Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland
|
|
- Agneta Bergström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (7) Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland Denna handlingsplan har upprättats av Barbro Corin, Annika Ruff, Mats Malmberg och Mikael Nilsson, avdelningschefer inom heldygnsvården och Marianne Andersson, och Carl- Magnus Fröjdh avdelningschefer inom öppenvårdspsykiatrin. I arbetet har även chefsöverläkaren Charlotta Jarl, controller Birgitta Larsson och utvecklaren Ylva Berger medverkat. Grupper som identifierats - sammanfattning Personer som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen Totalt har 344 patienter vårdats vid 484 tvångsvårdstillfällen. Tvångsvården har omfattat dagar. 10% motsvarar ca 35 patienter som sammanlagt haft 156 tvångsvårdtillfällen. Tvångsvårdtillfällena har varierat från max 11 till 2 gånger i denna grupp. 58% av de 344 patienterna har bara haft ett tvångsvårdstillfälle. Av de 35 patienterna var kvinnor och 14 män. Den dominerande åldersgruppen var år. Vanligaste diagnos var F20 schizofreni och därefter F60 personlighetsstörningar. Vanligaste intagningsorsaken för schizofrenigruppen var att man slutat att ta sin medicin och för patienter med personlighetsstörningar suicidförsök. De flesta patienter med schizofrenidiagnos bodde i kommunalt gruppboende. Patienter med F 60 diagnos hade regelbunden kontakt med öppenvårdspsykiatrin. Båda grupperna saknade någon form av arbete eller sysselsättning. För att minska tvångsinläggning behövs utveckling av samverkan mellan öppenvårdspsykiatrin och socialpsykiatrin inom kommunerna. En dialog behövs också inom psykiatrin hur man ska kunna minska eller undvika inläggning med tvång. Tvångsvård kan emellertid ibland vara nödvändigt och kan inte alltid bara betraktas som något ont. Avsikten är ju trots allt att göra gott för individen i slutändan och att ingen ska komma till skada. Personer som varit föremål för flest tvångsåtgärder Totalt var 210 patienter föremål för tvångsåtgärder under De 21 patienter som utgjorde 10% hade sammanlagt varit föremål för 308 tvångsåtgärder enligt KVÅ registreringen. Gruppen bestod av 11 kvinnor och 10 män. Vanligaste diagnoserna var som för tvångsinläggningar F20 och F60. De vanligaste tvångsåtgärderna var läkemedelstillförsel vid fastspänning eller fasthållande upp till och med 4 timmar. Tvångsinsatser inom heldygnsvården handlar ibland om att rädda liv och kan aldrig gå att helt undvika. När man måste tillgripa tvång måste det alltid ske på ett etiskt försvarbart sätt och i efterhand ska händelsen bearbetas tillsammans med patienten.
2 2 (7) Analys Inläggning med tvång eller tvångsåtgärder under inläggning handlar inte enbart om heldygnsvården utan öppenvårdspsykiatrin och socialpsykiatrin inom kommunerna har en avgörande betydelse för behovet av dessa insatser. Många av personerna som varit föremål för tvångsinläggning bor i kommunala gruppboende och personalen i dessa boende måste ha tillräcklig kompetens för att kunna stödja dessa personer på rätt sätt. Det finns brister idag. Att se tidiga tecken till försämring och kunna larma är en viktig uppgift för boendepersonalen. Öppenvårdspsykiatrin måste då kunna möta upp och ge stödinsatser för att förhindra en sådan försämring så att en tvångsinläggning blir sista utvägen. För patienter med personlighetsstörningar är ofta intagningsorsaken suicidförsök. Ökad kunskap kan behövas inom öppenvårdspsykiatrin som regelbundet träffar dessa patienter. Båda grupperna saknar i princip arbete eller sysselsättning. Detta behöver utvecklas inom kommunerna. Vilka insatser som planeras att införas för att förebygga behovet av tvångsinläggning och tvångsåtgärder Inom ramen för PRIO satsningen i Halland kommer att utvecklas ett arbetssätt med integrerade arbetsformer mellan specialistpsykiatrin och socialpsykiatrin i länets kommuner. Eftersom de allra flesta patienterna som blir föremål för tvångsinläggning har insatser både från socialpsykiatrin inom kommunerna och öppenvårdspsykiatrin är samverkan mellan dessa verksamheter avgörande för att man ska kunna förhindra tvångsinläggningar. I det integrerade arbetssättet ingår b la att socialtjänsten ska larma om man ser tecken på att någon försämras i sitt mående och öppenvårdspsykiatrin ska då kunna göra hembesök och ge insatser eller ger råd och stöd till socialtjänsten vad man ska kunna göra för att stödja personen. Öppenvårdspsykiatrin får under 2015 personalförstärkning för att kunna arbeta mer offensivt. Personalen inom heldygnsvården måste också vara väl förtrogna med detta arbetssätt med integrerade arbetsformer mellan socialtjänst och psykiatri eftersom en inläggning, tvång eller inte, kan bero på att socialtjänsten och eller öppenvårdspsykiatrin brustit i sin samverkan. Under vårdtiden och vid utskrivning är heldygnsvården en viktig samarbetspartner för att undvika återinskrivning. Detta gäller både behov av omedelbara vård- och stödinsatser insatser vid utskrivning och mer långsiktiga insatser utifrån personens egna mål. Inom ramen för detta projekt kommer personal både inom psykiatrin och socialtjänsten att få gemensam utbildning i vård- och stödsamordning (7,5 poäng). Fungerande vårdplaner inom psykiatrin och samordnad vårdplanering SVP med kommunen vid utskrivning från heldygnsvården är viktiga förutsättningar för att undvika återinläggning med tvång. För att kunna stödja personens mer långsiktiga mål är en samordnad individuell planering SIP ett viktigt hjälpmedel. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen är viktiga samarbetspartner i arbetet med SIP. En modell för en förenklad SIP har tagits fram som ska gälla i hela länet. Informations och utbildningsaktiviteter kommer att ske under våren Se handlingsplan för utveckling av samverkan som är ett grundkrav i PRIO 2014 och handlingsplanerna om SIP som är prestationskrav 2014.
3 3 (7) Mätbara mål som satts upp samt tidpunkt för när måluppfyllelse ska följas upp och vem som ansvarar för detta Psykiatrin i Halland konstaterar att PRIO kravet runt tvångsvård och tvångsåtgärder har skapat en gemensam dialog i länet runt denna fråga. Statistiken visade på saker som vi tidigare inte varit medvetna om och som kommer att få betydelse för den framtida utvecklingen både inom heldygnsvården och inom öppenvårdspsykiatrin och i kontakterna med kommunerna i länet. Fastställelse av mätbara mål och tidpunkt för avstämning av måluppfyllelse får vara en del i utvecklingsarbetet under våren Frågan är inte så enkel att det bara går att sätta upp mål om minskning av tvång. Tvångsinläggning eller en tvångsåtgärd kan också vara nödvändig åtgärd för att rädda liv. Planen är att från årsskiftet ta fram en månadsrapport över alla tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder och redovisa detta till förvaltningschef, chefläkare, chefsöverläkare och verksamhetschefen för heldygnsvården. Månadsrapporterna ska även redovisas till alla avdelningschefer inom heldygnsvården. Rapporten om tvångsvårdstillfällen ska också rapporteras till verksamhetschefen för öppenvårdspsykiatrin och avdelningschefer för berörda mottagningar. Analys ska ske både på verksamhetsnivå och på avdelningsnivå både inom heldygnsvården och inom öppenvårdspsykiatrin. Gemensam analys och diskussion om mätbara mål ska sedan ske i de ledningsgrupper som finns inom psykiatrin i länet. Brukarrevision har genomförts inom den psykiatriska intensivvårdsavdelningen, PIVA, i Varberg runt personer med missbruksproblematik. Erfarenheter från detta projekt visar att detta instrument också skulle kunna vara användbart inom tvångsområdet. Intresse finns från brukarrådet inom psykiatrin Hallandsrådet att genomföra brukarrevisioner. Fortsatt dialog kommer att ske med brukarorganisationerna. Medverkan i SKL projektet - Bättre vård minder tvång har haft stor betydelse för utvecklingen av arbetet inom heldygnsvården. De kunskaper som man fått genom detta projekt sprids nu till alla vårdavdelningar inom länet. Eva Osvald Gustafsson Psykiatrichef
4 4 (7) Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen genomförts? Svar: Undersökningen har genomförts på förvaltningsnivå och omfattat länets två psykiatriska kliniker - Vuxenpsykiatriska kliniken södra Halland i Halmstad och Vuxenpsykiatriska kliniken norra Halland i Varberg. Alla patienter med ett vårdtillfälle som har innehållit tvångsvårdsdagar under 2013 har ingått i undersökningen. Analys har skett genom bearbetning av statistik med hjälp av regionens analysverktyg BO kompletterat med journalgranskning. Analysen har genomförts av avdelningschefer inom heldygnsvården och öppenvården med bistånd av utvecklare från psykiatriförvaltningens stab. 2. Hur många patienter har tvångsvårdats 2013? I gruppen som har inlett tvångsvårdstillfällen under 2013 ska ni identifiera de 10% som fått flest tvångsvårdstillfällen. Svar: Totalt under 2013 har 344 patienter vårdats vid 484 tvångsvårdtillfällen. Tvångsvårdstillfällena kan ha omfattat dagar. 3. Hur många personer ingår i den grupp som motsvarar 10 % av patienterna som haft högst antal tvångsvårdstillfällen? Svar: 10% motsvarar ca 35 patienter som sammanlagt haft 156 tvångsvårdtillfällen. Tvångsvårdtillfällena har varierat från max 11 till 2 gånger i denna grupp. 58% av de 344 patienterna har bara haft ett tvångsvårdstillfälle. 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Av dessa 35 patienter är 21 patienter kvinnor och 14 patienter män. Högst antal patienter finns inom gruppen år = 21 patienter. 9 patienter är mellan och 5 över 65 varav en över 85. Patienterna kommer från alla länets 6 kommuner. Flest patienter kommer från Halmstad och Laholm. 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: F20 Schizofreni = 13, F60= Personlighetsstörningar= 7, Tablett intox = 3, Alkohol och droger= 2, Depression =2, övriga diagnoser = 8 ( ex. desorientering, lindrig utvecklingsstörning, andra beteendestörningar, ospecificerad psykiatrisk diagnos).
5 5 (7) 6. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar gruppen i övrigt? Svar: För schizofrenigruppen F20 är den vanligaste intagningsorsaken att man slutat att ta sin medicin. Övriga intagningsorsaker för denna grupp är stegrande ångest eller ökade vanföreställningar. För gruppen personlighetsstörningar F60 är den vanligaste intagningsorsaken suicidförsök eller suicidprevention. 7. Kan ni se något mönster i orsaken till intagning? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: De flesta av patienterna i F20 diagnosgruppen bor i ett kommunalt gruppboende. Vid journalgranskning har framkommit att det finns brister i boendestödet och avsaknad av sysselsättning. För F60 gruppen där suicidförsök är en vanlig intagningsorsak har de allra flesta en kontinuerlig öppenvårdskontakt. De flesta bor tillsammans med någon anhörig men saknar sysselsättningen. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: De personer som tillhör de 10% och som studerats är personer med svåra psykiska sjukdomar. Alla har varit intagna med tvång mer än en gång under året. Kvinnorna dominerar. Antalet personer som varit inlagda med tvång varierar mellan kommunerna i länet där södra länsdelen dominerar. En förklaring kan vara att man tillämpar ÖPT och ÖRV i mindre omfattning vid kliniken i Halmstad än i norra länsdelen och kliniken i Varberg. 9. Vilka åtgärder skulle kunna ha betydelse för att minska behovet av tvångsvårdtillfällen för denna grupp? Svar: Ökad samverkan mellan öppenvårdspsykiatrin och heldygnsvården och planerat tillskott av resurser till psykosöppenvården tror vi kommer att ha stor betydelse för att minska tvångsinläggningar. Socialpsykiatrin inom kommunerna är en annan viktig samverkanspart eftersom flertalet patienter har insatser i form av särskild boende eller boendestöd. Den plan vi har på utveckling av integrerade arbetsformer tror vi kommer att ha betydelse för tvångsinläggningar. Det kommer att finnas större förutsättningar att upptäcka om en person slutar ta sin medicin eller svikta på annat sätt och då sätta in insatser. Utveckling av arbetet med ÖPT och ÖRV har påbörjats i södra länsdelen. Det finns ett stort behov av att kommunerna utvecklar olika former av sysselsättning för båda grupperna.
6 6 (7) Patienter som är föremål för flest tvångsåtgärder 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsåtgärder genomförts? Svar: Alla patienter som varit föremål för tvångsåtgärder under 2013 och skrivits ut under detta år har ingått i undersökningen. Data har hämtats ur registrering i epikrisen och analys har skett med hjälp av BO. Bearbetningen har krävt viss ombyggnad av analysverktyget. Via systemet har det varit möjligt att få fram de 10% av patienterna som varit föremål för flest tvångsåtgärder under Viss journalgranskning har också genomförts. Tyvärr har det inte gått att få fram tvångsåtgärder för patienter som varit inlagda hela året/ inte skrivits ut under året. 2. Hur många patienter totalt är det hos er som varit föremål för tvångsåtgärder under 2013? Svar: Totalt har 210 patienter varit föremål för tvångsåtgärder under Sammanlagt fanns 3963 KVÅ registreringar om tvångsåtgärder för dessa patienter. 3. Hur många patienter ingår i den grupp som är de 10% som fått mest tvångsåtgärder under 2013 Svar: 21 patienter hade fått sammanlagt 308 tvångsåtgärder enligt KVÅ registreringen. 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Gruppen bestod av 11 kvinnor och 10 män. Ålder: = 10, 45 64= 8, >65= 3 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: F20 Schizofreni = 7 (3 kvinnor, 4 män), F60= Personlighetsstörningar= 7 kvinnor, Depression =1 man, Missbruk/Delirium= 2 män, Demens =1 man, Asperger= 2 män, Bipolär 1 kvinna 6. Vilka tvångsåtgärder är vanligast? Är det samma tvångåtgärder eller många olika åtgärder per person? Ser ni några mönster i vilka tvångsåtgärder som används hos er? Svar: Det har i bearbetningen av statistiken inte gått att utskilja vilka exakta tvångsåtgärder de 21 personerna specifikt utsatt för. Det som redovisas nedan gäller således alla 210 personer som utsatts för någon tvångsåtgärd under 2013 och vilka åtgärder som då varit vanligast. Vid en manuell genomgång kunde konstateras att denna rangordning även gäller för 10% gruppen. 1. Läkemedelstillförsel under fastspänning eller fasthållande 2. Fastspänning upp till och med 4 timmar 3. Avskiljning upp till 8 timmar 4. Fastspänning mer än 4 timmar men mindre än Avskiljning mer än 8 timmar men mindre än Inskränkning av elektronisk kommunikation 7. Övervakning av försändelser Läkemedelstillförsel under fastspänning eller fasthållande har varit mest frekvent för gruppen F20 Schizofreni, psykos m.fl. Avskiljning upp till 8 timmar och fastspänning upp till och med 4 timmar har varit vanligast i gruppen F60 Personlighetsstörningar. 7. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar målgruppen i övrigt? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: För diagnosgruppen F20 är bristande följsamhet till medicinering den största inläggningsorsaken. De flesta bor i kommunala gruppboenden. För diagnosgruppen F60 är suicidförsök vanligaste inläggningsorsak. Alla har regelbunden öppenvårdskontakt. De flesta bor tillsammans med anhöriga. För båda grupperna saknas arbete eller sysselsättning.
7 7 (7) 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Det behövs mer samordnade insatser mellan den psykiatriska öppenvården och socialpsykiatrin inom kommunerna och förstärkning av öppenvårdsresurser för psykosgruppen. Kompetensen hos boendepersonalen är låg. Olika former av sysselsättningsverksamheter behöver utvecklas. 9. Vilka åtgärder tror ni skulle kunna minska behovet av tvångsåtgärder hos denna grupp? Svar: Tvångsinsatser inom heldygnsvården handlar ibland om att rädda liv och det handlar därför om att utveckla ett etiskt förebyggande arbetssätt för att försöka minimera traumat som en tvångsinsats kan innebära. Att gå igenom tvångsinsatsen i efterhand med patienten är en sådan åtgärd. För att undvika behovet av tvångsinsatser kan ibland bemötandet ha betydelse och personalens förmåga att hantera situationen. All personal inom heldygnsvården har fått en orienteringsutbildning i KBT för att bättre kunna möta patienter i olika situationer. Utbildning genomförs också om självskadebeteende både för personal inom öppenvården och inom heldygnsvården. Gemensamma frågor tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder 1. Vilka gemensamma faktorer finns hos de två grupperna? Svar: Det är samma diagnosgrupper som dominerar både vad det gäller tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder F20 schizofreni och F 60 personlighetsstörningar. Åldersgrupperna som dominerar är också samma. 2. Vilka faktorer skiljer sig åt hos de två grupperna? Svar: För psykosgruppen finns bristande medicinföljsamhet som orsak till försämring som kan leda till tvångsvårdstillfällen. Det är sällan den främsta orsaken i den andra gruppen. 3. Vilka slutsatser drar ni av ovanstående? Svar: Öppenvården behöver utveckla sitt omhändertagande av psykosgruppen och utveckla samarbetet med socialpsykiatrin inom kommunerna. Utveckling av integrerade arbetsformer är ett led i detta arbete. Arbete och sysselsättning behövs för dessa patientgrupper. Att ha någonting meningsfullt att göra i vardagen kan minska frustrationen hos berörda patienter och därmed behovet av tvångsinläggning och tvångsåtgärder när man är inlagd.
Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen anges att landstingen
Läs merUtveckling av psykosvården i Halland
1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att
Läs merFormulär för beskrivning och analys:
1 (9) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är
Läs merBättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn
Bättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn Förbättringsarbetet har genomförts systematiskt utifrån uppsatta och mät-bara mål för minskat behov av tvångsåtgärder, ökat
Läs merFormulär för beskrivning och analys:
1 (7) Region Skåne 2014-10-28 Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merVarför bältar vi så mycket?
Varför bältar vi så mycket? Sammanställning av tvångsvården i Sverige Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2016 Svenska psykiatrikongressen 2016-03-17 Eller bältar vi
Läs merFormulär för beskrivning och analys:
1 (6) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringenn av de som är
Läs merTvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder
GRUNDKRAV OCH PRESTATIONER Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder SAMMANSTÄLLNING AV LANDSTINGENS ANALYSER OCH HANDLINGSPLANER 2014 Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder 1 Innehåll Sammanfattning...
Läs merPRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Ledningsstaben 2014-04-24 DN PS140036-1 Ylva Berger, Utvecklare 070-662 60 52 Driftnämnden för Psykiatrin i Halland PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland
Läs merPersoncentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan
Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och
Läs merUppföljning av tvångsvård - område psykiatri
Uppföljning av tvångsvård - område 2(17) Innehållsförteckning 1 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Tvångsvårdade i förhållande till befolkning 4 1.3 Vårdtillfällen 4 1.4 Kvinnor och män i sluten LPT 6 2 Tvångsåtgärder
Läs merMål och handlingsplan med regeringens PRIO plan i focus Programområde psykiatri
Dnr: RS130046 Utkast -05-24 Mål och handlingsplan - 2016 - med regeringens PRIO plan i focus Programområde psykiatri Inledning: Mål och handlingsplan för Taktisk Grupp Programområde Psykiatri. Arbetet
Läs merHandlingsplan Minska behovet av Tvångsåtgärder,
Handlingsplan Minska behovet av Tvångsåtgärder, 2015-11-01 Inledning. Varför en handlingsplan? Statens överenskommelse med SKL om stöd till riktade insatser inom områden psykisk ohälsa (PRIO) för åren
Läs merHandlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen
Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen Datum för handlingsplanens upprättande 30 SEPT 2014 Vem/vilka som gjort handlingsplanen: Anna Karin Tyrefors, Öppenvård, Affektiva sjukdomar,
Läs merVård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem
Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-
Läs merHandlingsplan psykiatrisk ohälsa
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete
Läs merHandlingsplan för år 2015
Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen
Läs merSocialstyrelsens patientregister för f
Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård
Läs merUppföljning av handlingsplan samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning
2015-10-28 1 (6) av handlingsplan 2014-2015 samt reviderad handlingsplan 2016 utifrån inventeringen psykisk funktionsnedsättning Inledning av handlingsplanen 2014-2015 samt revidering av handlingsplanen
Läs merPatiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF
Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur
Läs merStatistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013
Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård
Läs merAntagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06
Läs merSKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN
DEN 3 OKTOBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se
Läs merTillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.
Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister
Läs merÖverenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen
Läs merLokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017
Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma
Läs merUppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år
Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning
Läs merÖverenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän
Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer
Läs merPsykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare
Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)
Läs merSvar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa
1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson
Läs merPRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet
PRIO psykisk ohälsa Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO Målsättning 2007-2011 Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom eller psykisk
Läs merEn utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer
BASUT En utbildning för baspersonal inom psykiatrin och socialpsykiatrin i Halland. I samverkan med brukar- och närståendeorganisationer En nationell satsning Pengar från Socialstyrelsen Gemensam ansökan
Läs merÄrende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V)
Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion:
Läs merFormulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder
1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merAnsvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen
Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden
Läs merKvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år
Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer
Läs merHur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?
Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?
Läs merBeroendevårdkedja Halland Uppdrag avgränsningar. Utvecklingsledare Sven Eric Alborn Psykiatriförvaltningen
Beroendevårdkedja Halland Uppdrag avgränsningar Utvecklingsledare Sven Eric Alborn Psykiatriförvaltningen Ansvarfördelning Beroende Missbruksvård Överenskommelse Region Kommuner Halland 2015 Socialtjänsten
Läs merUppföljning av tvångsvård - område psykiatri
Uppföljning av tvångsvård - område 2013-2015 Områdesstab 2(23) Innehållsförteckning 1 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Tvångsvårdade i förhållande till befolkning 4 1.3 Vårdtillfällen 6 1.4 Kvinnor och män i sluten
Läs merLagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT
Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning
Läs merSvar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn
1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1126 Svar på interpellation 2013:20 av Åsa Brunius (V) om psykiatrisk tvångsvård av barn Åsa Brunius (MP) har ställt
Läs mer1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja
1 (5) PAR-analys Frågor på helheten 1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? 2. Redogör kort vad det beror på om uppgifterna
Läs merÖverenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd
Läs merUnderrapportering och bristande dokumentation
Underrapportering och bristande dokumentation Den som bedriver psykiatrisk tvångsvård är skyldig att lämna uppgifter om tvångsåtgärder till patientregistret. Inrapporteringen är viktig om tvångsåtgärder
Läs merSÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE
Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och
Läs merOmorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland
01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin
Läs merSKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom
SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha
Läs merVårdproduktionsutskottet
Vårdproduktionsutskottet Ingrid Bergman Ledningsstrateg 046-275 19 01 Ingrid.Bergman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-16 Dnr 1302793 1 (5) Vårdproduktionsutskottet Psykiatriöverenskommelse 2014 Ordförandens
Läs merBeredningen för psykiatri, primärvård och tandvård
Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,
Läs merVad kan psykiatrin göra?
Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan
Läs merBILAGA 2 : STATISTISK ANALYS
BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan
Läs merAvtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Eiderbrant Ulf Datum 2018-12-04 Diarienummer SCN-2018-0493 Socialnämnden Avtal mellan Uppsala kommun och Region Uppsala om psykosvårdens beroendeteam Förslag till beslut
Läs merPatientsäkerhet. Psykiatriförvaltningen. Lanstingsstyrelsen 4 september
Patientsäkerhet Psykiatriförvaltningen Lanstingsstyrelsen 4 september Kvalitets- och patientsäkerhetsplan 1.Öka biverkningsrapportering 2.Andel epikriser som innehåller en läkemedelsberättelse vid utskrivning
Läs merSenaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merInstruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV
Instruktionsmall för samordnad plan ÖPT/ÖRV Nedan ser ni vilken information som ska finnas med i den samordnade planen som ska till förvaltningsrätten och vilken aktör som förväntas dokumentera vad i planen
Läs merVad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?
Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24
Läs merSamsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk
Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
Läs merVägledningen. Förslag för att öka kännedomen om Vägledningen så att den kan bli ett stöd för alla Samt några övnings case
Vägledningen Förslag för att öka kännedomen om Vägledningen så att den kan bli ett stöd för alla Samt några övnings case Vägledningen finns under Dokument på www.vardsamverkanskaraborg.se Vägledningen:
Läs merProjektrapport. Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 156 Akademiska sjukhuset, Uppsala Syfte med deltagandet i Teammedlemmar Genombrott Ros-Marie Östlund Minska LPT med 15% för personer med BPSD Agneta Bergkvist
Läs merVårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår
Vårdtunga patienter inom psykiatrisk specialistvård 2016-09-28 Definition att utgå ifrån: Vårdtung = mer än 30 dagars slutenvård per kalenderår Bakgrund, vuxenpsykiatriska klinikerna Medicinsk programgrupp
Läs merUtifrån socialstyrelsens grundkrav 1 inom Plan för riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIO)
2015-08-25 Regional uppföljning samt handlingsplan för det gemensamma arbetet kring personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning- Kommunerna i Stockholms län och Stockholms läns landsting
Läs merSamordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård
Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård samt Tilläggsblankett i samband med Samordnad vårdplanering inför ansökan om öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merRiktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig
Läs merSamordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk
Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie
Läs merPRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen
PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen 2012-2016 PRIO är regeringens satsning för att förbättra livssituationen för personer med psykisk ohälsa. De prioriterade målgrupperna är
Läs merUnga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Läs merÖverenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).
Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse
Läs merACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R
ACT i Malmö Workshop 141107 G U N I L L A C R U C E, P R O C E S S L E D A R E M Å N S G E R L E, P S Y K I A T E R Vad betyder ACT Assertive - Bestämd, ihärdig Community - Samhälle Treatment - Behandling
Läs merYttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)
Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,
Läs merEnkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.
Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det
Läs merMotion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting
Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns
Läs merDirektiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen
Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4
Läs merKlinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare
Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:
Läs merDriftnämnden för Psykiatrin i Halland
Driftnämnden för Psykiatrin i Halland Tid: Tisdagen den 10 december, kl. 10.00-17.00 OBS! tiden Plats: Konferensrum Balgö, Psykiatriska kliniken, Träslövsvägen, Varberg. Länk till karta: http://kartor.eniro.se/m/nlk9c
Läs merLag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder
Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lagen ska finnas väl synlig för patienterna Förutsättningar för
Läs merNationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram
Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat
Läs merEn tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa
Kommittémotion Motion till riksdagen 2017/18:3594 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En tillgänglig och jämlik vård för människor med psykisk ohälsa 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom
Läs merNytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106)
Nytt lagförslag: Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (prop. 2016/17:106) Överenskommelser om utskrivningsprocessen Ökad tillit och förtroende Bättre samverkan och samordning Gemensamt
Läs merSkånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016
Datum: 2016-06-23 Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016 Region Skåne och kommunerna i Skåne genom Kommunförbundet Skåne har tillsammans med brukarföreningarna inom psykiatrin
Läs merMinskat tvång inom barn- och ungdomspsykiatrin
Minskat tvång inom barn- och ungdomspsykiatrin Andrea Larsson och Louise Aronsson S2015:09 Visa Vägar, 2017-05-10 Uppdrag tvångsåtgärder mot barn och unga under 18 år enligt LPT Göra en översyn av bestämmelserna
Läs merKarin 30 år. Vuxna. Behövs en samordning kring Karin? Om ni anser det vem borde kalla vilka till ett samordningsmöte?
Karin 30 år Karin lever med sin sambo och tre barn (åtta, nio och elva år). Hon är sjukskriven på halvtid och har en praktikplats på deltid. Karin riskerar att utförsäkras då hennes sjukskrivningsdagar
Läs merHandlingsplan Psykiatri Skåne 34 punktslista
Skånevård Sund Datum 2015-12-11 1 (9) Handlingsplan Psykiatri Skåne 34 punktslista Handlingsplan för att utveckla verksamheten inom Psykiatri Skåne presenterad för Sjukvårdsnämnd Sund 2015 12 11. Minska
Läs merHANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM:
HANDLINGSPLAN/AKTIVITETSPLAN TILL VERKSAMHETSPLAN 2014 NÄRVÅRDSOMRÅDE ULRICEHAMN REV. DATUM: 2014-04-11 NÄRVÅRDSSAMVERKAN SÖDRA ÄLVSBORG VERKSAMHETSPLAN 2014 Verksamhetsplan 2014 Närvårdssamverkan Södra
Läs merFördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Läs mer2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade
2013-03-01 Dnr 5.3-6553/2013 1(22) 2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade mål Bakgrund Regeringen beslutade i maj
Läs merBalanserat styrkort 2012
Balanserat styrkort 2012 Rödmarkering innebär särskilt prioriterat område Psykiatrin Halland Telefon: 0346-571 15 Fax: 0346-581 50 E-post: psykiatrin@regionhalland.se Webb: www.regionhalland.se/psykiatrin
Läs merLOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin
LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och
Läs merSå vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!
Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare
Läs merUtveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.
Namn: Carina Westerelve Datum 2015-06-09 Funktion: Processledare Telefon: 0737-731409 Epost: carina.vesterlve@spray.se Utveckling av närsjukvården genom införande av mobil hemsjukvårdsläkare och närsjukvårdsläkare.
Läs merRiktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen
Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum 2013-05-31. Rev. 2014-04-24 Beslutat av Psykiatriförvaltningens
Läs merMargit Farkas BUP Västmanland E-mail: margit.farkas@ltv.se Svenska BUP-kongressen, 2013 BUP-s akutmottagning; länsövergripande uppdrag BUP vårdavdelning (Avdelning 99) 5 vårdplatser + 1 överbeläggningsplats
Läs merSpecifik uppföljning. 1 Uppföljning
LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande
Läs merPsykiatrisk tvångsvård
Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)
Läs merBeslutad av Strategisk nivå, Nytt utseende på överenskommelsen! Sakinnehållet är densamma men layouten är ny.
Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället Nytt utseende på överenskommelsen!
Läs merUnga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Läs mer