Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder"

Transkript

1 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen anges att landstingen för att uppfylla prestationsmål B2 minskat behov av ska identifiera och upprätta en handlingsplan kopplat till dem vilka är föremål för flest tvångsvårdstillfällen samt de som är föremål för flest. Utgångspunkten bör vara att handlingsplanen tar sikte på att minska behovet av tvångsvård och. Det bör vara tydligt att identifiering utgår ifrån att vården i hög utsträckning kan minska dessa behov och att det inte i första hand är patienten som är orsaken. Det är en viktig etisk princip och viktig att beakta så att inte enskilda utsätts för ytterligare tvång beroende på negativa förväntningar. För de vilkas behov är sådana att möjlighet till att helt reducera tvång inte är möjlig bör målet ändå vara att minska något av tvånget och eller påverka utförandet i en ökad humanistisk inriktning. Genom att analysera den grupp som har flest tvångsvårdstillfällen hoppas vi få kunskap om vad som skulle kunna utvecklas i personernas insatser i öppenvård och i vardagsstöd. Genom att analysera gruppen som får mest hoppas vi ska leda till kunskap som kan användas i utvecklingsarbetet med att minska behovet av. Dessa två grupper är inte nödvändigtvis samma patientgrupp. Prestationen kommer att anses uppfylld om landstinget utifrån sina egna databaser har identifierat de 10 % som fått mest tvångsvårdstillfällen och mest, analyserat detta samt i en handlingsplan beskrivit vilka åtgärder man kommer att ta för att uppnå en positiv utveckling. Landstingen bestämmer själva hur man gör definitionen av tvångsvårdstillfällen d.v.s. om man tar med endast de tillfällen som inleds med LPT eller LRV eller om man även tar med de vårdtillfällen som startar med en konvertering. Den grupp patienter (10%) som varit föremål för flest kan antingen identifieras genom att alla tvångsvårdstillfällen under 2013 identifieras och sedan de 10% av patienterna som har den största mängden beskrivs. Om systemen inte tillåter att alla vårdtillfällen summeras och de patienter som fått flest totalt under året beskrivs kan man i stället identifiera de 10% vårdtillfällen som innehållit mest och beskriva den grupp patienter som haft dessa vårdtillfällen. Ta hjälp av nedan formulär för att göra beskrivningen och analysen och komplettera med frågor som ni tycker är viktiga. Frågorna är indelade i tre delar. Den första delen rör tvångsvårdstillfällen, den andra rör tvångsvårdsåtgärder och den sista delen rör den samlade bilden av de två grupperna. Det är viktigt att alla uppgifter som skickas in via inmatningsverktyget är helt aentifierade. Efter formuläret kommer tips på några punkter som kan vara bra att inkludera i handlingsplanen (på sid. 5).

2 2 (8) Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen genomförts? (beskriv kortfattat hur urvalet skett, vilka tvångsvårdstillfällen som tagits med, hur ni arbetat med analysen, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik, landsting som analysen gjorts o.s.v.) Svar: På landstingsnivå togs samtliga patienter som erhållit tvångsvård under perioden fram genom att identifiera patienter med vårdformerna LPT/LRV, oavsett om vården inletts med LPT eller LRV eller om tvångsvården startat med en konvertering. Av dessa sorterades de 10 % med flest tvångsvårdtillfällen ut (de patienter som flyttats mellan enheter under samma vårdtillfälle och därigenom blev utskrivna/inskrivna samma dag trots att det rörde sig om samma vårdtillfälle sorterades bort). Därefter sorterades patienterna på de olika klinikerna där vårdtillfällena varit. Därefter skickades info till berörda kliniker om vilka patienter respektive klinik hade haft av de 10 % patienter med flest tvångsvårdstillfällen i länet. Respektive klinik ansvarade därefter för genomgång och analys på indinivå av samtliga för verksamheten aktuella patienter. Detta hanterades genom journalgenomgångar och dialog med ansvariga läkare. Materialet sammanställdes sedan i respektive verksamhet som redovisade egen handlingsplan vilken sammanställts till en gemensam för landstinget. 2. Hur många patienter har tvångsvårdats 2013? I gruppen som har inlett tvångsvårdstillfällen under 2013 ska ni identifiera de 10 % som fått flest tvångsvårdstillfällen. Svar: 482 st (antal patienter/x antal tvångsvårdtillfällen = 410 pat/1 vtf, 53 pat/2 vtf, 14 pat/3 vtf, 1 pat/4 vtf, 3 pat/5 vtf samt 1 pat/6 vtf). 3. Hur många personer ingår i den grupp som motsvarar 10 % av patienterna som haft högst antal tvångsvårdstillfällen? Svar: 49 st (ur gruppen med 53 pat/2 vtf slumpades 30 patienter ut för att få ihop de 10 % pat med flest vtf) 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Den gemensamma medelåldern för vuxna patienter över 18 år, som tvångsvårdats enligt både LPT och LRV, var 40 år (median 37 år). För de 10 % patienter över 18 år med flest tvångsvårdstillfälle var medelåldern 37 år (median 31 år). Inom BUP var medelåldern för samtliga tvångsvårdade, och för de 10 % som ingick i gruppen med flest tvångsvårdstillfällen, 16 år (median 16 år). Fördelningen mellan könen var relativt jämn. Bland alla som tvångsvårdats var 49 % kvinnor och 51 % män. För de 10 % med flest tvångsvårdstillfälle var fördelningen 53 % kvinnor och 47 % män. Inom rättspsykiatrin var fördelningen 77 % män och 23 % kvinnor. 5. Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: För de 10 % med flest tvångsvårdstillfälle var följande diagnoser vanligast förekommande. Psykos/schizofreni (17 st), bipolär sjukdom (15 st), depression (10 st),

3 3 (8) emotionell instabil personlighets störning (9 st) samt drogutlöst beteendestörning eller psykisk störning (8 st). OBS! Vissa patienter kan ha fler än en diagnos varför summa av diagnoser inte stämmer med patienter. 6. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar gruppen i övrigt? Svar: Det finns noterbara skillnader mellan länets verksamheter när det gäller andelen patienter/1000 inv som tvångsvårdats enl LPT under perioden. (NSC: 1,31, NSV: 0,52, NSÖ: 1,55) 7. Kan ni se något mönster i orsaken till intagning? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: I samtliga fall bedöms det röra sig om personer med allvarlig psykisk sjukdom. I flera av dessa fall handlar det om patienter med bristande följsamhet till läkemedelsbehandling, inte sällan i kombination med missbruk/beroende av alkohol och/eller droger. Inte sällan ses besvärliga sociala förhållanden med många gånger bristande möjligheter till ex anpassade boenden, sysselsättning eller på andra sätt ett högt omhändertagandebehov som inte kunnat tillgodoses. 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Se punkt 7 9. Vilka åtgärder skulle kunna ha betydelse för att minska behovet av för denna grupp? Svar: För att minska behovet av tvångsvårdstillfällen för denna grupp patienter bedöms nedanstående insatser vara av betydelse. * En aktivare öppenvårdsverksamhet inom landstingets verksamhet innehållande uppsökande funktion, speciellt när det gäller patienter som uteblir från ex depåinjektioner. * Utökad samverkan mellan psykiatri och beroendeverksamheter samt heldygns och öppenvård * Kompetenshöjning inom kommunerna kring allvarlig psykisk sjukdom * Förbättrade möjligheter till anpassade boenden samt sysselsättning för patientgruppen * Utveckla arbetet mellan huvudmännen när det gäller SIP

4 4 (8) Patienter som är föremål för flest 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest genomförts? (Beskriv kortfattat vilka som tagits med, hur dessa har identifierats och hur säkra ni uppskattar att era uppgifter är och hur ni arbetat, t.ex. tagit hjälp av journalgranskningsmetoden, på vilken nivå såsom avdelning/klinik o.s.v. Har det varit möjligt för er att lägga ihop under flera vårdtillfällen eller har ni fått välja ut ett antal tvångsvårdstillfällen som innehållit mest och ta 10 % av dessa?) Svar: På landstingsnivå togs samtliga patienter som erhållit fram genom att utsökning via KVÅ koder för perioden Av dessa sorterades de 10 % med flest ut varefter de sorterades utifrån vilka kliniker vårdtillfällena varit. Därefter skickades info till berörda kliniker om vilka patienter respektive klinik hade haft av de 10 % patienter med flest i länet. Respektive klinik ansvarade därefter för genomgång och analys på indinivå av samtliga för verksamheten aktuella patienter. Detta hanterades genom journalgenomgångar och dialog med ansvariga läkare. Materialet sammanställdes sedan i respektive verksamhet som redovisade egen handlingsplan vilken sammanställts till en gemensam för landstinget. 2. Hur många patienter totalt är det hos er som varit föremål för under 2013? Svar: För perioden var 95 unika indier föremål för 3. Hur många patienter ingår i den grupp som är de 10 % som fått mest under 2013 Svar: 10 st 4. Hur ser gruppen ut vad gäller ålder och kön? Svar: Den gemensamma medelåldern för de 10 % patienter med flest var 32 år (26 median). Spridningen i ålder var mellan år. Könsfördelnigen var 50/ Vilka diagnoser är det framför allt som finns representerade? Svar: För de 10 % med flest var följande diagnoser vanligast förekommande. Bipolär sjukdom (6 st), schizofreni (1 st), emotionell instabil personlighets störning (1 st). 6. Vilka är vanligast? Är det samma tvångåtgärder eller många olika åtgärder per person? Ser ni några mönster i vilka som används hos er? Svar: För de 10 % patienter förekom nedanstående enligt angivet antal tillfällen. Läkemedelstillförsel utförd under fastspänning eller fasthållande: 12 tillfällen. Fastspänning mindre än 4 timmar: 10 tillfällen. Fastspänning i mer än 4 timmar men mindre än 72 timmar: 8 tillfällen. Avskiljande i mindre än 8 timmar: 6 tillfällen. Avskiljande i 8 timmar eller mer: 4 tillfällen. Avskiljande i 72 timmar eller mer: 3 tillfällen. Inskränkande av elektronisk kommunikation tvångsvård: 3 tillfällen. De 10 patienter med flest har erhållit mellan 2 6 olika under perioden Inom allmänpsykiatrin används företrädesvis läkemedelstillförsel under fastspänning eller fasthållande samt fastspänning mindre än 4 tim. Inom rättspsykiatrin är det vanligast

5 5 (8) förekommande med de någon av de två längre tidsgränserna för fastspänning eller de två längre tidsgränserna för avskiljande. 7. Finns det några gemensamma faktorer som kännetecknar målgruppen i övrigt? (Komplicerande problematik? Gemensamma faktorer vad gäller läkemedelsbehandling, behandlingsinsatser, boendesituation, sociala förhållanden osv.) Svar: Det finns noterbara skillnader mellan länets verksamheter när det gäller andelen LPT patienter/1000 inv som erhållit under perioden (NSC: 0,40, NSV: 0,24, NSÖ: 0,42). 8. Vilka slutsatser drar ni av att studera gruppen? Svar: Se punkt 6 9. Vilka åtgärder tror ni skulle kunna minska behovet av hos denna grupp? Svar: För att minska behovet av för denna grupp patienter bedöms nedanstående insatser vara av betydelse. * En aktivare öppenvårdsverksamhet inom landstingets verksamhet innehållande uppsökande funktion, speciellt när det gäller patienter som uteblir från ex depåinjektioner. Kan tvångsvård undvikas minskar na * Utökad samverkan mellan psykiatri och beroendeverksamheter samt heldygns och öppenvård (se punkten ovan) * I vårdplan slutenvård om möjligt föreslå förstahandsåtgärder för att undvika att tvångsåtgärd blir nödvändiga * Öka patientens delaktighet i vårdplanen samt läkemedelsbehandling * Skapa trygghet och förtrogenhet kring arbetssätt och rutiner hos personal inom heldygnsvård i syfte att undvika. * Fokusera på bemötandet av patienterna för att undvika behov av * Skapa förutsättningar för aktiviteter under vårdtid (ex hälsofrämjande) * Skapa förutsättningar för bättre vårdmiljö med rimlig beläggningsgrad

6 6 (8) Gemensamma frågor (för både tvångsvårdstillfällen och ) 1. Vilka gemensamma faktorer finns hos de två grupperna? Svar: Tvångsvårdstillfällen samt per 1000/inv sker i högre grad (2 3 ggr högre) inom NSC och NSÖ än inom NSV. 2. Vilka faktorer skiljer sig åt hos de två grupperna? Svar: Trots att tvångsvårdade för schizofreni/psykos och bipolär sjukdom var i det närmaste lika för den identifierade patientgruppen var det i huvudsak patienter med bipolär sjukdom som var föremål för. 3. Vilka slutsatser drar ni av ovanstående? Svar: Se handlingsplan

7 7 (8) Handlingsplan Handlingsplanen ska ha analysen av patientgrupperna med flest tvångsvårdstillfällen och flest som utgångspunkt. Handlingslanen ska bifogas som PDF i inmatningsverktyget. Nedan tips är valfria att använda sig av. Datum för handlingsplanens upprättande: Vem/vilka som gjort handlingsplanen: Håkan Samuelsson Karin Mossberg Marita Ström Jan Cederborg Elisabeth Kristiansen Se ovans redovisade resultat när det gäller grupperna om de 10 % patienter som varit föremål för mest tvångsvårdstillfällen och mest. Kortfattad analys samt ålders och könsperspektiv belyses där. I detta underlag har patienter, brukare och anhöriga inte deltagit. I det fortsatta arbetet med handlingsplaner samt konkreta åtgärder ska patientföreningar involveras lägst på länsnivå. Mål Aktivitet Ansvarig(a) Tidplan Mått Uppföljning tvångsvårds tillfälle Ta fram rutiner och arbetssätt för aktiv uppsökande verksamhet för patienter som uteblir från behandling såsom Skriftlig redogörelse tvångsvårds tillfälle tvångsvårds tillfälle ex depåinjektioner Utökad samverkan mellan psykiatri- och beroendeverksamheter samt heldygns- och öppenvård med stöd av gemensam vårdplanering och fast vårdkontakt Via ordinarie samverkansstrukturer med kommunerna föra dialog kring kompetensutveckling samt boende och sysselsättning BUP, VUP BUP, VUP % av identifierade patienter ska ha dokumenterad vårdplan samt utsedd fast vårdkontakt Skriftlig plan eller redogörelse för insatser inlämnas

8 8 (8) tvångsvårds tillfälle tvångsvårdstillfälle samt Uppföljning Via ordinarie samverkansstrukturer med kommunerna utveckla länsgemensam rutin kring SIP med fokus på tvångsvårdade pat. Öka patientens delaktighet i vårdplanen samt läkemedelsbehandling. Förbättringsarbete ska ske i samverkan med patientföreningar. Skapa förutsättningar för bättre vårdmiljö med rimlig beläggningsgrad Skapa trygghet och förtrogenhet kring arbetssätt och rutiner hos personal inom heldygnsvård i syfte att undvika genom systematiska utb.insatser Skapa förutsättningar för aktiviteter under vårdtid (ex hälsofrämjande insats). Förbättringsarbete ska ske i samverkan med patientföreningar. Tvångsvårdstillfällen, tvångsvårdsåtgärder ska följas upp med samma metod avseende de 10% pat för att se om ovanstående insatser haft avsedd effekt. BUP, VUP BUP, VUP Reerad länsgemensam SIP Framtagna klin.anpassade rutiner Beläggningsgrad i medel <90% (exkl permission) Skriftlig plan eller redogörelse för insatser inlämnas Skriftlig plan eller redogörelse för insatser inlämnas Mäts på landstingsnivå, och analyseras på kliniknivå Läns-SLAKO? Månatlig uppföljning via CI rapport beläggningsgrad

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Formulär för beskrivning och analys:

Formulär för beskrivning och analys: 1 (9) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (8) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder I överenskommelsen för 2014 ingår, inom prestationsmål B2, att landstingen ska identifiera de patienter som varit föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland

Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland 1 (7) 2014-10- 17 Handlingsplan för att minska tvångsvård och tvångsåtgärder inom psykiatrin i Halland Denna handlingsplan har upprättats av Barbro Corin, Annika Ruff, Mats Malmberg och Mikael Nilsson,

Läs mer

Formulär för beskrivning och analys:

Formulär för beskrivning och analys: 1 (7) Region Skåne 2014-10-28 Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringen av de som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen

Läs mer

Formulär för beskrivning och analys:

Formulär för beskrivning och analys: 1 (6) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Formulär för beskrivning och analys: Patienter som är föremål för flest tvångsvårdstillfällen 1. Hur har identifieringenn av de som är

Läs mer

Varför bältar vi så mycket?

Varför bältar vi så mycket? Varför bältar vi så mycket? Sammanställning av tvångsvården i Sverige Martin Rödholm Överläkare psykiatri, Med.Dr. SKL, Uppdrag Psykisk Hälsa 2016 Svenska psykiatrikongressen 2016-03-17 Eller bältar vi

Läs mer

Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder

Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder GRUNDKRAV OCH PRESTATIONER Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder SAMMANSTÄLLNING AV LANDSTINGENS ANALYSER OCH HANDLINGSPLANER 2014 Tvångsvårdstillfällen och tvångsåtgärder 1 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Bättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn

Bättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn Bättre vård mindre tvång. Team Blekinge avdelning 21, Vuxenpsykiatrin Karlshamn Förbättringsarbetet har genomförts systematiskt utifrån uppsatta och mät-bara mål för minskat behov av tvångsåtgärder, ökat

Läs mer

1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja

1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? Svar: Ja 1 (5) PAR-analys Frågor på helheten 1. Stämmer uppgifterna från PAR-registret i stort vad gäller tvångsvård jämfört med era egna siffror för landstinget? 2. Redogör kort vad det beror på om uppgifterna

Läs mer

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen

Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen Handlingsplan för att minska behov av tvångsvårdstillfällen Datum för handlingsplanens upprättande 30 SEPT 2014 Vem/vilka som gjort handlingsplanen: Anna Karin Tyrefors, Öppenvård, Affektiva sjukdomar,

Läs mer

Socialstyrelsens patientregister för f

Socialstyrelsens patientregister för f Socialstyrelsens patientregister för f tvångsv ngsvård vad säger s det oss? Herman Holm Emma Björkenstam Svenska Psykiatrikongressen, 14 mars Bakgrund 1 januari 1992: Lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V)

Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Ärende 10. Svar på motion: Inför Vårdkontrakt ett sätt att öka patientinflytande inom psykiatrisk tvångsvård (V) Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t avslå motionen. Svar på motion:

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri Uppföljning av tvångsvård - område 2013-2015 Områdesstab 2(23) Innehållsförteckning 1 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Tvångsvårdade i förhållande till befolkning 4 1.3 Vårdtillfällen 6 1.4 Kvinnor och män i sluten

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder

Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder 1 (7) Formulär för prestationen kring tvångsvård och tvångsåtgärder Följande underlag är framtaget med anledning av det krav som ställs i 2014 års överenskommelse PRIO Psykisk ohälsa. I överenskommelsen

Läs mer

Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016

Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016 Datum: 2016-06-23 Skånes länsgemensamma Handlingsplan, Överenskommelsen psykisk hälsa 2016 Region Skåne och kommunerna i Skåne genom Kommunförbundet Skåne har tillsammans med brukarföreningarna inom psykiatrin

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder

Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård. HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård HSL gäller Tvångsåtgärder i rimlig proportion till syftet Stor restriktivitet med tvångsåtgärder Lagen ska finnas väl synlig för patienterna Förutsättningar för

Läs mer

Underrapportering och bristande dokumentation

Underrapportering och bristande dokumentation Underrapportering och bristande dokumentation Den som bedriver psykiatrisk tvångsvård är skyldig att lämna uppgifter om tvångsåtgärder till patientregistret. Inrapporteringen är viktig om tvångsåtgärder

Läs mer

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE

SÄKERHETSANPASSNING. Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE Hälso- och sjukvård Psykiatriska kliniken MSE HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Åsa Wallén Verksamhetssamordnare Tfn 016-10 40 23 2007-11-29 Säkerhet vid sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård

Psykiatrisk tvångsvård Psykiatrisk tvångsvård Margareta Lagerkvist Överläkare Rättspsykiatriska vårdkedjan Sahlgrenska Universitetssjukhuset margareta.lagerkvist@vgregion.se LPT Lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT)

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Vårdproduktionsutskottet

Vårdproduktionsutskottet Vårdproduktionsutskottet Ingrid Bergman Ledningsstrateg 046-275 19 01 Ingrid.Bergman@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-16 Dnr 1302793 1 (5) Vårdproduktionsutskottet Psykiatriöverenskommelse 2014 Ordförandens

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A

RättspsyK. Grunddata och Nyregistrering av patientärende. Formulär för manuell registrering. Version 6.1. Formulär A RättspsyK Grunddata och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 6.1 Formulär A Ringa in rätt alternativ om inget annat anges. Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast

Läs mer

Utveckling av psykosvården i Halland

Utveckling av psykosvården i Halland 1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att

Läs mer

Grunddataregistrering och Nyregistrering av patientärende

Grunddataregistrering och Nyregistrering av patientärende Grunddataregistrering och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 2017 Formulär A Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 170101 Ersätter version 2017 180101 Grunddataregistrering

Läs mer

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder Ambition och ansvar Nationell strategi för utveckling av samhällets

Läs mer

Handlingsplan för år 2015

Handlingsplan för år 2015 Mall-ID 111115 Handlingsplan minskat behov av Handlingsplan för år 2015 Prestationsmål B2 minska behovet av tvångsåtgärder Landstinget Gävleborg Division medicin/psykiatri - Vuxenpsykiatri Arbetsgruppen

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Grunddataregistrering och Nyregistrering av patientärende

Grunddataregistrering och Nyregistrering av patientärende Grunddataregistrering och Nyregistrering av patientärende Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär A Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige

Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Motiv för tvångsvård i barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige Veikko Pelto-Piri, Lars Kjellin och Ingemar Engström Tvångsvård - Juridiskt Förutsättningar Tvångsvård inom slutenvården får endast ges om patienten

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik 1 Mål och syfte med samverkan Målet för samverkan mellan de båda huvudmännen är att det för den enskilde

Läs mer

Vad kan psykiatrin göra?

Vad kan psykiatrin göra? Vad kan psykiatrin göra? Kerstin Paul Överläkare i Psykiatrin Södra, Stockholms läns landsting Tidigare vid S:t Görans uppsökarteam för hemlösa Socialpsykiatriskt Forum Idéseminarium 2006-03-06 2 Vad kan

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet

PRIO psykisk ohälsa. Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO. Socialdepartementet PRIO psykisk ohälsa Regeringens satsning på psykiatrin - vad händer med miljarderna? Kerstin Evelius, ämnessakkunnig, PRIO Målsättning 2007-2011 Barn, vuxna och äldre med psykisk sjukdom eller psykisk

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 147 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar Sjuksköterska,

Läs mer

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade

2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade 2013-03-01 Dnr 5.3-6553/2013 1(22) 2013 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsbaserade mål Bakgrund Regeringen beslutade i maj

Läs mer

Årsuppföljning av patientärende

Årsuppföljning av patientärende Årsuppföljning av patientärende Formulär för manuell registrering Version 2016 Formulär B Ifyllande enhet: Gäller from Revideras senast 160101 Ersätter version 6.3 (2015) 170101 Inledning Formuläret består

Läs mer

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa

Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa 1 (5) Sjukvårdslandstingsråd Birgitta Rydberg (FP) INTERPELLATIONSSVAR 2013-10-22 LS 1309-1125 Svar på interpellation 2013:19 av Thomas Eriksson (MP) om vård av barn med svår psykisk ohälsa Tomas Eriksson

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 138, Bup vårdavdelning, Umeå Syfte med deltagandet i Genombrott Teammedlemmar Vt- 13 Gunnar Berlin, Lärare Anders Hellman, Sjuksköterska Mia Lindstrand,

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Lathund inmatningsverktyget

Lathund inmatningsverktyget Lathund inmatningsverktyget All rapportering av erhållna medel sker i SKL:s inmatningsverktyg, https://psykiskhalsa.sklansokan.se/. Du loggar in med din e-postadress och det lösenord du har valt. Är du

Läs mer

Psykisk funktionsnedsättning

Psykisk funktionsnedsättning Ärendenr 1 (6) Handlingstyp Överenskommelse Psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan kring barn, unga och vuxna personer med psykiska funktionsnedsättningar

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014

VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 VERKSAMHETSPLAN NÄRVÅRD TIERP 2014 Närvård I Uppsala län definieras närvård som det samverkansarbete inom hälso- och sjukvård och social omsorg som bedrivs mellan lanstinget och kommunerna. Syftet är

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg

Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg Karin Hallén, Elisabeth Nygren, Björn Vikström SU/Psykiatri Östra Göteborg karin.hallen@vgregion.se elisabeth.nygren@vgregion.se bjorn.vikstrom@vgregion.se SLÖP bakgrund, vad och varför? Psykosvård Öster

Läs mer

Patientsäkerhet. Psykiatriförvaltningen. Lanstingsstyrelsen 4 september

Patientsäkerhet. Psykiatriförvaltningen. Lanstingsstyrelsen 4 september Patientsäkerhet Psykiatriförvaltningen Lanstingsstyrelsen 4 september Kvalitets- och patientsäkerhetsplan 1.Öka biverkningsrapportering 2.Andel epikriser som innehåller en läkemedelsberättelse vid utskrivning

Läs mer

Statistik Kalmar län Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges.

Statistik Kalmar län Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges. Bilaga Statistik Kalmar Redovisningen bygger på siffror i förhållande till riksgenomsnittet om inte annat anges. Sociala faktorer Vuxna Arbetslöshet Arbetslösheten ligger inom ramen för riksgenomsnittet.

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning

LPT-processen. Vårdintyg enligt 4. 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning LPT-processen Vårdintyg enligt 4 1) A. Läkarundersökning för vårdintyg: - Legitimerad läkare - Skälig anledning B. Polishandräckning enligt 47 för undersökning för vårdintyg: - Görs på särskilt formulär

Läs mer

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.

Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen. Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av

Läs mer

Skicka frågor till Helena Orrevad

Skicka frågor till Helena Orrevad Skicka frågor till Helena Orrevad 076-768 78 46 Hur kan man göra en analys och handlingsplan? Analysseminarium ÖK Psykisk hälsa 2016 29 februari 2016 w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e Relation

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Ny lag om Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård Prop.2016/17:106 Lagförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2018 för den somatiska vården och 1 januari 2019 för den psykiatriska

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

KVALITETSSA KRING AV REGISTRERING I PAR Tvångsvård

KVALITETSSA KRING AV REGISTRERING I PAR Tvångsvård KVALITETSSA KRING AV REGISTRERING I PAR Tvångsvård Landstinget Sörmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping Fax 0155-28 91 15 Tel 0155-24 50 00 E-mail landstinget.sormland@dll.se ORG NR 232100-0032 J:\Prestationsmål

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet

Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå

Läs mer

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård

Senaste version av SOSFS 2008:18. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatriskvård Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen

Läs mer

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa

1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Ledningsstaben 2014-04-24 DN PS140036-1 Ylva Berger, Utvecklare 070-662 60 52 Driftnämnden för Psykiatrin i Halland PRIO-satsningen 2014 inom Psykiatrin Halland

Läs mer

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet, matvanor Karin Kauppi Dietist/Verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård 6 maj 2015 Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1(5) FÖR TERAPIKOLONI- VERKSAMHET 1 Mål och inriktning utgör ett kompletterande barn och ungdomspsykiatriskt vårdutbud inom Stockholms läns landsting. Verksamheten ska präglas av en helhetssyn på det enskilda

Läs mer

PRIO-PSYKISK OHÄLSA HANDLINGSPLAN FÖR LANDSTINGET KRONOBERG OCH LÄNETS KOMMUNER 2014-2016

PRIO-PSYKISK OHÄLSA HANDLINGSPLAN FÖR LANDSTINGET KRONOBERG OCH LÄNETS KOMMUNER 2014-2016 PRIO-PSYKISK OHÄLSA HANDLINGSPLAN FÖR LANDSTINGET KRONOBERG OCH LÄNETS KOMMUNER 2014-2016 1 Inledning Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har genom en överenskommelse enats om stöd till

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri

Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport psykiatri,,,,,,,,, 2003-06-16 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål

2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål PM 2015-05-12 Dnr 5.3-2380/2015 1(20) ANDRA REVIDERADE VERSIONEN 2015 års överenskommelse inom området psykisk ohälsa bedömningskriterier och anvisningar för grundkrav och prestationsmål Bakgrund Staten

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Enkät - Vuxenpsykiatrin

Enkät - Vuxenpsykiatrin Nytt avsnitt 1 sidan 1 Enkät - Vuxenpsykiatrin Sveriges kommuner och landsting Dessa uppgifter skrevs ut den : KONTAKTUPPGIFTER till uppgiftslämnaren Landsting/region Klinik Kontaktperson Telefonnummer

Läs mer

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 2 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har av regeringen fått i uppdrag att genomföra en uppföljning av det

Läs mer

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård

Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Beredningen för psykiatri, primärvård och tandvård Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-03-02 Dnr 1500111 1 (8) Beredningen för psykiatri,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens Psykiatriberedning. Till Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämndens Psykiatriberedning. Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens Psykiatriberedning DATUM DIARIENR 2010-08-16 HN-HOS10-280 Till Hälso- och sjukvårdsnämnden Tvångsvård i psykiatrisk öppenvård i landstinget Sörmland psykiatriberedningen rapporterar

Läs mer

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård. Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ökad tillgänglighet och kvalitet i psykiatrisk heldygnsvård Bipolär vårdkedja Psykiatri Affektiva I Sahlgrenska Universitetssjukhuset Agenda 1. Bakgrund till patientgruppen 2. Mål med arbetet 3. Tillvägagångssätt

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Vad tycker du om vården?

Vad tycker du om vården? 8668 Vad tycker du om vården? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från den mottagning som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som besökt mottagningen och vi hoppas att

Läs mer

IFO nätverket 19 maj 2017

IFO nätverket 19 maj 2017 IFO nätverket 19 maj 2017 INNEHÅLL Hälso- och sjukvårdsavtalet 1. Allmänt om Hälso och sjukvårdsavtalet 2. Gemensam värdegrund 3. Parternas ansvar 4. Avtalsvård 5. Gemensamma utvecklingsområden Avtalet

Läs mer

PRIO - medel för barn och unga med psykisk ohälsa 2015

PRIO - medel för barn och unga med psykisk ohälsa 2015 PRIO - medel för barn och unga med psykisk ohälsa 2015 En sammanfattning av fördelningen av PRIO- medel för 2014 till stadsdelsförvaltningarnana efter beslut i komunstyrelsen i april 2015 PRIO - medel

Läs mer

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre 2014 Handlingsplan Ledningskraft 2014 i Osby kommun Mål ur den enskildes perspektiv Jag kan åldras i trygghet och självbestämmande med tillgång till

Läs mer

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se

Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013. E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se Välkomna! Till möte om grundkrav och prestationsmål Överenskommelsen psykisk ohälsa 2013 E-posta dina frågor till: Lisa.minell@skl.se www.skl.se/psykiskhalsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk

Läs mer

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning Kan tydliga uppdrag förbättra livsvillkoren för personer med psykisk funktionsnedsättning? JANUARI Sociala enheten informerar 2009 Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband

Läs mer

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Datum 2008-08-06 Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom Mellan Region Skåne och.. kommun har träffats följande ramavtal om samverkan kring personer över 18

Läs mer