Öppna jämförelser Jämlik vård 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Öppna jämförelser Jämlik vård 2013"

Transkript

1 Öppna jämförelser Jämlik vård 2013

2 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda texterna i kommersiella sammanhang. Socialstyrelsen har ensamrätt att bestämma hur detta verk får användas, enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). Även bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten, och du måste ha upphovsmannens tillstånd för att använda dem. Artikelnummer Publicerad december

3 Förord Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att utveckla, publicera och sprida öppna jämförelser av hälso- och sjukvård, inklusive jämlik vård och läkemedelsbehandlingar. Denna rapport är den första särskilda öppna jämförelsen av jämlik vård. Majoriteten av rapportens indikatorer har tidigare publicerats i Öppna jämförelser 2013 Hälso- och sjukvård. I rapporten fördjupas beskrivningen av indikatorerna främst vad gäller kön, geografi och socioekonomi. Rapporten är att betrakta som en start på en mer utvecklad, återkommande rapportering av jämlik vård från Socialstyrelsen. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare i landstingen och till regeringen. Arbetet har utförts av en arbetsgrupp bestående av Behzad Koucheki, Martin Lindblom, Birgitta Lindelius och Petra Sundlöf. Birgitta Lindelius har sammanställt rapporten. Ansvarig enhetschef är Mona Heurgren. Taina Bäckström ställföreträdande generaldirektör 3

4 4

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 7 Inledning... 9 Vad är jämlik vård... 9 Om öppna jämförelser...10 Förutsättningar för jämförelser...10 Strategi för en god och mer jämlik vård...11 Utveckling av området...11 Indikatorer och bakgrundsdata Dödlighet...14 Undvikbar slutenvård och återinskrivning...29 Läkemedelsbehandlingar...44 Patientrapporterade erfarenheter...62 Bakgrund till jämförelserna Socioekonomiska förutsättningar...69 Levnadsvanerelaterade faktorer...71 Behov av hälso- och sjukvård...76 Resurser för hälso- och sjukvård...81 Referenser

6 6

7 Sammanfattning Sammanfattning Rapporten är den första öppna jämförelsen av jämlik vård. Totalt redovisas 19 indikatorer varav alla, utom en, tidigare har publicerats i rapportserien Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I denna rapport kompletteras de tidigare redovisade landstingsjämförelserna med nationella trender och variationer mellan landstingen över tid samt med en redovisning av resultaten fördelat på utbildningsnivåer i befolkningen. Indikatorerna är uppdelade på områdena dödlighet, undvikbar slutenvård och återinskrivning, läkemedelsbehandling samt patienterfarenheter. För att underlätta tolkningen av resultaten presenteras även ett antal mått som avser att ge en bild av landstingens förutsättningar att kunna ge en jämlik vård. Avsnittet är uppdelat på fyra områden: socioekonomiska förutsättningar, levnadsvanerelaterade faktorer, behov av hälso- och sjukvård samt resurser för hälso- och sjukvård. I de indikatorer som redovisas framkommer att det finns skillnader mellan utbildningsnivåer när det gäller de flesta resultat för dödlighet och återinskrivningar. Lägre utbildningsnivå innebär en högre dödlighet. När det gäller läkemedelsbehandlingar är resultaten inte lika tydliga. Undantaget är regelbunden behandling med lugnande medel och sömnmedel där lågutbildade kvinnor har en avsevärt högre användning än andra grupper. När det gäller information, bemötande och delaktighet tycks åldern spela en större roll för resultatet än utbildningsnivån. Inom landstingen finns olika förutsättningar vad gäller exempelvis socioekonomi, sjuklighet, personaltillgång och vårdplatser. Detta kan påverka utfallen i jämförelserna och finns därför med i rapporten som stöd till tolkningen. Rapportserien öppna jämförelser sträcker sig till att redovisa skillnader, inte analysera skälen till skillnaderna. En bedömning av om de redovisade skillnaderna beror på om vården har getts på ett ojämlikt sätt kräver en djupare kunskap om behoven. Socialstyrelsen kommer under de nästkommande åren utveckla rapporteringen om jämlik vård. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

8 8 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

9 Inledning Inledning Rapporterna Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet och Öppna jämförelser av vård och omsorg om äldre publiceras av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt sedan 2006 respektive Socialstyrelsen har av regeringen, utöver de gemensamma uppdragen, fått särskilda uppdrag att publicera öppna jämförelser inom områdena cancersjukvård (2011) och hälsoinriktad hälso- och sjukvård (2012) och läkemedelsområdet (2013). Från och med år 2013 har Socialstyrelsen fått ett samlat uppdrag från regeringen om att årligen, förutom den hälso- och sjukvårdsövergripande rapporten, fortsätta publicera öppna jämförelser av läkemedelsområdet och det hälsoinriktade området (S2013/1905/FS(delvis)). I uppdraget ingår även att ta fram särskilda öppna jämförelser om jämlik vård, där denna rapport är den första. Vad är jämlik vård Jämlik hälso- och sjukvård är en av sex dimensioner som definierats av Socialstyrelsen som viktiga förutsättningar för att nå en god vård. I 2 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), HSL, slås fast att vården ska erbjudas på lika villkor och att de som har störst behov ska ha företräde. Socialstyrelsen har definierat [1] att en jämlik vård innebär att bemötande, vård och behandling ska erbjudas på lika villkor till alla oavsett sådant som personliga egenskaper, bostadsort, ålder, kön, funktionshinder, utbildning, social ställning, etnisk eller religiös tillhörighet eller sexuell läggning kort uttryckt utan diskriminering. Det är dock därmed inte givet att vård ska ges på samma sätt och i samma utsträckning överallt. Landstingens resultat kommer att, och ska, se olika ut. Alla skillnader är inte omotiverade. Det ligger också i förbättringsarbetets natur att några landsting går före och visar på vilka möjligheter som finns. I rapporten 2009 betonades att jämlik vård beskrivs genom att koppla befintliga indikatorer till bakgrundsvariabler, som till exempel utbildningsnivå. Öppna jämförelser har hittills presenterat indikatorer utifrån bakgrundsvariablerna kön, bostadsort (i form av län), delvis ålder och även i vissa fall utbildningsnivå. På så sätt har jämlikhetsperspektivet delvis varit beaktat. Socialstyrelsen har i andra arbeten kunnat konstatera att vården inte bedrivs jämlikt om man jämför personer med psykiatrisk diagnos respektive utan diagnos [2,3,4]. I den här första särskilda öppna jämförelsen om jämlik vård kommer kön, geografi och utbildningsnivå att ligga i fokus. Öppna jämförelser av folkhälsa Parallellt med uppdraget om jämlik vård har Socialstyrelsen fått i uppdrag att göra en öppen jämförelse av folkhälsoområdet. Hälsan och vården är tätt kopplade till varandra och en samverkan kommer därför att ske mellan de olika rapportarbetena. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

