjligheter, risker DSM-5, nyheter, möjligheter, risker Årsmöteskonferens SPF 13 mars 2013 Jörgen Herlofson Leg. läkare, leg. psykoterapeut Akademiska sjukhuset, Uppsala Några viktiga allmänna begränsningar med DSM Ett symtombaserat

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen?

Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Social Insurance Report Vad kostar olika sjukdomar i sjukförsäkringen? Kostnader för sjukpenning i sjukskrivningar (över 14 dagar) samt sjukersättning och aktivitetsersättning år 2009 fördelat på diagnos

Läs mer

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013

Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Vuxenpsykiatri Läkarprogrammet Introduktion HT 2013 Psykiatri Hela människan ur ett medicinskt kliniskt perspektiv Kunskap MEDICIN PSYKOLOGI SAMHÄLLE Stress-sårbarhetsmodellen vid depressionsutveckling

Läs mer

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid

Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Unga vuxna med aktivitetsersättning: risk för suicidförsök och suicid Ulf Jonsson, Ellenor Mittendorfer-Rutz, Linnea Kjeldgård, Kristina Alexanderson Underlagsrapport till den parlamentariska socialförsäkringsutredningen,

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Utredningsuppdrag 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Utredningsuppdrag 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-11-02 Sida 1(2) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/14 En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt

Läs mer

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning.

Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studiehandledning till Psykiatri av Inger Andersson Höglund, Britt Hedman Ahlström Bonnier Utbildning. Studieenheter utgår från målen för kursen. Studiehandledningen hjälper den studerande att nå målen

Läs mer

Kvalitetsregister ECT

Kvalitetsregister ECT Datum: 2017-01-20 Författare: Tove Elvin Kvalitetsregister ECT Q1-Q4. Preliminära resultat för 2016 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Patientsammansättning... 3 2.1 Könsfördelning av registrerade individer...

Läs mer

Behandling av depression

Behandling av depression Behandling av depression Våra rekommendationer Terapigrupp Psykiatri Pouya Movahed Diagnos ställs med hjälp av: Diagnos Klinisk bedömning och Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV eller V Ett av dessa två

Läs mer

Patienter som lämnar återbud eller uteblir

Patienter som lämnar återbud eller uteblir Psykiatri Nordöst Verksamhetschef: Anders Berntsson Patienter som lämnar återbud eller uteblir En deskriptiv studie av patienter som ställer in sina besök inom psykiatrisk öppenvård av Robin Finney, PTP-psykolog

Läs mer

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm

Kvalitetsregister ECT. Inspirationsdag Stockholm Kvalitetsregister ECT Inspirationsdag 2016-09-08 Stockholm Könsfördelning 2015 Södertälje (31) 71% S:t Göran/Norra (118) 67% Visby (27) 67% Huddinge/Sydväst (184) Stockholms sjukvårdsregion (634) 63% 62%

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004

Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 2003 och 2004 25:6 Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och 24 Diagnosfördelning ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Nybeviljade sjukersättningar/ aktivitetsersättningar 23 och

Läs mer