Hälsan i Sörmland. Äldre

Transkript

1 Hälsan i Sörmland Äldre

2 Förord FoU i Sörmland presenterar här kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärds-förhållanden bland äldre. Dessa ger en översiktlig beskrivning av äldre i Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Ambitionen är att denna rapport skall uppdateras kontinuerligt för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från registerinformation och från de befolknings-undersökningar som Landstinget Sörmland gör, benämnda Liv & hälsa. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på landstingets hemsida (Liv & hälsa) Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket eller CDUST-regionen. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Hans-G. Eriksson och Lena Talman vid FoU i Sörmland. Carina Forsman Björkman Chef FOU i Sörmland 2

3 Innehållsförteckning Bakgrund...4 Material och metoder...4 Begreppsförklaringar...4 Diagrammen...4 Demografi...5 Befolkningsutveckling...5 Folkmängd...9 Åldersstruktur...1 Ålderspyramider...1 Utländsk bakgrund...11 Livsvillkor...12 Ekonomiska förutsättningar...12 Inkomst...12 Ekonomisk trygghet...13 Trygghet...14 Tillit...15 Hemtjänst och särskilt boende...16 Bemötandet från hemtjänstpersonalen...16 Riskförebyggande arbete...17 Fallskador...17 Levnadsvanor...18 Rökning...18 Alkohol...19 Motion...2 Hälsa...21 Självupplevd hälsa...21 Värk...22 Värk i skuldror, nacke eller axlar...22 Värk i rygg eller höfter...23 Värk i händer, armar, ben eller fötter...24 Psykiska besvär...25 Stress...25 Ängslan/oro...26 Sömnproblem...27 Tandhälsa...28 Sjuklighet och dödlighet...29 Hjärt-kärlsjukdomar...29 Döda i hjärtinfarkt...29 Cancersjukdomar...3 Psykisk ohälsa...31 Bilaga

4 Material och metoder Bakgrund Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet för dem som är 65 år eller äldre. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från landstingets enkätundersökningar (Liv & hälsa). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Folktandvården (Ftv), och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUSTregionen). I tabeller och figurer med resultat hämtade från denna undersökning görs därför jämförelser med CDUST istället för riket. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Liv & hälsa. Den är en urvalsundersökning (12 7 av länets drygt 2 invånare mellan 18 och 84 år har fått enkäten) Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Diagrammen I diagrammen över befolkningsutvecklingen är skalorna olika mellan de olika kommunerna beroende på att antalet invånare är så olika. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1. 4

5 Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och flyttningar. Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling s folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste 2 åren. Under 2-talet har befolkningen ökat i,,, och medan den har minskat i, och. Befolkningsutveckling -21 ( och )

6 och blir egna kommuner Södermanland Riket Källa: SCB

7 7 Andel (procent) 65 år och däröver -21 ( och )

8 Södermanland Sverige Källa: SCB

9 Folkmängd Vid årsskiftet 21/211 fanns drygt 27 invånare i Södermanland vilket utgör knappt tre procent av hela Sveriges befolkning. är länets klart största kommun med drygt 96 invånare och är minst med knappt 9 invånare. I riket, länet och alla kommuner utom, och är antalet kvinnor högre än antalet män. Folkmängden i Södermanland och Sverige Kvinnor Män Totalt Riket Källa: SCB Störst behov av vård och omvårdnad har den äldsta delen av befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. Andel (procent) äldre i Södermanland och Sverige Ålder och däröver Grupp K M Tot K M Tot K M Tot 1,3 1,3 1,3 6,7 4,8 5,8 2,6 16,9 18,8 13,3 13,5 13,4 7,6 6,8 7,2 25,1 22,3 23,7 11,4 12,3 11,8 5,8 4,7 5,3 2,8 18,5 19,6 1,9 1,6 1,7 8, 6,3 7,2 23,3 19,1 21,2 11,9 11,8 11,9 7,7 6,1 6,9 23,5 2, 21,8 14,9 14,2 14,5 9,2 7,6 8,4 28, 23,7 25,8 11,4 11,3 11,4 6,2 5, 5,6 21, 18, 19,5 11,6 12,8 12,2 5,1 4,6 4,8 19,8 18,8 19,3 12,3 13,3 12,8 7,4 5,9 6,6 23,8 21,2 22,5 11,3 11,4 11,4 7,1 5,5 6,3 22,2 18,8 2,5 Riket 1,1 9,8 1, 6,6 5, 5,8 2,3 16,6 18,5 Källa: SCB Vid årsskiftet 21/211 fanns i Södermanland invånare i åldern 65 år och däröver. Jämfört med Sverige som helhet är andelen två procentenheter större. Andelen är högst i och lägst i. I åldern 75 år och däröver har högst andel och lägst. I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 21 var den 2,8. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har, och med drygt tio procent, har den lägsta andelen med 7 procent. 9

10 Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över 2 år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. Ålderspyramider Åldersgrupperna år och 6-64 år är relativt stora, detta beroende på de stora födelsetalen åren runt 199 och på 4-talet, detta gäller för samtliga länets kommuner, se bilaga 1. I de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Sverige Källa: SCB, 21 1

11 Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Ungefär var femte sörmlänning ( personer) har utländsk bakgrund, lika stor andel som i Sverige som helhet. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, har nästan tre gånger så stor andel med utländsk bakgrund som. och har klart störst andel med utländsk bakgrund bland dem som är 65 år och däröver. Andel () med utländsk bakgrund År 21 Alla 65-27, 18,6 18,6 12,1 11,8 9,5 18, 1,1 13,7 8,4 18,8 18,9 13,9 11,1 14,1 13,1 9,8 8,5 19,3 13,3 Riket 19,1 11,7 Källa: SCB 11

12 Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är dock svårt att veta om det är de ekonomiska och sociala förhållandena i sig som orsakar ohälsa eller om det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland konstant stigit för varje år under 2-talet. Bland de äldre finns samma utveckling, dessutom något kraftigare. Medelinkomsten hos dem från 65 års ålder och uppåt varierar stort mellan kommunerna. I är medelinkomsten högst, medan den är lägst i. Skillnaden är drygt 5 kronor per år. Skillnaden mellan könen är ännu större. Totalt i länet har männen en medelinkomst som är drygt 8 kronor högre än kvinnornas. Motsvarande skillnad finns även på riksnivå. Sammanräknad förvärvsinkomst, medelinkomst för boende i Sverige hela året, 65 år eller äldre, i tusentals kronor, år CDUST Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst, medelvärde, 65 år eller äldre, 28. Kvinnor Män Totalt Riket Källa: SCB 12

13 Ekonomisk trygghet Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? Under våren 28 befann vi oss i slutet av en högkonjunktur. Detta har bidragit till att andelen med ekonomisk trygghet har ökat sedan undersökningen 24. Skillnaden mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydlig skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för befolkningen i stort, till exempel ensamstående kvinnor med barn, men omkring 95 av de äldre anger att de ej haft svårt att klara löpande utgifter. Andelen i är högre än i länet. Andel i åldern år som inte haft svårt att klara löpande utgifter under ett år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med ekonomisk trygghet, år, 28 Totalt Regionen 95 Källa: Liv & hälsa 28 13

14 Trygghet Andelen som känner sig otrygga (Svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredat?) är större i Södermanland jämfört med hela CDUST-regionen. Det är framför allt kvinnor, och särskilt de yngsta och de äldsta, som känner oro för att gå ut. Den klart största andelen otrygga finns i. I och är andelen som känner otrygghet utomhus mindre än länsgenomsnittet. Andel otrygga i åldern år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () otrygga, år, 28 Totalt Regionen 23 Källa: Liv & hälsa 28 14

15 Tillit Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området. Andelen som litar på människorna där de bor har generellt sett ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger runt 9 hos befolkningen i stort. Andelen med tillit ökar med stigande ålder och är runt 95 bland de äldre i hela Södermanland. Andel med tillit till människorna i bostadsområdet år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, år, 28 Totalt Regionen 96 Källa: Liv & hälsa 28 15

16 Hemtjänst och särskilt boende Äldres omdömen om hemtjänsten och särskilt boende har undersökts i en rikstäckande enkätundersökning av Socialstyrelsen som rapporterats i Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Undersökningen behandlar kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 21. Resultaten bygger på svar från c:a 61 personer med hemtjänst och 33 personer inom särskilt boende. Endast resultaten för hemtjänsten är tillräckligt många för att redovisas på kommunnivå i Södermanland. I särskilt boende har endast ett drygt 3-tal svarat i kommunerna,, och och det är alldeles för få för att dra några slutsatser av. Bemötandet från hemtjänstpersonalen Hemtjänstkunderna har fått frågan Hur nöjd är du med hur personalen bemöter dig? och poängsatt bemötandet på en 1-gradig skala där 1 är det högsta värdet där 8 poäng och däröver anses motsvara nöjd. Lägsta andelen nöjda i någon av Sveriges kommuner är 63 procent och högsta värdet är 93 procent. Rikets andel är 78 procent Högsta värdet i Södermanland har fått med 9 procent nöjda vilket ger plats 9 i Sverige och det lägsta har fått med 69 procent och plats 28 bland Sveriges 29 kommuner. Andel som är nöjda med bemötandet från hemtjänstpersonalen, Sverige Källa: Öppna jämförelser 21 Andel (procent) nöjda med bemötandet av hemtjänsten i kommunen, 21 Andel Rangordning Sverige 78 Källa: Öppna jämförelser 21 16

17 Riskförebyggande arbete Arbetet med att förebygga, utreda/bedöma och följa upp olika riskområden är en viktig del i en säker vård och omsorg för de äldre. Personer med sviktande hälsa och funktionshinder drabbas oftare av nutritionsproblem, fallskador och trycksår samt skador på grund av den omgivande miljön, vilket gör dessa områden till viktiga riskområden. Fallskador Fall är en av de vanligaste orsakerna till att äldre personer skadar sig. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser för individen i form av framförallt lidande och försämrad livskvalitet t.ex. svårigheter att röra sig, isolering och ökat beroende av andra. Höftfraktur är en vanlig fallrelaterad skada som medför höga kostnader. År 28 dog 54 personer 8 år och äldre till följd av fallolyckor. Exempel på förebyggande insatser är fysisk aktivitet och balansträning, riskbedömningar, läkemedelsgenomgångar och synundersökningar. Fallskador åren var vanligast i med 65 per 1 invånare 8 år och äldre. Lägst antal, 46 per 1 var det i och. Antalet fallskador per 1 invånare 8 år och äldre var något lägre i Södermanland än i Sverige i sin helhet, 55 respektive 58. Fallskador, antal per 1 invånare, 8 år och äldre, treårsgenomsnitt Sverige Källa: Öppna jämförelser 21- från Patientregistret Antal fallskador per 1 invånare, 8år och äldre, treårsgenomsnitt Antal Rangordning Sverige 58 Källa: Öppna jämförelser 21 17

18 Levnadsvanor Våra levnadsvanor har ett starkt samband med våra livsvillkor och vår sociala position. Levnadsvanorna är en del av vår livsstil och är en viktig del av vår identitet. De påverkas bland annat av kultur, traditioner och socioekonomisk tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar i sin tur vår hälsa. Rökning, alkoholkonsumtion, motionsvanor och övervikt är exempel på risk- och livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Rökning Rökning är en av västvärldens största hälsorisker och är därför en viktig variabel i hälsosammanhang. Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan. Andelen dagligrökare i Södermanland har sjunkit kraftigt under de senaste två decennierna. Enligt hälsoundersökningen 199 (HU-9) rökte nästan 29 medan motsvarande undersökning Liv & hälsa år 28 visar att drygt 13 röker. Gott och väl en halvering av andelen dagligrökare vilket ger stora hälsovinster. Rökningen bland dem i åldern 65+ har under samma tid minskat från 2 bland männen och 11 bland kvinnorna till 9 för båda könen. Värdena för och ligger högt, medan de ligger lågt i våra nordligaste kommuner. Andel dagligrökare år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () dagligrökare, år, 28 Totalt Regionen 8 Källa: Liv & hälsa 28 18

19 Alkohol Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 199-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer (främst i mun, svalg och matstrupen (möjligen ett indirekt samband med rökning)) är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder och bland dem i åldern år är det ungefär var tjugonde som berusar sig en gång per månad eller oftare. Högst andel som berusar sig en gång i månaden eller oftare, bland dem i åldersgruppen år, finns i vår undersökning i medan har en låg andel. Andel, i åldern år, som berusar sig minst en gång i månaden, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som berusar sig minst en gång i månaden, år, 28 Totalt Regionen 5 Källa: Liv & hälsa 28 19

20 Motion Under hela mänsklighetens historia har vi varit aktiva större delen av dagen. Vi är genetiskt anpassade till att vara fysiskt aktiva. Viktiga organ som hjärta, lungor, muskler, leder och nerver mår väl av och är byggda för fysisk aktivitet. Vår stillasittande livsstil medför ökande förekomst av vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Ökad fysisk aktivitet är ett sätt att motverka dessa. Genom regelbunden motion kan vi få kolesterolhalterna, blodtrycket, blodsockret och kroppsvikten att sjunka. Med måttlig motion i Liv & hälsa avses att Du promenerar, cyklar eller rör Dig på annat sätt minst 2 timmar i veckan. Andelen som motionerar minst 2 timmar per vecka utgör mer än 8 procent av länets invånare är högst i, och med 83 procent. Bland de äldre ligger i topp medan andelen är lägst i. Andel som motionerar minst 2 timmar per vecka, år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, år, 28 Totalt Regionen 78 Källa: Liv & hälsa 28 2

21 Hälsa Hälsan kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, de livsvillkor och de levnadsvanor vi har och lever under. Ju äldre vi blir, desto större är risken att vi blir sjuka. Risken ökar bland annat för att vi drabbas av de stora folksjukdomarna: hjärt- och kärlsjukdomar inklusive stroke, tumörsjukdomar, diabetes, rörelseorganens sjukdomar och grå starr (katarakt). Men risken är också större för andra, till synes banala, sjukdomstillstånd som lunginflammation och influensa. Vidare drabbar demenssjukdomar nästan uteslutande den äldre befolkningen. (Källa: Socialstyrelsens Hälsooch sjukvårdsrapport 29) Självupplevd hälsa Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Studier visar att livsvillkor och levnadsvanor i varierande grad påverkar den självupplevda hälsan. Andelen i Sörmland som uppger att de mår bra eller mycket bra är tre procentenheter högre år 28 jämfört med år 2. Andelen som uppger sig må dåligt eller mycket dåligt är sju procent vid båda tillfällena, vilket innebär att det är gruppen som uppger att de varken mår bra eller dåligt som har minskat. Inte oväntat sjunker andelen med bra eller mycket bra hälsotillstånd med stigande ålder. En något större andel män än kvinnor uppger sig må bra. I bor högst andel som anser sig må bra eller mycket bra och lägst andel finns i. Den skillnaden finns också i åldersgruppen från 65 år och uppåt. andel är dessutom signifikant högre än länets andel i denna undersökning. Skillnaden mellan könen är tydligare bland de äldre. En större andel av männen säger sig må bra eller mycket bra. På regional nivå är andelen för männen 61 procent att jämföra med 55 procent för kvinnorna. Andel med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, år, Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, år, 28 Totalt Regionen 58 Källa: Liv & hälsa 28 21

22 Värk Sjukdomar i rörelseorganen, framför allt ryggproblem, är en av de största orsakerna till att människor i Sverige får sjuk- och aktivitetsersättning eller är långtidssjukskrivna. Kvinnor har oftare besvär i rörelseorganen än män. (De vanligaste orsakerna till att människor beviljas sjuk- och aktivitetsersättning är värk i rörelseorganen och psykiska besvär enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 29.) Rörelseorganens sjukdomar kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. Det hälsoinriktade arbetet är av stor vikt, då till exempel fysisk aktivitet både förebygger och lindrar led- och muskelproblem. Kvinnorna har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. Speciellt sjunker andelen med besvär från nacke och axlar medan andelen med värk i extremiteterna ökar när man uppnår dessa åldrar. Värk i skuldror, nacke eller axlar Andelen som uppger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i skuldror nacke eller axlar under en tremånadersperiod har inte förändrats sedan år 2. Nära en tredjedel av dem från 65 år och uppåt har haft värk i skuldror, nacke eller axlar vid ett flertal tillfällen (21 procent) eller hela tiden (11 procent) de senaste tre månaderna. Andelen är högre bland kvinnorna (38 procent) än bland männen (26 procent). Andel med värk i skuldror, nacke eller axlar, år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med värk i skuldror, nacke eller axlar, år, 28 Totalt Regionen 32 Källa: Liv & hälsa 28 22

23 Värk i rygg eller höfter Det har inte skett någon förändring av andelen, som uppger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i rygg eller höfter under de tre senaste månaderna, sedan år 2. Mer än var tredje person i åldern 65 år och uppåt har haft värk i dessa delar av kroppen vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de senaste tre månaderna. Andelen är högre bland kvinnorna (41 procent) än bland männen (27 procent). Andel med värk i rygg eller höfter, år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med värk i rygg eller höfter, år, 28 Totalt Regionen 36 Källa: Liv & hälsa 28 23

24 Värk i händer, armar, ben eller fötter Det går inte att se någon skillnad mellan år 2 och 28 vad gäller andelen som anger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i händer, armar, ben, knän eller fötter under en tremånaders period. s äldre har högst andel med värk i händer, armar, ben, knän eller fötter, lägst andel återfinns i. Andelen är högre bland kvinnorna (45 procent) än bland männen (29 procent). Andel med värk i händer, armar, ben eller fötter, år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med värk i händer, armar, ben, knän eller fötter, år, 28 Totalt Regionen 38 Källa: Liv & hälsa 28 24

25 Psykiska besvär Psykisk ohälsa, i form av ängslan, oro, ångest eller sömnbesvär, har under 199-talet ökat. Fram till 2-talets mitt har ökningen fortsatt förutom när det gäller sömnbesvär (enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 29). Dessa ohälsoproblem är, tillsammans med rörelseorganens sjukdomar, de dominerande orsakerna till förtidspensionering och bidrar till den största sjukdomsbördan tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Här speglas psykisk ohälsa med stress, ängslan eller oro och sömnsvårigheter. Gemensamt för dessa tre variabler är att det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de är drabbade. Stress Begreppet stress används ibland som ett uttryck för psykisk ohälsa men stress i sig behöver inte vara något negativt. Skadlig blir stressen till exempel om en individ utsätts för den under en lång period och inte får tillfälle till återhämtning. Andelen i befolkningen som helhet, som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de tre senaste månaderna, är drygt 2 procent. Bland dem i åldern 65 år och däröver är andelen bara hälften så stor. I vår undersökning var andelen högst i och lägst i. Andelen är högre bland kvinnorna (13 procent) än bland männen (8 procent). Andel som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden under de senaste tre månaderna, år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under de senaste 3 månaderna, år, 28 Totalt Regionen 11 Källa: Liv & hälsa 28 25

26 Ängslan/oro Andelen med ängslan och oro är som lägst i åldrarna efter 65. I alla åldrar är andelen högre bland kvinnorna. Frågan i Liv & hälsa lyder Har Du under de senaste 3 månaderna upplevt något eller några av följande besvär eller symtom? Ängslan och oro. Den högsta andelen som känt sig ängsliga och oroliga vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under en tremånadersperiod återfinns i och. Den lägsta andelen återfinns i och. Skillnaden mellan könen är påtaglig, bland kvinnorna är det 15 procent som känt ängslan och oro, bland männen 7 procent. Andel som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under de senaste tre månaderna, år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under de senaste 3 månaderna, år, 28 Totalt Regionen 11 Källa: Liv & hälsa 28 26

27 Sömnproblem Mer än 2 procent av befolkningen i åldern år uppger att de haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de senaste tre månaderna. I Södermanland är det elva procentenheter fler kvinnor än män som upplever att de har sömnproblem. Bland de äldre är skillnaden mellan könen ännu något större. Bland de äldre anger ungefär var fjärde person att de haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under de senaste tre månaderna. Skillnaden mellan könen är stor. Bland kvinnorna är det 3 procent som haft sömnproblem, bland männen 14 procent. Andel som haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under de senaste tre månaderna, år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under de tre senaste månaderna, år, 28 Totalt Regionen 24 Källa: Liv & hälsa 28 27

28 Tandhälsa Tandhälsan har under de senaste 3 åren blivit mycket bättre i Sverige, allra mest har tandhälsan bland äldre förbättrats. Två av tre bland dem i åldern år anger, att deras tandhälsa är bra eller mycket bra. Fortfarande är det stora socioekonomiska skillnader och personer med utländsk bakgrund har sämre tandhälsa än andra. Andelen med bra tandhälsa bland dem i åldrarna 65 år och däröver är mycket jämnt fördelad mellan kommunerna. Inte heller finns det någon könsskillnad Andel med bra eller mycket bra tandhälsa, år, CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med bra eller mycket bra tandhälsa, år, 28 Totalt Regionen 67 Källa: Liv & hälsa 28 28

29 Hjärt-kärlsjukdomar Sjuklighet och dödlighet Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ungefär 41 av kvinnorna och 4 av männen hade en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak år 29 enligt Socialstyrelsens rapport Dödsorsaker 29. Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt köns- och åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 1 invånare sjönk under åren med i genomsnitt 1 2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 21 ökade den uppmätta incidensen men var år 24 tillbaka på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes. Därefter har minskningen fortsatt. Hjärtinfarktincidensen i Södermanland per 1 i åldern 65- år Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen Döda i hjärtinfarkt Andelen som dör efter att ha fått hjärtinfarkt sjunker också snabbt. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på 14 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i slutet av 198-talet. Samma goda utveckling vad gäller minskning av insjuknande och död i hjärtinfarkt som sker i riket sker också i Södermanland. Döda i hjärtinfarkt i Södermanland per 1 i åldern 65- år Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen 29

30 Cancersjukdomar Tumörer utgör den näst vanligaste dödsorsaken med 23 av dödsfallen bland kvinnorna och 27 bland männen enligt Dödsorsaker 29. Lungcancer har gått om bröstcancer som den vanligaste cancerformen bland dödsorsaker för kvinnor. Kvinnornas dödstal i lungcancer visar en ökning på 81 från 1987 till 27. Detta sker i takt med att de efter många års rökande kommer upp i övre medelåldern (De flesta som drabbas är 6 år eller äldre.). Prostatacancer är den vanligaste cancerformen bland männen. Cancer är den grupp av sjukdomar som vi har mest systematisk kunskap om. Detta beroende på att insjuknande i cancer har registrerats sedan Sjukdomen blir allt vanligare, samtidigt som prognosen för de insjuknade generellt sett blir allt bättre. En anledning till att sjukdomen ökar är att andelen äldre i befolkningen stiger, samt att antalet invånare i Södermanland har ökat under perioden. Cancerincidensen i Södermanland i åldern 65- år Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen 3

31 Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa tillhör de stora folksjukdomarna. Med begreppet avses allt från psykiska sjukdomar som till exempel psykos och depression, till lättare psykiska problem som oro, ångest och sömnproblem. De medför ibland omfattande sociala och ekonomiska konsekvenser för individen. Dessutom utgör de en stor belastning på sjukvård, socialtjänst och sjukförsäkring. Omkring 1,5 av befolkningen har allvarliga psykiska störningar i form av psykoser, varav en tredjedel utgörs av sjukdomen schizofreni. Förekomsten av demens bland personer från 65 år och uppåt beräknas utgöra 7. Förekomsten av psykiska sjukdomar totalt i befolkningen är svår att uppskatta. Konsumtionen av slutenvård för dessa sjukdomar minskade i Sverige i början av 2-talet men har därefter ökat. I Södermanland är det svårt att se dessa trender. Antal vårdtillfällen i slutenvård för psykiska sjukdomar i Södermanland per 1 i åldern 65- år Män Kvinnor Källa: Socialstyrelsen 31

32 Bilaga 1 Ålderspyramider 21 32

33 Södermanland Sverige Källa: SCB 33