Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Remissversion publicerad 8 december 2016

Transkript

1 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 Remissversion publicerad 8 december 2016

2 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom Totalt 104 rekommendationer som berör vuxna samt barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom Områden i riktlinjerna: diagnostik utredning och omhändertagande behandling vid egentlig depression, vuxna samt barn och ungdom behandling vid ångestsyndrom, vuxna samt barn och ungdom 2

3 Varför nationella riktlinjer? God vård och omsorg på lika villkor Använda resurser effektivt Utveckling och uppföljning av kvalitet 3

4 Vad är nationella riktlinjer? Underlag för prioriteringar och resursfördelning inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Rekommendationer på gruppnivå om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd Visar på nytta och risk utifrån bästa tillgängliga kunskap en del av evidensbaserad praktik 4

5 Vad används nationella riktlinjer till? Exempel på användningsområden: beslut om resursfördelning inom och mellan olika grupper och verksamheter beslut om verksamhetsplanering beslut om verksamheternas organisation beslut om regionala och lokala vårdprogram. Ta fram vårdprogram Förbättra en verksamhet Fördela resurser

6 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2016 De reviderade riktlinjerna har fokuserat på frågeställningar där behovet av nationell vägledning bedömts vara som störst. Praxisskillnader (ex. regionala, kön). Kontroversiella frågor (exempelvis behandling som professionen har olika uppfattning om) Etiskt dilemma (till exempel riskfyllda behandlingar, utsatta grupper) Åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet Behov av utmönstring av skadliga eller ineffektiva metoder à En mer avgränsad riktlinje.

7 Riktlinjeprocessen vår 2016 Höst 2015 vår 2016 FÖRBEREDELSER & AVGRÄNSNING KUNSKAPSUNDERLAG - sökning, granskning & evidensgradering PRIORITERINGSARBETE - rekommendationer REMISSVERSION - Regionala seminarier - Hämtar in synpunkter SLUTVERSION MÄTA & FÖLJA UPP FÖRVALTNING Sommar Vår 2017 Vår höst 2017 REMISSPERIOD t.o.m. 31 mars 7

8 Vad ingår i remissversion? Stöd för styrning och ledning (huvudrapport) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer Bilagor Tillstånds- och åtgärdslista Kunskapsunderlag Metodbeskrivning Mest sjuka äldre Allt kan laddas ner på 8

9 Hur nationella riktlinjer tas fram och används Riktlinjerna tas fram i en stegvis process i samarbete med experter inom aktuellt område. De ger rekommendationer om vilken åtgärd som bör ges vid ett visst tillstånd. Rekommendationerna utgår från skalan 1 10, där 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst

10 Tre olika typer av rekommendationer Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården bör, kan eller i undantagsfall kan erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör erbjuda alls FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör erbjuda rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier

11 Hur vet vi att nationella riktlinjer gör skillnad? I arbetet med de nationella riktlinjerna tar Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer Indikatorerna används i Socialstyrelsens nationella utvärderingar av vården och omsorgen Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen samt utvärdera följsamheten till riktlinjerna

12 Revidering av nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010

13 Revidering av 2010 års riktlinje Tydligare fokus på vägledning till beslutsfattare Nationell utvärdering 2013 Bipolär sjukdom ingår inte Gruppen äldre har inte skiljts ut Från ca 260 till ca 100 rekommendationer (varav 43 rekommendationer är centrala) Ny metod för att granska vetenskap (GRADE)

14 Nationell utvärdering 2013 Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Förbättringsområden ü rutiner för tidig upptäckt av och diagnostik av kroppsliga sjukdomar hos personer med psykisk ohälsa ü rutiner för tidig upptäckt och diagnostik av psykisk ohälsa ü förbättra rutiner för självmordsriskbedömning ü öka uppföljningen av behandling ü öka tillgången till evidensbaserad psykologisk behandling ü förbättra inrapporteringen av uppgifter till patientregistret

15 Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom riktlinjearbetet

16 Vägen till rekommendationerna Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Hälsoekonomiskt underlag Konsensus Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad

17 Projektorganisation Projektledning 7 experter Projektledare, Socialstyrelsen 2 Delprojektledare, Socialstyrelsen Kunskapsunderlag SBU, 5-30 externa experter Prioritering och rekommendation externa experter Indikatorer 5-10 externa experter och projektledare, Socialstyrelsen 17

18 Övergripande tidsplan 8 dec HöstenHö 2016 Jan Mars 2017 Vår/sommar 2017 Publicering Remissversion NR Depression och ångest Regionala seminarier Arbete med remissvar, kompletteringar och målnivåer Vår/sommar 2017 Höst 2017 Vetenskapligt underlag - sökning, granskning & prioritering Publicering slutversion NR

19 - Det ska bli enklare att använda nationella riktlinjer: Digitalisering Nationella riktlinjer och indikatorer publiceras på en ny teknisk plattform där användarna kan hämta rekommendationerna och använda dessa på det sätt som passar dem Journalsystem Användarnas egna digitala verktyg och system Regionala och lokala riktlinjer och rutiner Nationella riktlinjer Nya e-tjänster Socialstyrelsens webplats

20 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer depression och ångestsyndrom

21 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Effektivt omhändertagande Tillstånd Åtgärd Rekommendation Vårdsökande med symtom på depression eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna Hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov Bör (1) Misstänkt depression, depression, misstänkt ångestsyndrom eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna Aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt Bör (1)

22 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna Tillstånd Åtgärd Rekommendation Misstänkt depression eller ångestsyndrom, vuxna SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvård Bör (2) Kan (4)

23 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom Tillstånd Åtgärd Prioritering Depression eller ångestsyndrom, barn, ungdomar och vuxna Somatisk anamnes och somatisk undersökning samt en relevant utredning utifrån anamnesen och undersökningen Bör (1)

24 Utredning och omhändertagande vid depression eller ångestsyndrom - Bedömning av självmordsrisk hos ungdomar och vuxna Tillstånd Åtgärd Rekommendation Baskrav Strukturerad bedömning av risken för att patienten ska utföra självmordshandling. I åtgärden ingår systematisk inhämtning av relevanta anamnetiska data, bedömning av psykiskt status och en med beaktande av anamnesuppgifter, statusfynd samt kända risk- och skyddsfaktorer gjord värdering av risken för självmordshandling. Bedömning av självmordsrisk med instrument som komplement till klinisk bedömning Kan (6) Depression eller ångestsyndrom, ungdomar och vuxna Bedömning av självmordsrisk med enbart instrument Bedömning av självmordsrisk med instrumentet SAD PERSONS Scale som komplement till klinisk bedömning Bör inte (icke-göra) Bör inte (icke-göra)

25 Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression Tillstånd Åtgärd Prioritering Egentlig depression, lindrig till medelsvår, vuxna Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (1) Interpersonell psykoterapi (IPT) Bör (3) Antidepressiva läkemedel Bör (3)

26 Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression Tillstånd Åtgärd Rekommendation Egentlig depression, svår, vuxna Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Bör (1) Antidepressiva läkemedel Bör (1) Egentlig depression, svår, behandlingsresistent, vuxna Litium som tillägg till antidepressiva läkemedel Bör (2) Egentlig depression, medelsvår till svår, vuxna Repetitiv transkraniell magnetstimulering Kan (4)

27 Behandling vid egentlig depression hos vuxna - Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression Tillstånd Åtgärd Rekommendation Recidiverande egentlig depression i remission, vuxna Återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel Bör (1) Återfallsförebyggande behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBCT) Bör (3)

28 Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar -Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar Tillstånd Åtgärd Rekommendation Depression, barn och ungdomar Psykopedagogisk behandling med fokus på depression Bör (2)

29 Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar - Behandling av lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar Tillstånd Åtgärd Rekommendation Egentlig depression, lindrig till medelsvår, barn och ungdomar Egentlig depression, medelsvår till svår, barn och ungdomar Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (2) Interpersonell psykoterapi (IPT) Kan (5) Fluoxetin Bör (2)

30 Behandling vid egentlig depression hos barn och ungdomar - Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar Tillstånd Åtgärd Rekommendation Egentlig depression, svår, med psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistenta, ungdomar efter pubertetsdebut Elektrokonvulsiv behandling (ECT) Bör (1)

31 Behandling vid ångestsyndrom hos vuxna Behandlingsområde Åtgärd Rekommendation Behandling av generaliserat ångestsyndrom Antidepressiva läkemedel Bör (3) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Kan (5) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (3) Behandling av paniksyndrom Antidepressiva läkemedel Kan (4) Behandling av tvångssyndrom Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering och responsprevention (ERP) Bör (1) Antidepressiva läkemedel Bör (2)

32 Behandling vid ångestsyndrom hos vuxna Behandlingsområde Åtgärd Rekommendation Behandling av social fobi Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (2) Antidepressiva läkemedel Kan (4) Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumaexponering Bör (3) Behandling vid posttraumatiskt syndrom Antidepressiva läkemedel Kan (4) Behandling med lugnande medel vid ångestsyndrom (generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi eller akut stressyndrom) Eye movement desensitization and reprocessing (EMDR) Bensodiazepiner Kan (7) Bör inte (icke göra)

33 Behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar Behandlingsområde Åtgärd Rekommendation Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom Psykopedagogisk behandling med fokus på ångest Bör (3) Behandling av generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi Sertralin och kognitiv beteendeterapi (KBT) som kombinationsbehandling Bör (2) Kognitiv beteendeterapi (KBT) Bör (3) SSRI- eller SNRI-preparat Bör (3) Behandling av tvångssyndrom Kognitiv beteendeterapi (KBT) med exponering och responsprevention (ERP) Bör (1) SSRI-preparat Bör (2)

34 Behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar Behandlingsområde Åtgärd Rekommendation Behandling av posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar Kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumaexponering SSRI-preparat Alfa-adrenerga agonister Bör (2) Endast inom ramen för forskning och utveckling (FoU) Bör inte (icke-göra)

35 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser

36 Bedömning av riktlinjernas konsekvenser för hälso- och sjukvården Bedömning av hur några av de centrala rekommendationerna kommer att påverka organisation, personalresurser, annan resursåtgång och kostnader för hälso- och sjukvården Bedömningen utgår från en bild av hur vården vid depression och ångestsyndrom bedrivs generellt på nationell nivå i dag. Syftet är att ge stöd och underlag till huvudmännen så att de kan erbjuda patienterna bästa möjliga vård Kompletteras efter remisstidens slut och efter att regionala seminarierna genomförts under våren 2017 och målnivåer formulerats Generellt innebär rekommendationerna ökade kostnader för hälsooch sjukvården genom organisationsförändringar, nyrekryteringar och kompetenssatsningar som på sikt, i viss mån, balanseras genom en mer effektiv vård 36

37 Ekonomiska konsekvenser i korthet Samtliga behandlingar vid depression och ångestsyndrom beräknas vara kostnadseffektiva. Socialstyrelsens analys visar att de direkta kostnaderna för hälso- och sjukvården endast utgör en mindre dela av den totala kostnaden. De indirekta samhällskostnaderna utgör istället de stora kostnaderna. Kostnadsökningar beräknas för högtillgänglighet till primär bedömning aktiv uppföljning somatisk anamnes och undersökning ökad tillgång till strukturerad eller semistrukturerad intervju som komplement till klinisk bedömning ökad tillgång till psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom ökad tillgång till psykopedagogisk behandling för barn och ungdom ökad tillgång till repetitiv transkraniell magnetstimulering för behandling av medelsvår till svår depression hos vuxna Bedömningen avser nationell nivå och konsekvenserna kan därmed skilja sig lokalt och regionalt.

38 Organisatoriska konsekvensersammanfattning Ökat behov av utbildning av personal och nyrekryteringar för att möjliggöra tillgång till psykologisk behandling vid depression eller ångestsyndrom tillgång till psykopedagogisk behandling till barn med depression eller ångestsyndrom tillgång till strukturerad eller semistrukturerad intervju som komplement till klinisk bedömning tillgång till rtms vid medelsvår till svår depression Skapa fungerande struktur för att möjliggöra hög tillgänglighet till primär bedömning och aktiv uppföljning somatisk anamnes och undersökning vid depression eller ångestsyndrom

39 Indikatorer och målnivåer för vård vid depression och ångestsyndrom

40 Indikatorer i nationella riktlinjer Riktlinjeindikatorerna bör i första hand spegla: De centrala rekommendationerna Vårdresultat som bedöms vara viktiga att följa över tid (exempelvis dödlighet, komplikationer, upplevt hälsotillstånd) Utvecklingsindikatorer För rekommendationer som bedöms vara angelägna att följa upp men där datakälla saknas fastställs utvecklingsindikatorer (utveckling av datakälla) 40

41 Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom Indikatorer: 7 övergripande indikatorer varav 2 utvecklingsindikatorer 12 indikatorer för barn och ungdomar varav 1 utvecklingsindikator 18 indikatorer för vuxna varav 3 utvecklingsindikatorer 41

42 Övergripande indikatorer Nummer Indikator Ö1 Indikator Ö2 Indikator Ö3 Indikator Ö4* Indikator Ö5* Indikator Ö6 Indikator Ö7 Namn Självmord och dödsfall med oklart uppsåt Självmord och psykisk sjukdom Dödlighet bland personer som vårdats inom psykiatrisk vård för depression eller ångestsyndrom Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet vid depression eller ångestsyndrom Undvikbara somatiska slutenvårdstillfällen vid depression eller ångestsyndrom Suicidriskbedömning efter självmordsförsök eller annan självtillfogad skada Återinskrivning inom 14 respektive 28 dagar efter vård för depression eller ångestsyndrom * utvecklingsindikator 42

43 Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom barn och ungdomar Nummer Indikator B1.1 Indikator B1.2 Namn Tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehov Tillgänglighet till uppföljning med förnyad kontakt Indikator B1.3* Somatisk undersökning vid diagnostisering Indikator B1.4 Strukturerad bedömning av beroendeproblematik Indikator B1.5 Indikator B2.1 Indikator B2.2 Indikator B2.3 Indikator B2.4 Indikator B2.5 Indikator B2.6 Indikator B2.7 * utvecklingsindikator Strukturerad bedömning av suicidrisk Psykologisk behandling med KBT vid egentlig depression Psykopedagogisk behandling med fokus på depression eller ångestsyndrom Psykologisk behandling med KBT vid ångestsyndrom Läkemedelsbehandling med fluoxetin vid egentlig depression Läkemedelsbehandling med SNRI eller SSRI vid ångestsyndrom Kombinationsbehandling med KBT och SSRI vid ångestsyndrom Behandling med ECT vid egentlig depression 43

44 Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom - vuxna Nummer Indikator V1.1* Indikator V1.2* Indikator V1.3* Indikator V1.4 Indikator V1.5 Indikator V1.6 Indikator V1.7 Namn Identifiering av depression med EPDS Tillgänglighet till primär bedömning av vårdbehov Tillgänglighet till uppföljning med förnyad kontakt Diagnostisering med klinisk bedömning kompletterad med strukturerad intervju Somatisk undersökning vid diagnostisering Strukturerad bedömning av beroendeproblematik Strukturerad bedömning av suicidrisk * utvecklingsindikator 44

45 Indikatorer för vård vid depression och ångestsyndrom - vuxna Nummer Indikator V2.1 Indikator V2.2 Indikator V2.3 Indikator V2.4 Indikator V2.5 Indikator V2.6 Indikator V2.7 Indikator V2.8 Namn Psykologisk behandling med KBT vid egentlig depression Psykologisk behandling med IPT vid egentlig depression Psykologisk behandling med KBT vid ångestsyndrom Läkemedelsbehandling antidepressiva vid depression eller ångestsyndrom Läkemedelsbehandling antidepressiva vid svår egentlig depression Läkemedelsbehandling med lugnande medel vid ångestsyndrom Följsamhet till antidepressiv läkemedelsbehandling Behandling med ECT vid egentlig depression Indikator V2.9 Behandling med rtms vid egentlig depression Indikator V2.10 Psykologisk behandling med KBT eller IPT eller läkemedelsbehandling antidepressiva vid egentlig depression Indikator V2.11 Psykologisk behandling med KBT eller läkemedelsbehandling antidepressiva vid ångestsyndrom 45

46 Mer information finns på: