Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst."

Transkript

1 Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

2 En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister (SBR) är ett nationellt kvalitetsregister för den specialiserade beroendevården ett verktyg för att öka kvaliteten på din enhet och inom beroendevården i Sverige. Syftet är dels att öka kunskapen om behandlingseffekter och vårdkedjor, dels att öka utbytet av kunskap, metoder och resultat mellan verksamheterna inom beroendevården. Genom att Svenskt Beroenderegister följer patienterna i vårdkedjan, registrerar bakgrundsfaktorer och behandling, får du på ett enkelt och strukturerat sätt en överblick över din patientgrupp, vårdinsatser och effekten av dem samt en möjlighet att jämföra resultat. Det ger dig ett underlag för att utveckla nya vård- och behandlingsmetoder. Svenskt Beroenderegister utvecklas hela tiden och det är du som bidrar till utvecklingen genom att delta. Det är enklare än du tror. Du har redan alla svaren.

3 Jag mår mycket bättre idag men jag tror att jag kanske hade tur då när jag träffade den där läkaren. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bra helt enkelt. Till läkarna vill jag säga; lär från de bästa, lär från era patienter, de som lägger sina liv i era händer i hopp om att bli hjälpta. Ylva Augustinsson, patientföreträdare för projektet Bättre psykiatrisk vård med kvalitetsregister, SKL.

4 En unik möjlighet att utveckla kvaliteten i vården Nationella Kvalitetsregister är verktyg som ger oss unika möjligheter att utveckla kvaliteten i vården. Därför stödjer man på statlig nivå utveckling och användning av kvalitetsregister. Alla kvalitetsregister innehåller uppgifter om problem, diagnos, behandling och resultat. Med hjälp av registren kan vi ständigt lära och förbättra, och de är oumbärliga i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. Registren byggs upp av professionella yrkesmänniskor som själva har nytta av dem i sin arbetsvardag. Vad är Svenskt Beroenderegister? Svenskt Beroenderegister är ett kvalitetsregister för den specialiserade beroendevården. Det finns sedan snart tio år tillbaka nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården men fortfarande skiljer sig vårdinsatserna väsentligt mellan olika delar av landet. SBR gör det möjligt att samla in information och jämföra vårdresultat i olika delar av landet, och med dessa uppgifter som grund beskriva vad som inte fungerar så bra och vad som fungerar bäst. Varför ett beroenderegister? Det ska inte vara slumpen som avgör om en patient får bra vård. Alla människor som erbjuds beroendevård är olika och vården måste anpassas för att fungera för alla. Via beroenderegistret kan olika metoder jämföras, resultaten av kombinationer av metoder och behandlingar visas och vad som är bäst för varje individ bedömas. SBR är ett verktyg för att ständigt utveckla kvaliteten i beroendevården. För att hela tiden utveckla och bli lite bättre. Vad används uppgifterna till? Uppgifterna får bara användas till tre saker: 1) Utveckla och säkra kvaliteten inom vården. 2) Ta fram statistik. 3) Forskning inom hälso- och sjukvården. Det betyder bland annat att du i ditt dagliga arbete kan jämföra utfall mellan olika vårdenheter och inom er vårdenhet över en tidsperiod. Vem ska registrera? För att kvaliteten i register, och därmed utvecklingen av vården, ska bli den högsta möjliga ska alla enheter inom psykiatrin i Sverige som bedriver specialiserad beroendevård vara med. Själva registreringen görs på olika sätt, med patient eller utan patient, och kan göras av olika personer som är delaktiga i vården av patienten, det vill säga läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, terapeuter, sekreterare med flera. Vilka patienter gäller det? Alla personer som behandlas på sjukvårdsenheter (offentliga eller privata), för specialiserad utredning och behandling av alkohol- och/eller narkotikaberoende. Det inkluderar också lugnande, smärtstillande och prestationshöjande läkemedel. Även personer med huvuddiagnos F10-F19 som behandlas inom psykiatrisk specialistsjukvård, oberoende av driftsform, berörs av SBR. Varför ska jag delta? Du bidrar helt enkelt till en bättre beroendevård, för dig själv och dina patienter, deras anhöriga, din enhet, din region och alla andra vårdgivare inom beroendevården. Med uppgifterna i registret får vi ny kunskap om hur vi kan förbättra våra behandlingsmetoder. Med andra ord ju fler som deltar, desto bättre resultat och desto bättre vård. Måste mina patienter vara med i beroenderegistret? Det är helt frivilligt för patienten att vara med i beroenderegistret. Få tackar dock nej när de har fått information om nyttan med SBR.

5 Vem påverkar utvecklingen av beroendevården i Sverige? Det gör jag, genom att registrera i Svenskt Beroenderegister! Gunnel Ihrstedt, Sjuksköterska, Beroendecentrum i Örebro.

6 Den bästa vården för varje patient

7 Alla som arbetar med beroendevård behöver kunskap om metoder och resultat för att kunna jämföra och få svar på viktiga frågor. Vilka patienter med beroendeproblem får vilken vård? Hur är den vården organiserad? Vilka är resultaten? Hur fungerar samverkan mellan olika vårdgivare sjukvård, heldygnsvård, socialtjänst, öppenvård och primärvård? Den information vi får från dig och dina kolleger runt om i Sverige, och som samlas i SBR, ger kunskap om vad som passar bäst för olika patienter i olika situationer. Kan registret vara till nytta inom annan psykiatri i Sverige? Det finns många samband mellan beroende och annan psykiatrisk problematik. Majoriteten av alla dem som har problematisk konsumtion av alkohol och narkotika är som folk är mest och har inte någon primär psykiatrisk problematik. Omfattande och långvarigt bruk av alkohol och droger kan dock leda till både akuta och bestående psykiska problem. Ett annat viktigt samband är att de personer som primärt lider av psykiska problem, lättare utvecklar missbruk och beroende av droger. I de flesta psykiatriska diagnosgrupper är risken för beroende och missbruksutveckling större än i befolkningen i övrigt. Störst risk löper de som lider av allvarliga psykiatriska sjukdomar, till exempel schizofreni och bipolär sjukdom, där mer än hälften utvecklar missbruk eller beroende. Forskning visar också att beroende och psykiatriska sjukdomar ska behandlas samtidigt och integrerat. Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk kan leda till psykiska problem psykiska problem kan leda till missbruk. Ju allvarligare psykiatrisk problematik, desto större risk för att utveckla missbruk/beroende. Ju mer omfattande missbruk/ beroende, desto högre förekomst av psykiatrisk problematik. De psykiatriska problemen har ofta föregått missbruket, men förvärras av det på sikt. Var tredje person med missbruksproblem har någon gång försökt ta sitt liv. Förekomsten av ångest och depression är dubbelt så hög bland personer med missbruksproblem, jämfört med befolkningen som helhet. Personer som missbrukar narkotika har i högre grad psykiatrisk problematik än dem som missbrukar alkohol. De vanligaste psykiatriska tillstånden hos personer som missbrukar är depression, ångest och personlighetsstörning. Att samla in data på det här viset ger ökad kunskap om våra patienter och är en tillgång när vi jobbar mot våra mål. Reza Sheikhi, Specialistsjuksköterska i psykiatri, Beroendeavdelningen PIVA, Nyköping Alborn S-E (2012) Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet i Fahlke (red.) Handbok i Missbrukspsykologi. Stockholm: Liber.

8

9 Vilken är nyttan för mig och min enhet? Informationen i SBR kan användas och ge nytta på många sätt. Man får lättare och snabbare en överblick av sin enhet och sina patientgrupper. När en ny drog uppdagas kan information och kunskap spridas via SBR. Man kan följa upp nya arbetsmetoder, göra analyser och följa resultat under en längre tid. Det blir möjligt att se hur det går för patienterna och jämföra med andra behandlingsenheter. Genom att sammanställa data kan ni få en bra överblick av särskilda patientgrupper. Ni kan göra riktade beställningar och få rapporter om detaljer som är intressanta för den egna enheten. Diagnoser Antal patienter per diagnos utifrån substansgrupp Vilken är nyttan för mina patienter? Det yttersta syftet med SBR är att lära av andras erfarenheter, kunskaper och resultat för att kunna ge varje patient ännu bättre vård. Man kan på ett bättre sätt anpassa vården efter den aktuella situationen för varje patient. Annan psykisk sjukdom Andel patienter som vid sidan av beroende har annan sjukdom F F11 F F F F15 10 F F17 F >=70 Kvinnor Män F19 Exempel på statistik man få fram ur SBR Genom att registrera i SBR får varje enhet fram intressant data om sin patientgrupp. Jag tycker det är en fantastiskt bra möjlighet som kan inspirera till utvecklingsarbete. Lena Molin, Verksamhetsutvecklare, Beroendekliniken Göteborg

10 Hur gör jag? 1 2 Kontakta SBR för att ansluta till registret. Börja registrera. Antingen via SBR:s dataplattform eller direkt via patientjournalen (endast i vissa delar av landet). SBR innehåller som på de allra flesta enheter redan idag ställs till patienterna vid anamnesupptagning. En bra metod för att öka patientens delaktighet är att fylla i registret under besöket men det är även vanligt att göra det i efterhand. Det som ska registreras är till exempel bakgrundsfaktorer, diagnos och behandling. Uppgifterna kommer från patienten själv, från patientjournalen, från befolkningsregistret och från dig som behandlare. Patientinformation och sekretess Som vårdgivare måste du ge skriftlig patientinformation. För patienter som har allvarliga psykiska symptom, är starkt drogpåverkade eller har andra problem som gör det svårt för denne att ta ställning ska man avvakta med att introducera registret tills patienten kan tillgodogöra sig informationen. Hur fungerar sekretessen om min patients uppgifter? Patientens uppgifter är skyddade av sekretess. Det betyder att de bara får lämnas ut till forskning och statistiska sammanställningar efter sekretessprövning. Det måste vara helt säkert att varken patienten eller någon närstående kan ta skada på något sätt. Det går inte att identifiera patienten i statistik, forskningsrapporter och liknande sammanställningar. Det finns särskilda krav på säkerhet som bland annat innebär att man noga kontrollerar att ingen obehörig har tagit del av registret. Stockholms läns sjukvårdsområde är den myndighet som är högst ansvarig för att personuppgifterna i Svenskt Beroenderegister hanteras på rätt sätt. Hur länge finns uppgifterna kvar? Uppgifterna tas bort när de inte längre behövs för att utveckla beroendevården. Patienten kan när som helst begära att uppgifter tas bort ur registret. Vilken kontroll har patienterna på registret och hur kan de påverka det? Patienten kan avbryta sin medverkan när som helst. Patienten har rätt att få veta i vilka sammanhang registeruppgifter har använts. Om personuppgifter inte hanteras enligt personuppgiftslagen har patienten rätt till skadestånd. En gång per år kan patienten få veta vilka uppgifter som finns om dem i registret och har rätt att begära rättelse av felaktiga uppgifter. Det gör de genom att be om ett registerutdrag. Det kostar ingenting. Information om hur patienten går tillväga för att få svar på dessa frågor kring sekretess och kontroll finns i den skriftliga patientinformationen som ska överlämnas till patienten i samband med samtyckesförfrågan.

11 För mig är det en självklarhet att mina LARO patienter ska kunna se vilken kvalitet det är på vården. Och SBR visar på ett enkelt och tydligt vis just på detta. Markus Takanen, ST-läkare Metadonverksamheten, Beroendecentrum Stockholm

12 Ju fler som registrerar, desto bättre vård Svenskt Beroenderegister (SBR) är ett kvalitetsregister för att utveckla den specialiserade beroendevården. Här samlar vi information om patienternas olika livssituationer, vilka problem de har sökt för, vilken vård de har fått och resultatet av den. Med hjälp av informationen kan vi, och du, jämföra vården runtom i landet och se vad som inte fungerar så bra och vad som fungerar bäst, för att ge varje patient den bästa möjliga och individanpassade vården. Utvecklingen av beroendevård i Sverige är beroende av dig. Svenskt Beroenderegister (SBR) Johan Franck Registerhållare, Verksamhetschef Beroendecentrum Stockholm Mer information:

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre! Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet

Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Nationellt kvalitetsregister samt stöd i den individuella vården för patienter med primär immunbrist och/eller ökad infektionskänslighet Kom med du också ditt bidrag hjälper till att göra vården bättre!

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Manual för registrering i Svenskt Beroenderegister 2015-05-05

Manual för registrering i Svenskt Beroenderegister 2015-05-05 Manual för registrering i Svenskt Beroenderegister 2015-05-05 1 Inklusionskriterium I SBR registreras Alla personer som behandlas på sjukvårdsenheter för specialiserad utredning och behandling av skadligt

Läs mer

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS.

Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS. SBR konferens 2015 Den 27 mars höll SBR sin årliga konferens. Denna gång innebar även konferensen startskottet för det nya SBR efter sammanslagningen med LAROS. Deltagarna kom från hela landet och en stor

Läs mer

Beroende och psykisk samsjuklighet

Beroende och psykisk samsjuklighet Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166

Läs mer

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland Uppdrag avgränsningar. Utvecklingsledare Sven Eric Alborn Psykiatriförvaltningen

Beroendevårdkedja Halland Uppdrag avgränsningar. Utvecklingsledare Sven Eric Alborn Psykiatriförvaltningen Beroendevårdkedja Halland Uppdrag avgränsningar Utvecklingsledare Sven Eric Alborn Psykiatriförvaltningen Ansvarfördelning Beroende Missbruksvård Överenskommelse Region Kommuner Halland 2015 Socialtjänsten

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process

Självläkning. Rehabilitering från missbruk Tillfrisknande är en långsiktig process Beroende och psykisk samsjuklighet Sven-Eric Alborn leg.psykolog, leg Psykoterapeut Utvecklingsledare Beroende Psykiatriförvaltningen Region Halland Email:sven-eric.alborn@regionhalland.se Mobil: 0707516166

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret

Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-04-07 Sjuksköterskor Rev 2014-07-30 Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för hälso- och sjukvård: Nationella Kvalitetsregistret Sjuksköterskor och Medicinskt

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Blankett för samtycke

Blankett för samtycke Blankett för samtycke ELEVENS NAMN PERSONNUMMER SKOLA ÅRSKURS Godkänner du att uppgifterna från frågeformuläret sparas i Norrbottens läns landstings databas? JA NEJ DATUM UNDERSKRIFT VÅRDNADSHAVARE 1 /ELEV*

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson

Statens institutionsstyrelse. plats för förändring. PRF Alwa Nilsson Statens institutionsstyrelse plats för förändring PRF 17-03-24 Alwa Nilsson Statens institutionsstyrelse, SiS är en Statlig myndighet som bildades 1993 vårdar de allra mest utsatta som förvaltningsrätten

Läs mer

BEDÖMNINGSINSTRUMENT

BEDÖMNINGSINSTRUMENT BEDÖMNINGSINSTRUMENT EN SYSTEMATISK OCH STRUKTURERAD HJÄLP FÖR ATT INHÄMTA INFORMATION OCH FÖLJA UPP BRUKAREN KRISTINA BERGLUND, DOCENT PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET Bedömningsinstrument

Läs mer

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem

Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Vård- och behandlingshem Genomgång --9 Vård- och behandlingshem Behandling och rehabilitering av psykiskt sjuka och/eller psykiskt funktionshindrade vid vård- och behandlingshem Avdelningen för hälso-

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Närsjukvårdsberedningen

Närsjukvårdsberedningen Närsjukvårdsberedningen Bim Soerich Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 27 bim.soerich@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2014-01-21 Dnr 1302793 1 (6) Närsjukvårdsberedningen Psykiatriöverenskommelse 2014

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare

- förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck. Information för deltagare MMCUP - förebyggande uppföljning vid ryggmärgsbråck Information för deltagare Personer med ryggmärgsbråck behöver många olika sjukvårdskontakter under hela livet och det är lätt hänt att någon viktig insats

Läs mer

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk

Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk Hälso- och sjukvården och socialtjänsten har ett gemensamt ansvar Socialtjänsten ska omedelbart ta kontakt med sjukvården vid misstanke på psykisk eller somatisk sjukdom Missbruk/beroende och psykisk störning

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård

Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Nationellt kvalitetsregister för psykosvård Varför kvalitetsregister -Mäta och utvärdera vårdkvalitet -Uppmuntra vården till förbättringsarbete -Ge patienterna underlag att välja Nyttan med register? Register

Läs mer

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330

Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 Lathund för utlokaliseringar inom psykiatrisk öppenvård Reviderat 120330 BUP Barn och ungdomspsykiatri Kontaktperson: Lena Spak (Studierektor BUP), 343 54 49 / 070-785 00 14, lena.spak@vgregion.se. Utifrån

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera!

Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Så vill vi, som anhöriga, att (kontakten med) psykiatrin ska fungera! Örebro län i november 2010 Inledning Vi är en grupp anhöriga till personer med IPS, individuell personlighetsstörning, eller tidigare

Läs mer

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd

God samverkan kräver. Regionala utvecklingsplanen för Psykiatri, Beroende. Samverkan FMB Behandling / Stöd God samverkan kräver Samverkan FMB Behandling / Stöd Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Biträdande verksamhetschef Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet

Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Samverkansavtal avseende personer med riskbruk, missbruk, beroendeproblematik och samsjuklighet Varför inleddes samverkan? Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården, 2007 Riktlinjerna uppmanar

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider

Målgrupp 1. - Full täckningsgrad - Inga köer eller väntetider Målgrupp 1 Okomplicerade avgiftningar för helt alternativt till stor del socialt integrerade personer Psykiska problem i huvudsak relaterade till abstinensfas Personerna är framför allt kända inom hälso-

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier 1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se

Läs mer

Information om hemsjukvård

Information om hemsjukvård Information om hemsjukvård Version 9 20150116 Vård- och omsorg Vad är hemsjukvård? Den som på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan ta sig till vårdcentralen kan istället få hälso- och sjukvård

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän

Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga. Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Primärvård Mödra/Barnhälsovårdsteamet i Haga Psykiatri Enhet för gravida kvinnor med missbruksproblematik och deras barn. Inom Primärvården i Göteborg och Södra Bohuslän Metod Tidigare besök på MVC Strukturerad

Läs mer

Utveckling av psykosvården i Halland

Utveckling av psykosvården i Halland 1(8) Utveckling av psykosvården i Halland Förslag till beslut Driftnämnden beslutar att godkänna det förslag som tagits fram för att förstärka och utveckla psykosvården inom Psykiatrin Halland och att

Läs mer

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom 2018-02-21 Jarl Torgerson Docent, överläkare Psykiatri Psykos Sahlgrenska Universitetssjukhuset Syfte Det övergripande syftet är att kartlägga

Läs mer

Värmlands läns vårdförbund. Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården

Värmlands läns vårdförbund. Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården Värmlands läns vårdförbund Beroendecentrum Flöjten Utvecklingsfrågor missbruksoch beroendevården Aktuellt Nya lokaler Flöjten. F.d. Lövnäs VC, lokalerna ska iordningställas, förhoppning om att det ska

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH 1 (6) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-04-24 P 14 Handläggare: Andreas Falk Förslag till förfrågningsunderlag - upphandling av integrerad psykiatri och beroendevård på

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund Handlingstyp Överenskommelse 1 (8) Datum 6 november 2014 Missbruks- och beroendevård Överenskommelse mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden och avseende samverkan när det gäller personer som missbrukar alkohol,

Läs mer

Bättre överblick, ännu bättre vård.

Bättre överblick, ännu bättre vård. Bättre överblick, ännu bättre vård. Sammanhållen journalföring. Nya möjligheter för vården och tandvården att få ta del av dina uppgifter. Allt hänger ihop. Hur du mår är summan av många faktorer. Ju mer

Läs mer

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun

Nationell Patientöversikt (NPÖ) för en effektiv och säker vård inom vård- och omsorgsboende i Solna kommun SID 1 (10) Ansvarig för riktlinje Medicinskt ansvarig sjuksköterska NPÖ ansvarig Gäller från, rev 2015-08-14 Cecilia.linde cecilia.linde@solna.se Paulina Terävä paulina.terävä@solna.se Riktlinjer som gäller

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet exempel från praktiken Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet i Lund & Kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Innehåll Identifiering

Läs mer

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015 Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende Slutlig version publicerad 21 april 2015 Vad är nationella riktlinjer? Stöd vid fördelning av resurser Underlag för beslut om organisation

Läs mer

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende!

Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Välkommen till nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende! Innehåll i utbildningen Alkohol- och narkotikasituationen i Sverige Faktorer av betydelse för missbruks- och beroendeutveckling Fysisk

Läs mer

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län Datum 2014-03-25 (revideras 2016-01-01 eller tidigare vid behov) Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län * Kalmar kommun WWW.KALMAR.SE

Läs mer

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet

Läs mer

Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende

Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende Ärendenr HSN 2011/218 1 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 31 augusti 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Remiss: Slutbetänkande. Bättre insatser vid missbruk och beroende Förslag till beslut Hälso- och

Läs mer

Beroendekliniken. i Göteborg

Beroendekliniken. i Göteborg Beroendekliniken i Göteborg Vi erbjuder utredning och behandling vid komplicerat missbruk/beroende av alkohol, läkemedel och narkotika för personer med eller utan psykiatrisk problematik. Målgrupp Beroendekliniken

Läs mer

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:

Läs mer

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning Nationella resultat och resultat kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

Nationella kvalitetsregister - central riktlinje

Nationella kvalitetsregister - central riktlinje Dokumenttyp Riktlinje Dokumentägare Divisionschef Karin Haster Ansvarig verksamhet Version Division psykiatri 1 av 1 5 Fastställare Giltig fr.o.m. Antal sidor Giltig t.o.m. Divisionschef Karin Haster 2013-10-01

Läs mer

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register

Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens register Information 2017-12-14 Art nr 2017-12-37 1(7) Statistik och jämförelser Erik Wahlström erik.wahlstrom@socialstyrelsen.se Att beräkna täckningsgrad för de nationella kvalitetsregistren jämfört med Socialstyrelsens

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer

Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Katrin Boström, Helena de la Cour 2015-12-03 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård och stöd vid missbruk och beroende i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Läs mer

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm Disposition Forskningscentrum för ungdomars psykosociala hälsa Anders Tengström Med.Dr, Leg psykolog Ungdomar med missbruksproblem hur ser de ut och hur går det för dem? Hur går det? Samsjuklighet Psykiatriska/

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral

Uppdragsbeskrivning för Psykosocial resurs vid hälsocentral Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 04-62379 Fastställandedatum: 2015-11-10 Upprättare: Charlotte G Agnevik Jonsson Giltigt t.o.m.: 2017-11-10 Fastställare: Roger Olof Nilsson Uppdragsbeskrivning

Läs mer

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin Struktur och samverkan Samarbete mellan primärvård - specialistvård När landstinget har breddad kompetensen inom primärvården för det psykiatriska

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och regionernas direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER. Manólis Nymark, jurist, SKL

REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER. Manólis Nymark, jurist, SKL REGISTERFORSKNING OCH GRUNDLÄGGANDE JURIDIK FÖR KVALITETSREGISTER Manólis Nymark, jurist, SKL AGENDA Registerforskning: 1. Hur forskningen får utföras (etikprövningslagen) 2. Hur uppgifter får lämnas ut

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13]

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [ ] [13] Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version [9182] [su/med] [2018-12-18] [13] Innehållsansvarig:[Erica Sandberg, Strateg, Kvalitetsstrategiska avdelningen (erisa1) Godkänd av: Björn Andersson,

Läs mer

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter

Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Ett helhetsperspektiv på brukare uppföljning och överenskommelser Myndigheten för vård- och omsorgsanalys berättar om två rapporter Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Bildades 2011, cirka 40 medarbetare

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister.

Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister. Vet du vad det står om dig? Om personuppgifter, patientjournalen, biobanker och nationella kvalitetsregister. Personuppgifter Så sparas dina uppgifter Varje gång du besöker hälso- och sjukvården inom Landstinget

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik

De nationella riktlinjerna. avstamp för evidensbaserad praktik De nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Vad kostar missbruk? Kommunernas och landstingens direkta kostnader för vård av personer med missbruk eller beroende uppgår till c:a 17 miljarder

Läs mer

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning

Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Psykiatriska diagnoser Korta analyser 2017:1 Försäkringskassan Avdelningen för analys och prognos Lång väg tillbaka till arbete vid sjukskrivning Korta analyser är en rapportserie från Försäkringskassan

Läs mer

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående

Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till avdelning för psykiatrisk heldygnsvård (80,81,82,86) Information till patient och närstående Informationen ska vara en vägledning för dig under din vårdtid

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund. Sjukdomsbegreppet måste vara klart definierat och ligga till grund för vårdinsatser

Sammanfattning. Bakgrund. Sjukdomsbegreppet måste vara klart definierat och ligga till grund för vårdinsatser Remissvar till Diskussionspromemoria av Missbruksutredningen om Bättre vård och stöd för individen Om ansvar och tvång i den svenska missbruks och beroendevården Sammanfattning Sjukdomsbegreppet måste

Läs mer