Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Save this PDF as:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram"

Transkript

1 Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

2 2

3 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt (D1) 5 Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest (D2) 7 Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom (D3) 9 Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom (D4) 11 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer behandlade för depression (D5) 13 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som behandlats för bipolär sjukdom (D6) 14 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som behandlats för ångestssyndrom (D7) 14 Läkarkontakt i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning vid depression (D8) 15 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för depression (D9) 16 Återinskrivning inom tre respektive sex månader efter vård för depression (D10) 18 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för bipolär diagnos (D11) 20 Återinskrivning inom tre respektive sex månader efter vård för bipolär sjukdom (D12) 22 Läkarkontakt i öppenvården efter utskrivning för bipolär sjukdom (D13) 24 Följsamhet till antidepressiv läkemedelsbehandling (D14) 25 Förskrivning av antidepressiva läkemedel i primärvården (D15) 27 Följsamhet till litiumbehandling vid bipolär sjukdom (D16) 28 Återfallsförebyggande läkemedelsbehandling med litium för patienter som uppnått remission efter manisk eller depressiv episod vid bipolär sjukdom (D17) 30 Läkemedelbehandling med litium respektive antipsykotika för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom (D18) 32 Psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 34 Öppna jämförelser av stöd till personer med funktions-nedsättning 34 Tillgång till familjeinterventioner (P1) 34 Tillgång till stöd i föräldraskapet (P2) 35 Tillgång till social färdighetsträning (P3) 36 Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen (P4) 37 Tillgång till ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser (P5) 38 Hjälp till bostad vid hemlöshet (bostad först-modellen) (P6) 38 Tillgång till samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen (P7) 39 Gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning (P8) 40 Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting (P9) 40 Psykatrins processer och resultat för personer med schizofreni 41 Dödlighet bland vårdade för schizofreni (S1) 41 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som vårdats inom den specialiserade psykiatrin för schizofreni (S2) 41 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni (S3) 42 Återinskrivningar efter sluten psykiatrisk vård för schizofreni inom tre respektive sex månader (S4) 44 Läkarkontakt i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning vid schizofreni (S5) 46 3

4 Följsamhet till antipsykotiska läkemedel efter psykiatrisk slutenvård för personer med schizofreni (S6) 47 Personer med psykisk ohälsa vårdens processer och resultat 49 Självmord och psykisk sjukdom (Ö1) 49 Sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada (Ö2) 50 Dödlighet bland personer som vårdats inom psykiatrisk vård (Ö3) 53 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (Ö4) 54 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (Ö5) 55 Blodfettssänkande läkemedelsbehandling vid diabetes (Ö6) 56 Dödlighet efter hjärtinfarkt (Ö7) 61 Dödlighet efter förstagångsstroke (Ö8) 66 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen (Ö9) 70 4

5 Indikatorer I denna bilaga presenteras diagram från kapitel: depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd psykiatrins processer och resultat för personer med schizofreni samt personer med psykisk ohälsa vårdenes processer och resultat. Diagramen presenteras i den ordning som finns i rapporten Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Indikatorer och underlag för bedömningar. Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat Självmord och dödsfall med oklart uppsåt (D1) Diagram D1:1 Riket Antal per invånare Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare Män Kvinnor Totalt Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 5

6 Diagram D1:2 Totalt Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, ,6 10,2 11,3 12,3 12,4 13,1 13,6 14,1 14,4 14,5 14,5 14,7 14,9 15,1 15,3 15,9 16,9 17,1 17,4 17,7 19,3 24, Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare Diagram D1:3 Kvinnor Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, ,9 4,2 4,7 5,9 6,0 6,1 6,6 7,0 7,1 7,4 7,9 8,1 8,3 8,6 8,6 9,2 9,4 10,3 11,2 11,7 13,3 13, Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare 6

7 Diagram D1:4 Män Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, ,9 15,0 15,6 16,3 17,1 18,5 18,9 19,9 20,5 20,7 21,0 22,2 22,3 22,4 22,7 23,1 24,6 24,8 26,0 26,1 28,2 39, Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest (D2) Diagram D2:1 Riket Antal per invånare Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest per invånare år Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren, män Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren, kvinnor Befolkningen, män Befolkningen, kvinnor Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 7

8 Diagram D2:2 Totalt Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest per invånare, år. Åldersstandardiserade värden Antal per invånare Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram D2:3 Kvinnor Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest per invånare, år. Åldersstandardiserade värden Antal per invånare Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 8

9 Diagram D2:4 Män Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest per invånare, år. Åldersstandardiserade värden Antal per invånare Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom (D3) Diagram D3:1 Riket Antal per invånare Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom per invånare, år Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren, män Befolkningen, män Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren, kvinnor Befolkningen, kvinnor Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 9

10 Diagram D3:2 Totalt Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom per invånare, år Antal per invånare Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram D3:3 Kvinnor Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom per invånare, år Antal per invånare Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 10

11 Diagram D3:4 Män Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom per invånare, år Antal per invånare Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom (D4) Diagram D4:1 Riket Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom. Antal per invånare Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom, män Befolkningen, män Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom, kvinnor Befolkningen, kvinnor Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 11

12 Diagram D4:2 Totalt Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom, Antal per invånare Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram D4:3 Kvinnor Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom, Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom Antal per invånare Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 12

13 Diagram D4:4 Män Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom, Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom Antal per invånare Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer behandlade för depression (D5) Diagram D5:1 Antal personer med depression med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år Kvinnor 1 600,5 447,1 Män 1 794,8 447, Antal per invånare Behandlats för depression någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 13

14 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som behandlats för bipolär sjukdom (D6) Diagram D6:1 Antal personer med bipolär sjukdom med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år Kvinnor Män Antal per invånare Behandlade för bipolär sjukdom någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som behandlats för ångestssyndrom (D7) Diagram D7:1 Antal personer med ångestssyndrom med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år. Kvinnor Män Behandlade för ångestsyndrom någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare 14

15 Läkarkontakt i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning vid depression (D8) Diagram D8:1 Kvinnor Andel vårdade för depression med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 75,9 75,0 72,0 70,5 69,2 67,0 65,2 62,8 61,8 61,6 59,0 58,8 58,1 55,6 55,4 55,2 48,4 48,3 44,8 43,1 41,1 36,5 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4 veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram D8:2 Män Andel vårdade för depression med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 74,8 71,3 66,7 65,8 61,9 61,3 59,8 59,6 56,1 56,0 55,8 55,6 54,3 53,6 52,9 52,5 50,8 46,5 44,6 38,9 34,6 32,6 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4 veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 15

16 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för depression (D9) Diagram D9:1 Totalt Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,0 11,8 12,1 12,3 12,8 14,3 14,3 15,0 15,0 15,2 15,2 15,4 15,6 15,6 16,1 16,1 16,7 17,5 18,5 19,9 20,1 30, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 16

17 Diagram D9:2 Kvinnor Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,1 11,5 12,7 13,0 13,3 14,2 14,6 14,9 15,2 15,4 15,4 15,5 16,1 16,2 16,3 16,5 17,5 17,6 18,0 20,9 23,0 35, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram D9:3 Män Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,4 10,7 11,3 11,8 12,1 12,8 12,9 13,1 13,4 13,9 14,4 14,5 14,9 16,2 16,4 16,9 17,3 17,8 18,8 22,2 22,7 25, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 17

18 Återinskrivning inom tre respektive sex månader efter vård för depression (D10) Diagram D10:1 Totalt Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m ,1 28,2 29,0 29,4 30,5 31,4 31,9 32,2 33,0 33,4 33,5 33,8 34,4 34,8 35,7 36,1 36,2 38,6 38,9 40,4 41,7 42, Återinskrivning inom 3 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 6 månader 18

19 Diagram D10:2 Kvinnor Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m Återinskrivning inom 12 månader 25,0 29,5 30,1 30,2 30,9 30,9 31,1 32,0 32,7 34,4 34,7 35,4 36,6 37,3 38,0 38,0 39,2 39,3 39,5 39,8 41,0 50, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 36,5 44,9 37,3 41,9 40,7 41,5 39,2 40,3 47,3 42,8 43,3 45,3 41,5 40,1 45,0 47,9 50,6 39,3 51,2 46,6 47,0 60,0 Diagram D10:3 Män Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m Återinskrivning inom 12 månader 23,6 25,0 25,0 26,2 26,3 29,3 30,9 31,2 31,3 31,8 32,0 32,3 32,9 33,3 33,3 35,6 38,5 38,8 39,3 39,4 40,6 48, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 34,5 31,5 27,1 36,9 34,8 39,0 44,1 41,7 43,8 40,0 40,2 39,5 40,1 33,3 36,4 42,5 48,1 45,0 46,1 48,5 49,3 55,6 19

20 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för bipolär diagnos (D11) Diagram D11:1 Totalt Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, , år. Återinskrivning t.o.m ,4 10,0 11,1 12,9 15,1 15,2 15,2 15,5 15,8 16,0 16,3 16,7 17,2 17,3 17,4 17,8 18,4 18,5 19,1 19,5 20,8 20, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 20

21 Diagram D11:2 Kvinnor Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, , år. Återinskrivning t.o.m ,0 9,4 11,9 13,7 14,3 14,4 14,6 15,5 15,7 15,8 16,0 16,2 16,4 16,4 17,4 17,5 17,7 17,8 18,8 20,8 22,5 23, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram D11:3 Män Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, , år. Återinskrivning t.o.m ,1 10,1 11,1 13,5 13,7 13,7 13,9 15,5 15,9 16,7 16,7 16,7 18,2 18,2 18,3 18,8 19,5 19,6 21,1 21,3 21,9 22, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 21

22 Återinskrivning inom tre respektive sex månader efter vård för bipolär sjukdom (D12) Diagram D12:1 Totalt Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, , år. Återinskrivning t.o.m ,7 30,0 32,0 32,8 33,1 33,3 33,7 33,7 34,0 34,0 35,1 36,0 36,1 36,2 36,4 36,7 37,4 37,5 37,5 39,1 41,6 45, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 12 månader 34,3 41,1 47,4 43,5 45,5 43,3 44,9 47,1 50,0 44,4 46,7 48,1 48,2 46,6 46,4 45,3 47,9 47,9 50,0 52,6 54,2 50,0 22

23 Diagram D12:2 Kvinnor Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, , år. Återinskrivning t.o.m Återinskrivning inom 12 månader 21,4 30,2 26,2 41,5 31,4 47,1 31,4 43,8 31,5 43,8 32,7 45,2 33,0 42,9 33,8 46,3 34,0 41,7 34,4 49,6 34,4 44,1 35,0 51,7 35,0 47,4 35,8 48,4 36,2 48,8 37,0 57,5 37,2 50,0 37,5 50,1 37,6 51,9 38,9 49,6 40,0 52,5 50,0 50, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram D12:3 Män Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, , år. Återinskrivning t.o.m ,5 29,7 31,4 32,1 33,3 33,3 33,7 33,8 34,4 34,8 35,1 35,1 35,1 36,0 36,7 36,7 38,9 38,9 41,7 41,7 42,4 50, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 12 månader 43,5 40,5 39,2 46,4 53,6 45,0 45,8 45,3 46,9 48,2 45,5 42,9 45,8 42,7 47,8 43,0 55,6 50,0 46,7 41,7 47,0 59,6 23

24 Läkarkontakt i öppenvården efter utskrivning för bipolär sjukdom (D13) Diagram D13:1 Kvinnor Andel vårdade för bipolär sjukdom med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 37,6 39,6 44,0 56,4 57,8 58,1 58,2 58,8 59,2 60,0 63,1 64,4 66,7 67,4 68,0 69,3 71,9 72,6 73,1 79,3 79,4 81,4 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4 veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 24

25 Diagram D13:2 Män Andel vårdade för bipolär sjukdom med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 79,5 67,4 67,2 66,9 65,0 64,5 63,6 63,2 61,0 60,3 59,7 57,4 57,1 55,8 55,3 54,7 54,4 52,6 43,7 39,2 37,1 36,8 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4 veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Följsamhet till antidepressiv läkemedelsbehandling (D14) Diagram D14:1 Riket Behandling med antidepressiva läkemedel i minst 6 månader av alla nyinsatta. 18 år och äldre Män Kvinnor Totalt Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 25

26 Diagram D14:2 Totalt Behandling med antidepressiva läkemedel i minst 6 månader av alla nyinsatta första halvåret år och äldre. Åldersstandardiserade värden 57,1 55,6 55,6 55,4 55,3 55,0 54,9 54,9 54,8 54,6 54,4 54,4 54,1 53,9 53,6 53,5 53,5 52,9 52,7 52,4 51,7 51, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D14:3 Kvinnor Behandling med antidepressiva läkemedel i minst 6 månader av alla nyinsatta första halvåret år och äldre. Åldersstandardiserade värden 57,9 56,5 56,2 55,9 55,8 55,6 55,4 55,0 55,0 54,9 54,9 54,7 54,7 54,5 54,1 54,1 53,6 53,0 52,5 52,5 51,9 51, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 26

27 Diagram D14:4 Män Behandling med antidepressiva läkemedel i minst 6 månader av alla nyinsatta första halvåret år och äldre. Åldersstandardiserade värden 56,6 55,8 55,0 55,0 54,6 54,4 54,4 54,0 54,0 53,9 53,9 53,5 53,3 53,2 53,0 52,7 52,7 52,4 52,1 51,3 51,1 50, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Förskrivning av antidepressiva läkemedel i primärvården (D15) Diagram D15:1 Andel som vid första förskrivning under året har förskrivits Totalt antidepressiva läkemedel i primärvården av alla som förskrivits antidepressiva läkemedel, år, åldersstandardiserade värden, ,1 74,1 73,9 73,8 72,5 71,3 71,0 69,8 69,5 69,3 68,8 68,6 66,5 65,3 65,1 63,3 62,2 61,0 60,9 58,8 58,3 56, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 27

28 Följsamhet till litiumbehandling vid bipolär sjukdom (D16) Diagram D16:1 Riket Andel personer med regelbunden lituimbehandling 2010 med fortsatt följsamhet. Avser personer 18 år och äldre. Åldersstandardiserade värden Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Totalt Kvinnor Män Diagram D16:2 Andel personer med regelbunden lituimbehandling 2010 med fortsatt Totalt följsamhet under Avser personer 18 år och äldre. 86,8 86,1 85,9 85,3 84,0 83,7 83,4 83,1 82,8 82,2 81,8 81,7 80,9 80,5 80,3 80,2 79,8 79,6 79,1 78,9 76,4 73, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 28

29 Diagram D16:3 Kvinnor Andel personer med regelbunden lituimbehandling 2010 med fortsatt följsamhet under Avser personer 18 år och äldre. 92,1 88,5 85,8 84,4 84,0 83,4 82,9 82,9 82,4 82,3 82,2 82,0 81,5 81,4 80,9 80,5 80,3 80,2 79,4 77,9 75,7 68, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D16:4 Män Andel personer med regelbunden lituimbehandling 2010 med fortsatt följsamhet under Avser personer 18 år och äldre. 87,8 86,2 85,2 84,9 84,7 84,7 83,1 83,1 82,7 82,0 81,6 81,2 80,4 80,4 80,0 79,8 78,3 77,4 77,2 76,9 76,2 69, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 29

30 Återfallsförebyggande läkemedelsbehandling med litium för patienter som uppnått remission efter manisk eller depressiv episod vid bipolär sjukdom (D17) Diagram D17:1 Riket Andel patienter år med bipolär sjukdom som får återfallsförebyggande behandling med stämningsstabiliserande läkemedel efter manisk eller depressiv Litium Valproinsyra Lamotrigin Topiramat Karbamazepin Inget Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D17:2 Kvinnor Andel patienter år med bipolär sjukdom som får återfallsförebyggande behandling med stämningsstabiliserande läkemedel efter manisk eller depressiv Litium Valproinsyra Lamotrigin Topiramat Karbamazepin Inget Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 30

31 Diagram D17:3 Män Andel patienter år med bipolär sjukdom som får återfallsförebyggande behandling med stämningsstabiliserande läkemedel efter manisk eller depressiv Litium Valproinsyra Lamotrigin Topiramat Karbamazepin Inget Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D17:4 Totalt 91,0% 90,2% 89,9% 89,3% 85,9% 85,5% 85,3% 85,0% 84,7% 84,6% 84,1% 83,3% 82,7% Södermanland 81,6% 80,0% 79,9% 79,6% 79,3% 76,2% 76,0% 67,6% 67,2% Andel patienter år med bipolär sjukdom som får återfallsförebyggande behandling med stämningsstabiliserande läkemedel efter manisk eller depressiv period, % 20% 40% 60% 80% 100% Litium Valproinsyra Lamotrigin Topiramat Karbamazepin Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 31

32 Läkemedelbehandling med litium respektive antipsykotika för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom (D18) Diagram D18:1 Riket Behandling med litium respektive antipsykotiska läkemedel för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom Litium, män Antipsykotiska, män Litium, kvinnor Antipsykotiska, kvinnor Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D18:2 Totalt Behandling med litium respektive antipsykotiska läkemedel för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom, Litium Antipsykotiska Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 32

33 Diagram D18:3 Kvinnor Behandling med litium respektive antipsykotiska läkemedel för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom, Litium Antipsykotiska Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D18:4 Män Behandling med litium respektive antipsykotiska läkemedel för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom, Litium Antipsykotiska Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 33

34 Psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Öppna jämförelser av stöd till personer med funktions-nedsättning Resultat för enskilda kommuner och stadsdelar presenteras på Socialstyrelsens hemsida för Öppna jämförelser: Nedan presentas huvudmännens möjligheter att erbjuda psykosociala insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd på riksnivå. Tillgång till familjeinterventioner (P1) Figur 1 Andel av landstingen som har tillgång till familjeinterventioner enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till familjeinterventioner, landsting 48% 52% Ja Nej 34

35 Figur 2 Andel av kommunerna som har tillgång till familjeinterventioner enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2011 Tillgång till familjeinterventioner, kommun 7% Ja Nej 93% Tillgång till stöd i föräldraskapet (P2) Figur 3 Andel av landstingen som har tillgång till stöd i föräldraskapet enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till stöd i föräldrarskapet, landsting 52% 48% Ja Nej Figur 4 Andel av kommunerna som har tillgång till stöd i föräldraskapet enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Tillgång till stöd i föräldrarskapet, kommun 20% Ja Nej 80% 35

36 Tillgång till social färdighetsträning (P3) Figur 5 Andel av landstingen som har tillgång till socialfärdighetsträning enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till socialfärdighetsträning, landsting 34% 66% Ja Nej Figur 6 Andel av kommunerna som har tillgång till socialfärdighetsträning enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Tillgång till socialfärdighetsträning, kommun 51% 49% Ja Nej 36

37 Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen (P4) Figur 7 Andel av landstingen som har tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS-modellen) enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS), landsting 14% Ja Nej 86% Figur 8 Andel av kommunerna som har tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS-modellen) enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2011 Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS), kommun 6% Ja Nej 94% 37

38 Tillgång till ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser (P5) Figur 9 Andel av kommunerna som har tillgång till varierat utbud av sysselsättning enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Tillgång till varierat utbud av sysselsättning, kommun 15% Ja Nej 85% Hjälp till bostad vid hemlöshet (bostad först-modellen) (P6) Figur 10 Andel av kommunerna som har tillgång till bostad vid hemlöshet (bostad först modellen) enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2011 Tillgång till bostad vid hemlöshet (bostad först-modellen) 6% Ja Nej 94% 38

39 Tillgång till samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACTmodellen (P7) Figur 11 Andel av landstingen som har tillgång till samordnad vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till samordnad vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen, landsting 4% Ja Nej 96% Figur 12 Andel av kommunerna som har tillgång till samordnad vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2011 Tillgång till samordnad vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen, kommun 10% Ja Nej 90% 39

40 Gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning (P8) Figur 13 Andel av kommunerna som har gör gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning 58% 42% Ja Nej Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting (P9) Figur 14 Andel av kommunerna som har överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting för personer med psykisk funktionsnedsättning. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting 26% 74% Ja Nej 40

41 Psykatrins processer och resultat för personer med schizofreni Dödlighet bland vårdade för schizofreni (S1) Diagram S1:1 Riket Antal per invånare Dödlighet för patienter med schizofreni Behandlade för schizofreni någon gång de senaste fem åren, män Befolkning, män Behandlade för schizofreni någon gång de senaste fem åren, kvinnor Befolkning, kvinnor Källa: Dödsorsaksregistret och Patientregistret, Socialstyrelsen Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som vårdats inom den specialiserade psykiatrin för schizofreni (S2) Diagram S2:1 Antal personer med schizofreni med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år. Kvinnor Män Antal per invånare Vårdade för schizofreni någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 41

42 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni (S3) Diagram S3:1 Totalt Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,9 12,7 13,0 13,5 13,7 13,9 14,6 15,2 16,1 16,2 16,3 16,5 16,7 16,9 17,2 17,3 17,6 18,3 18,7 19,0 19,2 25, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 42

43 Diagram S3:2 Kvinnor Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,4 10,2 12,0 12,2 14,7 15,2 15,4 15,5 16,0 16,5 16,5 16,7 16,9 17,0 17,7 17,8 18,2 18,6 18,7 22,3 22,8 25, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram S3:3 Män Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,3 12,4 12,7 13,2 13,4 13,6 15,0 15,0 16,0 16,0 16,1 16,4 16,5 16,7 16,9 17,2 17,6 17,6 19,0 19,1 19,4 25, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 43

44 Återinskrivningar efter sluten psykiatrisk vård för schizofreni inom tre respektive sex månader (S4) Diagram S4:1 Totalt Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m ,4 32,8 33,0 35,4 36,3 36,5 36,5 37,3 37,4 37,4 37,6 37,6 38,1 38,2 38,3 38,6 39,2 39,7 39,9 40,5 41,8 47, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 12 månader 42,9 43,3 48,1 47,0 49,7 45,3 48,9 46,5 48,2 48,5 48,4 48,3 49,1 49,5 49,1 53,3 50,1 48,4 51,5 51,6 53,2 51,2 44

45 Diagram S4:2 Kvinnor Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m ,8 32,0 33,3 34,8 36,3 36,5 36,9 37,2 37,3 37,7 38,2 38,6 38,8 38,9 39,0 39,0 40,2 40,2 40,3 40,4 43,5 46,8 Återinskrivning inom 12 månader 44,1 46,0 44,4 46,9 48,4 47,2 45,4 48,6 48,5 49,7 48,2 52,3 49,2 52,2 51,2 52,0 49,6 47,9 52,4 50,7 56,5 50, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram S4:3 Män Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m ,9 32,5 33,3 33,9 35,0 35,4 36,0 36,2 36,6 37,5 37,5 37,7 38,2 38,4 38,4 38,4 39,1 39,4 40,5 40,8 41,5 47, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 12 månader 41,8 42,5 47,6 50,0 45,5 47,2 47,1 45,2 49,4 47,9 48,5 47,4 50,4 54,0 48,6 49,3 46,7 50,9 50,5 50,9 51,4 51,6 45

46 Läkarkontakt i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning vid schizofreni (S5) Diagram S5:1 Kvinnor Andel vårdade för schizofreni med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 68,1 58,6 56,1 54,9 54,2 53,6 53,3 53,0 52,6 51,3 51,0 48,7 48,6 48,1 47,5 46,0 45,6 40,0 39,3 26,9 26,5 22, veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 46

47 Diagram S5:2 Män Andel vårdade för schizofreni med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 63,0 61,8 54,7 52,2 51,0 50,2 49,2 48,6 47,9 47,8 45,7 44,9 43,0 41,7 40,9 39,0 38,0 35,5 31,8 27,1 21,8 21, veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Följsamhet till antipsykotiska läkemedel efter psykiatrisk slutenvård för personer med schizofreni (S6) Diagram S6:1 Riket Andel personer utskrivna från psykiatrisk slutenvård med diagnosen schizofreni som hämtat ut antipsykotiska läkemedel på apotek Uttag 1 Uttag 2 Uttag 3 Uttag Källa: Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 47

48 Diagram S6:2 Totalt Andel personer utskrivna från psykiatrisk slutenvård med diagnosen schizofreni som hämtat ut antipsykotiska läkemedel på apotek, % 20% 40% 60% 80% 100% 0 Uttag 1 Uttag 2 Uttag 3 Uttag Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 48

49 Personer med psykisk ohälsa vårdens processer och resultat Självmord och psykisk sjukdom (Ö1) Tabell 13 Antal vårdade på psykiatrisk klinik med psykiatrisk diagnos innan fullbordat självmord, 2010 Ålders grupp 7 dagar före självmordet 1 månad före självmordet 3 månader före självmordet 6 månader före självmordet 12 månader före självmordet Antal självmord utan vård på psykiatrisk klinik Totalt antal självmord Totalt Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Tabell 14 Antal vårdade på psykiatrisk klinik med psykiatrisk diagnos innan fullbordat självmord, bland män 2010 Åldersgrupp 7 dagar före självmordet 1 månad före självmordet 3 månader före självmordet 6 månader före självmordet 12 månader före självmordet Antal självmord utan vård på psykiatrisk klinik Totalt antal självmord Totalt Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. 49

50 Tabell 15 Antal vårdade på psykiatrisk klinik med psykiatrisk diagnos innan fullbordat självmord, bland kvinnor 2010 Åldersgrupp 7 dagar före självmordet 1 månad före självmordet 3 månader före självmordet 6 månader före självmordet 12 månader före självmordet Antal självmord utan vård på psykiatrisk klinik Totalt antal självmord Totalt Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada (Ö2) Diagram Ö2:1 Riket Antal per invånare Antal sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada per invånare Kvinnor Kvinnor, 0-17 år Kvinnor, år Män, 0-17 år Män, år Män Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 50

51 Diagram Ö2:2 Totalt Antal sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada per invånare, 2010 Region Antal per invånare Källa:Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö2:3 Kvinnor Antal sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada per invånare, 2010 Region Antal per invånare Källa:Patientregistret, Socialstyrelsen 51

52 Diagram Ö2:4 Män Antal sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada per invånare, 2010 Region Antal per invånare Källa:Patientregistret, Socialstyrelsen 52

53 Dödlighet bland personer som vårdats inom psykiatrisk vård (Ö3) Diagram Ö3:1 Kvinnor Dödlighet per invånare, år Antal per invånare Vårdade inom psykiatrin någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö3:2 Män Dödlighet per invånare, år Antal per invånare Vårdade inom psykiatrin någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 53

54 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (Ö4) Diagram Ö4:1 Kvinnor Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet - dödsfall per invånare år, Antal per invånare Psykiatriskt vårdade Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö4:2 Män Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet - dödsfall per invånare år, Antal per invånare Psykiatriskt vårdade Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 54

55 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (Ö5) Diagram Ö5:1 Kvinnor Sjukvårdsrealterad åtgärdbar dödlighet - dödsfall per invånare år, Psykiatriskt vårdade Befolkningen Antal per invånare Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 55

56 Diagram Ö5:2 Män Sjukvårdsrealterad dödlighet - dödsfall per invånare år, Psykiatriskt vårdade Befolkningen Antal per invånare Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Blodfettssänkande läkemedelsbehandling vid diabetes (Ö6) Diagram Ö6:1 Riket Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling. Avser patienter år Behandlade för depression och ångest senaste fyra åren Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 56

57 Diagram Ö6:2 Kvinnor 100 Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling. Avser patienter år Behandlade för depression och ångest sjukdom senaste fyra åren Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö6:3 Män 100 Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling. Avser patienter år Behandlade för depression och ångest sjukdom senaste fyra åren Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 57

58 Diagram Ö6:4 Totalt Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för depression och ångest sjukdom Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö6:5 Totalt Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Vårdade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 58

59 Diagram Ö6:6 Kvinnor Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö6:7 Män Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 59

60 Diagram Ö6:8 Totalt Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Vårdade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö6:9 Kvinnor Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 60

61 Diagram Ö6:10 Män Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Dödlighet efter hjärtinfarkt (Ö7) Diagram Ö7:1 Riket Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten Behandlade inom psykiatrin, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Behandlade inom psykiatrin, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor 61

62 Diagram Ö7:2 Riket Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Personer behandlade för depression inom 5 år före hjärtinfarkten Behandlade för depression, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Behandlade för depression, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Diagram Ö7:3 Riket Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Personer behandlade för bipolär sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten Behandlade för bipolär sjukdom, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Behandlade för bipolär sjukdom, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 62

63 Diagram Ö7:4 Riket Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Personer behandlade för schizofreni inom 5 år före hjärtinfarkten Behandlade för schizofreni, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Behandlade för schizofreni, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Diagram Ö7:5 Totalt Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten. 27,4 33,5 34,6 37,2 38,8 38,9 39,1 39,5 41,1 41,5 42,1 42,9 43,7 44,3 44,6 44,9 45,5 45,8 46,2 47,0 47,1 52, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 63

64 Diagram Ö7:6 Kvinnor Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten. 29,1 32,6 33,2 35,9 36,5 36,9 37,5 38,4 38,9 40,5 40,9 42,2 42,2 42,9 43,3 44,4 44,6 46,1 46,1 48,3 48,6 49, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö7:7 Män Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten. 23,7 33,7 37,1 38,9 39,4 40,5 41,4 41,6 42,4 42,7 43,3 43,4 43,9 43,9 44,0 44,1 44,4 44,8 46,8 48,3 57,0 57, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 64

65 Diagram Ö7:8 Totalt Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för depression inom 5 år före hjärtinfarkten. 39,4 39,4 42,7 44,0 45,3 45,4 45,8 46,1 46,2 46,9 48,0 48,4 48,5 48,7 49,2 50,2 50,4 51,3 52,7 54,1 55,0 59, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö7:9 Kvinnor Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för depression inom 5 år före hjärtinfarkten. 36,4 36,5 41,1 41,6 42,4 43,4 44,3 44,5 44,6 45,1 46,1 46,3 46,5 46,7 46,9 47,8 48,3 50,1 52,1 54,3 55,2 60, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 65

66 Diagram Ö7:10 Män Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för depression inom 5 år före hjärtinfarkten. 41,9 42,4 42,6 43,0 46,8 47,0 48,2 48,7 50,8 51,1 51,3 51,8 51,9 52,1 52,1 53,1 53,1 53,5 53,8 54,2 55,3 57, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Dödlighet efter förstagångsstroke (Ö8) Diagram Ö8:1 Riket Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke Behandlade inom psykiatrin, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Behandlade inom psykiatrin, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 66

67 Diagram Ö8:2 Riket Andel döda inom 90 dagar efter förstagångsstroke Behandlade inom psykiatrin, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Behandlade inom psykiatrin, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö8:3 Totalt Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före förstagångsstroke. 22,5 23,1 27,0 30,1 30,3 32,0 32,8 33,5 33,7 33,9 34,9 35,2 35,8 37,1 37,8 38,2 38,3 39,5 40,0 40,9 41,8 42, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 67

68 Diagram Ö8:4 Totalt Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för depression inom 5 år före förstagångsstroke. 33,0 33,1 34,4 35,8 36,0 36,1 39,6 39,9 40,0 40,4 40,6 41,2 41,2 42,7 43,6 43,6 43,7 45,2 46,8 47,1 48,4 49, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö8:5 Totalt Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för schizofreni inom 5 år före förstagångsstroke. 46,2 48,8 51,4 52,0 53,2 53,6 54,8 56,1 56,6 57,1 57,1 57,7 58,8 59,6 60,1 60,2 60,3 61,2 61,6 63,4 66,1 68, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 68

69 Diagram Ö8:6 Kvinnor Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för schizofreni inom 5 år före förstagångsstroke. Åldersstandardiserade värden 45,0 48,4 49,8 50,9 52,4 53,1 54,3 55,9 56,4 56,5 56,7 56,8 57,2 58,5 59,2 60,4 60,6 60,8 64,3 64,6 66,9 67, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö8:7 Män Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för schizofreni inom 5 år före förstagångsstroke. 47,1 48,7 49,0 50,0 51,3 52,9 55,2 57,1 57,5 58,1 58,9 59,9 60,2 60,8 61,1 61,7 61,9 62,4 63,2 64,2 65,5 69, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 69

70 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen (Ö9) Diagram Ö9:1 Kvinnor Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år Vårdade inom psykiatrin någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare Diagram Ö9:2 Män Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år Vårdade inom psykiatrin någon gång Antal per invånare Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 70

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Indikatorer och underlag för bedömningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Indikatorer och underlag för bedömningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Psykiatrisk vård. 91 Självmord i befolkningen

Psykiatrisk vård. 91 Självmord i befolkningen Förra årets redovisning hade fem års mätperiod och baserades därmed på flera fall. Fördelarna med att visa aktuella resultat överväger dock, särskilt som detta är en processindikator som bör vara påverkbar

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer med lägesbild Bilaga Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2010 PSYKIATRISK VÅRD. ett steg på vägen

Öppna jämförelser och utvärdering 2010 PSYKIATRISK VÅRD. ett steg på vägen Öppna jämförelser och utvärdering 2010 PSYKIATRISK VÅRD ett steg på vägen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. ISBN 978-91-86585-26-6 Artikelnr 2010-6-6 Omslagsfoto

Läs mer

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier 1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 Remissversion publicerad 8 december 2016 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Totalt 104 rekommendationer

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Öppna jämförelser 14. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 15-4-14 Inledning

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Öppna jämförelser Jämlik vård 2013

Öppna jämförelser Jämlik vård 2013 Öppna jämförelser Jämlik vård 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad -- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer: Bilaga 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stockholms läns analyser 2016 Personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman

Självmordsförsök i Stockholms län. Data: Guo-Xin Jiang. Gergö Hadlaczky. Danuta Wasserman Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016 Guo-Xin Jiang Gergö Hadlaczky Danuta Wasserman 1 Självmordsförsök i Stockholms län Data: 1987-2016

Läs mer

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom Riitta Sorsa Ökat antal barn och ungdomar vårdas Projektorganisation Socialstyrelsen Riitta Sorsa Vera Gustafsson Mikaela Svensson Expertstöd

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN DEN 3 OKTOBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se

Läs mer

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017

Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Remissversionen av nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Sofia von Malortie David Rosenberg Gunilla Ringbäck Weitoft Vad är nationella riktlinjer?

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel

Läs mer

Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014

Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014 Självmord och avsiktligt självdestruktiv handling 2014 Pernilla Fagerström Avdelningen för Statistik och Jämförelser 2015-12-18 Dnr 29780/2015 Datakällor Dödsorsaksregistret Innehåller information om samtliga

Läs mer

ECT etablerad behandlingsmetod svår depression muskelrelaxation och narkos generaliserat epileptiskt anfal 4 12 behandlingar i en indexserie

ECT etablerad behandlingsmetod svår depression muskelrelaxation och narkos generaliserat epileptiskt anfal 4 12 behandlingar i en indexserie ECT Elektrokonvulsiv terapi (ECT) är en vetenskapligt och erfarenhetsmässigt väl etablerad behandlingsmetod vid flera av de allvarligaste sjukdomstillstånden inom psykiatrin. Den främsta indikationen för

Läs mer

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE

CENTRUM FÖR ÅLDRANDE OCH HÄLSA - AGECAP BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE BIPOLÄR SJUKDOM OCH ÅLDRANDE ROBERT SIGSTRÖM, ST-LÄKARE OCH MEDICINE DOKTOR, Innehåll Vad vet vi om äldre patienter med bipolär sjukdom? Hur fungerar det med samhällets stöd till äldre personer? Äldrepsykiatrins

Läs mer

Att utveckla grunddata och indikatorer. För barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik

Att utveckla grunddata och indikatorer. För barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Att utveckla grunddata och indikatorer För barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat

Läs mer

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat

Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat Retrospektiv journalgranskning av patienter som suiciderat Självmord i Kalmar Län 1997-2012 Guo-Xin Jiang MD, PhD Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Institutionen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd indikatorbilaga. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd indikatorbilaga. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd indikatorbilaga Indikatorer Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år

Uppföljning BUP för perioden 1 januari-30 september, resp. år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer F9 - Hyperaktivitetsstörningar 637 Z - Allmän undersökning och utredning

Läs mer

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år

Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-30 september, respektive år Kvartalsuppföljning, 3:e kvartalet 1 januari-3 september, respektive år Uppföljning BUP för perioden 1 januari-3 september, resp. år 1 i Topp huvuddiagnoser vid besök inom BUP Diagnoser Antal personer

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2017 Lena Flyckt Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning

Läs mer

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa Lägesrapport 2018-09-20 Bakgrundsbeskrivning: Sverige har idag 1,7 miljoner invånare som är 65 år och äldre. Antalet

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera

Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den som inte mår bra till att i värsta fall suicidera Vi är rädda för att vi inte vet vad vi ska säga Vi är rädda för svaret och hur vi ska reagera Vi är många gånger rädda för att säga fel saker Vi är rädda för att vi ska förvärra, att vi ska trigga den

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 18-11- Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Palliativ

Läs mer

Självmordsförsök i Sverige

Självmordsförsök i Sverige Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) Självmordsförsök i Sverige Data: 1987-2016 GUO-XIN JIANG GERGÖ HADLACZKY DANUTA WASSERMAN 1 Självmordsförsök i Sverige Innehåll Statistik över

Läs mer

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 19-1- Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Palliativ - Kvalitetsindikatorer

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Öppna jämförelser 214 Jämlik vård Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 18-11- Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Palliativ

Läs mer

Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin. En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen

Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin. En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 218-11-2 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre

Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre Psykisk ohälsa hos personer 65 år och äldre Uppföljning av vård och omsorg vid psykisk ohälsa hos äldre. Öppna jämförelser Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

En god vård? SoS 2018

En god vård? SoS 2018 En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 18-11- Indikatorer: Återinläggningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Olämpliga antipsykotiska läkemedel Palliativ

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-07 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se

Läs mer

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Nils Lindefors

Nils Lindefors Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i

Läs mer

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, En god vård i Dalarna Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer, 2014-2016 Baserad på öppna jämförelser 2017 En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso-

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden

Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Katrin Boström Annika Friberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Beslutad av Samverkansnämnden Inledning Den politiska viljeinriktningen

Läs mer

Vård vid psykisk ohälsa och sjukdom

Vård vid psykisk ohälsa och sjukdom Vård vid psykisk ohälsa och sjukdom Sammanfattning Svåra självrapporterade psykiska problem har minskat något under de senaste två åren. Utvecklingen av den psykiska hälsan har däremot varit negativ det

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds.

Sverige Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Sverige 2003 Vansinneskörningen i Gamla stan. Mordet på utrikesminister Anna Lind. Psykpatient på permission knivskar liten flicka till döds. Mest utsatta gruppen i samhället Personligt lidande Mycket

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018

Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018 218-1- Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 218 218-1- KPH Gapanalysen Frågor i enkäten: I vilken utsträckning bedömer du att ni når upp till rekommendationen om att erbjuda följande

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Maj 2018 Fallbeskrivning: Sofia 30 år Sofia är 30 år och bor i sin egen lägenhet.

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer