Formulär för beskrivning och analys:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formulär för beskrivning och analys:"

Transkript

1 1 (7) Region Skåne Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen genomförts? (beskriv kortfattat hur urvalet skett, vilka tvångsvårdstillfällen som tagits med, hur ni arbetat med analysen, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik, landsting som analysen gjorts o.s.v.) Svar: Vi har arbetat med siffror gällande sluten tvångsvård. LRV öppenvård, LRV övrigt (häktade, anhållna, rättspsykiatrisk utredning) och LPT öppenvård har således exkluderats ur materialet. Data har hämtats från databasen för patientadministration för Psykiatri Skåne (VåPs), analysen har gjorts på landstingsnivå. Med vårdtillfällen menas tillfällen där inläggning med tvångsvård skett under I urvalet har antal vårdtillfällen per patient identifierats och sorterats efter antal vårdtillfällen i fallande ordning. 2. Hur många patienter har tvångsvårdats 2013? I gruppen som har inlett tvångsvårdstillfällen under 2013 ska ni identifiera de 10% som fått flest tvångsvårdstillfällen. Svar: 1457 patienter 3. Hur många personer ingår i den grupp som motsvarar 10% av patienterna som haft högst antal tvångsvårdstillfällen? Svar: 146 personer 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Totalt 77 kvinnor och 69 män ingår i gruppen med flest tvångsvårdstillfällen. Det finns 4 kvinnor i åldern år, inga män i den här yngre åldersgruppen. I åldersgruppen år finns något fler män än kvinnor (49 kvinnor och 58 män). Bland personer över 51 år finns en övervikt av kvinnor (24 kvinnor och 11 män). 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: Fördelningen av huvuddiagnos för de diagnosgrupper där patientgruppen överstiger 5 %. 3. Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningar (93 patienter i gruppen) 7. Personlighetsstörning och beteendestörning hos vuxna (26 patienter) 2. Missbruk ber av subst samt relaterade syndrom (22 patienter) 4. Förstämningssyndrom (21 patienter) 11. Ospecificerad psykisk störning (19 patienter) 5. Neurotiska, stressrelaterade och somatoforma syndrom (13 patienter)

2 2 (7) 6. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar gruppen i övrigt? Svar: De patienter som tvångsvårdas flest gånger bor i storstadsregion ffa Malmö och Lund. Skillnaden mellan de två kommunerna med flest patienter som tvångsvårdats (Malmö och Lund, med 66 patienter resp. 16 patienter) och den tredje kommunen, Helsingborg (9 patienter), är stor. Skillnaden är svår att förklara. I fråga 5 redovisas för fördelningen per huvuddiagnos vid de olika vårdtillfällena för de 146 patienterna som tvångsvårdats flest gånger. Det är dock viktigt att påpeka att en enskild patient kan ha blivit registrerad under olika huvuddiagnoser p.g.a. vad personen sökte vård för vid de olika tillfällena (endast en huvuddiagnos per vårdtillfälle) samt att vissa av diagnoserna även kan vara övergående. Summan av patienter överstiger därför 146. Vad som anses vara huvuddiagnos kan ibland även växla. 64 % av de 146 patienterna fick huvuddiagnosen 3. Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningar vid deras vårdtillfällen. Detta är även den vanligaste huvuddiagnosen för hela gruppen tvångsvårdade. Näst vanligast är huvuddiagnosgruppen 7. Personlighetsstörning och beteendestörning hos vuxna. Gruppen missbrukare är lika stor i den mindre gruppen som bland det totala antalet patienter som tvångsvårdats. Patienter med förstämningssyndrom är underrepresenterade i gruppen med mest tvångsvårdstillfällen jmf med totala gruppen. Samsjukligheten för den största huvuddiagnosgruppen (3. Schizofreni, schizotypa ) ses hos 44 patienter. Det är viktigt att observera att en patient kan hamna under flera bidiagnoser. Antal bidiagnoser överstiger därmed antal patienter. De största bidiagnosgrupperna för dessa 44 patienter är missbruk (43% av patienterna), somatisk (30% av patienterna) och personlighetsstörning (23% av patienterna). 7. Kan ni se något mönster i orsaken till intagning? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: Nej. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Vår statistik visar att patienter med huvuddiagnosgruppen (3. Schizofreni, schizotypa ) konsumerar som väntat flest vårdtillfällen (51%), medan den näst största diagnosgruppen (7. Personlighetsstörning ) konsumerar näst flest antal vårdtillfällen men avsevärt mindre (15%). Könsfördelningen i gruppen av 146 patienter visar på en större andel kvinnor (ca 52%). Åldersfördelningen i samma grupp visar att antal män som tvångsvårdas avtar något efter 50 års ålder. En motsvarande minskning kan inte ses bland kvinnorna i gruppen. Gruppen patienter med psykossjukdomar har som förväntat mer tvångsvård. Det är värt att notera att gruppen patienter med personlighetsstörning har så mycket tvångsvård (15 %) och överensstämmer inte riktigt med våra förväntningar. 24 % av all heldygnsvård är tvångsvård. 25 % av alla tvångsvårdade patienter får tvångsåtgärder. Alla i gruppen 146 patienter har haft minst tre vårdtillfällen. Spannet av vårdtillfällen sträcker sig från 3 till 21 vårdtillfällen i urvalet.

3 3 (7) 9. Vilka åtgärder skulle kunna ha betydelse för att minska behovet av tvångsåtgärder för denna grupp? (Vi svarar på frågan men för tvångsvård, och ej tvångsvårdsåtgärder som det står ovan) Svar: Behovet skulle minska genom bl.a. en väl utbyggd öppenvårdspsykiatri, förbättrad vårdplanering, arbeta mera med Case Management metodik, strukturerad uppföljning av patienten efter tvångsvård, högre tillgänglighet till kommunala psykosociala stöd- och behandlingsinsatser, ökat inflytande och delaktighet av patienterna i vården genom t ex möjlighet till egeninläggning, sammanhållen vårdkedja samt ökad öppen tvångsvård som även troligtvis skulle minska andelen sluten tvångsvård. Enligt överenskommelsen spelar bemötande, miljö, arbetssätt, kunskapsbaserade metoder och personalens kompetens stor roll för att minska behovet av tvång. Det är därför intressant att arbeta vidare med följande punkter: Kartlägga möjliga kompetensbrister Utvärdera, eventuellt förändra och förbättra samverkan med patienter och närstående. Bättre förbereda patienter på förväntade symtom/reaktioner. Arbeta för en förbättrad prehospital handläggning.

4 4 (7) Patienter som är föremål för flest tvångsåtgärder 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsåtgärder genomförts? (Beskriv kortfattat vilka tvångsåtgärder som tagits med, hur dessa har identifierats och hur säkra ni uppskattar att era uppgifter är och hur ni arbetat, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik o.s.v. Har det varit möjligt för er att lägga ihop antalet tvångsåtgärder under flera vårdtillfällen eller har ni fått välja ut ett antal tvångsvårdstillfällen som innehållit mest tvångsåtgärder och ta 10% av dessa?) Svar: Tvångsåtgärderna som identifierats är: DU040 LÄKEMEDELSTILLFÖRSEL UTFÖRD UNDER FASTSPÄNNING ELLER FASTHÅLLANDE XU001 FASTSPÄNNING <=4 TIMMAR XU003 FASTSPÄNNING I > 4 TIM MEN < 72 TIM XU011 AVSKILJNING <8 TIMMAR XU012 AVSKILJNING >=8 TIMMAR MEN <72 TIMMAR XU013 AVSKILJANDE <=72 TIMMAR Data har hämtats från databasen för patientadministration för Psykiatri Skåne (VåPs), vi bedömer uppgifterna som säkra men det kan tänkas finnas en underrapportering av avskiljning då det finns risk för tolkning i situationen om kommunikationen mellan personal och patient inte är tydlig. Det bedöms däremot osannolikt med underrapportering av läkemedelstillförsel utförd under fastspänning. Analysen har gjorts på landstingsnivå. Antal tvångsåtgärder är per patient som fått tvångsåtgärder under 2013 d v s inte per vårdtillfälle. Vi exkluderar XU030 och XU Hur många patienter totalt är det hos er som varit föremål för tvångsåtgärder under 2013? Svar: Hur många patienter ingår i den grupp som är de 10% som fått mest tvångsåtgärder under 2013 Svar: 38, antal åtgärder per patient mellan 8 och Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Se tabell nedan

5 5 (7) Åldersgrupp KVINNA MAN Total år år år år år år år år år år år år år år 1-5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: Fördelningen av huvuddiagnos för de diagnosgrupper där patientgruppen överstiger 5 %. 7. Personlighetsstörning och beteendestörning hos vuxna (12 patienter i gruppen) 3. Schizofreni, schizotypa störningar och vanföreställningar (12 patienter) 1. Organiska, inkl. symtoma, psyk störn (8 patienter) 2. Missbruk ber av subst samt relaterade syndrom (6 patienter) 11. Ospecificerad psykisk störning (3 patienter) 6. Vilka tvångsåtgärder är vanligast? Är det samma tvångåtgärder eller många olika åtgärder per person? Ser ni några mönster i vilka tvångsåtgärder som används hos er? Svar: Tabellen nedan visar de vanligaste tvångsåtgärderna för de 38 patienterna Vanligaste tvångsåtgärder för de 38 patienterna Antal åtgärder Vårdtillfä llen Patien ter KVÅ text KVÅ-kod AVSKILJNING >=8 TIMMAR MEN <72 TIMMAR XU FASTSPÄNNING I > 4 TÍM MEN < 72 TIM XU AVSKILJNING <8 TIMMAR XU FASTSPÄNNING <=4 TIMMAR XU LÄKEMEDELSTILLFÖRSEL UTFÖRD UNDER FASTSPÄNNING ELLER FASTHÅLLANDE DU För patientgruppen med mest tvångsåtgärder (38 st) är läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande den vanligaste åtgärden och den som flest patienter har fått någon gång. Näst vanligast är fastspänning <=4h och med näst mest patienter. Samma åtgärder är vanligast i den totala patientgruppen (380 patienter). Data visar att det gjordes 638 åtgärder på 38 patienter under För gruppen med 38 patienter kan vi även se att det finns skillnad mellan våra verksamhetsområden i vilka tvångsåtgärder som används. De flesta verksamheterna använde sig inte avskiljning >=8 timmar men <72 timmar. Endast två

6 6 (7) mottagningar använde denna åtgärd. Denna åtgärd är även den minst använda åtgärden bland verksamheterna. Näst minst används åtgärden Fastspänning i >4 tim men <72 tim. Psykiatri Malmö var den verksamheten som använde flest gånger åtgärden Avskiljning <8timmar. Psykiatrin i Hässleholm/Kristianstad var den med minst antal olika åtgärder, men den som gjorde flest fastspänningar (XU001 och XU003) bland alla mottagningar. BUP har inte haft fastspänning före Praktiska möjligheter i vårdinrättningen, så som lokaler och utrymme spelar förmodligen roll i vilken typ av tvångsvårdsåtgärd som används. 7. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar målgruppen i övrigt? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: De flesta av dessa patienter är bosatta i Malmö, följt av Helsingborg, Kristianstad och Lund som har lika många patienter vardera. Spridningen över kommuner var dessa patienter är bosatta är stor. Om man för de 38 patienterna jämför de två största huvuddiagnosgruppernas (Grupp 7. och 3) samsjuklighet kan man se i fördelningen av bidiagnoser att de tre vanligaste bidiagnoserna inte sammanfaller, dvs är inte gemensamma för gruppen. Om man ser på fördelningen per kön för de 38 patienterna kan man se att den vanligaste tvångsvårdsåtgärden använd på kvinnliga och manliga patienter var Läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Delar man upp de 38 patienterna i åldersgrupper per kön, kan man se att åldersgruppen år är störst (Kvinnor 6, män 4). Kvinnor får dock tvångsåtgärder i yngre ålder jämfört med män: Åldersgrupperna år och år har totalt 6 kvinnliga patienter, medan samma åldersgrupper för män inte har några patienter alls. 9. Vilka åtgärder tror ni skulle kunna minska behovet av tvångsåtgärder hos denna grupp? Svar: Fler samtal efter tvångsåtgärd, specialiserat omhändertagande av gruppen patienter med personlighetsstörningar (ca 32% av patienterna). Möjligtvis även mildra genom att använda kortare fastspänningstider. Inom alla verksamhetsområden pågår arbete för förbättringar av vården med minskat behov av tvångsåtgärder som mål. Vi tror även att satsningar på heldygnsvård, TERMA (Terapeutiskt möte med aggression), Bättre vård mindre tvång -projektets resultat, vårdetiskt arbete, dialogutbildning med bemötande och delaktighetsfrågor, specifika satsningar på gruppen självskadepatienter med utbildning av personal är åtgärder som kan bidra till att minska behovet av tvångsåtgärder i denna grupp. Andra områden att tänka på är att säkerställa gedigen kunskap och komptens kring patientgruppen och deras behov, fundera över vilken kultur som finns för behandlingen och vilka förutsättningar finns för omhändertagande.

7 7 (7) Gemensamma frågor (för både tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder) 1. Vilka gemensamma faktorer finns hos de två grupperna? Svar: Båda grupper de med flest tvångsvårdstillfällen och de med mest tvångsvårdsåtgärder bor i större kommuner. De två största huvuddiagnosgrupperna (Huvuddiagnosgrupp 3. Schizofreni, schizotypa störn och vanföreställn och 7. Personlighetsstörn och beteendestörn hos vuxna) är samma för båda patientgrupper. 2. Vilka faktorer skiljer sig åt hos de två grupperna? Svar: Tvångsvårdstillfällena var bland de kvinnliga patienterna mer jämnt fördelade, dvs avtog inte nämnvärt, över alla åldersgrupper från 11 år till 80 år. Tvångsvårdstillfällena avtog däremot för män efter 50 års ålder. Inom tvångsåtgärder kan istället se motsatt mönster: Hos kvinnor avtar antal patienter ju högre upp i ålder personen är, jämfört med männen där fördelningen är mer jämn över åldergrupperna. 3. Vilka slutsatser drar ni av ovanstående? Svar: Man kan inte dra några andra slutsatser på ovanstående, förutom de som redan nämnts, utan att titta närmare på individerna.

8 Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning SKRIVELSE Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg Datum (4) 1 (4) REGION SKÅNES HANDLINGSPLAN KOPPLAT TILL DEM VILKA ÄR FÖREMÅL FÖR FLEST TVÅNGSVÅRDSTILLFÄLLEN SAMT DE SOM ÄR FÖREMÅL FÖR FLEST TVÅNGSÅTGÄRDER FÖR ÅR BAKGRUND Utgångspunkten i handlingsplanen är att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder. I arbetet med planen var utgångspunkten att vården i hög utsträckning kan minska dessa behov och att det inte i första hand är patienten som är orsaken. För de vilkas behov är sådana att möjlighet till att helt reducera tvång inte är möjlig är målet ändå att minska något av tvånget och eller påverka utförandet i en ökad humanistisk inriktning. Inför upprättandet av handlingsplanen har patientgrupperna med flest tvångsvårdstillfällen och flest tvångsåtgärder som analyserats och utgör utgångspunkt för planen. Nedan handlingsplan är sammanställd i en arbetsgrupp bestående av Gunnar Moustgaard, chefsläkare och Karin Torell, psykiatrisjuksköterska, division psykiatri samt Bim Soerich och Marcela Urey Adamsson, hälso- och sjukvårdsstrateger på avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning. 2. KORTFATTAD REDOGÖRELSE OCH ANALYS Generellt observerades i de grupper om 10 % som varit föremål för mest tvångsvårdstillfällen och mest tvångsvårdsåtgärder under 2013, att det fanns en högre andel kvinnor än män. Gemensamt kunde man se att patienter, både kvinnor och män, i åldrarna år, och år har flest tvångsvårdstillfällen. Vidare, var patienterna i storstäderna mer representerade i båda grupper, jämfört med mindre kommuner i Skåne. I övrigt se dokumentet Analys Tvångsvård FÖRSLAG PÅ INSATSER FÖR ATT FÖREBYGGA BEHOVET AV TVÅNGSINLÄGGNING OCH TVÅNGSÅTGÄRDER Fokus bör förskjutas mer till tvångsåtgärder jämfört med tidigare. Siffrorna för tvångsvård är inte förvånande. I gruppen tvångsåtgärder ingår bland annat unga kvinnor med beteendestörningar. Inom projektet Bättre vård mindre tvång har många enheter i Region Skåne deltagit sedan 2010 i syfte att minska tvångsvårdsåtgärder och tvångsvårdstillfällen. Projektet pågår till årsskiftet Man avser följa upp resultaten samt sprida goda exempel. En del av de preliminära resultaten finns med bland de förslag på insatser vi nedan presenterar för att förebygga behovet av tvångsinläggning och tvångsåtgärder. Adress: S KRISTIANSTAD Besöksadress: Skånehuset, J A Hedlunds väg Telefon: Växel (kl ) Fax: Postgiro: Bankgiro: Organisationsnummer:

9 2 (4) Årlig analys av gruppen patienter med mest tvångsvård och tvångsåtgärder (10 %) Division psykiatri avser att årligen på förvaltningsnivå ta fram grupperna om 10 % mest tvångsvårdade för de berörda verksamhetsområdena att analysera och journalgranska. De berörda verksamhetscheferna kommer att göra en kartläggning/analys av bl a följande områden: Vad har gått fel? Vad hade vi kunnat göra annorlunda? Komplicerande diagnoser, samsjuklighet, dubbeldiagnos, osv Finns en vårdplan, eller SIP? Har patienten varit delaktig i vården? Kan vi i framtiden använda oss av exempelvis SKLs modell för journalgranskning inom psykiatrin? Läkemedelsgenomgång Utveckling av vården för personer med självskadebeteende Både regeringens satsning, Nationella självskadeprojektet och Region Skånes resursförstärkning inom ramen för strategiska planen för psykiatrin har lett till bra och nödvändig utveckling av vården. Nationella självskadeprojektet avslutas vid nyår. För att konsolidera, skapa långsiktighet och utvärdera satsningarna föreslås att Region Skåne i samarbete med främst Lunds universitet (Avdelningen för psykiatri vid Medicinska fakulteten och Institutionen för psykologi), och intresseföreningen SHEDO bildar en Utvecklingsplattform för effektiva insatser vid självskadebeteende. Arbetet leds av, och är placerat vid Divisionsledning Psykiatri, Skånevård Sund men har ett primäruppdrag för specialistpsykiatrin i hela Skåne och ett sekundäruppdrag för andra aktörer, såsom vårdcentraler, kommuner, ideella sektorn, m.fl. Utvecklingsplattformen utgör en arena för samarbeten såsom exempelvis forskningsprojekt och utvärderingar av pågående satsningar. Utvecklingen av vården för personer med självskadebeteende bör även fortsättningsvis prioriteras. Pågående utvecklingsinsatser Förstärkt behandlingsutbud, nya team eller förstärkning av befintliga. Nya former av samarbeten mellan Vuxenpsykiatrin och Barn och ungdomspsykiatrin. Kompetenshöjning för stora delar av medarbetarna i Division Psykiatri. Vid årets slut kommer ca 400 medarbetare ha gått en utbildning, med teori och träning i förhållningssätt och hjälpande bemötande vid självskadebeteende. Samverkan med intresseföreningen SHEDO är av stor betydelse i denna satsning. Planerade utvecklingsinsatser Dessa insatser syftar till att nå ambitionen om att erbjuda unga ett bra stöd tidigt, kunna ge ett adekvat utbud av evidensbaserade behandlingar i hela Skåne och specialiserade insatser för de med allra störst behov. Intensiv familjebehandling Barn och ungdomspsykiatrin Genom att mer fokuserat erbjuda unga med risk att utveckla allvarliga självskadebeteende och deras familjer stöd och behandling vill man möta behoven tidigare. BUP avser att under 2015 öka familjebehandlingsinsatserna och att anpassa de nuvarande behandlings-formerna för självskadebeteende.

10 3 (4) Fortsatt utveckling av behandlingsutbud Tillgången till evidensbaserad behandling vid självskadebeteende har ökat i Skåne. Förslaget är att Dialektisk beteendeterapi, DBT skall erbjudas i hela Skåne och att den nya behandlingsmetoden, ERGT - Emotion Regulation Group Therapy implementeras under Brukarstyrd inläggning och lägenhetsvård Det planeras en ny öppen verksamhet i en mer hemlik miljö, för behandling och dagvård och där det via interventionen Brukarstyrd Inläggning (BI) finns möjlighet att vara inskriven nattetid. Målsättningen är att patienterna efter att ha fått lära sig att använda metoden inte ska behöva nyttja den traditionella slutenvården. I förlängningen förväntas detta minska självskadebeteende samt behov av inläggning och tvångsvård samt tvångsåtgärder. Program för anpassade och individualiserade insatser för de mest störst vårdbehov De senaste åren har Division Psykiatri haft behov av externa högspecialiserade insatser för de allra störst behov av heldygnsvård. Möjligheten till denna form av vård kommer att upphöra under hösten 2014 och de patienter som är placerade kommer åter att få annan vård. Arbetet med att på något håll i landet etablera en ny enhet med riksintag pågår på nationell nivå men det bedöms ta tid innan en sådan enhet är på plats. Division Psykiatrin i Skåne behöver utveckla nuvarande heldygnsvård för att bättre möta behoven hos denna grupp. Förslaget är att intensifiera utvecklingen av anpassade och individualiserade lösningar för de med långa vårdtider och mycket tvångsinsatser. Dessa processer bör genomföras i nära samverkan med bl.a. kommunala insatser. Övriga insatser som syftar till att minska behovet av tvångsvård och tvångsåtgärder Bättre vårdplanering. Involvera tydligare, och där det är möjligt, patienter, brukares och anhörigas eventuella deltagande i det fortsatta arbetet. Använda mätbara mål samt tidpunkt för när måluppfyllelse ska följas upp och vem som ansvarar för detta. Utvärdera om man bör öka antal SIP KVÅ kod för patientens aktiva deltagande i vårdplan. Förstärka användningen av Patientenkät (NPE). Använda en kvalitetsindex för Hur och när tvångsvårdstillfällen och tvångsvårdsåtgärder följs upp, samt vem, eller vilka som ansvarar för detta. T.ex. om det mäts och analyseras på avdelnings- eller kliniknivå. Arbeta mera med Case Management metodik. Strukturerad uppföljning av patienten efter tvångsvård. Bättre förbereda patienter på förväntade symtom/reaktioner. Arbeta för en förbättrad prehospital handläggning. Fler samtal efter tvångsåtgärd. Specialiserat omhändertagande av gruppen patienter med personlighetsstörningar. Utveckling av heldygnsvården. TERMA (Terapeutiskt möte med aggression). Spridning av Bättre vård mindre tvång -projektets resultat. Vårdetiskt arbete. Dialogutbildning med bemötande och delaktighetsfrågor.

11 4 (4) Denna upprättade handlingsplan gäller från och med den 1 januari 2015 och avser år Uppgiftslämnare: Bim Soerich, Region Skåne Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning Region Skånes kontaktperson för PRIO år Marcela Urey Adamsson, Region Skåne Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning

12 Malmö Pontus Eriksson Angående prestationsmål B2 minska behovet av tvångsvård, Region Skåne Bakrgrund NSPH Skåne har fått ta del av PAR-analysen samt analys och handlingsplan under under oktober. Någon redovisning av vad som gjorts för att vidmakthålla tidigare resultat har vi inte heller sett. Synpunkter NSPH Skåne har inte erbjudits vara sig delaktighet i processen runt handlingsplanen eller någon möjlighet till inflytande över planens innehåll. Från ett patientperspektiv hade vi gärna sett att rapportsskrivarna i högre utsträckning tagit lärdom av de erfarenheter som uppnåtts genom SKL:s nationella projekt Bättre vård, mindre tvång där 222 psykiatrineheter inom heldygndsvården runt om i landet deltagit och där flera av de deltagande enheterna kraftigt reducerat användandet av tvång. Erfarenheterna från detta projekt visar att det ofta finns andra alternativ och metoder att förebygga tvång. Flera av de deltagande enheterna har kraftigt reducerat användet av tvångsåtgärder, i vissa fall med hela 40-50%. Genombrottprojektet Bättre vård, mindre tvång har med goda resultat arbetat efter att: minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder förbättra patientens upplevelser vid tvångsåtgärder utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder utveckla samverkan mellan olika aktörer i patientens liv/värld för att minska andelen inläggningar på tvångsvård Vi skulle också vilja se en fokusering kring att förbättra miljön på vårdenheter genom Sida 1 av 2

13 Malmö Pontus Eriksson bland annat satsning på tydliggörande pedagogik och en mer individcentrerad vård. Pontus Eriksson Föreningssamordnare NSPH Skåne Sida 2 av 2

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Självskadeprojektet för VGR och Örebro

Självskadeprojektet för VGR och Örebro Självskadeprojektet för VGR och Örebro Projektansvarig Lise-Lotte Risö Bergerlind Projektledare Jerry Bergström VGR-Noden Bakgrund I en överenskommelse mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Skånevård Sund Division Psykiatri

Skånevård Sund Division Psykiatri Skånevård Sund Division Psykiatri Datum 2015-08-13 1 (7) Dokumentation av Workshop från Inflytandedagen 29/5 2015 I workshopen ingick medarbetare inom Division psykiatri, patienter, närstående och andra

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

PSYKIATRI. Ämnets syfte

PSYKIATRI. Ämnets syfte PSYKIATRI Ämnet psykiatri är tvärvetenskapligt. Det bygger i huvudsak på medicinsk vetenskap, vårdvetenskap och pedagogik. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete vid psykiska sjukdomar. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 157 Beta Avd 67 NÄL, Trollhättan Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Förbättra den psykiatriska Överläkare Cecilia Mircica. cecilia.mircica@vgregion.se

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 42, Division psykiatri, Rättspsykiatriska enheten, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus

Läs mer

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri

Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri PROMEMORIA 2012-12-04 Angående förlängningen av avtalet med Capio Psykiatri Sammanfattning För att förbättra tillgängligheten och patientnöjdheten valde den politiska ledningen (M, VL, FP, C och KD) att

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013

Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013 genomga Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2013 överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2 Innehåll 1. INLEDNING 3 2. BAKGRUND 3 3. MÅLSÄTTNING MED ÖVERENSKOMMELSEN

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181

Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Socialförvaltningen Boendeenheten Tjänsteskrivelse 1(6) Karin Säfström 046-35 57 94 Karin.safstrom@lund.se Socialnämnden i Lund Kartläggning av hemlösheten i Lund 1 oktober 2014 Dnr SO 2014/0181 Sammanfattning

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III.

Sammanfattning. Bättre vård mindre tvång. Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III. Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 49 Visby Psykiatriska heldygnsvården, region Gotland Ann-Sofie Eriksson, sjuksköterska Josephine Rehnberg, psykiatrisjuksköterska

Läs mer

Bättre vård mindre tvång del 2

Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI

UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Förslag om UNGDOMSLOTSAR TILL PSYKIATRI Projekt för utvecklad samverkan kring unga vuxna med allvarlig psykisk ohälsa i Göteborg 2015-02-10 2015-02-06 Styrgruppen för projektet Ordförande Lena Säljö, Göteborgs

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 142 Kalmar Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Pia Hultgren,

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 22 PIVA Malmö Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Avdelningschef

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade 2013-03-01 Dnr 5.3-6553/2013 1(22) 2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade mål Bakgrund Regeringen beslutade i maj

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team Stockholm Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer RAPPORT 1(11) Handläggare, titel, telefon Anna Lind Nordell, sakkunnig 011-15 22 32 Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer Sammanfattning Årets mätning genomfördes

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång BILAGA 2 RAPPORT RIKTADE INSATSER INOM PSYKISK OHÄLSA 2013 Bättre vård mindre tvång 7.2.1 UTVECKLINGSARBETE I DEN PSYKIATRISKA HELDYGNSVÅRDEN Bättre vård mindre tvång 1 Inledning Under perioden 2010-12

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

Innovation och beprövad erfarenhet. Växjö, 2014-10-02

Innovation och beprövad erfarenhet. Växjö, 2014-10-02 Innovation och beprövad erfarenhet Växjö, 2014-10-02 Den 2:a oktober 2014 träffades 60 personer med stor kunskap om vård för patienter med självskadebeteende i Växjö för att utbyta erfarenheter och lära

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Sollentuna 2014-01-20 Martin Åberg Henrik Karlsson Katarina Piuva Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013 Bearbetning efter Socialstyrelsens inventeringsformulär

Läs mer

Innehållet i den psykiatriska tvångsvården

Innehållet i den psykiatriska tvångsvården Innehållet i den psykiatriska tvångsvården ISBN 978-91-86301-06-4 Artikelnr 2009-126-81 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Förord Vården av människor som har berövats sin frihet på grund

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång

Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Projektrapport Bättre vård - mindre tvång Team 155 Psykiatrin avdelning 4/TNE Norrlands Universitetssjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 3. 1 Inledning... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 3. 1 Inledning... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 3 1 Inledning... 5 2 Författningsförslag... 9 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård... 9 2.2 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 140 Team 140 kommer från avdelning 62 på Rättspsykiatriska regionkliniken i Växjö och vårdar patienter med främst neuropsykiatriska diagnoser. Syfte med

Läs mer

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport. Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 8, BUP avdelning 40 Universitetssjukhuset i Linköping Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och

Läs mer

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson

Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland. Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott. Frances Hagelbäck Hansson Den bärande idén för den Rättspsykiatriska vården i Västra Götaland Vård och rehabilitering Ett liv utan återfall i brott Frances Hagelbäck Hansson Bakgrund 1998 2004 omfattande utredning om rättspsykiatri

Läs mer

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv

Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Allmänna utskottet 2008-06-11 49 14 Socialnämnden 2008-06-18 88 21 Dnr 2008/240-75 Utvärdering av arbetsmetoden Case Management från ett brukarperspektiv Ärendebeskrivning Luleå Tekniska Universitet, institutionen

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg

ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING. Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg ATT ERSÄTTA INTERNETBEHANDLING Workshop SKL 2013-11-19 Cecilia Svanborg, Stockholm och Jennie Österberg, Gävleborg Det varierar! Översikt ersättning inom vårdval ffa primärvården Lagen om valfrihetssystem

Läs mer

Personlighetsstörningar 2012

Personlighetsstörningar 2012 Gå 5 betala för 4! Personlighetsstörningar 2012 Konferensen som ger dig aktuell kunskap, utveckling och den senaste forskningen! Problematisering av diagnos och diagnostisering vid personlighetsstörningar

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

PRIO-PSYKISK OHÄLSA HANDLINGSPLAN FÖR LANDSTINGET KRONOBERG OCH LÄNETS KOMMUNER 2014-2016

PRIO-PSYKISK OHÄLSA HANDLINGSPLAN FÖR LANDSTINGET KRONOBERG OCH LÄNETS KOMMUNER 2014-2016 PRIO-PSYKISK OHÄLSA HANDLINGSPLAN FÖR LANDSTINGET KRONOBERG OCH LÄNETS KOMMUNER 2014-2016 1 Inledning Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse enats om stöd till

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad

Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Simrishamn - Sjöbo Skurup Tomelilla - Ystad Samverkan i sydöstra Skåne SÖSK Hur det hela började. När vi tog våra första steg Miltonprojekt SÖSK 2006-2008 Kartläggning av vuxna med psykiska funktionshinder

Läs mer

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län

Lars-Gunnar Eriksson. Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Lars-Gunnar Eriksson Barn-och ungdomspsykiatrin Uppsala län Initiativ från politiken Effektivisera vårdinsatser för ungdomar och deras familjer utifrån mänsklig och ekonomisk hänsyn BUP och socialtjänsten

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014

Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande version 2014 1 Avdelningen för regler och tillstånd Enheten för klassifikationer och terminologi 2013-11-27 Nya, ändrade och borttagna koder samt ändrade beskrivningstexter i Klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ), gällande

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen

Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Förslag kvalitetsindikatorer Pv-gruppen Cecilia Björkelund, dl, professor Birgitta Wickberg, psykolog, doc Anniqa Foldemo, ssk, med dr Kjell Lindström, dl, universitetslektor Socialstyrelsen Riktlinjearbete

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri

Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri 2010-02-08 Reviderad 2013-07-24 2014-07-01 Lokal handlingsplan för missbruk och beroendefrågor mellan Ale kommun, primärvård & psykiatri Arbetsgruppen har bestått av: Anita Bemerstam, enhetschef, funktionshinderenheten,

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Foto omslag: Nicho Södling/imagebank.sweden.se Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012

Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Foto omslag: Nicho Södling/imagebank.sweden.se Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2012 PRIO psykisk ohälsa plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 2016 Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Foto omslag: Nicho Södling/imagebank.sweden.se Tryck: Edita

Läs mer

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Samordningsprogram för patienter med blandberoende Akademiska sjukhuset Psykiatridivisionen Verksamhetsområde beroende- och neuropsykiatri Samordningsprogram för patienter med blandberoende Programansvarig: Mats Törnblom specialistsjuksköterska i psykiatri

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Inget beslut om mig utan mig

Inget beslut om mig utan mig Inget beslut om mig utan mig Vårdplanering ur patientperspektiv Brukarinflytande-samordnare och Forsknings- och Utvecklingsenheten Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Vårdplanering

Läs mer