Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram"

Transkript

1 Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

2 2

3 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt (D1) 5 Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest (D2) 7 Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom (D3) 9 Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom (D4) 11 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer behandlade för depression (D5) 13 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som behandlats för bipolär sjukdom (D6) 14 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som behandlats för ångestssyndrom (D7) 14 Läkarkontakt i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning vid depression (D8) 15 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för depression (D9) 16 Återinskrivning inom tre respektive sex månader efter vård för depression (D10) 18 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för bipolär diagnos (D11) 20 Återinskrivning inom tre respektive sex månader efter vård för bipolär sjukdom (D12) 22 Läkarkontakt i öppenvården efter utskrivning för bipolär sjukdom (D13) 24 Följsamhet till antidepressiv läkemedelsbehandling (D14) 25 Förskrivning av antidepressiva läkemedel i primärvården (D15) 27 Följsamhet till litiumbehandling vid bipolär sjukdom (D16) 28 Återfallsförebyggande läkemedelsbehandling med litium för patienter som uppnått remission efter manisk eller depressiv episod vid bipolär sjukdom (D17) 30 Läkemedelbehandling med litium respektive antipsykotika för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom (D18) 32 Psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 34 Öppna jämförelser av stöd till personer med funktions-nedsättning 34 Tillgång till familjeinterventioner (P1) 34 Tillgång till stöd i föräldraskapet (P2) 35 Tillgång till social färdighetsträning (P3) 36 Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen (P4) 37 Tillgång till ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser (P5) 38 Hjälp till bostad vid hemlöshet (bostad först-modellen) (P6) 38 Tillgång till samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen (P7) 39 Gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning (P8) 40 Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting (P9) 40 Psykatrins processer och resultat för personer med schizofreni 41 Dödlighet bland vårdade för schizofreni (S1) 41 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som vårdats inom den specialiserade psykiatrin för schizofreni (S2) 41 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni (S3) 42 Återinskrivningar efter sluten psykiatrisk vård för schizofreni inom tre respektive sex månader (S4) 44 Läkarkontakt i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning vid schizofreni (S5) 46 3

4 Följsamhet till antipsykotiska läkemedel efter psykiatrisk slutenvård för personer med schizofreni (S6) 47 Personer med psykisk ohälsa vårdens processer och resultat 49 Självmord och psykisk sjukdom (Ö1) 49 Sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada (Ö2) 50 Dödlighet bland personer som vårdats inom psykiatrisk vård (Ö3) 53 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (Ö4) 54 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (Ö5) 55 Blodfettssänkande läkemedelsbehandling vid diabetes (Ö6) 56 Dödlighet efter hjärtinfarkt (Ö7) 61 Dödlighet efter förstagångsstroke (Ö8) 66 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen (Ö9) 70 4

5 Indikatorer I denna bilaga presenteras diagram från kapitel: depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd psykiatrins processer och resultat för personer med schizofreni samt personer med psykisk ohälsa vårdenes processer och resultat. Diagramen presenteras i den ordning som finns i rapporten Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Indikatorer och underlag för bedömningar. Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat Självmord och dödsfall med oklart uppsåt (D1) Diagram D1:1 Riket Antal per invånare Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare Män Kvinnor Totalt Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 5

6 Diagram D1:2 Totalt Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, ,6 10,2 11,3 12,3 12,4 13,1 13,6 14,1 14,4 14,5 14,5 14,7 14,9 15,1 15,3 15,9 16,9 17,1 17,4 17,7 19,3 24, Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare Diagram D1:3 Kvinnor Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, ,9 4,2 4,7 5,9 6,0 6,1 6,6 7,0 7,1 7,4 7,9 8,1 8,3 8,6 8,6 9,2 9,4 10,3 11,2 11,7 13,3 13, Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare 6

7 Diagram D1:4 Män Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, ,9 15,0 15,6 16,3 17,1 18,5 18,9 19,9 20,5 20,7 21,0 22,2 22,3 22,4 22,7 23,1 24,6 24,8 26,0 26,1 28,2 39, Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest (D2) Diagram D2:1 Riket Antal per invånare Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest per invånare år Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren, män Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren, kvinnor Befolkningen, män Befolkningen, kvinnor Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 7

8 Diagram D2:2 Totalt Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest per invånare, år. Åldersstandardiserade värden Antal per invånare Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram D2:3 Kvinnor Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest per invånare, år. Åldersstandardiserade värden Antal per invånare Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 8

9 Diagram D2:4 Män Dödlighet bland personer som behandlats för depression och ångest per invånare, år. Åldersstandardiserade värden Antal per invånare Behandlade för depression och ångest någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom (D3) Diagram D3:1 Riket Antal per invånare Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom per invånare, år Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren, män Befolkningen, män Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren, kvinnor Befolkningen, kvinnor Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 9

10 Diagram D3:2 Totalt Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom per invånare, år Antal per invånare Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram D3:3 Kvinnor Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom per invånare, år Antal per invånare Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 10

11 Diagram D3:4 Män Dödlighet bland personer som behandlats för bipolär sjukdom per invånare, år Antal per invånare Behandlade för bipolär sjukdom någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom (D4) Diagram D4:1 Riket Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom. Antal per invånare Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom, män Befolkningen, män Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom, kvinnor Befolkningen, kvinnor Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 11

12 Diagram D4:2 Totalt Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom, Antal per invånare Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram D4:3 Kvinnor Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom, Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom Antal per invånare Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 12

13 Diagram D4:4 Män Dödlighet bland personer som behandlats för ångestsyndrom, Dödlighet för patienter behandlade för ångestsyndrom Antal per invånare Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer behandlade för depression (D5) Diagram D5:1 Antal personer med depression med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år Kvinnor 1 600,5 447,1 Män 1 794,8 447, Antal per invånare Behandlats för depression någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 13

14 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som behandlats för bipolär sjukdom (D6) Diagram D6:1 Antal personer med bipolär sjukdom med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år Kvinnor Män Antal per invånare Behandlade för bipolär sjukdom någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som behandlats för ångestssyndrom (D7) Diagram D7:1 Antal personer med ångestssyndrom med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år. Kvinnor Män Behandlade för ångestsyndrom någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare 14

15 Läkarkontakt i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning vid depression (D8) Diagram D8:1 Kvinnor Andel vårdade för depression med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 75,9 75,0 72,0 70,5 69,2 67,0 65,2 62,8 61,8 61,6 59,0 58,8 58,1 55,6 55,4 55,2 48,4 48,3 44,8 43,1 41,1 36,5 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4 veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram D8:2 Män Andel vårdade för depression med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 74,8 71,3 66,7 65,8 61,9 61,3 59,8 59,6 56,1 56,0 55,8 55,6 54,3 53,6 52,9 52,5 50,8 46,5 44,6 38,9 34,6 32,6 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4 veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 15

16 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för depression (D9) Diagram D9:1 Totalt Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,0 11,8 12,1 12,3 12,8 14,3 14,3 15,0 15,0 15,2 15,2 15,4 15,6 15,6 16,1 16,1 16,7 17,5 18,5 19,9 20,1 30, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 16

17 Diagram D9:2 Kvinnor Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,1 11,5 12,7 13,0 13,3 14,2 14,6 14,9 15,2 15,4 15,4 15,5 16,1 16,2 16,3 16,5 17,5 17,6 18,0 20,9 23,0 35, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram D9:3 Män Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,4 10,7 11,3 11,8 12,1 12,8 12,9 13,1 13,4 13,9 14,4 14,5 14,9 16,2 16,4 16,9 17,3 17,8 18,8 22,2 22,7 25, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 17

18 Återinskrivning inom tre respektive sex månader efter vård för depression (D10) Diagram D10:1 Totalt Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m ,1 28,2 29,0 29,4 30,5 31,4 31,9 32,2 33,0 33,4 33,5 33,8 34,4 34,8 35,7 36,1 36,2 38,6 38,9 40,4 41,7 42, Återinskrivning inom 3 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 6 månader 18

19 Diagram D10:2 Kvinnor Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m Återinskrivning inom 12 månader 25,0 29,5 30,1 30,2 30,9 30,9 31,1 32,0 32,7 34,4 34,7 35,4 36,6 37,3 38,0 38,0 39,2 39,3 39,5 39,8 41,0 50, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 36,5 44,9 37,3 41,9 40,7 41,5 39,2 40,3 47,3 42,8 43,3 45,3 41,5 40,1 45,0 47,9 50,6 39,3 51,2 46,6 47,0 60,0 Diagram D10:3 Män Andel personer med depression som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m Återinskrivning inom 12 månader 23,6 25,0 25,0 26,2 26,3 29,3 30,9 31,2 31,3 31,8 32,0 32,3 32,9 33,3 33,3 35,6 38,5 38,8 39,3 39,4 40,6 48, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 34,5 31,5 27,1 36,9 34,8 39,0 44,1 41,7 43,8 40,0 40,2 39,5 40,1 33,3 36,4 42,5 48,1 45,0 46,1 48,5 49,3 55,6 19

20 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för bipolär diagnos (D11) Diagram D11:1 Totalt Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, , år. Återinskrivning t.o.m ,4 10,0 11,1 12,9 15,1 15,2 15,2 15,5 15,8 16,0 16,3 16,7 17,2 17,3 17,4 17,8 18,4 18,5 19,1 19,5 20,8 20, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 20

21 Diagram D11:2 Kvinnor Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, , år. Återinskrivning t.o.m ,0 9,4 11,9 13,7 14,3 14,4 14,6 15,5 15,7 15,8 16,0 16,2 16,4 16,4 17,4 17,5 17,7 17,8 18,8 20,8 22,5 23, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram D11:3 Män Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, , år. Återinskrivning t.o.m ,1 10,1 11,1 13,5 13,7 13,7 13,9 15,5 15,9 16,7 16,7 16,7 18,2 18,2 18,3 18,8 19,5 19,6 21,1 21,3 21,9 22, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 21

22 Återinskrivning inom tre respektive sex månader efter vård för bipolär sjukdom (D12) Diagram D12:1 Totalt Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, , år. Återinskrivning t.o.m ,7 30,0 32,0 32,8 33,1 33,3 33,7 33,7 34,0 34,0 35,1 36,0 36,1 36,2 36,4 36,7 37,4 37,5 37,5 39,1 41,6 45, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 12 månader 34,3 41,1 47,4 43,5 45,5 43,3 44,9 47,1 50,0 44,4 46,7 48,1 48,2 46,6 46,4 45,3 47,9 47,9 50,0 52,6 54,2 50,0 22

23 Diagram D12:2 Kvinnor Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, , år. Återinskrivning t.o.m Återinskrivning inom 12 månader 21,4 30,2 26,2 41,5 31,4 47,1 31,4 43,8 31,5 43,8 32,7 45,2 33,0 42,9 33,8 46,3 34,0 41,7 34,4 49,6 34,4 44,1 35,0 51,7 35,0 47,4 35,8 48,4 36,2 48,8 37,0 57,5 37,2 50,0 37,5 50,1 37,6 51,9 38,9 49,6 40,0 52,5 50,0 50, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram D12:3 Män Andel personer med bipolär sjukdom som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, , år. Återinskrivning t.o.m ,5 29,7 31,4 32,1 33,3 33,3 33,7 33,8 34,4 34,8 35,1 35,1 35,1 36,0 36,7 36,7 38,9 38,9 41,7 41,7 42,4 50, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 12 månader 43,5 40,5 39,2 46,4 53,6 45,0 45,8 45,3 46,9 48,2 45,5 42,9 45,8 42,7 47,8 43,0 55,6 50,0 46,7 41,7 47,0 59,6 23

24 Läkarkontakt i öppenvården efter utskrivning för bipolär sjukdom (D13) Diagram D13:1 Kvinnor Andel vårdade för bipolär sjukdom med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 37,6 39,6 44,0 56,4 57,8 58,1 58,2 58,8 59,2 60,0 63,1 64,4 66,7 67,4 68,0 69,3 71,9 72,6 73,1 79,3 79,4 81,4 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4 veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 24

25 Diagram D13:2 Män Andel vårdade för bipolär sjukdom med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 79,5 67,4 67,2 66,9 65,0 64,5 63,6 63,2 61,0 60,3 59,7 57,4 57,1 55,8 55,3 54,7 54,4 52,6 43,7 39,2 37,1 36,8 0% 20% 40% 60% 80% 100% 4 veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Följsamhet till antidepressiv läkemedelsbehandling (D14) Diagram D14:1 Riket Behandling med antidepressiva läkemedel i minst 6 månader av alla nyinsatta. 18 år och äldre Män Kvinnor Totalt Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 25

26 Diagram D14:2 Totalt Behandling med antidepressiva läkemedel i minst 6 månader av alla nyinsatta första halvåret år och äldre. Åldersstandardiserade värden 57,1 55,6 55,6 55,4 55,3 55,0 54,9 54,9 54,8 54,6 54,4 54,4 54,1 53,9 53,6 53,5 53,5 52,9 52,7 52,4 51,7 51, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D14:3 Kvinnor Behandling med antidepressiva läkemedel i minst 6 månader av alla nyinsatta första halvåret år och äldre. Åldersstandardiserade värden 57,9 56,5 56,2 55,9 55,8 55,6 55,4 55,0 55,0 54,9 54,9 54,7 54,7 54,5 54,1 54,1 53,6 53,0 52,5 52,5 51,9 51, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 26

27 Diagram D14:4 Män Behandling med antidepressiva läkemedel i minst 6 månader av alla nyinsatta första halvåret år och äldre. Åldersstandardiserade värden 56,6 55,8 55,0 55,0 54,6 54,4 54,4 54,0 54,0 53,9 53,9 53,5 53,3 53,2 53,0 52,7 52,7 52,4 52,1 51,3 51,1 50, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Förskrivning av antidepressiva läkemedel i primärvården (D15) Diagram D15:1 Andel som vid första förskrivning under året har förskrivits Totalt antidepressiva läkemedel i primärvården av alla som förskrivits antidepressiva läkemedel, år, åldersstandardiserade värden, ,1 74,1 73,9 73,8 72,5 71,3 71,0 69,8 69,5 69,3 68,8 68,6 66,5 65,3 65,1 63,3 62,2 61,0 60,9 58,8 58,3 56, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 27

28 Följsamhet till litiumbehandling vid bipolär sjukdom (D16) Diagram D16:1 Riket Andel personer med regelbunden lituimbehandling 2010 med fortsatt följsamhet. Avser personer 18 år och äldre. Åldersstandardiserade värden Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Totalt Kvinnor Män Diagram D16:2 Andel personer med regelbunden lituimbehandling 2010 med fortsatt Totalt följsamhet under Avser personer 18 år och äldre. 86,8 86,1 85,9 85,3 84,0 83,7 83,4 83,1 82,8 82,2 81,8 81,7 80,9 80,5 80,3 80,2 79,8 79,6 79,1 78,9 76,4 73, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 28

29 Diagram D16:3 Kvinnor Andel personer med regelbunden lituimbehandling 2010 med fortsatt följsamhet under Avser personer 18 år och äldre. 92,1 88,5 85,8 84,4 84,0 83,4 82,9 82,9 82,4 82,3 82,2 82,0 81,5 81,4 80,9 80,5 80,3 80,2 79,4 77,9 75,7 68, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D16:4 Män Andel personer med regelbunden lituimbehandling 2010 med fortsatt följsamhet under Avser personer 18 år och äldre. 87,8 86,2 85,2 84,9 84,7 84,7 83,1 83,1 82,7 82,0 81,6 81,2 80,4 80,4 80,0 79,8 78,3 77,4 77,2 76,9 76,2 69, Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 29

30 Återfallsförebyggande läkemedelsbehandling med litium för patienter som uppnått remission efter manisk eller depressiv episod vid bipolär sjukdom (D17) Diagram D17:1 Riket Andel patienter år med bipolär sjukdom som får återfallsförebyggande behandling med stämningsstabiliserande läkemedel efter manisk eller depressiv Litium Valproinsyra Lamotrigin Topiramat Karbamazepin Inget Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D17:2 Kvinnor Andel patienter år med bipolär sjukdom som får återfallsförebyggande behandling med stämningsstabiliserande läkemedel efter manisk eller depressiv Litium Valproinsyra Lamotrigin Topiramat Karbamazepin Inget Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 30

31 Diagram D17:3 Män Andel patienter år med bipolär sjukdom som får återfallsförebyggande behandling med stämningsstabiliserande läkemedel efter manisk eller depressiv Litium Valproinsyra Lamotrigin Topiramat Karbamazepin Inget Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D17:4 Totalt 91,0% 90,2% 89,9% 89,3% 85,9% 85,5% 85,3% 85,0% 84,7% 84,6% 84,1% 83,3% 82,7% Södermanland 81,6% 80,0% 79,9% 79,6% 79,3% 76,2% 76,0% 67,6% 67,2% Andel patienter år med bipolär sjukdom som får återfallsförebyggande behandling med stämningsstabiliserande läkemedel efter manisk eller depressiv period, % 20% 40% 60% 80% 100% Litium Valproinsyra Lamotrigin Topiramat Karbamazepin Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 31

32 Läkemedelbehandling med litium respektive antipsykotika för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom (D18) Diagram D18:1 Riket Behandling med litium respektive antipsykotiska läkemedel för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom Litium, män Antipsykotiska, män Litium, kvinnor Antipsykotiska, kvinnor Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D18:2 Totalt Behandling med litium respektive antipsykotiska läkemedel för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom, Litium Antipsykotiska Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 32

33 Diagram D18:3 Kvinnor Behandling med litium respektive antipsykotiska läkemedel för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom, Litium Antipsykotiska Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram D18:4 Män Behandling med litium respektive antipsykotiska läkemedel för patienter med manisk episod vid bipolär sjukdom, Litium Antipsykotiska Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 33

34 Psykosociala åtgärder för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Öppna jämförelser av stöd till personer med funktions-nedsättning Resultat för enskilda kommuner och stadsdelar presenteras på Socialstyrelsens hemsida för Öppna jämförelser: Nedan presentas huvudmännens möjligheter att erbjuda psykosociala insatser enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd på riksnivå. Tillgång till familjeinterventioner (P1) Figur 1 Andel av landstingen som har tillgång till familjeinterventioner enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till familjeinterventioner, landsting 48% 52% Ja Nej 34

35 Figur 2 Andel av kommunerna som har tillgång till familjeinterventioner enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2011 Tillgång till familjeinterventioner, kommun 7% Ja Nej 93% Tillgång till stöd i föräldraskapet (P2) Figur 3 Andel av landstingen som har tillgång till stöd i föräldraskapet enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till stöd i föräldrarskapet, landsting 52% 48% Ja Nej Figur 4 Andel av kommunerna som har tillgång till stöd i föräldraskapet enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Tillgång till stöd i föräldrarskapet, kommun 20% Ja Nej 80% 35

36 Tillgång till social färdighetsträning (P3) Figur 5 Andel av landstingen som har tillgång till socialfärdighetsträning enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till socialfärdighetsträning, landsting 34% 66% Ja Nej Figur 6 Andel av kommunerna som har tillgång till socialfärdighetsträning enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Tillgång till socialfärdighetsträning, kommun 51% 49% Ja Nej 36

37 Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS-modellen (P4) Figur 7 Andel av landstingen som har tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS-modellen) enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS), landsting 14% Ja Nej 86% Figur 8 Andel av kommunerna som har tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS-modellen) enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2011 Tillgång till arbetslivsinriktad rehabilitering (IPS), kommun 6% Ja Nej 94% 37

38 Tillgång till ett varierat utbud av sysselsättningsinsatser (P5) Figur 9 Andel av kommunerna som har tillgång till varierat utbud av sysselsättning enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Tillgång till varierat utbud av sysselsättning, kommun 15% Ja Nej 85% Hjälp till bostad vid hemlöshet (bostad först-modellen) (P6) Figur 10 Andel av kommunerna som har tillgång till bostad vid hemlöshet (bostad först modellen) enligt nationella riktlinjer. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2011 Tillgång till bostad vid hemlöshet (bostad först-modellen) 6% Ja Nej 94% 38

39 Tillgång till samordnade vård- och stödåtgärder enligt ACTmodellen (P7) Figur 11 Andel av landstingen som har tillgång till samordnad vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen. Källa: Socialstyrelsens landstingsenkät 2012 Tillgång till samordnad vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen, landsting 4% Ja Nej 96% Figur 12 Andel av kommunerna som har tillgång till samordnad vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2011 Tillgång till samordnad vård- och stödåtgärder enligt ACT-modellen, kommun 10% Ja Nej 90% 39

40 Gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning (P8) Figur 13 Andel av kommunerna som har gör gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Gemensam inventering av behovet av åtgärder hos personer med psykisk funktionsnedsättning 58% 42% Ja Nej Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting (P9) Figur 14 Andel av kommunerna som har överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting för personer med psykisk funktionsnedsättning. Källa: Socialstyrelsens kommunenkät 2012 Överenskommelse om samarbete mellan kommun och landsting 26% 74% Ja Nej 40

41 Psykatrins processer och resultat för personer med schizofreni Dödlighet bland vårdade för schizofreni (S1) Diagram S1:1 Riket Antal per invånare Dödlighet för patienter med schizofreni Behandlade för schizofreni någon gång de senaste fem åren, män Befolkning, män Behandlade för schizofreni någon gång de senaste fem åren, kvinnor Befolkning, kvinnor Källa: Dödsorsaksregistret och Patientregistret, Socialstyrelsen Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen för personer som vårdats inom den specialiserade psykiatrin för schizofreni (S2) Diagram S2:1 Antal personer med schizofreni med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år. Kvinnor Män Antal per invånare Vårdade för schizofreni någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 41

42 Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för schizofreni (S3) Diagram S3:1 Totalt Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,9 12,7 13,0 13,5 13,7 13,9 14,6 15,2 16,1 16,2 16,3 16,5 16,7 16,9 17,2 17,3 17,6 18,3 18,7 19,0 19,2 25, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 42

43 Diagram S3:2 Kvinnor Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,4 10,2 12,0 12,2 14,7 15,2 15,4 15,5 16,0 16,5 16,5 16,7 16,9 17,0 17,7 17,8 18,2 18,6 18,7 22,3 22,8 25, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram S3:3 Män Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 14 resp. 28 dagar, år. Återinskrivning t.o.m ,3 12,4 12,7 13,2 13,4 13,6 15,0 15,0 16,0 16,0 16,1 16,4 16,5 16,7 16,9 17,2 17,6 17,6 19,0 19,1 19,4 25, Återinskrivning inom 14 dagar Återinskrivning inom 28 dagar Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 43

44 Återinskrivningar efter sluten psykiatrisk vård för schizofreni inom tre respektive sex månader (S4) Diagram S4:1 Totalt Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m ,4 32,8 33,0 35,4 36,3 36,5 36,5 37,3 37,4 37,4 37,6 37,6 38,1 38,2 38,3 38,6 39,2 39,7 39,9 40,5 41,8 47, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 12 månader 42,9 43,3 48,1 47,0 49,7 45,3 48,9 46,5 48,2 48,5 48,4 48,3 49,1 49,5 49,1 53,3 50,1 48,4 51,5 51,6 53,2 51,2 44

45 Diagram S4:2 Kvinnor Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m ,8 32,0 33,3 34,8 36,3 36,5 36,9 37,2 37,3 37,7 38,2 38,6 38,8 38,9 39,0 39,0 40,2 40,2 40,3 40,4 43,5 46,8 Återinskrivning inom 12 månader 44,1 46,0 44,4 46,9 48,4 47,2 45,4 48,6 48,5 49,7 48,2 52,3 49,2 52,2 51,2 52,0 49,6 47,9 52,4 50,7 56,5 50, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram S4:3 Män Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 3 resp. 6 månader, år. Återinskrivning t.o.m ,9 32,5 33,3 33,9 35,0 35,4 36,0 36,2 36,6 37,5 37,5 37,7 38,2 38,4 38,4 38,4 39,1 39,4 40,5 40,8 41,5 47, Återinskrivning inom 3 månader Återinskrivning inom 6 månader Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Återinskrivning inom 12 månader 41,8 42,5 47,6 50,0 45,5 47,2 47,1 45,2 49,4 47,9 48,5 47,4 50,4 54,0 48,6 49,3 46,7 50,9 50,5 50,9 51,4 51,6 45

46 Läkarkontakt i psykiatrisk öppenvård efter utskrivning vid schizofreni (S5) Diagram S5:1 Kvinnor Andel vårdade för schizofreni med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 68,1 58,6 56,1 54,9 54,2 53,6 53,3 53,0 52,6 51,3 51,0 48,7 48,6 48,1 47,5 46,0 45,6 40,0 39,3 26,9 26,5 22, veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 46

47 Diagram S5:2 Män Andel vårdade för schizofreni med läkarkontakt i öppenvården inom 4 respektive 8 veckor efter utskrivning. Vårdade år. 63,0 61,8 54,7 52,2 51,0 50,2 49,2 48,6 47,9 47,8 45,7 44,9 43,0 41,7 40,9 39,0 38,0 35,5 31,8 27,1 21,8 21, veckor efter utskrivning 8 veckor efter utskrivning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Följsamhet till antipsykotiska läkemedel efter psykiatrisk slutenvård för personer med schizofreni (S6) Diagram S6:1 Riket Andel personer utskrivna från psykiatrisk slutenvård med diagnosen schizofreni som hämtat ut antipsykotiska läkemedel på apotek Uttag 1 Uttag 2 Uttag 3 Uttag Källa: Patientregistret och läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 47

48 Diagram S6:2 Totalt Andel personer utskrivna från psykiatrisk slutenvård med diagnosen schizofreni som hämtat ut antipsykotiska läkemedel på apotek, % 20% 40% 60% 80% 100% 0 Uttag 1 Uttag 2 Uttag 3 Uttag Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 48

49 Personer med psykisk ohälsa vårdens processer och resultat Självmord och psykisk sjukdom (Ö1) Tabell 13 Antal vårdade på psykiatrisk klinik med psykiatrisk diagnos innan fullbordat självmord, 2010 Ålders grupp 7 dagar före självmordet 1 månad före självmordet 3 månader före självmordet 6 månader före självmordet 12 månader före självmordet Antal självmord utan vård på psykiatrisk klinik Totalt antal självmord Totalt Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Tabell 14 Antal vårdade på psykiatrisk klinik med psykiatrisk diagnos innan fullbordat självmord, bland män 2010 Åldersgrupp 7 dagar före självmordet 1 månad före självmordet 3 månader före självmordet 6 månader före självmordet 12 månader före självmordet Antal självmord utan vård på psykiatrisk klinik Totalt antal självmord Totalt Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. 49

50 Tabell 15 Antal vårdade på psykiatrisk klinik med psykiatrisk diagnos innan fullbordat självmord, bland kvinnor 2010 Åldersgrupp 7 dagar före självmordet 1 månad före självmordet 3 månader före självmordet 6 månader före självmordet 12 månader före självmordet Antal självmord utan vård på psykiatrisk klinik Totalt antal självmord Totalt Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada (Ö2) Diagram Ö2:1 Riket Antal per invånare Antal sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada per invånare Kvinnor Kvinnor, 0-17 år Kvinnor, år Män, 0-17 år Män, år Män Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 50

51 Diagram Ö2:2 Totalt Antal sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada per invånare, 2010 Region Antal per invånare Källa:Patientregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö2:3 Kvinnor Antal sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada per invånare, 2010 Region Antal per invånare Källa:Patientregistret, Socialstyrelsen 51

52 Diagram Ö2:4 Män Antal sjukhusvårdade efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada per invånare, 2010 Region Antal per invånare Källa:Patientregistret, Socialstyrelsen 52

53 Dödlighet bland personer som vårdats inom psykiatrisk vård (Ö3) Diagram Ö3:1 Kvinnor Dödlighet per invånare, år Antal per invånare Vårdade inom psykiatrin någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö3:2 Män Dödlighet per invånare, år Antal per invånare Vårdade inom psykiatrin någon gång de senaste fem åren Befolkningen Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 53

54 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet (Ö4) Diagram Ö4:1 Kvinnor Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet - dödsfall per invånare år, Antal per invånare Psykiatriskt vårdade Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö4:2 Män Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet - dödsfall per invånare år, Antal per invånare Psykiatriskt vårdade Befolkningen Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 54

55 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet (Ö5) Diagram Ö5:1 Kvinnor Sjukvårdsrealterad åtgärdbar dödlighet - dödsfall per invånare år, Psykiatriskt vårdade Befolkningen Antal per invånare Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 55

56 Diagram Ö5:2 Män Sjukvårdsrealterad dödlighet - dödsfall per invånare år, Psykiatriskt vårdade Befolkningen Antal per invånare Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Blodfettssänkande läkemedelsbehandling vid diabetes (Ö6) Diagram Ö6:1 Riket Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling. Avser patienter år Behandlade för depression och ångest senaste fyra åren Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 56

57 Diagram Ö6:2 Kvinnor 100 Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling. Avser patienter år Behandlade för depression och ångest sjukdom senaste fyra åren Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö6:3 Män 100 Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling. Avser patienter år Behandlade för depression och ångest sjukdom senaste fyra åren Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 57

58 Diagram Ö6:4 Totalt Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för depression och ångest sjukdom Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö6:5 Totalt Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Vårdade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 58

59 Diagram Ö6:6 Kvinnor Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö6:7 Män Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för bipolär sjukdom senaste fyra åren Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 59

60 Diagram Ö6:8 Totalt Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Vårdade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö6:9 Kvinnor Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 60

61 Diagram Ö6:10 Män Andel diabetespatienter med blodfettssänkande läkemedelsbehandling, Avser patienter år Behandlade för schizofreni senaste fyra åren Befolkningen Källa: Patientregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Dödlighet efter hjärtinfarkt (Ö7) Diagram Ö7:1 Riket Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten Behandlade inom psykiatrin, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Behandlade inom psykiatrin, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor 61

62 Diagram Ö7:2 Riket Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Personer behandlade för depression inom 5 år före hjärtinfarkten Behandlade för depression, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Behandlade för depression, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Diagram Ö7:3 Riket Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Personer behandlade för bipolär sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten Behandlade för bipolär sjukdom, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Behandlade för bipolär sjukdom, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 62

63 Diagram Ö7:4 Riket Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt. Personer behandlade för schizofreni inom 5 år före hjärtinfarkten Behandlade för schizofreni, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Behandlade för schizofreni, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Diagram Ö7:5 Totalt Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten. 27,4 33,5 34,6 37,2 38,8 38,9 39,1 39,5 41,1 41,5 42,1 42,9 43,7 44,3 44,6 44,9 45,5 45,8 46,2 47,0 47,1 52, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 63

64 Diagram Ö7:6 Kvinnor Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten. 29,1 32,6 33,2 35,9 36,5 36,9 37,5 38,4 38,9 40,5 40,9 42,2 42,2 42,9 43,3 44,4 44,6 46,1 46,1 48,3 48,6 49, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö7:7 Män Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före hjärtinfarkten. 23,7 33,7 37,1 38,9 39,4 40,5 41,4 41,6 42,4 42,7 43,3 43,4 43,9 43,9 44,0 44,1 44,4 44,8 46,8 48,3 57,0 57, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 64

65 Diagram Ö7:8 Totalt Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för depression inom 5 år före hjärtinfarkten. 39,4 39,4 42,7 44,0 45,3 45,4 45,8 46,1 46,2 46,9 48,0 48,4 48,5 48,7 49,2 50,2 50,4 51,3 52,7 54,1 55,0 59, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö7:9 Kvinnor Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för depression inom 5 år före hjärtinfarkten. 36,4 36,5 41,1 41,6 42,4 43,4 44,3 44,5 44,6 45,1 46,1 46,3 46,5 46,7 46,9 47,8 48,3 50,1 52,1 54,3 55,2 60, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 65

66 Diagram Ö7:10 Män Andel döda inom 28 dagar efter hjärtinfarkt, Personer behandlade för depression inom 5 år före hjärtinfarkten. 41,9 42,4 42,6 43,0 46,8 47,0 48,2 48,7 50,8 51,1 51,3 51,8 51,9 52,1 52,1 53,1 53,1 53,5 53,8 54,2 55,3 57, Döda inom 0 dagar Döda inom 28 dagar Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Dödlighet efter förstagångsstroke (Ö8) Diagram Ö8:1 Riket Andel döda inom 28 dagar efter förstagångsstroke Behandlade inom psykiatrin, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Behandlade inom psykiatrin, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 66

67 Diagram Ö8:2 Riket Andel döda inom 90 dagar efter förstagångsstroke Behandlade inom psykiatrin, män Ej behandlade inom psykiatrin, män Behandlade inom psykiatrin, kvinnor Ej behandlade inom psykiatrin, kvinnor Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö8:3 Totalt Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för psykiatrisk sjukdom inom 5 år före förstagångsstroke. 22,5 23,1 27,0 30,1 30,3 32,0 32,8 33,5 33,7 33,9 34,9 35,2 35,8 37,1 37,8 38,2 38,3 39,5 40,0 40,9 41,8 42, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 67

68 Diagram Ö8:4 Totalt Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för depression inom 5 år före förstagångsstroke. 33,0 33,1 34,4 35,8 36,0 36,1 39,6 39,9 40,0 40,4 40,6 41,2 41,2 42,7 43,6 43,6 43,7 45,2 46,8 47,1 48,4 49, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö8:5 Totalt Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för schizofreni inom 5 år före förstagångsstroke. 46,2 48,8 51,4 52,0 53,2 53,6 54,8 56,1 56,6 57,1 57,1 57,7 58,8 59,6 60,1 60,2 60,3 61,2 61,6 63,4 66,1 68, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 68

69 Diagram Ö8:6 Kvinnor Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för schizofreni inom 5 år före förstagångsstroke. Åldersstandardiserade värden 45,0 48,4 49,8 50,9 52,4 53,1 54,3 55,9 56,4 56,5 56,7 56,8 57,2 58,5 59,2 60,4 60,6 60,8 64,3 64,6 66,9 67, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen Diagram Ö8:7 Män Dödlighet efter förstagångsstroke, Personer behandlade för schizofreni inom 5 år före förstagångsstroke. 47,1 48,7 49,0 50,0 51,3 52,9 55,2 57,1 57,5 58,1 58,9 59,9 60,2 60,8 61,1 61,7 61,9 62,4 63,2 64,2 65,5 69, Döda inom 28 dagar Döda inom 90 dagar Källa: Dödsorsaksregistret och Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen 69

70 Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen (Ö9) Diagram Ö9:1 Kvinnor Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år Vårdade inom psykiatrin någon gång Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Antal per invånare Diagram Ö9:2 Män Antal personer med undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen per invånare, år Vårdade inom psykiatrin någon gång Antal per invånare Befolkningen Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 70

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Indikatorer och underlag för bedömningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Indikatorer och underlag för bedömningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Indikatorer och underlag för bedömningar Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4

Indikatorer. Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 Indikatorer Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Bilaga 4 1 Innehållsförteckning Generella indikatorer... 4 Indikator 1.1: Självmord i befolkningen... 4 Indikator 1.2: Överdödlighet

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Psykiatrisk vård. 91 Självmord i befolkningen

Psykiatrisk vård. 91 Självmord i befolkningen Förra årets redovisning hade fem års mätperiod och baserades därmed på flera fall. Fördelarna med att visa aktuella resultat överväger dock, särskilt som detta är en processindikator som bör vara påverkbar

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2010 PSYKIATRISK VÅRD. ett steg på vägen

Öppna jämförelser och utvärdering 2010 PSYKIATRISK VÅRD. ett steg på vägen Öppna jämförelser och utvärdering 2010 PSYKIATRISK VÅRD ett steg på vägen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. ISBN 978-91-86585-26-6 Artikelnr 2010-6-6 Omslagsfoto

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123

Öppna jämförelser 2009. Pressinformation 091123 Öppna jämförelser 2009 Pressinformation 091123 Medverkande Svante Lönnbark Stefan Back Ola Westin Anna Sörebö Inger Malmesjö För mer information: Gunnar Gustafsson hjärtsjukvård Ulf Öhrvall kirurgi Sven-Erik

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd 2011 Publicerades 3 februari Vad är riktlinjerna? Rekommendationer på gruppnivå Stöd till styrning och

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

SEPT 2012. Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Gemensamt program i Norrbotten för psykosociala insatser för personer med schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd 1 Bakgrund Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid

Läs mer

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova

MÄTTAVLA BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS. Qulturum Marina Sumanosova BÄTTRE LIV FÖR DE MEST SJUKA ÄLDRE I JÖNKÖPINGS LÄN KOMMUNER OCH REGION JÖNKOPINGS LÄN TILLSAMMANS MÄTTAVLA Qulturum Marina Sumanosova Uppdaterad 7-- Påverkansdiagram Primära påverkansfaktorer Sekundära

Läs mer

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader Indikatorer A Medicinska resultat allmänna indikatorer läkemedelsbehandling intensivvård cancersjukvård mödrahälso-, förlossnings- och nyföddhetsvård diabetesvård psykiatrisk vård strokesjukvård hjärtsjukvård

Läs mer

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT

Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Resultatdata fö r patienter ur Kvalitetsregister ECT Från årsrapporten 2014 Innehåll 1. Antal ECT-behandlade och täckningsgrad... 2 2. Ålder och kön... 2 3. Behandlingstid och antal behandlingar... 3 4.

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer: Bilaga 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stockholms läns analyser 2016 Personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd, 2011-02 Lotta Persson, socialchef i Botkyrka, vice ordf i prioriteringsgruppen Vad är riktlinjerna till

Läs mer

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen

Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser. Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Psykosociala insatser vid schizofreni eller liknande psykoser Stöd för dig i dina kontakter med vården och omsorgen Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Att utveckla grunddata och indikatorer. För barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik

Att utveckla grunddata och indikatorer. För barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Att utveckla grunddata och indikatorer För barn och unga med psykisk ohälsa och personer med omfattande eller komplicerad psykiatrisk problematik Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 217-4-25 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd

Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella

Läs mer

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer.

Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. Psykossjukdom Hur kan en psykossjukdom yttra sig vad gäller symtom och funktion? Aktuell vård/behandling/stöd och bemötande samt nationella riktlinjer. 9.00-11.45 Ett liv med schizofrenisjukdom. Bemötande-Attityder.

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd GAP-analys 2012-01-20 för att identifiera och åtgärda gapet mellan befintlig och önskad situation Rekommendationer

Läs mer

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning

Specifik uppföljning. 1 Uppföljning LS 1112-165 Specifik uppföljning 1 Uppföljning 1.1 Beställarens uppföljning I Allmänna villkor beskrivs uppföljningen. Den innebär att Beställaren löpande följer att Vårdgivare uppfyller sitt Åtagande

Läs mer

Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin. En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen

Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin. En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen Beskrivning av vårdutnyttjande i psykiatrin En rapport baserad på hälsodataregistren vid Socialstyrelsen Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning.

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Folkhälsorapport lsorapport 2009

Folkhälsorapport lsorapport 2009 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH 29-6 6-55 Inger Heimerson Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa

Läs mer

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne

4 april, 2014. Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 4 april, 2014 Analys och handlingsplan - öppna jämförelser i psykiatrisk sjukvård i Region Skåne 2013 Öppna jämförelser 2013 - analys och handlingsplan för indikatorer för psykiatrisk hälsooch sjukvård

Läs mer

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR

Psykiska sjukdomar. Depression BEHOVSBESKRIVNINGAR BEHOVSBESKRIVNINGAR Psykiska sjukdomar Depression. Allmänt Depression eller förstämningssyndrom indelas i unipolära och bipolära syndrom..det vanligaste unipolära syndromet är egentlig depression. Depression

Läs mer

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen

Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Socialstyrelsens register, hur kan de användas som komplement i kvalitetsregisterforskningen Anna Dovärn 2016-11-29 Socialstyrelsens registerservice En servicefunktion som tar emot och expedierar databeställningar

Läs mer

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården

Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa att psykiskt sjuka med somatiska sjukdomar uppmärksammas i vården Landstingsdirektörens stab Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-05-07 Ert datum Sida 1(1) Referens Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Delrapport uppdrag 15/14, En handlingsplan för att säkerställa

Läs mer

Nils Lindefors

Nils Lindefors Vuxenpsykiatri 1. Hur många invånare i vårt landsting efterfrågar/behöver vård? Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Förekomst 18 åå (Wicks & Forsell 2009) Depression & ångestsyndrom minst 200.000 i

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Öppna jämförelser 214 Jämlik vård Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

-Stöd för styrning och ledning

-Stöd för styrning och ledning -Stöd för styrning och ledning Första nationella riktlinjerna inom området Lyfter fram evidensbaserade och utvärderade behandlingar och metoder inom vård och omsorg för personer med schizofreni Ett underlag

Läs mer

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT) Vårdresultat för patienter Elbehandling (ECT) I den här rapporten presenteras vårdresultat riktade till patienter och/eller anhöriga. Innehåll Vad är elbehandling?... 3 Antal behandlade patienter... 3

Läs mer

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad

Qulturum, Marina Sumanosova. Uppdaterad Qulturum, Marina Sumanosova Uppdaterad 17-1-7 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Betalningsansvariga dagar Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel

Läs mer

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård

Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Bilaga 3 Indikatorer bedömda som relevanta att följa upp inom området säker vård Innehåll Urval av indikatorer... 3 Astma & KOL... 3 Beroende- och missbruksvård... 3 Cancervård... 4 Diabetesvård... 5 Förlossning

Läs mer

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depressionssjukdom och ångestsyndrom Praxis studie Barn- och ungdomspsykiatri Stockholms läns landsting Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist, depression och ångest i Stockholms län?

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Uppdaterad

Uppdaterad Uppdaterad 216-8-18 Indikatorer: Återinskrivningar Undvikbar slutenvård Utskrivningsklara patienter Olämpliga läkemedel Antiinflammatoriska läkemedel Antipsykotiska läkemedel Förbättrad vård i livets slutskede

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats

Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats Hur den öppna psykiatriska tvångsvården organiserats Slutsatser från Socialstyrelsens uppföljning av de första åren med öppen tvångsvård Nina.Frohm@Socialstyrelsen.se Socialstyrelsen har haft två uppdrag

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2007 A Medicinska resultat 20,9 21,9 22,3 22,8 23,0 23,3 23,6 24,3 24,5 24,6 24,8 25,1 25,9 27,0 27,2

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej

Telefon. Adress. Ort. Har en inventering gjorts utifrån målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning? Ja/Nej Enkät B3 - Inventering (Socialstyrelsens verktyg) Kontaktuppgifter Förnamn Efternamn E-post Telefon Avdelning/enhet/motsvarande Adress Postnummer Ort Ytterligare kontaktperson Fråga 1 Har en inventering

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014

Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Beställning Närsjukvård uppföljning jan-aug 2014 Bakgrund Den 1 januari 2014 infördes den nya organisationen med två divisioner för hälso- och sjukvård, en för närsjukvård och en för länssjukvård. Landstingsfullmäktige

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Trender och variation mellan landsting

Trender och variation mellan landsting Trender och variation mellan landsting Öppna jämförelser 2014. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 2015-04-14 Inledning

Läs mer

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling.

För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Om behandling För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Årsrapport 2010 1(5) Årsrapport 2010 Regional medicinsk programgrupp psykiatri

Årsrapport 2010 1(5) Årsrapport 2010 Regional medicinsk programgrupp psykiatri Årsrapport 2010 1(5) Årsrapport 2010 Regional medicinsk programgrupp psykiatri Aktiviteter under 2010 RMPG psykiatri bildades formellt 2009. RMPG har under 2010 öka kunskapen om varandra i regionen avseende

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet

Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Beroende av alkohol Beroende av amfetamin/kokain/cannabis Samsjuklighet Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet. Alkoholabstinens Abstinenssymptom Abstinens med risk

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011

NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 2011 Dnr 643-27 NYCKELTAL PSYKIATRI, INOMREGIONAL LÄNSSJUKVÅRD UTFALL 211 Regionkansliet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Juli 212 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Begrepp... 3 Metod... 3 1. Konsumtion öppen vård per sjukhus

Läs mer

Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun

Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Behandling av depression och ångestsyndrom hur gör vi i praktiken? Allmänläkare Malin André Britsarvets VC och Centrum för klinisk forskning, Falun Disposition Bakgrund (professor Cecilia Björkelund) Egna

Läs mer

Inledning Sammanfattning

Inledning Sammanfattning Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till

Läs mer

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän För vem? Barn och unga 0-25 år som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa och sjukdom Personer

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län

Statistik över självmord och självmordsförsök i Sverige och Stockholms län NASP Nationellt och Stockholms läns landstings centrum för suicidprevention och prevention av psykisk ohälsa Statistik över självmord 1980-2004 och självmordsförsök 1987-2004 i Sverige och Stockholms län

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik 1 Missbruksorganisationer i Stockholm Historik Missbrukskliniker inom och utom psykiatrin Olika behandlingstraditioner och personberoende Sjukvård socialtjänst på olika håll Tillnyktring avgiftning behandling

Läs mer

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis

Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis IMS Health Rapport 905692: Inequality study in usage of biological drugs for treatment of KORTA FAKTA: Ojämställd och ojämlik förskrivning av biologiska läkemedel till patienter med psoriasis Genomförd

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer lägesbeskrivning 2016 Antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges.

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin

Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Arbets- och ansvarsfördelning mellan primärvården och psykiatrin Omfattning na gäller för personal inom primärvården och psykiatrin vid insatser till vuxna personer med psykisk problematik och/eller personer

Läs mer

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg

www.regionvasterbotten.se/fou Monica Forsberg Monica Forsberg Jag kan åldras i Västerbotten i trygghet, med tillgång till god vård och omsorg Uppföljningen av multisjuka äldre från Sveriges kommuner och landsting (SKL) 2010 visar att det saknas helhetsperspektiv

Läs mer

Hemsjukvård vid psykisk sjukdom. Implementering av överenskommelse om samverkan 2015-09-22

Hemsjukvård vid psykisk sjukdom. Implementering av överenskommelse om samverkan 2015-09-22 Hemsjukvård vid psykisk sjukdom Implementering av överenskommelse om samverkan 2015-09-22 Program 13.30-13.50 Överenskommelse om samverkan kring hemsjukvård vid psykisk störning och bakgrunden till dokumentet.

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer