Formulär för beskrivning och analys:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formulär för beskrivning och analys:"

Transkript

1 1 (7) Region Skåne Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen genomförts? (beskriv kortfattat hur urvalet skett, vilka tvångsvårdstillfällen som tagits med, hur ni arbetat med analysen, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik, landsting som analysen gjorts o.s.v.) Svar: Vi har arbetat med siffror gällande sluten tvångsvård. LRV öppenvård, LRV övrigt (häktade, anhållna, rättspsykiatrisk utredning) och LPT öppenvård har således exkluderats ur materialet. Data har hämtats från databasen för patientadministration för Psykiatri Skåne (VåPs), analysen har gjorts på landstingsnivå. Med vårdtillfällen menas tillfällen där inläggning med tvångsvård skett under I urvalet har antal vårdtillfällen per patient identifierats och sorterats efter antal vårdtillfällen i fallande ordning. 2. Hur många patienter har tvångsvårdats 2013? I gruppen som har inlett tvångsvårdstillfällen under 2013 ska ni identifiera de 10% som fått flest tvångsvårdstillfällen. Svar: 1457 patienter 3. Hur många personer ingår i den grupp som motsvarar 10% av patienterna som haft högst antal tvångsvårdstillfällen? Svar: 146 personer 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Totalt 77 kvinnor och 69 män ingår i gruppen med flest tvångsvårdstillfällen. Det finns 4 kvinnor i åldern år, inga män i den här yngre åldersgruppen. I åldersgruppen år finns något fler män än kvinnor (49 kvinnor och 58 män). Bland personer över 51 år finns en övervikt av kvinnor (24 kvinnor och 11 män). 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: Fördelningen av huvuddiagnos för de diagnosgrupper där patientgruppen överstiger 5 %. 3. Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningar (93 patienter i gruppen) 7. Personlighetsstörning och beteendestörning hos vuxna (26 patienter) 2. Missbruk ber av subst samt relaterade syndrom (22 patienter) 4. Förstämningssyndrom (21 patienter) 11. Ospecificerad psykisk störning (19 patienter) 5. Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (13 patienter)

2 2 (7) 6. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar gruppen i övrigt? Svar: De patienter som tvångsvårdas flest gånger bor i storstadsregion ffa Malmö och Lund. Skillnaden mellan de två kommunerna med flest patienter som tvångsvårdats (Malmö och Lund, med 66 patienter resp. 16 patienter) och den tredje kommunen, Helsingborg (9 patienter), är stor. Skillnaden är svår att förklara. I fråga 5 redovisas för fördelningen per huvuddiagnos vid de olika vårdtillfällena för de 146 patienterna som tvångsvårdats flest gånger. Det är dock viktigt att påpeka att en enskild patient kan ha blivit registrerad under olika huvuddiagnoser p.g.a. vad personen sökte vård för vid de olika tillfällena (endast en huvuddiagnos per vårdtillfälle) samt att vissa av diagnoserna även kan vara övergående. Summan av patienter överstiger därför 146. Vad som anses vara huvuddiagnos kan ibland även växla. 64 % av de 146 patienterna fick huvuddiagnosen 3. Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningar vid deras vårdtillfällen. Detta är även den vanligaste huvuddiagnosen för hela gruppen tvångsvårdade. Näst vanligast är huvuddiagnosgruppen 7. Personlighetsstörning och beteendestörning hos vuxna. Gruppen missbrukare är lika stor i den mindre gruppen som bland det totala antalet patienter som tvångsvårdats. Patienter med förstämningssyndrom är underrepresenterade i gruppen med mest tvångsvårdstillfällen jmf med totala gruppen. Samsjukligheten för den största huvuddiagnosgruppen (3. Schizofreni, schizotypa ) ses hos 44 patienter. Det är viktigt att observera att en patient kan hamna under flera bidiagnoser. Antal bidiagnoser överstiger därmed antal patienter. De största bidiagnosgrupperna för dessa 44 patienter är missbruk (43% av patienterna), somatisk (30% av patienterna) och personlighetsstörning (23% av patienterna). 7. Kan ni se något mönster i orsaken till intagning? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: Nej. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Vår statistik visar att patienter med huvuddiagnosgruppen (3. Schizofreni, schizotypa ) konsumerar som väntat flest vårdtillfällen (51%), medan den näst största diagnosgruppen (7. Personlighetsstörning ) konsumerar näst flest antal vårdtillfällen men avsevärt mindre (15%). Könsfördelningen i gruppen av 146 patienter visar på en större andel kvinnor (ca 52%). Åldersfördelningen i samma grupp visar att antal män som tvångsvårdas avtar något efter 50 års ålder. En motsvarande minskning kan inte ses bland kvinnorna i gruppen. Gruppen patienter med psykossjukdomar har som förväntat mer tvångsvård. Det är värt att notera att gruppen patienter med personlighetsstörning har så mycket tvångsvård (15 %) och överensstämmer inte riktigt med våra förväntningar. 24 % av all heldygnsvård är tvångsvård. 25 % av alla tvångsvårdade patienter får tvångsåtgärder. Alla i gruppen 146 patienter har haft minst tre vårdtillfällen. Spannet av vårdtillfällen sträcker sig från 3 till 21 vårdtillfällen i urvalet.

3 3 (7) 9. Vilka åtgärder skulle kunna ha betydelse för att minska behovet av tvångsåtgärder för denna grupp? (Vi svarar på frågan men för tvångsvård, och ej tvångsvårdsåtgärder som det står ovan) Svar: Behovet skulle minska genom bl.a. en väl utbyggd öppenvårdspsykiatri, förbättrad vårdplanering, arbeta mera med Case Management metodik, strukturerad uppföljning av patienten efter tvångsvård, högre tillgänglighet till kommunala psykosociala stöd- och behandlingsinsatser, ökat inflytande och delaktighet av patienterna i vården genom t ex möjlighet till egeninläggning, sammanhållen vårdkedja samt ökad öppen tvångsvård som även troligtvis skulle minska andelen sluten tvångsvård. Enligt överenskommelsen spelar bemötande, miljö, arbetssätt, kunskapsbaserade metoder och personalens kompetens stor roll för att minska behovet av tvång. Det är därför intressant att arbeta vidare med följande punkter: Kartlägga möjliga kompetensbrister Utvärdera, eventuellt förändra och förbättra samverkan med patienter och närstående. Bättre förbereda patienter på förväntade symtom/reaktioner. Arbeta för en förbättrad prehospital handläggning.

4 4 (7) Patienter som är föremål för flest tvångsåtgärder 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsåtgärder genomförts? (Beskriv kortfattat vilka tvångsåtgärder som tagits med, hur dessa har identifierats och hur säkra ni uppskattar att era uppgifter är och hur ni arbetat, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik o.s.v. Har det varit möjligt för er att lägga ihop antalet tvångsåtgärder under flera vårdtillfällen eller har ni fått välja ut ett antal tvångsvårdstillfällen som innehållit mest tvångsåtgärder och ta 10% av dessa?) Svar: Tvångsåtgärderna som identifierats är: DU040 LÄKEMEDELSTILLFÖRSEL UTFÖRD UNDER FASTSPÄNNING ELLER FASTHÅLLANDE XU001 FASTSPÄNNING <=4 TIMMAR XU003 FASTSPÄNNING I > 4 TIM MEN < 72 TIM XU011 AVSKILJNING <8 TIMMAR XU012 AVSKILJNING >=8 TIMMAR MEN <72 TIMMAR XU013 AVSKILJANDE <=72 TIMMAR Data har hämtats från databasen för patientadministration för Psykiatri Skåne (VåPs), vi bedömer uppgifterna som säkra men det kan tänkas finnas en underrapportering av avskiljning då det finns risk för tolkning i situationen om kommunikationen mellan personal och patient inte är tydlig. Det bedöms däremot osannolikt med underrapportering av läkemedelstillförsel utförd under fastspänning. Analysen har gjorts på landstingsnivå. Antal tvångsåtgärder är per patient som fått tvångsåtgärder under 2013 d v s inte per vårdtillfälle. Vi exkluderar XU030 och XU Hur många patienter totalt är det hos er som varit föremål för tvångsåtgärder under 2013? Svar: Hur många patienter ingår i den grupp som är de 10% som fått mest tvångsåtgärder under 2013 Svar: 38, antal åtgärder per patient mellan 8 och Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Se tabell nedan

5 5 (7) Åldersgrupp KVINNA MAN Total år år år år år år år år år år år år år år 1-5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: Fördelningen av huvuddiagnos för de diagnosgrupper där patientgruppen överstiger 5 %. 7. Personlighetsstörning och beteendestörning hos vuxna (12 patienter i gruppen) 3. Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningar (12 patienter) 1. Organiska, inkl. symtoma, psyk störn (8 patienter) 2. Missbruk ber av subst samt relaterade syndrom (6 patienter) 11. Ospecificerad psykisk störning (3 patienter) 6. Vilka tvångsåtgärder är vanligast? Är det samma tvångåtgärder eller många olika åtgärder per person? Ser ni några mönster i vilka tvångsåtgärder som används hos er? Svar: Tabellen nedan visar de vanligaste tvångsåtgärderna för de 38 patienterna Vanligaste tvångsåtgärder för de 38 patienterna Antal åtgärder Vårdtillfä llen Patien ter KVÅ text KVÅ-kod AVSKILJNING >=8 TIMMAR MEN <72 TIMMAR XU FASTSPÄNNING I > 4 TÍM MEN < 72 TIM XU AVSKILJNING <8 TIMMAR XU FASTSPÄNNING <=4 TIMMAR XU LÄKEMEDELSTILLFÖRSEL UTFÖRD UNDER FASTSPÄNNING ELLER FASTHÅLLANDE DU För patientgruppen med mest tvångsåtgärder (38 st) är läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande den vanligaste åtgärden och den som flest patienter har fått någon gång. Näst vanligast är fastspänning <=4h och med näst mest patienter. Samma åtgärder är vanligast i den totala patientgruppen (380 patienter). Data visar att det gjordes 638 åtgärder på 38 patienter under För gruppen med 38 patienter kan vi även se att det finns skillnad mellan våra verksamhetsområden i vilka tvångsåtgärder som används. De flesta verksamheterna använde sig inte avskiljning >=8 timmar men <72 timmar. Endast två

6 6 (7) mottagningar använde denna åtgärd. Denna åtgärd är även den minst använda åtgärden bland verksamheterna. Näst minst används åtgärden Fastspänning i >4 tim men <72 tim. Psykiatri Malmö var den verksamheten som använde flest gånger åtgärden Avskiljning <8timmar. Psykiatrin i Hässleholm/Kristianstad var den med minst antal olika åtgärder, men den som gjorde flest fastspänningar (XU001 och XU003) bland alla mottagningar. BUP har inte haft fastspänning före Praktiska möjligheter i vårdinrättningen, så som lokaler och utrymme spelar förmodligen roll i vilken typ av tvångsvårdsåtgärd som används. 7. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar målgruppen i övrigt? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: De flesta av dessa patienter är bosatta i Malmö, följt av Helsingborg, Kristianstad och Lund som har lika många patienter vardera. Spridningen över kommuner var dessa patienter är bosatta är stor. Om man för de 38 patienterna jämför de två största huvuddiagnosgruppernas (Grupp 7. och 3) samsjuklighet kan man se i fördelningen av bidiagnoser att de tre vanligaste bidiagnoserna inte sammanfaller, dvs är inte gemensamma för gruppen. Om man ser på fördelningen per kön för de 38 patienterna kan man se att den vanligaste tvångsvårdsåtgärden använd på kvinnliga och manliga patienter var Läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Delar man upp de 38 patienterna i åldersgrupper per kön, kan man se att åldersgruppen år är störst (Kvinnor 6, män 4). Kvinnor får dock tvångsåtgärder i yngre ålder jämfört med män: Åldersgrupperna år och år har totalt 6 kvinnliga patienter, medan samma åldersgrupper för män inte har några patienter alls. 9. Vilka åtgärder tror ni skulle kunna minska behovet av tvångsåtgärder hos denna grupp? Svar: Fler samtal efter tvångsåtgärd, specialiserat omhändertagande av gruppen patienter med personlighetsstörningar (ca 32% av patienterna). Möjligtvis även mildra genom att använda kortare fastspänningstider. Inom alla verksamhetsområden pågår arbete för förbättringar av vården med minskat behov av tvångsåtgärder som mål. Vi tror även att satsningar på heldygnsvård, TERMA (Terapeutiskt möte med aggression), Bättre vård mindre tvång -projektets resultat, vårdetiskt arbete, dialogutbildning med bemötande och delaktighetsfrågor, specifika satsningar på gruppen självskadepatienter med utbildning av personal är åtgärder som kan bidra till att minska behovet av tvångsåtgärder i denna grupp. Andra områden att tänka på är att säkerställa gedigen kunskap och komptens kring patientgruppen och deras behov, fundera över vilken kultur som finns för behandlingen och vilka förutsättningar finns för omhändertagande.

7 7 (7) Gemensamma frågor (för både tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder) 1. Vilka gemensamma faktorer finns hos de två grupperna? Svar: Båda grupper de med flest tvångsvårdstillfällen och de med mest tvångsvårdsåtgärder bor i större kommuner. De två största huvuddiagnosgrupperna (Huvuddiagnosgrupp 3. Schizofreni, schizotypa störn och vanföreställn och 7. Personlighetsstörn och beteendestörn hos vuxna) är samma för båda patientgrupper. 2. Vilka faktorer skiljer sig åt hos de två grupperna? Svar: Tvångsvårdstillfällena var bland de kvinnliga patienterna mer jämnt fördelade, dvs avtog inte nämnvärt, över alla åldersgrupper från 11 år till 80 år. Tvångsvårdstillfällena avtog däremot för män efter 50 års ålder. Inom tvångsåtgärder kan istället se motsatt mönster: Hos kvinnor avtar antal patienter ju högre upp i ålder personen är, jämfört med männen där fördelningen är mer jämn över åldergrupperna. 3. Vilka slutsatser drar ni av ovanstående? Svar: Man kan inte dra några andra slutsatser på ovanstående, förutom de som redan nämnts, utan att titta närmare på individerna.

8 Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning SKRIVELSE Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg Datum (4) 1 (4) REGION SKÅNES HANDLINGSPLAN KOPPLAT TILL DEM VILKA ÄR FÖREMÅL FÖR FLEST TVÅNGSVÅRDSTILLFÄLLEN SAMT DE SOM ÄR FÖREMÅL FÖR FLEST TVÅNGSÅTGÄRDER FÖR ÅR BAKGRUND Utgångspunkten i handlingsplanen är att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. I arbetet med planen var utgångspunkten att vården i hög utsträckning kan minska dessa behov och att det inte i första hand är patienten som är orsaken. För de vilkas behov är sådana att möjlighet till att helt reducera tvång inte är möjlig är målet ändå att minska något av tvånget och eller påverka utförandet i en ökad humanistisk inriktning. Inför upprättandet av handlingsplanen har patientgrupperna med flest tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder som analyserats och utgör utgångspunkt för planen. Nedan handlingsplan är sammanställd i en arbetsgrupp bestående av Gunnar Moustgaard, chefsläkare och Karin Torell, psykiatrisjuksköterska, division psykiatri samt Bim Soerich och Marcela Urey Adamsson, hälso- och sjukvårdsstrateger på avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning. 2. KORTFATTAD REDOGÖRELSE OCH ANALYS Generellt observerades i de grupper om 10 % som varit föremål för mest tvångsvårdstillfällen och mest tvångsvårdsåtgärder under 2013, att det fanns en högre andel kvinnor än män. Gemensamt kunde man se att patienter, både kvinnor och män, i åldrarna år, och år har flest tvångsvårdstillfällen. Vidare, var patienterna i storstäderna mer representerade i båda grupper, jämfört med mindre kommuner i Skåne. I övrigt se dokumentet Analys Tvångsvård FÖRSLAG PÅ INSATSER FÖR ATT FÖREBYGGA BEHOVET AV TVÅNGSINLÄGGNING OCH TVÅNGSÅTGÄRDER Fokus bör förskjutas mer till tvångsåtgärder jämfört med tidigare. Siffrorna för tvångsvård är inte förvånande. I gruppen tvångsåtgärder ingår bland annat unga kvinnor med beteendestörningar. Inom projektet Bättre vård mindre tvång har många enheter i Region Skåne deltagit sedan 2010 i syfte att minska tvångsvårdsåtgärder och tvångsvårdstillfällen. Projektet pågår till årsskiftet Man avser följa upp resultaten samt sprida goda exempel. En del av de preliminära resultaten finns med bland de förslag på insatser vi nedan presenterar för att förebygga behovet av tvångsinläggning och tvångsåtgärder. Adress: S KRISTIANSTAD Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon: Växel (kl ) Fax: Postgiro: Bankgiro: Organisationsnummer:

9 2 (4) Årlig analys av gruppen patienter med mest tvångsvård och tvångsåtgärder (10 %) Division psykiatri avser att årligen på förvaltningsnivå ta fram grupperna om 10 % mest tvångsvårdade för de berörda verksamhetsområdena att analysera och journalgranska. De berörda verksamhetscheferna kommer att göra en kartläggning/analys av bl a följande områden: Vad har gått fel? Vad hade vi kunnat göra annorlunda? Komplicerande diagnoser, samsjuklighet, dubbeldiagnos, osv Finns en vårdplan, eller SIP? Har patienten varit delaktig i vården? Kan vi i framtiden använda oss av exempelvis SKLs modell för journalgranskning inom psykiatrin? Läkemedelsgenomgång Utveckling av vården för personer med självskadebeteende Både regeringens satsning, Nationella självskadeprojektet och Region Skånes resursförstärkning inom ramen för strategiska planen för psykiatrin har lett till bra och nödvändig utveckling av vården. Nationella självskadeprojektet avslutas vid nyår. För att konsolidera, skapa långsiktighet och utvärdera satsningarna föreslås att Region Skåne i samarbete med främst Lunds universitet (Avdelningen för psykiatri vid Medicinska fakulteten och Institutionen för psykologi), och intresseföreningen SHEDO bildar en Utvecklingsplattform för effektiva insatser vid självskadebeteende. Arbetet leds av, och är placerat vid Divisionsledning Psykiatri, Skånevård Sund men har ett primäruppdrag för specialistpsykiatrin i hela Skåne och ett sekundäruppdrag för andra aktörer, såsom vårdcentraler, kommuner, ideella sektorn, m.fl. Utvecklingsplattformen utgör en arena för samarbeten såsom exempelvis forskningsprojekt och utvärderingar av pågående satsningar. Utvecklingen av vården för personer med självskadebeteende bör även fortsättningsvis prioriteras. Pågående utvecklingsinsatser Förstärkt behandlingsutbud, nya team eller förstärkning av befintliga. Nya former av samarbeten mellan Vuxenpsykiatrin och Barn och ungdomspsykiatrin. Kompetenshöjning för stora delar av medarbetarna i Division Psykiatri. Vid årets slut kommer ca 400 medarbetare ha gått en utbildning, med teori och träning i förhållningssätt och hjälpande bemötande vid självskadebeteende. Samverkan med intresseföreningen SHEDO är av stor betydelse i denna satsning. Planerade utvecklingsinsatser Dessa insatser syftar till att nå ambitionen om att erbjuda unga ett bra stöd tidigt, kunna ge ett adekvat utbud av evidensbaserade behandlingar i hela Skåne och specialiserade insatser för de med allra störst behov. Intensiv familjebehandling Barn och ungdomspsykiatrin Genom att mer fokuserat erbjuda unga med risk att utveckla allvarliga självskadebeteende och deras familjer stöd och behandling vill man möta behoven tidigare. BUP avser att under 2015 öka familjebehandlingsinsatserna och att anpassa de nuvarande behandlings-formerna för självskadebeteende.

10 3 (4) Fortsatt utveckling av behandlingsutbud Tillgången till evidensbaserad behandling vid självskadebeteende har ökat i Skåne. Förslaget är att Dialektisk beteendeterapi, DBT skall erbjudas i hela Skåne och att den nya behandlingsmetoden, ERGT - Emotion Regulation Group Therapy implementeras under Brukarstyrd inläggning och lägenhetsvård Det planeras en ny öppen verksamhet i en mer hemlik miljö, för behandling och dagvård och där det via interventionen Brukarstyrd Inläggning (BI) finns möjlighet att vara inskriven nattetid. Målsättningen är att patienterna efter att ha fått lära sig att använda metoden inte ska behöva nyttja den traditionella slutenvården. I förlängningen förväntas detta minska självskadebeteende samt behov av inläggning och tvångsvård samt tvångsåtgärder. Program för anpassade och individualiserade insatser för de mest störst vårdbehov De senaste åren har Division Psykiatri haft behov av externa högspecialiserade insatser för de allra störst behov av heldygnsvård. Möjligheten till denna form av vård kommer att upphöra under hösten 2014 och de patienter som är placerade kommer åter att få annan vård. Arbetet med att på något håll i landet etablera en ny enhet med riksintag pågår på nationell nivå men det bedöms ta tid innan en sådan enhet är på plats. Division Psykiatrin i Skåne behöver utveckla nuvarande heldygnsvård för att bättre möta behoven hos denna grupp. Förslaget är att intensifiera utvecklingen av anpassade och individualiserade lösningar för de med långa vårdtider och mycket tvångsinsatser. Dessa processer bör genomföras i nära samverkan med bl.a. kommunala insatser. Övriga insatser som syftar till att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder Bättre vårdplanering. Involvera tydligare, och där det är möjligt, patienter, brukares och anhörigas eventuella deltagande i det fortsatta arbetet. Använda mätbara mål samt tidpunkt för när måluppfyllelse ska följas upp och vem som ansvarar för detta. Utvärdera om man bör öka antal SIP KVÅ kod för patientens aktiva deltagande i vårdplan. Förstärka användningen av Patientenkät (NPE). Använda en kvalitetsindex för Hur och när tvångsvårdstillfällen och tvångsvårdsåtgärder följs upp, samt vem, eller vilka som ansvarar för detta. T.ex. om det mäts och analyseras på avdelnings- eller kliniknivå. Arbeta mera med Case Management metodik. Strukturerad uppföljning av patienten efter tvångsvård. Bättre förbereda patienter på förväntade symtom/reaktioner. Arbeta för en förbättrad prehospital handläggning. Fler samtal efter tvångsåtgärd. Specialiserat omhändertagande av gruppen patienter med personlighetsstörningar. Utveckling av heldygnsvården. TERMA (Terapeutiskt möte med aggression). Spridning av Bättre vård mindre tvång -projektets resultat. Vårdetiskt arbete. Dialogutbildning med bemötande och delaktighetsfrågor.

11 4 (4) Denna upprättade handlingsplan gäller från och med den 1 januari 2015 och avser år Uppgiftslämnare: Bim Soerich, Region Skåne Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning Region Skånes kontaktperson för PRIO år Marcela Urey Adamsson, Region Skåne Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

12 Malmö Pontus Eriksson Angående prestationsmål B2 minska behovet av tvångsvård, Region Skåne Bakrgrund NSPH Skåne har fått ta del av PAR-analysen samt analys och handlingsplan under under oktober. Någon redovisning av vad som gjorts för att vidmakthålla tidigare resultat har vi inte heller sett. Synpunkter NSPH Skåne har inte erbjudits vara sig delaktighet i processen runt handlingsplanen eller någon möjlighet till inflytande över planens innehåll. Från ett patientperspektiv hade vi gärna sett att rapportsskrivarna i högre utsträckning tagit lärdom av de erfarenheter som uppnåtts genom SKL:s nationella projekt Bättre vård, mindre tvång där 222 psykiatrineheter inom heldygndsvården runt om i landet deltagit och där flera av de deltagande enheterna kraftigt reducerat användandet av tvång. Erfarenheterna från detta projekt visar att det ofta finns andra alternativ och metoder att förebygga tvång. Flera av de deltagande enheterna har kraftigt reducerat användet av tvångsåtgärder, i vissa fall med hela 40-50%. Genombrottprojektet Bättre vård, mindre tvång har med goda resultat arbetat efter att: minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder förbättra patientens upplevelser vid tvångsåtgärder utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård Vi skulle också vilja se en fokusering kring att förbättra miljön på vårdenheter genom Sida 1 av 2

13 Malmö Pontus Eriksson bland annat satsning på tydliggörande pedagogik och en mer individcentrerad vård. Pontus Eriksson Föreningssamordnare NSPH Skåne Sida 2 av 2

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen anges att landstingen

Läs mer

Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland

Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland 1 (7) 2014-10- 17 Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland Denna handlingsplan har upprättats av Barbro Corin, Annika Ruff, Mats Malmberg och Mikael Nilsson,

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder

Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder GRUNDKRAV OCH PRESTATIONER Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder SAMMANSTÄLLNING AV LANDSTINGENS ANALYSER OCH HANDLINGSPLANER 2014 Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder 1 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Formulär för beskrivning och analys:

Formulär för beskrivning och analys: 1 (9) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är

Läs mer

Formulär för beskrivning och analys:

Formulär för beskrivning och analys: 1 (6) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringenn av de som är

Läs mer

Varför bältar vi så mycket?

Varför bältar vi så mycket? Varför bältar vi så mycket? Sammanställning av tvångsvården i Sverige Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2016 Svenska psykiatrikongressen 2016-03-17 Eller bältar vi

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Bättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn

Bättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn Bättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn Förbättringsarbetet har genomförts systematiskt utifrån uppsatta och mät-bara mål för minskat behov av tvångsåtgärder, ökat

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Vårdproduktionsutskottet

Vårdproduktionsutskottet Vårdproduktionsutskottet Ingrid Bergman Ledningsstrateg 046-275 19 01 Ingrid.Bergman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-16 Dnr 1302793 1 (5) Vårdproduktionsutskottet Psykiatriöverenskommelse 2014 Ordförandens

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016

Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016 Datum: 2016-06-23 Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016 Region Skåne och kommunerna i Skåne genom Kommunförbundet Skåne har tillsammans med brukarföreningarna inom psykiatrin

Läs mer

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2016-04-04 Dnr 1600850 1 (14) Beredningen för primärvård,

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-6753127 bim.soerich@skane.se HANDLINGSPLAN Datum 2015-06-12 1 (7) s Handlingsplan till Ramöverenskommelse

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja

1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja 1 (5) PAR-analys Frågor på helheten 1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? 2. Redogör kort vad det beror på om uppgifterna

Läs mer

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen Datum för handlingsplanens upprättande 30 SEPT 2014 Vem/vilka som gjort handlingsplanen: Anna Karin Tyrefors, Öppenvård, Affektiva sjukdomar,

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård?

Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Delrapport 3, augusti 2016 Hur har de mobila omvårdnadsteamen påverkat användningen av psykiatrisk slutenvård? Rapport från ett utvecklingsarbete i Landstinget Sörmland MATS EKERMO ROLAND SVENSSON Delrapport

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-10-13 Dnr 1402153 1 (5) Närsjukvårdsberedningen Delaktighet, inflytande och

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för uppdragsstyrning Reviderad 2016-12-08 1 (5) Registrering av verksamhetsdata och definitioner Huvuddiagnos Huvuddiagnos är det tillstånd

Läs mer

Utveckling av psykosvården i Halland

Utveckling av psykosvården i Halland 1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser

En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser 1 (av 10) Hässleholms sjukhusorganisation Inger Andersson, 0451-86176 Lennart Kanelind, 0451-86634 En jämförelse mellan olika vårdcentraler i Region Skåne avseende patienter med F-diagnoser Konklusion

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet PRIO psykisk ohälsa Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO Målsättning 2007-2011 Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom eller psykisk

Läs mer

Underrapportering och bristande dokumentation

Underrapportering och bristande dokumentation Underrapportering och bristande dokumentation Den som bedriver psykiatrisk tvångsvård är skyldig att lämna uppgifter om tvångsåtgärder till patientregistret. Inrapporteringen är viktig om tvångsåtgärder

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri Uppföljning av tvångsvård - område 2013-2015 Områdesstab 2(23) Innehållsförteckning 1 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Tvångsvårdade i förhållande till befolkning 4 1.3 Vårdtillfällen 6 1.4 Kvinnor och män i sluten

Läs mer

Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård

Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård samt Tilläggsblankett i samband med Samordnad vårdplanering inför ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är

Läs mer

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev ) Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev. 20081122) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Handlingsplan Psykiatri Skåne 34 punktslista

Handlingsplan Psykiatri Skåne 34 punktslista Skånevård Sund Datum 2015-12-11 1 (9) Handlingsplan Psykiatri Skåne 34 punktslista Handlingsplan för att utveckla verksamheten inom Psykiatri Skåne presenterad för Sjukvårdsnämnd Sund 2015 12 11. Minska

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V)

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion:

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Skånevård Sund Division Psykiatri

Skånevård Sund Division Psykiatri Skånevård Sund Division Psykiatri Datum 2015-08-13 1 (7) Dokumentation av Workshop från Inflytandedagen 29/5 2015 I workshopen ingick medarbetare inom Division psykiatri, patienter, närstående och andra

Läs mer

Samverkansstruktur för IVO och patientnämnderna

Samverkansstruktur för IVO och patientnämnderna 2016-04-06 registrator@ivo.se Diarienummer 7.1-24006/2015 NSPH:s yttrande över remiss avseende Uppdrag att skapa en långsiktig samverkansstruktur för analys och återkoppling av klagomål till berörda aktörer

Läs mer

Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17

Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd SOU 2012:17 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Psykiatriska kliniken Ärendenr HSN 2012/251 1 (6) Handlingstyp Remissvar Datum 21 september 2012 Till Socialdepartementet Remissvar Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012

Psykiatrisk tvångsvård. Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Psykiatrisk tvångsvård Ingrid Thernfrid Chefsöverläkare September 2012 Tvångsvård - eller inte? 1929-1966 Sinnessjuklag 1966-1991 Lag om beredande av sluten psykiatrisk vård i vissa fall (LSPV) 1992- Lag

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 156 Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Teammedlemmar Genombrott Ros-Marie Östlund Minska LPT med 15% för personer med BPSD Agneta Bergkvist

Läs mer

Enkät - Vuxenpsykiatrin

Enkät - Vuxenpsykiatrin Nytt avsnitt 1 sidan 1 Enkät - Vuxenpsykiatrin Sveriges kommuner och landsting Dessa uppgifter skrevs ut den : KONTAKTUPPGIFTER till uppgiftslämnaren Landsting/region Klinik Kontaktperson Telefonnummer

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Ledningsstaben 2014-04-24 DN PS140036-1 Ylva Berger, Utvecklare 070-662 60 52 Driftnämnden för Psykiatrin i Halland PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

Läs mer

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat

vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher inom SLL sammanfattande resultat av 1-årig uppföljning Presentationsmaterial - Januari 2012 Sammanfattning (1) Sedan juni 2010 pågår å inom SLL två pilotstudier t för

Läs mer

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5)

1. Syfte och omfattning. 2. Allmänt. Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-110960 Fastställandedatum: 2014-05-30 Giltigt t.o.m.: 2015-05-30 Upprättare: Mats A Porat Fastställare: Berit Fredriksson Samverkan - Vuxenpsykiatri

Läs mer

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar

Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM VI TEAM NR: 08 Deltagande avdelning och teamdeltagare Rättspsyk enheten Ryhov, Jönköping Fredrik Jonsson Vårdenhetschef Niki Dec Sjuksköterska

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2

Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2 Centralt innehåll i kursen Psykiatri 2 Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Olika lagar och andra bestämmelser som styr verksamheten: lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Ätstörningar Ulf Wallin

Ätstörningar Ulf Wallin Ätstörningar Ulf Wallin Wallin Ätstörningar och födorelaterade syndrom DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv ätstörning Självrensning Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk

Läs mer

ANALYS OCH HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2017

ANALYS OCH HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2017 ANALYS OCH HANDLINGSPLAN INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2017 2 (8) KUNSKAPSUNDERLAG OM PSYKISK HÄLSA Arbetet med att ta fram handlingsplan började med att samla in kunskapsunderlag om psykisk hälsa i Västmanland.

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer

Delrapport sammanställd av Ulf Rogberg & Thomas Teike till GPS

Delrapport sammanställd av Ulf Rogberg & Thomas Teike till GPS Samtligt material i denna delrapport bygger på insamlad data vid inventering av målgruppen personer med psykiska funktionshinder som genomfördes med hjälp av Socialstyrelsens frågeformulär under perioden

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 178 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Ann-Chatrine

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Margit Farkas BUP Västmanland E-mail: margit.farkas@ltv.se Svenska BUP-kongressen, 2013 BUP-s akutmottagning; länsövergripande uppdrag BUP vårdavdelning (Avdelning 99) 5 vårdplatser + 1 överbeläggningsplats

Läs mer

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer

SJÄLVSKADEBETEENDE Vad är självskadebeteende? Vem riskerar att drabbas? Riskfaktorer SJÄLVSKADEBETEENDE www.thereseeriksson.se Thérèse Eriksson Beteendevetare & författare tankestormar tankestormar Thérèse Eriksson Vad är självskadebeteende? Avsiktlig förstörelse eller förändring av den

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 89 Allmänpsykiatri avd 124, Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin

DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin DRG som grund för prestationsersättning inom psykiatrin Hälso- och sjukvårdsavdelningen Maj 2007 Bengt Kron Bakgrund och uppdrag Regionstyrelsen beslöt den 6 februari 2007 att ett nytt ersättningssystem

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer