Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Transkript

1 Ojämlikhet i hälsa Sara Fritzell MPH, Med dr. Utredare Socialmedicin, Institutionen för folkhälsovetenskap, KI Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, SLL sara.fritzell@ki.se / sara.fritzell@sll.se

2 Denna presentation: Vad är den sociala gradienten i hälsa? Orsaker till ojämlikhet i hälsa och vård Socialt och ekonomiskt utsatta gruppers hälsa och vårdutnyttjande

3 Ojämlikhet - Sverige Kvinnor får mer sällan högspecialiserade behandlingar som hjärtdefibrillator eller pacemakrar (Socialstyrelsen 2011) Lågutbildade- och invandrarkvinnor lägre risk bröstcancer. Risken att dö dock högre (Moradi 2012) Kvinnor, lågutbildade, samt utlandsfödda är mer sårbara att förlora arbetet efter att ha vårdats för sjukdom i rörelseorganen (Falk, Burström, Nylén 2011) (även IHD) Högre nivåer av undvikbar dödlighet bland personer som vårdats för psykiatriska besvär (Björkenstam et al. 2013)

4 Klasskillnader i dödsorsaker bland män år (Erikson och Torssander 2008) 3 2,5 2 1,5 1 0,5 högre tjm mellan tjm lägre tjm kval arb rutin tjm okval arb 0 Alla orsaker Cancer Cirkulation Yttre orsaker

5 Expenditure ('000 SEK) Sjukvårdskostnader för vård under sista levnadsåret, efter inkomstkvintil (Stockholm 2001/2003) *Justerat för ålder, diagnos, antal vårddagar Income group (1 lowest) Källa: Hanratty et al 2007

6 Ojämlikhet i hälsa - definition Systematiska hälsoskillnader mellan olika grupper Länkar individers hälsa till de strukturer av social ojämlikhet som formar deras liv. (Graham 2004) Hälsoskillnader som är onödiga eller skulle kunna undgås, och som dessutom ses som orättvisa och orättfärdiga.. (Whitehead 1990, s 1)

7 Vad tänker du är den viktigaste orsaken till ojämlikhet i hälsa? Materiella faktorer och sämre livsvillkor? Psykosociala faktorer som stress över ekonomi eller arbete? Beteenderelaterade faktorer (levnadsvanor)?

8 Vad beror ojämlikhet i hälsa på? Materiella faktorer, sämre levnadsvillkor; brist på mat, bostad, rent vatten eller sjukvård tex. Psykosociala faktorer, stress över ekonomi eller arbete, skam Beteenderelaterade faktorer, riskbruk av alkohol, rökning, dålig kost, brist på motion Livsloppsperspektiv (Barker hypotesen) Tillgång till hälso- och sjukvård

9 Fundera! Kan ni tänka er några grupper som ofta är utsatta med avseende på hälsa, eller som inte kommer till vården i den utsträckning de behöver? Har ojämlikhet i hälsa någon betydelse för dig i din yrkesroll?

10 Jämförelse mellan olika grupper i befolkningen, FHE 2014, Stockholms län. Befolkningen Utrikes födda Ensamstående Arbetslösa Personer med Personer boende i mödrar unga vuxna sjuk/akt ers Storstadssatsningens områden år år år år år år Antal svarande Vård och ekonomiska resurser Avstått tandläkare 14,2 21,2 29,8 21,7 36,2 24,6 Avstått sjukvård 4,3 6,3 11,0 11,6 11,2 9,5 Avstått läkemedel 3,9 5,3 11,6 6,8 15,4 8,2 Hälsoutfall Långvarig begränsande sjukdom 18,7 21,4 23,5 22,6 89,4 25,8 Sämre än god självskattad hälsa 23,0 27,6 32,8 33,0 79,2 33,7 Nedsatt psykiskt välbefinnande 26,1 25,6 39,6 40,8 46,0 28,7

11 Bestämningsfaktorer för hälsa

12 Levnadsvanor och övervikt i Stockholms län*, FHE 2014, per utbildningsgrupp och kön Män Kvinnor Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Daglig rökning 18,4 10,7 5,8 14,9 12 4,9 Berusningsdrickande 32,4 30,1 25,5 18, ,2 Grönsaker minst 2 ggr/dag 19,7 18,9 27,7 26,4 30,9 43,9 Stillasittande 22,8 19,9 13,1 25,4 17,5 11,7 BMI >25 54,5 58, ,7 43,4 28,7 BMI> ,9 8,6 14,3 12,4 7,3 *åldersstandardiserade siffror

13

14 Andel_diabetiker Områdesskillnader - förekomst av diabetes i SLL (Läkemedelsregistret) 0,2 0,18 0,16 0,14 0,12 0,1 0,08 Utsatta områden 47 år 62 år 0,06 0,04 Övriga områden 0, Age Ålder pp_diabetes_utsatta_områden pp_diabetes_övrigasll

15 Varför är detta viktigt för personer som arbetar med vård och omsorg? Möter många utsatta människor i vården som är mer sårbara och har flera samtidiga problem Helhetsbild, respekt och värdighet gör skillnad Vården kan utjämna eller förstärka skillnader i hälsa

16 Sociala skillnader i sjukvårdsutnyttjande möjliga förklaringar Hälsofrämjande/ förebyggande insatser Ekonomi, kulturella faktorer, bemötande Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Tillgång till vård Utbud av vård Hälsoutfall Källa: Burström 2012

17 10000 kronors frågan: Hur nå dem som är svåra att nå? Tabell 1. Typer av aktiviteter genomförda vid vårdcentralerna i relation till målen Typ av hälsofrämjande aktivitet Motivationshöjning Förebyggande Fysisk aktivitet Hälsoinformation Ökad tillgänglighet Hälsodagar/öppet hus med hälsoinformation och provtagning (Wasa, Vårby, Rinkeby, Tensta, Jordbro, Husby Akalla) Uppmärksamhetsvecka: alkohol, diabetes, astma/kol, Inspirationsvecka med simhallen (Wasa, Vårby, Tensta) Hälsosamtal/hälsoinformation/ samtalsträff om hälsa (Vårby, Tensta, Rinkeby, Jordbro, Wasa) Promenadgrupp/Gå-grupp (Wasa, Vårby, Tensta, Rinkeby, Husby Akalla) X X X X X X X X X X X X X X X X X Rörelsegrupp med hälsoinformation (Wasa) X X X X X Utbildning/kompetenshöjning för personal (Husby Akalla, Rinkeby, Vårby, Wasa, Tensta) X X

18 Framgångsfaktorer i interventionen

19 Observerade effekter i befolkning och personal Befolkning Ökad tillgänglighet Snabbare upptäckt av ohälsa Ökad förståelse samband levnadsvanor och hälsa Ökad kunskap om egen hälsa Ökad fysisk aktivitet Minskad social isolering Kunskap om vårdens struktur Ökat förtroende för vården Personal Stärkt hälsofrämjande roll Arbeta strategiskt hälsofrämjande Utveckla hälsofrämjande och utåtriktade arbetssätt Förstärkt lärandeperspektiv Ökad arbetsglädje hos personalen Inspiration och engagemang Utökad samverkan med lokala aktörer Utökad samverkan med andra vårdcentraler

20 Take home message Socialt och ekonomiskt utsatta grupper har sämre hälsa men underkonsumerar vård Ohälsa följer en social gradient och beror på systematiska skillnader i livschanser, levnadsvillkor och livsstil Vi måste vara medvetna om ojämlikhet i hälsa, bara då kan vi göra något åt den.

21 Tack för uppmärksamheten!