10 Inledning Om öppna jämförelser Rapporttypen öppna jämförelser är beskrivande, inte analyserande, och har flera syften: Att göra den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården öppen för insyn. Att bidra med underlag för ledning och styrning av hälso- och sjukvården. När goda och mindre goda resultat lyfts fram uppmuntrar det till analyser och förbättringsarbeten. Att bidra till förbättrad datakvalitet och förenklad dataåtkomst. En förutsättning för de öppna jämförelserna är att data kan presenteras på landstingsnivå. När uppgifter från register bryts ner i olika delmängder blir ibland antalet fall så pass få att det är svårt att göra säkra jämförelser. Alternativet kan vara att slå ihop data för flera år för att få säkrare värden. Resultatet av exempelvis ett förbättringsarbete kan då i stället vara svårt att utläsa. Skillnaderna inom landstingen, till exempel mellan olika socioekonomiska grupper, kan också vara större än skillnaden mellan landstingen. Presentationsformen i en öppen jämförelse mellan landsting eller mindre geografiska enheter lämpar sig inte för uppföljning av vissa grupper av patienter, områden och frågeställningar inom hälso- och sjukvårdens område. Andra typer av uppföljningar, analyser och kartläggningar behöver därmed göras för att fördjupa perspektivet jämlik vård. Förutsättningar för jämförelser Det är viktigt att öppna jämförelser värderas, analyseras och utvecklas regionalt och lokalt. Vårdens insatser och resultaten av dessa påverkas av en mängd faktorer. Några av dem som styrs av landstingens olika prioriteringar och resursfördelning är vårdplatstillgång, personaltillgång, vårdkultur, tillgänglighet, kompetens och erfarenhet. De kan påverka såväl insatser som resultat. Andra faktorer som har betydelse i sammanhanget är invånarnas sjuklighet, levnadsvillkor och levnadsvanor samt sociala faktorer som utbildnings- och inkomstnivåer. Förekomsten av primärpreventiva insatser och sekundärprevention kan påverka sjukligheten i en befolkning vilket i sin tur påverkar behoven av vård. Det är därför viktigt att ha viss kunskap om dessa faktorer när indikatorer om jämlik vård bedöms och tolkas. Det är också viktigt att tänka på att tidsspannet mellan en åtgärd eller utebliven åtgärd och resultat (som till exempel upplevd hälsa, återinläggning, död) kan vara olika långt. Exempelvis ger många preventiva insatser inget omedelbart resultat. Ett av våra vanligaste resultatmått överlevnad påverkas främst på mycket lång sikt. Det är därför också viktigt att fortsätta att utveckla mått som ger möjlighet att snabbare och på ett mer patientnära sätt utläsa andra effekter av vårdens insatser, till exempel patientrapporterade utfallsmått. 10 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

11 Inledning Strategi för en god och mer jämlik vård I december 2012 lanserade regeringen en strategi för jämlik vård [5] som bland annat omfattar insatser för följande fem fokusområden: 1. synliggörande och analys av skillnader i vård, behandling, bemötande och resultat 2. system, stödstrukturer och tjänster till vården och till enskilda 3. strategier och åtgärder inom särskilda områden 4. stöd och stimulans till utveckling i vården 5. samverkan och dialog med hälso- och sjuvårdens aktörer samt företrädare för olika grupper. Strategin gäller fram till år 2016 och Öppna jämförelser avseende jämlik vård kan hänföras till fokusområde 1 i strategin. Strategin utgår till stora delar från rapporten Ojämna villkor för hälsa och vård [6] från Socialstyrelsen som redovisar att vården har stora utmaningar, när det handlar om tillgänglighet, ökat patientinflytande och kunskapsbaserad vård. Man lyfter särskilt fram det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. De vårdområden som särskilt nämns är cancervård, vård vid hjärt- och kärlsjukdom, vård vid psykisk ohälsa, missbruk och beroende samt tandvård. Utveckling av området Förutom att ta fram öppna jämförelser i år, har också regeringen gett Socialstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla indikatorer för att följa utvecklingen av de utmaningar som redovisats för att uppnå en god och mer jämlik vård. Samråd ska ske med berörda myndigheter. Inom ramen för denna rapport har kontakter tagits med Myndigheten för Vårdanalys och Diskrimineringsombudsmannen. Utöver att ta fram öppna jämförelser för området ska Socialstyrelsen även så långt det är möjligt analysera om skillnader i vårdens genomförande påverkar hälsan för patienten. Arbetet ska bedrivas under 2014 och inga resultat har därmed kunnat inkluderas i denna rapport. Endast redan befintliga indikatorer har därför använts. För att kunna tolka om vården har utförts på ett sätt som inte är jämlikt krävs en kunskap om vårdbehovet. Indikatorerna och de övriga måtten i denna rapport kan ligga som en grund för en vidare analys. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

12 Indikatorer och bakgrundsdata Indikatorer och bakgrundsdata I denna öppna jämförelse används 19 olika indikatorer. Fokus ligger på kön, geografi och utbildningsnivå. Här presenteras urvalskriterierna. I nästa avsnitt redovisas varje indikator. För mer detaljer om indikatorerna hänvisas till Socialstyrelsens indikatorbibliotek [7]. Hur ska en indikator se ut? Indikatorer som används i en öppen jämförelse ska visa olika aspekter av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet med hjälp av tillgängliga data. Vissa vägledande krav bör ställas på en indikator i öppna jämförelser. En indikator bör vara mätbar och tillgänglig vedertagen och valid relevant tolkningsbar påverkansbar. Indikatorerna bör främst spegla processer och resultat. Att indikatorn ska vara tolkningsbar betyder bland annat att den ska ha en riktning. Man ska veta om det är bra eller dåligt att ha ett högt eller lågt värde. Det kan dock finnas olika förklaringar till ett bra eller dåligt värde. För att ge landstingen en bättre möjlighet att tolka sina egna data presenteras sist i rapporten olika bakgrundsdata, som kan vara viktiga för utfall i vården. Dessa bakgrundsdata betraktas inte som indikatorer i denna rapport. Indikatorer för öppna jämförelser av jämlik vård Rapporten innehåller 19 indikatorer, fördelade på fyra huvudområden. Majoriteten har hämtats från Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2013 [8]. I denna första jämförelse används endast indikatorer med data från Socialstyrelsens hälsodataregister och dödsorsaksregister, samt nationella patientenkäten som görs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Urvalet av indikatorer till denna rapport har gjorts med utgångspunkt från några av de vårdområden som lyfts fram i den nationella strategin och där det också finns tillförlitliga data tillgängliga i Socialstyrelsens register. Dessa data har samkörts med data från utbildningsregistret från Statistiska centralbyrån (SCB). I nationella patientenkäten ingår uppgifter om utbildningsnivå och dessa uppgifter har inte samkörts. Urvalet är därmed inte gjort utifrån en analys att just dessa indikatorer är mer lämpade än andra för att belysa hur jämlik vården är eller att de områden de belyser främst bör förbättras i detta avseende. 12 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

13 I det här avsnittet presenteras indikatorerna i ett antal diagram som visar olika perspektiv och typer av skillnader: mellan utbildningsnivåer, mellan landsting och utvecklingen över tid. Skillnader mellan kvinnor och män framgår också. Så här läser du diagrammen Indikatorerna presenteras på några olika sätt. Ett stapeldiagram eller två trenddiagram visar resultatet efter utbildningsnivå och kön. Utbildningsnivåerna är grundskola (eller motsvarande), gymnasial utbildning, samt eftergymnasial utbildning. I vissa fall används benämningarna förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial. Den senaste delas vid något tillfälle upp i två delar. Sättet att benämna utbildningsnivå kan variera med datakälla. Åldersindelningen för utbildningsnivåerna är något annorlunda än i landstingsjämförelserna, oftast år. Ett trenddiagram visar den nationella trenden och landstingens spridning kring denna över tid. Bedömningen i texten av hur variationen mellan landstingen förändrats baseras främst på standardavvikelsens förändring. Landstingsjämförelsen visas i så kallade funnel-plotdiagram, ett för kvinnor och ett för män. Funnel-plotdiagram rekommenderas ofta som ett redovisningssätt. De underlättar en rättvisande tolkning av skillnader och illustrerar också hur osäkerheten i de observerade värdena på grund av slumpen varierar med underlagets storlek [9]. Fördelarna med detta (jämfört med till exempel ett rangordnat stapeldiagram) är att storleken på nämnaren visas och att de landsting som har värden som avviker signifikant från ett referensvärde framgår på ett tydligt sätt. I denna redovisning, som har ett jämlikhetsperspektiv, har genomgående rikets värde använts som referensvärde. Landstingen är i funnel-plotdiagrammen inritade efter sina indikatorvärden på y-axeln och underlagets storlek på x-axeln, exempelvis antalet patienter. Referensvärdet visas med en orange linje. Kring referensvärdet finns två streckade linjer som visar gränserna för ett 95-procentigt konfidensintervall för referensvärdet. Ju större underlaget är desto mindre utrymme finns för slumpens inverkan. Därigenom bildar de två linjerna formen av en allt smalare tratt åt höger i diagrammet där antalet observationer blir allt större. Om man skulle göra slumpmässiga urval bland patienterna i riket och använda samma antal patienter som i något av landstingen skulle värdet för urvalen i enbart 5 procent av fallen hamna utanför gränslinjerna. Om ett landstings värde hamnar utanför linjerna kan man på ganska god grund anta att det där finns något som skiljer sig från förhållandet i riket och påverkar värdet (utöver den slumpmässiga variationen). Dessa fall är signaler om att landstingen kan behöva studera sitt resultat närmare, speciellt i de fall värdena går i negativ riktning. I diagrammen har gränslinjerna röd respektive svart färg för att visa den önskvärda riktningen för indikatorn. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

14 I rapporten har enbart namn på de landsting som ligger utanför gränslinjerna skrivits ut, främst av utrymmesskäl men också för att ytterligare fokusera på de mer säkerställda skillnaderna. För den som önskar finns data för samtliga landsting redovisade i Socialstyrelsens webbaserade jämförelseverktyg [10]. Dödlighet I detta avsnitt visas ett antal indikatorer som rör olika aspekter av dödlighet. Dödlighet i olika sjukdomar är ett vanligt resultatmått i jämförelser och i vissa fall det enda resultatmåttet där det finns tillgänglig statistik. Det är dock ett trögrörligt mått, eftersom att det oftast tar lång tid innan en förändring kan ses. Sjukvårdens insatser påverkar dödligheten i olika hög grad. Det finns naturligtvis också många saker som ligger utanför sjukvårdens kontroll som påverkar dödligheten. 1 Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet Indikatorn åtgärdbar dödlighet är uppdelad i tre varianter varav denna rör den dödlighet som bedöms kunna begränsas och påverkas med breda hälsopolitiska insatser. Det handlar därmed om en förtida död vilket gör att åldersgruppen som mäts är begränsad till att vara mellan 1 79 år. Indikatorn är internationellt använd och följer upp dödligheten i lungcancer, levercirros, cancer i matstrupe samt dödlighet till följd av skador orsakade av motorfordonsolycka. Exempel på insatser som kan påverka detta är kampanjer för rökavvänjning, arbete för förbättrade alkoholvanor samt trafiksäkerhetsarbete, framförallt primärpreventiva insatser. Men även preventiva insatser som rökavvänjning och missbruksvård skulle kunna påverka denna indikator. I den internationella användningen av indikatorn används begreppet avoidable eller amenable vilket pekar på att diagnoserna och därmed dödligheten ska vara möjliga att undvikas med rätt typ av behandling i rätt tid. Indikatorn har funnits med i rapporteringen av öppna jämförelser samtliga år och det är möjligt att ta fram data för en mycket lång tidsserie. Nationellt märks en nedgång av dödligheten över tid. Skillnaderna har minskat mellan könen men är fortfarande stora, mycket beroende på den ökande dödligheten i lungcancer bland kvinnor. Skillnaderna mellan landstingen är betydande och tycks endast minska i liten utsträckning över tid. Över tid syns en ökande skillnad i dödligheten mellan utbildningsnivåerna, för både män och kvinnor. Bland män beror den ökande skillnaden främst på att dödligheten har minskat för den högst utbildade gruppen. Bland kvinnor beror den ökande skillnaden främst på att dödligheten har ökat för de kortast utbildade grupperna. 14 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

15 Figur 1.1. Kvinnor. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare 1 79 år, Åldersstandardiserade värden. 60 Antal per Sörmland 35 Skåne Stockholm Kronoberg Jönköping Västerbotten Summa årens Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns befolkning Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Figur 1.2. Män. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare 1 79 år, Åldersstandardiserade värden. 60 Antal per Västmanland Skåne 50 Stockholm Kronoberg Västerbotten Norrbotten Jämtland Summa årens Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns befolkning Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

16 Figur 1.3. Totalt. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare 1 79 år. Åldersstandardiserade värden Antal per Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Landsting/region Riket Figur 1.4. Kvinnor. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare, år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån Figur 1.5. Män. Hälsopolitiskt åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare, år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån 16 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

17 2 Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Indikatorn innefattar dödlighet i diagnoser som bedömts vara möjliga att påverka med olika medicinska insatser, såväl genom tidig upptäckt som genom adekvat behandling. Diabetes och stroke är två diagnoser som har stor påverkan på utfallet av indikatorn. Även denna indikator är begränsad till att gälla dödlighet i åldersgruppen 1 79 år. En trend med sjunkande dödlighet kan ses nationellt sett och variationen mellan landstingen tycks också ha minskat något, men trenden är inte helt tydlig. Män har en högre dödlighet i de diagnoser som ingår i indikatorn än kvinnor och skillnaderna mellan könen har inte ändrats nämnvärt de senare åren. För män ses också en större skillnad mellan landstingen. Det finns en tydlig skillnad mellan utbildningsnivåerna, både bland män och kvinnor. De med kortare utbildning har en högre dödlighet, men dödligheten har dock minskat både bland kvinnor och män i alla tre utbildningsnivåerna. Vi kan konstatera att män med kortare utbildning har samma dödlighet i slutet av den 20-åriga tidsserien som de med längre utbildning hade i början. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

18 Figur 2.1. Kvinnor. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare 1 79 år, Åldersstandardiserade värden. 65 Antal per Gävleborg Jämtland Halland Summa årens Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns befolkning Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Figur 2.2. Män. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare 1 79 år, Åldersstandardiserade värden. 65 Antal per Värmland Norrbotten Jämtland Västernorrland Gävleborg Östergötland Västmanland Uppsala Halland Skåne Summa årens Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns befolkning Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 18 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

19 Figur 2.3. Totalt. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare 1 79 år. Åldersstandardiserade värden Antal per Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Landsting/region Riket Figur 2.4. Kvinnor. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare, år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån Figur 2.5. Män. Sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet dödsfall per invånare, år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

20 3 Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom En annan indikator som utgår från dödlighet är den som gäller ischemisk hjärtsjukdom. I denna indikator inkluderas bland annat död genom hjärtinfarkt. Internationellt sett har många länder inte velat ha med hjärtdödlighet i de mer övergripande måtten om åtgärdbar dödlighet. Det har lett till att denna indikator redovisas separat i bland annat öppna jämförelser. Dödligheten har minskat kraftigt de senaste decennierna men minskningen ser ut att ha stannat upp de senaste åren. Totalt sett syns fortfarande en nedgång vid en jämförelse av de två senaste tvåårsperioderna ( respektive ). Även i denna indikator syns stora skillnader mellan könen, män har en betydligt högre dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom. Stora skillnader ses även mellan landstingen, främst vad gäller män. För kvinnor finns dock en liten uppgång i vissa landsting (visas ej i diagram). Utvecklingen av variationen mellan landsting är inte helt tydlig, den har såväl ökat som minskat under de redovisade åren. För samtliga utbildningsnivåer sjunker dödligheten över tid, men vissa skillnader består. 20 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

21 Figur 3.1. Kvinnor. Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom dödsfall per invånare 1 79 år, Åldersstandardiserade värden. 120 Antal per Gävleborg Västernorrland 20 Halland Stockholm Summa årens Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns befolkning Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Figur 3.2. Män. Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom dödsfall per invånare 1 79 år, Åldersstandardiserade värden. 120 Antal per Norrbotten 100 Örebro Halland Uppsala Stockholm Summa årens Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns befolkning Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

22 Figur 3.3. Totalt. Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom dödsfall per invånare 1 79 år. Åldersstandardiserade värden Antal per Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Landsting/region Riket Figur 3.4. Kvinnor. Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom dödsfall per invånare, år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån Figur 3.5. Män. Åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom dödsfall per invånare, år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån 22 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

23 4 Självmord Självmord är en angelägen fråga inte bara för den specialiserade psykistriska vården, vilket visade sig i Nationella utvärderingen av vård och insatser vid ångest, depression och schizofreni [11]. Där redovisas att närmare 60 procent av de personer som begick självmord under 2010 inte hade haft kontakt med psykiatrin de närmaste 12 månaderna innan självmordet. Självmordsstatistiken i Sverige innefattar ofta både så kallade säkra och osäkra självmord. De osäkra, där uppsåtet är oklart, brukar uppskattas till cirka 20 procent av det totala antalet. Trenden för antalet självmord har generellt sett varit tämligen stabil det senaste decenniet. År 2012 begick 1530 självmord, vilket är fler än 2011 och 2010 men färre än För att få ett bättre jämförelsematerial har tre års värden sammanslagits i landstingsdiagrammen. Alla åldrar ingår. Det är stora skillnader mellan könen, mer än dubbelt så många män som kvinnor begår självmord. Det finns även stora skillnader mellan landstingen, framförallt när det gäller självmord bland män. Den årsvisa nationella trenden för de senaste åtta åren visar inte på någon förändring i självmordsdödligheten och variationen mellan landstingen tycks bestå. Skillnaden syns tydligast för män i olika utbildningsnivåer. Män med kort utbildning har en betydlig högre självmordsdödlighet. Skillnaderna har ökat jämfört med början av tidsserien. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

24 Figur 4.1. Kvinnor. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, Åldersstandardiserade värden. 35 Antal per Gotland Stockholm 10 5 Östergötland Jönköping 0 Västerbotten Västernorrland Dalarna Summa årens Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns befolkning Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Figur 4.2. Män. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare, Åldersstandardiserade värden Antal per Kalmar Västmanland Värmland Gävleborg Dalarna Örebro 20 Västra Götaland 15 Västerbotten Summa årens Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns befolkning Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 24 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

25 Figur 4.3. Totalt. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare. Åldersstandardiserade värden Antal per Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Landsting/region Riket Figur 4.4. Kvinnor. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån Figur 4.5. Män. Antal självmord och dödsfall med oklart uppsåt per invånare år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

26 5 Dödlighet efter vård för blödande magsår Denna indikator visar andelen patienter som avled inom ett år efter slutenvård vid sjukhus för blödande magsår under åren Alla åldrar ingår. Blödande magsår är ett akut livshotande tillstånd som kräver sjukhusvård. Enligt en rapport från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) [12] från 2011 beräknas 7 10 personer insjukna per dag och varannan till var tredje dag avlider någon till följd av sjukdomen. Risken att dö inom ett år efter blödande magsår kan ses som en indikator på hur väl sjukvården klarar såväl det akuta omhändertagandet som uppföljningen efter att patienten skrivits ut från sjukhus. Trots att tre år har slagits ihop är underlaget litet vilket gör att gränserna för vilka värden som är signifikant skilda från genomsnittet blir vida i funnel-plotdiagrammet. Trenden för denna indikator är stabil, ingen tydlig utveckling kan ses. Dödligheten är även här högre bland män än bland kvinnor. Variationen mellan landsting tycks minska, vid en sammanslagning av de två senaste tvåårsperioderna. En skillnad kan ses mellan utbildningsnivåerna till de lägre utbildades nackdel. 26 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

27 Figur 5.1. Kvinnor. Andel döda inom 1 år efter sjukhusvård för blödande magsår, Åldersstandardiserade värden Halland Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Figur 5.2. Män. Andel döda inom 1 år efter sjukhusvård för blödande magsår, Åldersstandardiserade värden Värmland 10 Västernorrland Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

28 Figur 5.3. Totalt. Andel döda inom 1 år efter sjukhusvård för blödande magsår. Åldersstandardiserade värden Landsting/region Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Riket Figur 5.4. Totalt. Andel döda inom 1 år efter sjukhusvård för blödande magsår efter utbildningsnivå. Avser patienter år, Åldersstandardiserade värden Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån. 28 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

29 Undvikbar slutenvård och återinskrivning I detta avsnitt samlas ett antal indikatorer som beskriver olika aspekter av vårdens omhändertagande eller behandling av patienten. Om ett vårdtillfälle följs av en återinskrivning kan det bero på olika saker som att patienten skrivits ut för tidigt eller utan tillräckliga sekundärpreventiva insatser. I vissa fall ligger orsakerna inom ramen för sjukvårdens möjlighet till kontroll, i andra fall inte. 6 Undvikbar slutenvård Att kunna undvika sluten vård är kostnadsmässigt fördelaktigt för landstinget, men framförallt en stor fördel för patienten. Om patienten blir så sjuk att sluten vård krävs, ska den naturligtvis inte undvikas. Indikatorn undvikbar slutenvård avser främst att mäta i vilken utsträckning slutenvård för vissa diagnoser kan undvikas genom preventivt arbete och omhändertagande i öppna vårdformer. Alla åldrar ingår i indikatorn. De diagnoser som ryms inom denna indikator är framförallt kroniska sjukdomar, som astma, diabetes och hjärtsvikt. Men även ett antal akuta tillstånd inkluderas, där rätt behandling given inom rimlig tid bedöms kunna förhindra inläggning på sjukhus. En annan möjlighet kan vara att det finns olika trösklar för att skrivas in på sjukhus beroende på hur många vårdplatser som finns. En analys av de senaste årens värden visar att samma landsting ligger på den övre respektive undre halvan i jämförelserna (visas inte i diagram). Över tid ses nationellt sett en liten minskning av undvikbar slutenvård i början av tidsserien. De sista åren har antalet vårdtillfällen dock legat på en relativt stabil nivå. Det finns skillnader såväl mellan könen som mellan landstingen. Män vårdas i högre utsträckning för de aktuella diagnoserna. Det finns tydliga skillnader mellan landstingen. Variationen mellan landstingen tycks inte minska. Både kvinnor och män med lägre utbildningsnivå slutenvårdas i högre utsträckning för dessa diagnoser. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

30 Figur 6.1. Kvinnor. Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare, Åldersstandardiserade värden Antal per Gotland Västernorrland Kalmar Dalarna Västmanland Jönköping 1100 Region Skåne Uppsala Östergötland Gävleborg Jämtland Stockholm Befolkning Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Figur 6.2. Män. Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare, Åldersstandardiserade värden. Antal per Kalmar Dalarna Norrbotten Region Skåne Stockholm 1200 Halland Östergötland Uppsala Västra Götaland 1100 Jämtland Gävleborg Befolkning Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 30 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

31 Figur 6.3. Totalt. Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare. Åldersstandardiserade värden. Antal per Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Landsting/region Riket Figur 6.4. Kvinnor. Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare, år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån. Figur 6.5. Män. Antal personer med undvikbara slutenvårdstillfällen per invånare, år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden. Antal per Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

32 7 Återinskrivning inom 28 dagar efter vård för schizofreni Återinsjuknande eller försämring av tillståndet som resulterar i en återinskrivning är ett viktigt område att rikta sekundärprevention mot. Enligt den nationella utvärderingen av riktlinjerna för depression, ångest och schizofreni är syftet med indikatorn att belysa otillräcklig vårdtid i den psykiatriska slutenvården, alternativt utskrivningar utan tillräcklig samordning kring uppföljning och det fortsatta omhändertagandet inom den specialiserade psykiatriska öppenvården [11]. Återinskrivning är en indikator som kan följas upp med olika tidsperioder beroende på vilket fokus uppföljningen har. I så väl Öppna jämförelser Hälso- och sjukvård 2013 som i den nationella utvärderingen följs återinskrivning vid fyra olika tidpunkter upp, 14 dagar och 28 dagar samt 3 månader och 6 månader. Här väljer vi att titta på återinskrivning efter 28 dagar. Flera år är hopslagna för att få en bättre stabilitet i måttet. Åldern är avgränsad till år. Över tid syns ingen förändring nationellt sett. Det syns inga skillnader mellan könen, både män och kvinnor återinskrivs i cirka 17 procent av fallen. Variationen mellan landstingen varierar mellan de presenterade perioderna, men visar tecken på att öka, snarare än att minska. Ett relativt litet antal personer ingår i måttet vilket gör att den statistiska osäkerheten blir stor för enstaka år. Den osäkerheten visar sig i diagrammen med utbildningsnivåer där värdena varierar mycket från år till år. Män med längre utbildning tycks dock återinskrivas i lägre utsträckning. 32 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

33 Figur 7.1. Kvinnor. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar, Avser patienter år Skåne Västra Götaland Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Figur 7.2. Män. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar, Avser patienter år Skåne Stockholm Västra Götaland 11 9 Sörmland Värmland Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

34 Figur 7.3. Totalt. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar. Avser patienter år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Landsting/region Riket Figur 7.4. Kvinnor. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar. Avser patienter år efter utbildningsnivå Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån Figur 7.5. Män. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 28 dagar. Avser patienter år efter utbildningsnivå Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån 34 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

35 8 Återinskrivning inom 6 månader efter vård för schizofreni Återinskrivningar inom 6 månader kan belysa kvaliteten i såväl den psykiatriska öppenvården som i socialtjänstens insatser och i samspelet dem emellan. Även andra faktorer än dessa kan påverka denna indikator. Exempelvis tillgången till psykiatriska slutenvårdsplatser. Indikatorn visar inte på några större skillnader på något av de jämförda områdena. Över tid ses ingen förändring på nationell nivå och variationen mellan landstingen visar inga tydliga tecken på att minska. Ingen skillnad mellan könen förekommer. Inte heller några tydliga skillnader mellan landstingen. Även skillnaderna mellan utbildningsnivåerna är små men tydliga. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

36 Figur 8.1. Kvinnor. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader, Avser patienter år Jönköping Västernorrland Jämtland Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Figur 8.2. Män. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader, Avser patienter år Blekinge Halland 40 Skåne Värmland Östergötland Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen 36 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

37 Figur 8.3. Totalt. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader. Avser patienter år Landsting/region Riket Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Figur 8.4. Kvinnor. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader. Avser patienter år efter utbildningsnivå Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån Figur 8.5. Män. Andel personer med schizofreni som återinskrivits i slutenvård inom 6 månader. Avser patienter år efter utbildningsnivå Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

38 9 Återinskrivning efter stroke Risken för återinsjuknande i stroke, eller annan hjärt-kärlsjukdom, är betydande. Återinskrivning (återinsjuknande) i stroke kan därför utgöra ett mått på hälso- och sjukvårdens samlade sekundärpreventiva insatser. Dessa insatser kan omfatta bland annat påverkan av livsstilsfaktorer som rökavvänjning, kostrådgivning och hjälp med fysisk aktivitet. Andra åtgärder är läkemedelsbehandling och karotiskirurgi vid förträngning av halspulsådern. Indikatorn visar andelen strokepatienter som återinskrevs för en stroke inom ett år efter den initiala vårdepisoden. Bara förstagångsstroke och överlevande det första året ingår i uppföljningen. Patienter som insjuknat ingår. En viss överskattning kan förekomma på grund av olika kodningspraxis. Andelen återinskrivna ligger på cirka 9 procent bland både män och kvinnor, men det finns stora skillnader mellan landstingen. Den nationella trenden visar en minskad andel återinskrivningar, medan variationen mellan landstingen har ökat. Andelen återinskrivningar har minskat för alla de tre utbildningsnivåerna och inga skillnader tycks finnas mellan dem. 38 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

39 Figur 9.1. Kvinnor. Andel strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar, Åldersstandardiserade värden Jämtland Stockholm 10 Västernorrland 9 8 Skåne 7 6 Halland Östergötland Kalmar Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Figur 9.2. Män. Andel strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar, Åldersstandardiserade värden Stockholm 11 Västernorrland Östergötland Västerbotten 6 Kalmar Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

40 Figur 9.3. Totalt. Andel strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar. Åldersstandardiserade värden Landsting/region Riket Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen Figur 9.4. Kvinnor. Andel strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar. Avser personer år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån Figur 9.5. Män. Andel strokepatienter som återinskrevs för stroke inom 365 dagar. Avser personer år efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån 40 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

41 10 Återinskrivning eller död efter vård vid hjärtsvikt Denna indikator visar andelen patienter som slutenvårdats för hjärtsvikt vid sjukhus och som inom 30 dagar efter utskrivning återinskrivits på sjukhus för hjärtsvikt eller avlidit. Måttet är komplicerat eftersom det innehåller två delar, men hjärtsvikt är ett kroniskt tillstånd, är mycket vanligt och allvarligt och medför en påtaglig risk för förtida död. Båda dessa händelser är oönskade och slås därför samman i ett mått. Orsaker till utfallet kan vara för tidig utskrivning med bristande uppföljning eller samverkan med den kommunala hälso- och sjukvården, bristande läkemedelsbehandling eller för dålig information till patienten om sjukdomen. Den långa trenden visar på en stabil utveckling över tid, ingen tydlig ökning eller minskning kan ses. Män tycks drabbas i en något större utsträckning av dessa oönskade händelser än kvinnor. Trots de åldersstandardiserade värdena är variationen mellan landstingen stor och har ökat mellan de två jämförelseperioderna. Skillnaden kan, förutom kvalitetsskillnader, bestå i inskrivningsindikationer och diagnossättningspraxis. Inga skillnader kan ses mellan utbildningsnivåerna. ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

42 Figur Kvinnor. Andel patienter som återinskrivs för hjärtsvikt eller avlider inom 30 dagar efter sjukhusvårdad hjärtsvikt, Åldersstandardiserade värden Örebro Värmland Norrbotten Gävleborg Skåne 16 Stockholm Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Figur Män. Andel patienter som återinskrivs för hjärtsvikt eller avlider inom 30 dagar efter sjukhusvårdad hjärtsvikt, Åldersstandardiserade värden Värmland Norrbotten Gävleborg Örebro Västmanland Kalmar Uppsala Stockholm Patienter Landsting/region Riket Låg gräns Hög gräns Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen 42 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

43 Figur Totalt. Andel patienter som återinskrivs för hjärtsvikt eller avlider inom 30 dagar efter sjukhusvårdad hjärtsvikt. Åldersstandardiserade värden Landsting/region Riket Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen Figur Kvinnor. Andel patienter år som återinskrivs för hjärtsvikt eller avlider inom 30 dagar efter sjukhusvårdad hjärtsvikt efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån Figur Män. Andel patienter år som återinskrivs för hjärtsvikt eller avlider inom 30 dagar efter sjukhusvårdad hjärtsvikt, efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden Grundskola/motsv. Gymnasial Eftergymnasial Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen och Utbildningsregistret, Statistiska centralbyrån ÖPPNA JÄMFÖRELSER JÄMLIK VÅRD

44 Läkemedelsbehandlingar I detta avsnitt redovisas indikatorer om läkemedelsbehandlingar. Indikatorn om antipsykotisk läkemedelsbehandling är inte tidigare publicerad. Samtliga indikatorer baseras helt eller delvis på information från läkemedelsregistret som består av samtliga uthämtade recept i landet. Läkemedel som administreras på andra sätt finns inte med. Indikatorerna mäter därmed inte nödvändigtvis förskrivningar. 11 Regelbunden behandling med sömnmedel eller lugnande medel Bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel är godkända för kortvarig behandling av sjukliga ångesttillstånd och tillfälliga sömnstörningar. De används också för att behandla lindrigare former av oro och ångest. Bensodiazepiner kan ge biverkningar, speciellt vid hög konsumtion och långtidsbruk. Den kognitiva förmågan påverkas och medlen kan verka aggressivitetshöjande. De kan även framkalla beroende och missbruk och är narkotikaklassade. Det är viktigt att inte förskriva dessa läkemedel under längre perioder utan noggrant övervägande. Indikatorn redovisar antalet regelbundna användare av bensodiazepiner och bensodiazepinliknande läkemedel i åldrarna år per invånare. Regelbundna användare definieras som personer som i genomsnitt konsumerar minst en halv definierad dygnsdos (DDD) per dag under ett år. Det finns dock inte någon befolkningsrelaterad optimal nivå klarlagd. Inga förändringar kan ses nationellt över tid. Det finns tydliga könsskillnader i regelbunden användning av lugnande medel och sömnmedel, men även stora skillnader mellan landstingen. Att det finns skillnader i den regelbundna användningen, både vad gäller landsting och utbildningsnivå har troligen flera orsaker. Dels att den psykiska ohälsan är ojämlikt fördelad men också att det finns tydliga praxisskillnader mellan landsting i hur man förskriver läkemedlen. Variationen mellan landstingen förändras inte nämnvärt. En mycket tydlig skillnad utifrån utbildningsnivå ses, särskild tydlig för kvinnor. Kvinnor med kort utbildning använder betydligt mer lugnande medel regelbundet än kvinnor med högre utbildning och män generellt gör. 44 ÖPPNA JÄMFÖRESLER JÄMLIK VÅRD 2013

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3 Nationella riktlinjer Utvärdering 2015 Diabetesvård Landstingsprofiler Bilaga 3 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 2 Indikatorbeskrivningar 2 Innehåll Innehåll 3 Indikatorbeskrivningar 5 Självmord och dödsfall med oklart uppsåt

Läs mer

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019 Med örat mot marken Agenda Angreppssätt och utgångspunkter Resultat Fortsatt utveckling

Läs mer

Utfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012

Utfall Västra Götaland - överenskommelsen Undvikbar slutenvård - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012 Utfall Västra Götaland - överenskommelsen 2013 - - Återinskrivningar inom 30 dagar april-sep 2013 jämfört med april-sep 2012 Återinskrivningar 30 dagar Kommentar VGR: Månadsrapportering till SKL tom sep

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede

Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Utvärdering palliativ vård i livets slutskede Om utvärderingen Utifrån rekommendationerna i Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede från 2013. Arbetet har bedrivits

Läs mer

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014

Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar 2014 Diagrambilaga Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data:

SJÄLVMORD I SVERIGE. Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman. Data: Nationellt centrum för suicidforskning och prevention () SJÄLVMORD I SVERIGE Data: 1980-2016 Författare: Guo-Xin Jiang, Gergö Hadlaczky, Danuta Wasserman 1 Självmord i Sverige Data: 1980-2016 Innehåll

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017 Tertialrapport 3 om anmälan från enskild och lex Sarah inom Socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar ett Västra Götalandsperspektiv Sammanställd 2015-12-15 av Bill Hesselmar Förklaring till bättre eller sämre än riket Sammanställningen

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild och lex Sarah inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 3 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar juli 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016

Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Tertialrapport 2 om anmälan från enskild till IVO och lex Sarah inom socialtjänsten 2016 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015

Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Öppna jämförelser av missbruksoch beroendevården 2015 Åtta nya indikatorer baserade på registerdata Resultat för 8 nya registerbaserade indikatorer Presentationen avser indikatorer om läkemedelsuttag,

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah-anmälningar inom socialtjänsten 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Nationella indikatorer för f r God vårdv Nationella indikatorer för f r God vårdv Birgitta Lindelius Enheten för öppna jämförelser Avdelningen för statistik och utvärdering birgitta.lindelius@socialstyrelsen.se Nationella indikatorer för f r

Läs mer

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN BEFOLKNINGSUNDERSÖKNING 2014 Vårdbarometern BEFOLKNINGENS ATTITYDER TILL, KUNSKAPER OM OCH FÖRVÄNTNINGAR PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar juni 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS)

Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS) Uppföljning av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården 2018 delredovisning av regeringsuppdrag (S2017/07302/RS) Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013

Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Statistik om psykiatrisk tvångsvårdenligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT), år 2013 Avdelningen för statistik och jämförelser Sanna Tiikkaja Herman Holm Diarienr. 44123/2014 Psykiatrisk tvångsvård

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter juli 214 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter mars 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att

Läs mer

Skador i vården utveckling

Skador i vården utveckling MARKÖRBASERAD JOURNALGRANSKNING Skador i vården utveckling - REGIONAL OCH LANDSTINGSNIVÅ Skador i vården utveckling - 1 Skador i vården utveckling - Förord De nationella resultaten av den markörbaserade

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter november 2014 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod

Läs mer

Psykiatrisk vård. 91 Självmord i befolkningen

Psykiatrisk vård. 91 Självmord i befolkningen Förra årets redovisning hade fem års mätperiod och baserades därmed på flera fall. Fördelarna med att visa aktuella resultat överväger dock, särskilt som detta är en processindikator som bör vara påverkbar

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 3 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

En primär angelägenhet

En primär angelägenhet En primär angelägenhet Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum Uppsala 6 november 2017 webbseminarium Vårdanalys har analyserat förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar

Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt (SVEA) Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Sammanhållen Vård genom Enhetliga Arbetssätt () Introduktion till samverkansmått för husläkarmottagningar Innehåll Kort information om samverkansmåtten Viktigt att känna till om samverkansmåtten Guide

Läs mer

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013

Förskrivning av centralstimulantia vid adhd. Utvecklingen från 2006 till 2013 Förskrivning av centralstimulantia vid adhd Utvecklingen från 2006 till 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du

Läs mer

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät

Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Landstingens och SKL:s nationella patientenkät Resultat från Institutet för kvalitetsindikatorer Patientupplevd kvalitet läkar- och sjuksköterskebesök vid vårdcentraler Resultat för privata och offentliga

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting Innehåll, flikar: 1. Tabell: 11 indikatorer efter utbildningslängd på länsnivå 2. Profildiagram: landsting

Läs mer

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg

Strategi för hälsa. Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Strategi för hälsa Skola Hälso- och sjukvård Socialtjänst Vård och omsorg Visste du att Fyra i varje klass av en årskull hamnar i utanförskap. Fem i varje klass saknade behörighet till gymnasieskolan 2015/2016.

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis

Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Nationella riktlinjer för vård vid psoriasis Bilaga Underlag för att bedöma ekonomiska och organisatoriska konsekvenser urval av övriga rekommendationer. Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen.

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Utvecklingen i riket och länen

Utvecklingen i riket och länen Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 19-- Sid 1 Januari 19 Vägen till 9, Sid Januari 19 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller

Läs mer

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri

Uppföljning av tvångsvård - område psykiatri Uppföljning av tvångsvård - område 2013-2015 Områdesstab 2(23) Innehållsförteckning 1 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Tvångsvårdade i förhållande till befolkning 4 1.3 Vårdtillfällen 6 1.4 Kvinnor och män i sluten

Läs mer

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 2016 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter september 216 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012

Hälsoutvecklingen utmanar. Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Hälsoutvecklingen utmanar Johan Hallberg, Falun, 15 oktober 2012 Framtidens patient oavsett vårdbehov Har makt och starkare ställning Är aktiv, påläst och delaktig Efterfrågar e-hälsotjänster för ökad

Läs mer

Utvecklingen i riket och länen

Utvecklingen i riket och länen Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Utvecklingen i riket och länen Redovisning 1--17 Sid 1 November 1 Vägen till 9, Sid November 1 Vägen till 9, Vägen till ett sjukpenningtal på 9, Presentation innehåller

Läs mer

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården

befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården befolkningsundersökning 2013 Vårdbarometern Befolkningens attityder till, kunskaper om och förväntningar på hälso- och sjukvården Upplysningar om innehållet: Sofia Tullberg, sofia.tullberg@skl.se Sveriges

Läs mer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård. Övergripande indikatorer

Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård. Övergripande indikatorer Öppna jämförelser 2015 Hälso- och sjukvård Övergripande indikatorer Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs

Läs mer

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys Agenda 1. Vilka behov av information har brukare? 2. Kan ÖJ/Äldreguiden tillgodose det? 3.

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat

Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Trender och variation mellan landsting könsuppdelat Öppna jämförelser 14. Hälso- och sjukvård: Del 1. Övergripande indikatorer Del 2. Indikatorer om sjukdomar och behandlingar Cancersjukvård 15-4-14 Inledning

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015

Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 2015 Resultat överbeläggningar och utlokaliserade patienter december 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Maria inom hälsooch sjukvården 2017 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården

Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Regeringsuppdrag om utvecklad nationell uppföljning av hälso- och sjukvården Kristina Bränd Persson Statistik och Jämförelser Socialstyrelsen Agenda Uppdraget från regeringen Tolkning av uppdraget Socialstyrelsens

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2 Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede Indikatorer Bilaga 2 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer