Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Transkript

1 Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen Ansvarig för dokumentet Chefläkare Charlotta Brunner, psykiatriförvaltningen Beslutsdatum Rev Beslutat av Psykiatriförvaltningens ledningsgrupp

2 Innehållsförteckning Inledning Att arbeta med suicidprevention Hälso- och sjukvård allmänt... 3 Psykiatri.. 4 Suicid.. 4 Bedömning av suicidrisk 4 Uppföljning.. 5 Analys av suicidbenägenhet. 5 Riskfaktorer för suicid... 5 Skyddsfaktorer för suicid.. 5 Suicidal avsikt Bedömning av suicidrisk.. 6 Strukturerade suicidriskbedömningar 6 2

3 Inledning Varje basenhets vårdprogram för suicidprevention ska utgöra grund för att patientsäkra rutiner för suicidprevention. Ambitionen med riktlinjerna är att de ska vara kända och tillgängliga för alla berörda inom verksamheten. Innehållet är utformat med patienten och närstående i fokus samt med hänsyn taget till Socialstyrelsens dokument Vård av självmordsnära patienter. Se bilaga 1. Med suicidnära patienter avses: Personer som under det senaste året har gjort suicidförsök Personer som har allvarliga suicidtankar och där suicidrisk bedöms föreligga under den närmaste tiden Personer som utan att ha allvarliga suicidtankar ändå bedöms vara i farozonen för suicid t.ex missbruksproblematik, aktuella psykossymtom, kraftig ångest, avsaknad av kontaktnät. Ett gott bemötande som bygger på kunskap, respekt och engagemang är av stor vikt i mötet med den suicidnära patienten och närstående. Vårdpersonalen ska arbeta för att en god relation skapas till patient och närstående, att personkontinuitet prioriteras samt att patient och närstående engageras i vårdplanens utformande. Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient inriktas på att stödja och skydda patienten, medan den långsiktiga vården inriktas på eventuell psykiatrisk grundsjukdom och viktiga psykosociala faktorer. Behandlingen bör innefatta samtalsterapeutisk kontakt. Att arbeta med suicidprevention Hälso- och sjukvård allmänt Alla presumtivt suicidala patienter (se dokument Om Riskgrupper och risksituationer ) som kommer till hälso- och sjukvården ska bedömas avseende suicidrisk (se bilaga Suicidstege). En presumtivt suicidal patient ska alltid erbjudas och rekommenderas en psykiatrisk kontakt. Patienter som får somatisk akutvård efter ett suicidförsök ska få en psykiatrisk bedömning så tidigt som möjligt dock senast innan han/hon lämnar sjukhuset. Patienter som efter suicidförsök avviker innan bedömning gjorts skall kontaktas och erbjudas en snar tid för psykiatrisk kontakt. Det arbetsställe varifrån patienten avviker ansvarar för att så sker. 3

4 Psykiatri Inom psykiatrin ska alla presumtivt suicidala patienter få en systematisk bedömning avseende suicidrisk. Riskbedömningen ska dokumenteras i journal. Vid konstaterad eller svårbedömd risk ska strukturerade suicidriskbedömningar göras återkommande. Hög eller svårbedömd suicidrisk bör medföra inläggning och psykiatrisk vård. Om patienten nekar till vård skall bedömning enligt LPT övervägas. En presumtivt suicidal patient som avviker innan bedömning har gjorts skall kontaktas och erbjudas en snar tid för mottagningsbesök, alternativt hembesök. Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient ska syfta till att garantera patientens säkerhet och till att skapa en god relation. Varje suicidal patient ska utredas noggrant med avseende på psykiatriska och somatiska diagnoser samt psykosocial situation. Behandling av en suicidnära patient inriktas på eventuell psykiatrisk grundsjukdom och viktiga psykosociala faktorer och bör innefatta samtalsterapeutisk kontakt. En vårdplan skall upprättas. I vårdplanen ska behovet av personkontinuitet ägnas särskild uppmärksamhet. Patienternas behov av individualisering och flexibilitet i vården ska beaktas. Den suicidala patienten skall informeras om vikten av kontakt mellan vårdgivare och de närstående. Närstående ska engageras i vården och i vårdplanens utformande om inte starka skäl talar emot. Om ej presumtivt suicidal patient uteblir från återbesök i öppenvård ska ärendet alltid följas upp. Vad gäller minderåriga patienter, under 18 år, skall alltid vårdnadshavarna vara delaktiga i vården och upprättandet av vårdplan. Vid misstänkt omsorgsvikt skall anmälan ske till Socialförvaltningen. Suicid Om patient tar sitt liv ska de närstående erbjudas kontakt för information och krisstöd. De efterlevande ska så långt som möjlig få alla fakta om dödsfallet. De bör också få stöd i att se den döde och hjälp att tala med varandra så att viktiga händelser och bakgrunds faktorer lyfts fram. Om en patient tar sitt liv ska berörd personal ges tillfälle till debriefing i grupp. En retrospektiv genomgång bör göras efter 4-6 veckor. Bedömning av suicidrisk Bedömningen av suicidrisken kan göras i kategorierna hög eller svårbedömd och impulsivt hög/låg eller ingen. Uppföljningsstudier visar mycket klart att ett genomfört suicidförsök är en stark riskfaktor för framtida suicid. Risken för suicid är störst 6-12 månader efter ett suicidförsök, men kan kvarstå även senare. Finns det en familjehistoria som inbegriper suicid är risken också förhöjd. 4

5 Uppföljning Efter suicidförsök då fortsatt uppföljning planeras i öppenvård ska patienten erbjudas tid inom 1 vecka. Analys av suicidbenägenhet Risk och skyddsfaktorer för suicid både på kort och på lång sikt ska penetreras. Riskfaktorer för suicid: Tidigare suicidförsök Erfarenheter av suicid, egen eller inom familjen, bland vänner eller arbetskamrater Problem i familjen och den sociala närmiljön, ekonomiska problem, kriminalitet Anamnes eller status talande för psykisk sjukdom och missbruk Anamnes eller status talande för allvariga somatiska åkommor (cancer, demens, stroke och infarkt ) Demografiska faktorer som kön, ålder, civilstånd, arbetslöshet och etnicitet Erfarenheter av våld, tidiga separationer, incest/övergrepp och andra grava problem inom ursprungsfamiljen Skyddsfaktorer mot suicid: Upplevelse av mening, sammanhang och hopp om framtiden Tillgång till och ansvarstagande för sina familjemedlemmar (barn, maka/make, föräldrar) och övriga i den närmsta sociala miljön (arbetskamrater, vänner) Religiösa, etiska och övriga t.ex. personliga övertygelser/förbud (mot suicidhandling) Rädsla för själva suicidhandlingen (smärta, blod) och döden Suicidal avsikt: Vid analysen av en suicidal handling (genomförd alternativt presumtiv) bör följande aspekter beaktas: Metoden och grad av våldsamhet ( t.ex. skott, gas, hopp, intoxikation, rispning) Noggrannhet i planeringen av den suicidala handlingen, åtgärder för att inte bli upptäckt Graden av ambivalens mellan viljan att dö och viljan att leva Även suicidförsök med låg avsikt ska tas på allvar då de kan leda till upprepade försök eller fullbordat suicid. 5

6 Bedömning av suicidrisk Bedömningen ska kategorisera suicidrisken i följande grupper: Hög eller svårbedömd Impulsivt hög/låg Låg eller ingen Strukturerade suicidriskbedömningar Suicidstegen SIS SAD S-Viol MADRS-S 6