Folkhälsorapport lsorapport 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsorapport lsorapport 2009"

Transkript

1 Folkhälsorapport lsorapport 29 Presentation för f r Nätverken N Hälsa och demokrati Uppdrag HälsaH Inger Heimerson

2 Innehåll 1. Folkhälsan i översikt 2. Barns hälsa 3. Ungdomars hälsa 4. Hälsa i förvärvsarbetande åldrar 5. Äldres hälsa 6. Psykosociala påfrestningar och stressrelaterade besvär 7. Övervikt, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes 8. Matvanor och fysisk aktivitet 9. Sexuell och reproduktiv hälsa 1. Tobaksvanor och tobaksrelaterade besvär 11. Hälsokonsekvenser av alkohol och narkotikamissbruk 12. Våld 13. Migration 14. Allergi 15. Infektioner 16. Tandhälsa 17. Hörsel och syn 18. Läkemedel

3 Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

4 Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

5 Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

6 Folkhälsorapport 29 Barns hälsa

7 Folkhälsorapport 29 Ungdom

8 Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

9 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa

10 Relativ överdödlighet dlighet bland mänm Kvot 3,5 3, 2,5 2, 1,5 1,,5, Ålder Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

11 Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

12 Folkhälsorapport 29 Övervikt, hjärt-kärl, diabetes

13 Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

14 Folkhälsorapport 29 Tobak

15 Folkhälsorapport 29 Tobak

16 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa

17 Barns hälsa h

18 Barns fysiska hälsa h är r god Spädbarnsdödligheten och barnadödligheten bland de lägsta i världen. Dödligheten i olycksfall är låg i ett internationellt perspektiv...men det har blivit vanligare att spädbarn vårdas på grund av olycksfall och våld, samt att åringar skadas svårt i moped och mcolyckor.

19 Folkhälsorapport 29 Ungdom

20 Sociala skillnader i hälsa h finns redan i fosterlivet: RR för f r Barn till kvinna med låg l g disponibel inkomst jämfj mfört med högh Död dagar Död 7-28 dagar Död -6 dagar Dödfödd 1 1,5 1,1 1,15 1,2 1,25 1,3 1,35 1,4 1,45 RR

21 RR för f r Sjukhusvård för f r olyckor -14 år 3 2,5 2 1,5 1 Grundskola Gymnasium Post-gymnasial,5 Storstadsregion Andra städer Glesbygd och mindre tärorter

22 Folkhälsorapport 29 Barns hälsa

23 Folkhälsorapport 29 Barns hälsa

24 Slutsatser - Barn barns fysiska hälsa är god i Sverige Självrapporterade besvär är vanligare bland 15 åringar i Sverige jämfört med de flesta EU-länder Sociala skillnader i hälsa finns redan på fosterstadiet och i barndomen

25 Ungdomars HälsaH

26 Ängslan, oro eller ångest Procent 35 Kvinnor Procent 35 Män Källa: ULF-undersökningarna, SCB

27 Ängslan, oro eller ångest Procent Kvinnor Procent år år Män Källa: ULF-undersökningarna, SCB

28 Procent Ängslan, oro eller ångest Kvinnor Procent år år år Män Källa: ULF-undersökningarna, SCB

29 Procent 35 Ängslan, oro eller ångest Kvinnor Procent år år år år Män Källa: ULF-undersökningarna, SCB

30 Psykiatrisk sjukhusvård Antal per 1 Kvinnor Antal per 1 Män år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

31 Psykiatrisk sjukhusvård i åldern år Antal per Kvinnor Ångest Antal per Män 1 5 Depression 1 5 Psykoser Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

32 Självmord Antal per 1 Kvinnor Antal per 1 Män år år år år 65+ år Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

33 Självmordsf lvmordsförsök k och andra självtillfogade skador Antal per Kvinnor Antal per Män år år år 65+ år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

34 Folkhälsorapport 29 Ungdom

35 Folkhälsorapport 29 Ungdom

36 Folkhälsorapport 29 Ungdom

37 Folkhälsorapport 29 Ungdom

38 Slutsatser Fler upplever oro och ångest Fler vårdas för depressioner och ångest Självtillfogade skador ökar Självmorden minskar inte Något ökad dödlighet i trafikolyckor och av alkoholmissbruk Fler vårdas för alkohol- och narkotikamissbruk Ungdomar har haft en sämre hälsoutveckling än andra åldersgrupper

39 Hälsa i förvf rvärvsaktiv rvsaktiv ålder

40 Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

41 Folkhälsorapport 29 Folkhälsan i översikt

42 Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

43 Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

44 Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

45 Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

46 Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

47 Folkhälsorapport 29 Psykosociala påfrestningar

48 Folkhälsorapport 29 Psykosociala påfrestningar

49 Folkhälsorapport 29 Hälsa i förvärvsaktiv ålder

50 Dött i cancer Antal döda år år Livmoder år och år Äggstock Prostata 1 25 Bröst år Övriga icke könsspec ifika Lunga Kvinnor Män Kvinnor Män Tjockoch ändtarm Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

51 Död d i cancer och hjärt rt- och kärlsjukdomark år Antal per 1 5 Kvinnor Antal per 1 5 Män år Hjärt- och kärlsjukdomar Cancer Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

52 Slutsatser - förvärvsarbetande rvsarbetande åldrar sociala skillnader har ökat, t.ex. i dödlighet och självskattad hälsa värk och psykisk ohälsa har ökade kraftigt under senare delen av 199-talet och har därefter minskat något andelen som upplever sitt arbete som jäktigt och stressigt har ändrats på ungefär samma sätt och det har också sjukfrånvaron.

53 Äldres hälsah

54 1,6 miljoner en heterogen grupp Fler - medellivslängden ökar Friskare i många avseenden den tredje åldern Förr eller senare behöver de flesta vård och omsorg den fjärde åldern

55 Återstående ende medellivslängd Antal år 2 Vid 65 års ålder 15 1 Kvinnor Män 5 Vid 8 års ålder

56 Allmänt hälsotillsth lsotillstånd Procent Kvinnor Procent Män Gott: år Gott: år Gott: 85+ år Dåligt: år Dåligt: år Dåligt: 85+ år Källa: ULF / SCB

57 Långvarig sjukdom Procent 1 Kvinnor Procent 1 Män år år 85+ år Källa: ULF / SCB

58 Hindrande långvarig l sjukdom Procent Kvinnor Procent Män år år 85+ år Källa: ULF / SCB

59 Nedsatt rörelsefr relseförmåga Procent Kvinnor Procent Män 1 1 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa år år 85+ år Källa: ULF/SCB

60 Psykofarmaka Procent Kvinnor Procent Män 5 5 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa Neuroleptika Antidepressiva Lugnande medel Källa: Läkemedelsregistret, Socialstyrelsen år Sömnmedel Neuroleptika Antidepressiva Lugnande medel Sömnmedel

61 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa

62 Höftfrakturer Antal Kvinnor Antal Män 6 6 Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa år Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen år 85+ år

63 Hjärtinfarkt Antal 8 Kvinnor Antal 8 Män Ålder Källor: Patientregistret och dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

64 Cancer bland äldre 65+ Antal per Insjuknande, kvinnor 2 Insjuknande, män Dödlighet, kvinnor 5 Dödlighet, män Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen

65 Prostatacancer bland män m n 65+ Antal per Insjuknande Dödlighet Källa: Cancerregistret, Socialstyrelsen

66 Många äldre lever ett aktivt liv

67 Får r hon någon n hjälp?

68 Hemtjänst och särskilt s boende Antal 6 5 Hemtjänsttagare i ordinärt boende Folkhälsorapport 29 Äldres hälsa Personer 8+ år Personer i särskilt boende Totalt hjälptagare

69 Slutsatser - Äldre De äldre lever längre och är i flera avseenden friskare och aktivare än tidigare generationer Fler rapporterar sjukdomar, men färre hindrande sjukdomar De flesta behöver hjälp de sista åren är den hjälp som finns tillräcklig och anpassad till de äldres behov? Kvinnor är oftare än män ensamstående när de blir gamla och behöver hjälp

70 Folkhälsorapport 29 kan laddas ner från: Socialstyrelsens webbplats eller beställas från: Socialstyrelsens beställningsservice, Stockholm. Fax , e-post: Webbutik:

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Folkhälsorapport 2009

Folkhälsorapport 2009 Folkhälsorapport 29 ISBN 978-91-97865-8-9 Artikelnr 29-126-71 Omslag Socialstyrelsen/Fhebe Hjälm Foto Matton Sättning Edita Västra Aros Tryck Edita Västra Aros, Västerås, mars 29 Förord Folkhälsorapport

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram 2 Innehåll Indikatorer 5 Depression och ångestsyndrom vårdens processer och resultat

Läs mer

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta

Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Datakällor och definitioner Statistikverktyget- Folkhälsa på karta Följande dokument redovisar datakällor och definitioner för indikatorerna i Statistikverktyget på Folkhälsa på karta. Samtliga indikatorer

Läs mer

Folkhälsan i översikt

Folkhälsan i översikt 1 Folkhälsan i översikt Svenska mäns medellivslängd bland de högsta i världen Medellivslängden är ett av de mest använda måtten på hur folkhälsan utvecklas och det används ofta när man jämför olika länder.

Läs mer

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten

Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur ser det ut i Sverige i dag? Johan Carlson, generaldirektör Folkhälsomyndigheten Skillnader i folkhälsa hur kan vi förklara hälsoklyftorna? Medellivslängden år Sid 2. Sjukdomsutfall

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av?

Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av? Vilka nationella register kan Malmö ha nytta av Måns Rosén SBU Tidigare chef EpC, SoS Utredare för översynen av kvalitetsregister Hälsodataregister en unik konkurrensfördel i folkhälsoforskning Unika personnummer

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Hälsa i förvärvsaktiv ålder

Hälsa i förvärvsaktiv ålder 4 Hälsa i förvärvsaktiv ålder Sammanfattning I detta kapitel beskrivs hälsan i åldersgruppen 2 64 år där de flesta människor är förvärvsarbetande. De förvärvsaktiva åldrarna sträcker sig över en lång period

Läs mer

Äldrerapport Levnadsvanor, livsvillkor och hälsa bland äldre personer i Gävleborgs län

Äldrerapport Levnadsvanor, livsvillkor och hälsa bland äldre personer i Gävleborgs län Äldrerapport 213 Levnadsvanor, livsvillkor och hälsa bland äldre personer i Gävleborgs län Katarina Lundin, utredare Samhällsmedicin Gävleborg Rapport 213:3 Levnadsvanor, livsvillkor och hälsa - bland

Läs mer

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018 Län Norrbotten År: 2018 Jämförelser mellan län och riket åldern 16-84 år samt mellan män och kvinnor Skillnader större eller lika med ca. +/-2 är "verkliga" (statistiskt

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och

Läs mer

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt

Läs mer

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras

Läs mer

Ohälsa vad är påverkbart?

Ohälsa vad är påverkbart? Ohälsa vad är påverkbart? Dialogkonferens i Lund 14 oktober 2009 Ylva Arnhof, projektledare Magnus Wimmercranz, utredare www.fhi.se\funktionsnedsattning Viktiga resultat Att så många har en funktionsnedsättning

Läs mer

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter

Årsrapport folkhälsa Divisionernas årsrapporter Årsrapport folkhälsa 2016 Ny typ av folkhälsorapportering Eftersom hälsa och dess bestämningsfaktorer är långsamt rörliga mått har beslutats att större hälsobokslut för Norrbotten skall publiceras vart

Läs mer

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att stärka äldre personers psykiska hälsa Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete

Läs mer

Äldres hälsa. Äldres hälsa. Sammanfattning

Äldres hälsa. Äldres hälsa. Sammanfattning 5 Äldres hälsa Sammanfattning Över 17 procent av Sveriges befolkning, eller ungefär 1,6 miljoner människor, är 65 år eller äldre. De äldres andel i befolkningen har ökat i mer än ett sekel och beräknas

Läs mer

REGION NORRBOTTEN. Hälsobokslut [Ange dokumentets underrubrik] Åsa Rosendahl

REGION NORRBOTTEN. Hälsobokslut [Ange dokumentets underrubrik] Åsa Rosendahl REGION NORRBOTTEN Hälsobokslut 2018 [Ange dokumentets underrubrik] Åsa Rosendahl [Skriv sammanfattningen av dokumentet här. Det är vanligtvis en kort sammanfattning av innehållet i dokumentet. Skriv sammanfattningen

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, Gunilla Benner Forsberg Datum: Diarienummer: Bilaga 8. Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stockholms läns analyser 2016 Personer över 65 år med psykisk ohälsa/som riskerar att få psykisk ohälsa 2016-10-20 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Bilaga 2 Data från hälsosamtal

Bilaga 2 Data från hälsosamtal Data från hälsosamtal 2012-2015 I denna bilaga redovisas mer utförliga tabeller med rådata som stått till grund till de figurer och tabeller som redovisas i rapporten: Så mår östgötarna Rapport utifrån

Läs mer

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige?

Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Finns det skillnader i läkemedelsanvändning mellan utrikes födda och personer födda i Sverige? Sofie Gustafsson, Lunds universitet Thomas Eriksson, Lunds universitet Bakgrund god hälsa och en vård på lika

Läs mer

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Patientperspektivet INDIKATORER HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Styr- och ledningsperspektivet Medarbetarperspektivet 2016-09-22 Sofia Dahlin, ST-läkare i Socialmedicin, Region Östergötland HFS-nätverkets

Läs mer

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar

Läs mer

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet

Läs mer

Ungdomars hälsa. Ungdomars hälsa. Sammanfattning

Ungdomars hälsa. Ungdomars hälsa. Sammanfattning 3 Ungdomars hälsa Sammanfattning I detta kapitel beskrivs folkhälsans utveckling i åldersgruppen 16 24 år, en ålder då unga människor befinner sig i brytningstiden mellan barndom och vuxenliv. I kapitlet

Läs mer

Edita Västra Aros AB Edita Västra Aros AB, Västerås, mars 2010

Edita Västra Aros AB Edita Västra Aros AB, Västerås, mars 2010 Lägesrapport 21 Folkhälsa Hälso- och sjukvård Individ- och familjeomsorg Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Vård och omsorg om äldre Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa I ett sammanhang Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom Psykisk hälsa Psykisk ohälsa 1 Ingen hälsa utan psykiska hälsa (World Federation on Mental Health) För den enskilde är psykisk hälsa

Läs mer

Prevention och behandling vid

Prevention och behandling vid Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Johannes Dock Folkhälsoplanerare Johannes.dock@rvn.se https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2018/2018-6-24 Ohälsosamma levnadsvanor är vanliga

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se

De odödliga. Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se De odödliga Jan Schyllander Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) jan.schyllander@msb.se Skadebild och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Studien genomfördes av MSB och Karlstads

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden YTTRANDE 1(3) 2013-03-07 LJ 2012/497 Landstingsfullmäktige Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden I en motion till landstingsfullmäktige yrkar Kristina Winberg, sverigedemokraterna

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre

Öppna jämförelser Gävleborg. Vård och omsorg om äldre Öppna jämförelser Gävleborg Vård och omsorg om äldre Inledning Öppna jämförelser om vård och omsorg om äldre är ett samarbete mellan Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sammanställningen

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? En undersökning om hälsa och livsvillkor i Jönköpings län och Marit Eriksson Folkhälsoavdelningen Landstinget i Jönköpings län Disposition Bakgrund, syfte och metod Svarsfrekvens

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Behövs alla dessa läkemedell

Behövs alla dessa läkemedell Behövs alla dessa läkemedell kemedel? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ordförande rande Läkemedelskommitten i Västra V Götaland Fler äldre behandlas med läkemedel l (DDD/1000 inv >65 år)

Läs mer

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011

Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor Västra Götaland 2011 - inklusive hälso- och sjukvårdsnämndsprofiler vgregion.se/folkhalsoenkaten Om Hälsa på lika villkor Nationell enkätundersökning

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010

Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010 Ingrid Schmidt och Karin Flyckt, 16 november 2010 Socialtjänst och sjukvård i Sverige 290 kommuner- äldreomsorg, socialtjänst, 21 landsting- primärvård, specialiserad vård etc. Socialstyrelsen- nationell

Läs mer

Hälsoutmaningar i Norrbotten

Hälsoutmaningar i Norrbotten 1 Hälsoutmaningar i Norrbotten Norrbottningen dör tidigare än riket och är sjukare Minska hjärt- och kärlsjukdomar Bättre matvanor Minska stillasittande Öka fysisk aktivitet Minska rökning i kommunerna

Läs mer

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519

Sammanställning av öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 2019-03-14 Karolina Nygren Utvecklingsledare 08 124 57 236 Karolina.Nygren@ekero.se Sammanställning av öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre Dnr SN19/61-519 Bakgrund Varje år presenterar Socialstyrelsen

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Psykisk ohälsa bland unga. Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Psykisk ohälsa bland unga Underlagsrapport till Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna

De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna De odödliga Skador och säkerhetsarbete bland ungdomar och yngre vuxna Ragnar Andersson, Staffan Janson, Diana Stark Ekman, Karlstads universitet Jan Schyllander, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

Folkhälsorapport 2015. 2015-09-03 Växjö kommun Jörgen Gustavsson Blommendahl

Folkhälsorapport 2015. 2015-09-03 Växjö kommun Jörgen Gustavsson Blommendahl Folkhälsorapport 2015 2015-09-03 Växjö kommun Jörgen Gustavsson Blommendahl Sammanfattning Folkhälsa är, till skillnad mot individens hälsa, ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det

Läs mer

Hälsan i Sörmland. Äldre

Hälsan i Sörmland. Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Förord FoU i Sörmland presenterar här kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärds-förhållanden bland äldre. Dessa ger en översiktlig beskrivning av äldre i Södermanlands läns

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Folkhälsodata Faktablad Gotland

Folkhälsodata Faktablad Gotland Folkhälsodata Faktablad 2015 Gotland Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2015 Länet Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 836 90-94 28 555 28 836 90-94 28 555 4 920 051 90-94

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Så skapar vi god hälsa för alla! Välkommen till lansering av Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Så skapar vi god hälsa för alla! Välkommen till lansering av Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Så skapar vi god hälsa för alla! Välkommen till lansering av Folkhälsopolicy 2017 2021 för Stockholms läns landsting 9.00-9.20 Välkommen 9.20-10.30 En panel reflekterar över, Hur kan regionplanering påverka

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? 1 Barn som anhöriga till patienter i vården- hur många är de? Rapport 1 från projektet Barn som anhöriga vid CHESS, Karolinska Institutet/Stockholms Universitet. 2013-06-01 Anders Hjern och Helio Adelino

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. / Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier

Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier 1 Vård för psykisk ohälsa inom primärvården: register studier Kyriaki Kosidou, MD, PhD Christina Dalman, MD PhD, professor Psykisk Hälsa, Centrum för Epidemiologi och Samhällsmedicin (CES) kyriaki.kosidou@sll.se

Läs mer

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa

Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa 2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de? Anders Hjern barnläkare, professor Att studera barns hälsa med hjälp av register De nordiska ländernas personnummer ger en unik möjligt att följa

Läs mer

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden Norrbottens resultat i Vården i siffror följer mönstret från tidigare år vilket belyser vikten av att fortsätta

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer