Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Transkript

1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland Bakgrund 2003 organiserades all specialistpsykiatri för barn, unga och vuxna i en egen förvaltning. I den nya förvaltningen organiserades barn- och ungdomspsykiatrin som en länsövergripande verksamhet med en verksamhetschef, vuxenpsykiatrin i söder (Halmstad, Hylte, Laholm) öppen- och heldygnsvård med en verksamhetschef och vuxenpsykiatrin i norr (Falkenberg, Varberg, Kungsbacka) med en verksamhetschef för heldygnsvården i Varberg samt en verksamhetschef för varje öppenvårdsmottagning. En förändring skedde 2008 då man samlade all vuxenpsykiatrisk vård i norr under en verksamhetschef. Fortfarande kvarstår olikheter i vuxenpsykiatrin. Under den tid psykiatrin utgjort en egen förvaltning har man inte prioriterat frågan kring likheter/olikheter mellan de båda verksamheterna och om det får positiva eller negativa konsekvenser ur olika aspekter. Det saknas gemensamma riktlinjer för till exempel verksamhetsutveckling, utvecklingsområden och behandlingsmetoder för olika diagnosgrupper. Det saknas också en övergripande diskussion och planering kring resursfördelning och budgetfördelning. Den 12 juni 2012 tog Psykiatrins driftnämnd beslut om att Vuxenpsykiatrin i Halland ska samlas i en länsövergripande verksamhet under en verksamhetschef från och med 1 januari 2013 Utifrån detta beslut har förvaltningschefen fått i uppdrag att undersöka förutsättningarna för förändring inom fyra viktiga områden. För att underlätta utredning och delrapporteringar delades områdena in enligt följande - verksamhetschef och staber (1:4), - heldygnsvård (2:4), - beroendevård (3:4) samt - öppenvård (4:4).

2 2(8) Genom förändringarbete inom dessa områden har man förhoppningar om att vuxenpsykiatrins samlade resurser ska leda till en ännu bättre kvalitet i vården, effektivitet och tillgänglighet. Denna förändring ska också ses ur ett ekonomiskt perspektiv. Då omfattning i de olika delarna varierar och kan vara avhängiga av varandra beskrevs på nämndsmötet att inga fasta slutdatum sätts men att nämnden ska få delrapporter regelbundet under arbetets gång och att en skyndsam handläggning önskas. Denna rapport beskriver förslag till förändring inom öppenvårdsdelen (4:4) i beslutet att överväga utbud efter behov, kvalitet och tillgänglighet inom öppenvården med syftet att anpassa, samordna och effektivisera, att i den organisatoriska förändringen särskilt beakta vårdprocesserna och vårdkedjorna (tillsammans med kommunerna, vårdgrannar och frivilligorganisationer) för de svårast sjuka och kontinuerligt stöd till deras närstående efter behov. Resultat Förslag till förändringsområden Förslagen på de olika förändringsområdena har sin utgångspunkt i rapporter om ökad beläggning inom heldygnsvården de senaste åren, framför allt i norra länsdelen. Diskussioner har förts i ledningsgrupperna med information om utvecklingsarbetet/problemområden på de olika mottagningarna, nationella jämförelser och med representanter för de olika teamen i öppenvården samt avdelningscheferna inom heldygnsvården. Diskussionerna kring förslaget har också skett mot bakgrund av att psykiatrin är en specialistverksamhet samt ett kommande beslut om Vårdval+. Vi utgår ifrån att öppenvården är basen för all psykiatrisk vård och ser därför att vinsterna vi kan göra i öppenvården får stora effekter för heldygnsvården. Heldygnsvården utnyttjas i högre utsträckning än tidigare och vi ser fler återinläggningar, framför allt inom psykos-/schizofrenigruppen. I 2012, Öppna jämförelser, redovisas ett högre återinsjuknande för patienter med schizofreni. Där framkommer att andelen personer med schizofreni som återinskrivits inom 14, respektive 28 dagar utgör 16,9% i Halland, jämfört med 16,5% för riket samt 18,3%

3 3(8) för Halland, jämfört med 16,9% för riket. Måttet avser att belysa alltför tidig utskrivning från den slutna vården, alternativt utskrivning där uppföljning och fortsatt omhändertagande via öppna vården inte är tillräckligt samordnad. Målet för 2013 är 12%. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 3 respektive 6 månader visar för Halland 39,9%, jämfört med rikets 37,4% och 40,2% för Halland, jämfört med rikets 37,79 %. Målet för 2012 är 30%. Akutansvar Nuläge: Norr: Öppenvården kontorstid, övrig tid PIVA Söder: PIVA alltid Akutansvaret ska ha hög prioritet och det ska vara känt för allmänhet och vårdgrannar hur man kommer i kontakt med psykiatrin i akuta lägen. Akutverksamheten på öppenvårdsmottagningen kräver noggrann planering och framförhållning för att öppenvårdsmottagningarna ska kunna optimera sitt omhändertagande av patienter i behandling och för att den planerade mottagningsverksamheten i mindre grad ska störas av akuta patienter. Förslag till beslut - Att akutverksamheten flyttas till PIVA och - att öppenvården enbart har ett akutansvar för patienter som redan går i behandling - Att PIVA föreslås ha tillgång till öppenvårdens tidböcker och därifrån kan fördela tider. Detta skulle medföra bättre resursutnyttjande av öppenvårdsresurserna. Psykosvården Det är av största vikt att verksamheten kan arbeta efter de nationella riktlinjerna för psykosvård samt efter våra vårdriktlinjer för psykossjukdomar. Behandling i dag av psykotiska tillstånd kan beskrivas i en akut fas och en rehabiliteringsfas. Den akuta fasen/insjuknandet bör hanteras av vården så fort som möjligt på ett flexibelt sätt. Rehabiliteringsfasen syftar till att ge patienten en tryggad vård och

4 4(8) återgång till ett normalt liv. Öppenvården ska ta emot och planera vårdinsatserna efter de individuella behoven. Behandlingen bör utformas med tydlig struktur och fasta vårdkontakter. Rehabiliteringsfasen ser väldigt olika ut för denna patientgrupp. Det finns patienter som behöver ett livslångt stöd och behandling för att kunna leva ett självständigt liv utan psykotiska symtom. Denna vård ska öppenvården tillgodose, dels för att patienten ska tryggas i sin hemmiljö och även för att det är den mest kostnadseffektiva varianten för vårdapparaten. Heldygnsvården bör prioritera denna patientgrupp genom att ha tillgång till en verksamhet, vilken är anpassad efter denna grupps behov. Det ska finnas en fast vårdkontakt med ett Case Managementliknande upplägg, som tillser att patientens medicinska, psykologiska och sociala behov tillgodoses genom de resurser som finns inom psykiatrin, socialtjänsten, familjen, och så vidare. Vården bör ha flexibilitet vad gäller uppsökande och mottagande verksamhet eftersom patienternas sjukdomsinsikt kan variera mycket från patient till patient. Därför behövs mobila möjligheter att tillgå. Det är också viktigt att personalen kan erbjuda utbildande insatser till patienten och dennes familj/närstående. Verksamheten planeras genom verksamhetsutvecklare Andreas Gremyr att ingå i SKL-projektet Bättre psykosvård stöd till implementering av nationella riktlinjer. Genom detta projekt ges möjligheter, med stöd av processledare, till implementering av nationella riktlinjerna, grundläggande utbildning i vad riktlinjerna innehåller, arrangera utbildningsinsatser kring specifika metoder. Bättre psykosvård är nära organiserat med arbetet kring uppföljning av vårdens kvalitet, kvalitetsregistret PsykosR. Förslag till beslut - Psykosvården ska utgöras av en länsövergripande enhet med ett team i norr och ett i söder. Det är viktigt att få sammanhållna team med samma inriktning, riktlinjer och utvecklingsmöjligheter. Teamen ska ligga nära heldygnsvården och möjliggöra att en utveckling bedrivs så att verksamheten genomsyras av samverkan i syfte att vården och omsorgen erbjuds i linje med den enskildes behov och vårdplan.

5 5(8) DBT-behandling DBT (dialektisk beteendeterapi) är en psykoterapeutisk behandlingsform som visat sig mycket framgångsrik när det gäller att minska självskadebeteende samt minska konsumtion av heldygnsvård. Behandling efterfrågas i hög grad. Med bakgrund av detta önskar Psykiatrin Halland att stärka DBT-vården samt att göra den tillgänglig för fler. Då det nu saknas kompetens är det de allra svårast sjuka patienterna som kommer i åtnjutande av behandlingen. Att utöka och öka kompetensutvecklingen skulle minska lidandet för många patienter och påtagligt avlasta heldygnsvården. De patienter som har ett allvarligt självskadebeteende hamnar inom heldygnsvården och flera av dem går vidare till behandlingshem, det vill säga, köpt vård. Därmed lyfts också ekonomiska faktorer in. Förslag till beslut: - Att verksamheten kring DBT-vården ska utformas som en länsövergripande enhet med team i norr och söder. Inom området behövs väl fungerande team byggas upp, för minskad sårbarhet än tidigare team inneburit. De båda teamen i länet ska arbeta tillsammans när behov finns. Fördjupad utredning Fördjupad utredning ingår i tillgänglighetsmätningarna på uppdrag från driftnämnden. Idag görs bedömningarna mycket olika över länet och tillgänglighetssiffrorna blir mycket otillförlitliga vid jämförelser mellan mottagningarna. Man tolkar begreppet fördjupad utredning på olika sätt och utredningsförfarandet ser olika ut. Förslag till beslut: - Att länsövergripande och tydliga rutiner utarbetas, som också tar tillvara på resurserna i länet. Det är viktigt att den totala planeringen optimeras. Externa placeringar (ej rättspsykiatriska) Kvalitet och resultat ska styra val av behandlingshem, vi ska verka för att behandlingsplan skrivs med inblandade parter och för att inte automatiskt förlänga vistelsen. Det är även av stor vikt att verka för att öppenvården under hela placeringen har en kontinuerlig kontakt med patienten samt att det finns en plan i öppenvården då patienten kommer tillbaka hem.

6 6(8) Verksamheten använder sig av externa placeringar på behandlingshem då vi inte anser oss kunna erbjuda den vårdform som tillståndet kräver. Nästan alltid sker en sådan placering tillsammans med kommunen. I samverkansavtalet med kommunerna är definierat kring betalningsansvaret vid extern placering. Det uppstår nästan alltid diskussioner i denna fråga. Flera personer med olika funktioner är inblandade i placeringen, ett val av behandlingshem ska göras, därefter diskussion och avtal. Ur ett patient- och behandlingsperspektiv måste vi ha tydliga processer vid en placering för att den ska gagna patienten. Ur ett ekonomiskt perspektiv kan vi undvika onödiga och framför allt långa placeringar. Kostnader för externa placeringar på privata institutioner (ej rättspsykiatri) Köpt vård totalt ,3 miljoner 6,7 miljoner ,5 miljoner 8,2 miljoner ,7 miljoner 9,7 miljoner Förslag till beslut: - Att föreslå att en person inom psykiatrin har ett samordnande uppdrag gällande externa placeringar. I uppdraget bör ingå att vara ansvarig för hela placeringskedjan, det vill säga från att patienten erbjuds placering vid behandlingshem till att hemtagning sker till öppenvården. Samverkan kommun och närsjukvård Sedan flera år pågår ett arbete kring samverkan, ur både patient- och behandlingsperspektiv. Ett viktigt exempel är att vi i dag har en reviderad handläggningsöverenskommelse med närsjukvården men som inte är politiskt beslutad. Förslag till beslut: - Att det pågående arbetet kring bättre samverkan fortsätter. Betydelsefullt att definiera avgränsningarna mellan specialistsjukvård och närsjukvård/ vårdvalsenheter.

7 7(8) Basmottagningar På nuvarande utbudspunkter, det vill säga i varje kommun i Halland behöver det basala behovet av öppen psykiatrisk specialistvård tillgodoses. Eftersom alla basmottagningar inte kan tillgodose lika brett behandlings- och utredningsbehov behöver detta tillgodoses via länsövergripande strukturer. Mobila team/funktioner, med specifik kompetens behövs för att tillgodose dessa behov på lokal nivå. Detta innebär att tillgängligheten till spetskompetens ges möjlighet till i länet utifrån behov. Organisering och framtagande av förslag till basmottagningar bör göras mot bakgrund av Vårdval+. Förslag till beslut - Att uppdra åt verksamheten att lägga fram förslag på organisering av basmottagningar och att detta ska ske parallellt med det fortsatta arbetet kring Vårdval+.

8 8(8) Sammanfattning Arbetsgruppen har inte gjort några ekonomiska beräkningar för varje förslag till förändring. Man avvaktar driftnämndens beslut och fortsatta uppdrag. För hela förändringen gäller att man för varje förändringsförslag gör en riskanalys. Sammanfattning av förslag till beslut: - Akutverksamheten flyttas till PIVA och öppenvården har ett akutansvar endast för patienter som redan har behandling på respektive öppenvårdsmottagning - Psykosvården utgörs av en länsövergripande enhet med ett team i norr och ett i söder med ett nära samarbete med heldygnsvård och kommun - DBT-vården utgörs av en länsövergripande enhet med ett team i norr och ett i söder - För fördjupade utredningar ska länsövergripande rutiner tas fram - En samordningsfunktion tas fram för externa placeringar vid behandlingshem - Arbeta vidare kring avgränsningar och samverkan med närsjukvård/vårdvalsenheter och kommun - Uppdrag ges till verksamheten att arbeta vidare med frågan kring så kallade basmottagningar och organisering av länsövergripande team/funktioner. Efter beslut i nämnden tar verksamheten ansvar för att arbeta vidare med förändringsarbetet. Psykiatrin Halland Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef