Hälsan i Södermanland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan i Södermanland"

Transkript

1 Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 11221

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten rätt... 5 Demografi... 6 Befolkningsutveckling...6 Folkmängd... 8 Födelsenetto... 8 Åldersstruktur... 8 Ålderspyramider... 9 Andel yngre... 9 Andel äldre... 1 Utländsk bakgrund... 1 Pendling... 1 Livsvillkor Utbildningsnivå Personaltäthet i förskola/skola Förskola Skola Arbetsliv Trivs på arbetsplatsen Arbetslösa Försörjningsmått Ekonomiska förutsättningar Inkomst Ekonomisk trygghet bland vuxna Ekonomisk utsatthet bland barn Trygghet... Anmälda brott Valdeltagande Politiskt deltagande bland unga Dödlighet, sjuklighet Hjärt-kärlsjukdomar Döda i hjärtinfarkt Cancersjukdomar Psykisk ohälsa Levnadsvanor Rökning Alkohol Motion

4 Hälsa Självupplevd hälsa Värk Värk i skuldror, nacke eller axlar Värk i rygg eller höfter Värk i händer, armar, ben eller fötter Psykiska besvär Stress Ängslan/oro... 4 Sömnproblem Tandhälsa Bilaga

5 Förord Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida. (Liv & hälsa) och (Liv & Hälsa ung). Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket eller CDUST-regionen. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Olle Kylensjö och Lotta Sahlqvist vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Eva-Maria Annerbäck Enhetschef Enheten för FOU, Landstinget Sörmland 4

6 Bakgrund Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från landstingets egna enkätundersökningar (Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Folktandvården (Ftv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR) och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). I tabeller och figurer med resultat hämtade från denna undersökning görs därför jämförelser med CDUST istället för riket. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. Åldersstandardisering innebär ett hänsynstagande till eventuella åldersskillnader i befolkningen. I denna rapport tillämpas åldersstandardisering vid vissa jämförelser över tid. Detta innebär i praktiken att jämförelserna visar hur skillnaden mellan två tidpunkter skulle ha varit om ålderssammansättningen i länet varit identisk vid båda tillfällena. De skillnader som framkommer efter ålderstandardisering beror då inte på att Södermanland har en åldrande befolkningssammansättning. I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Liv & hälsa. Den är en urvalsundersökning (12 7 av länets drygt invånare mellan 18 och 84 år har fått enkäten) Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Tolka resultaten rätt De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Liv & hälsa inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen KI i tabellerna och som antenner som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det sanna resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att sanningen med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor sannolikhet beror enbart på slumpen. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1. 5

7 Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling Länets folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Under -talet har befolkningen ökat i,,, och medan den har minskat i och. Befolkningsutveckling ( och )

8 Södermanland Riket Källa: SCB 7

9 Folkmängd Vid årsskiftet 9/1 fanns drygt 269 invånare i Södermanland. är länets klart största kommun med drygt 95 5 invånare och är minst med knappt 9 invånare. I riket, länet och alla kommuner utom, och är antalet kvinnor högre än antalet män. Folkmängden i Södermanland och riket Kvinnor Män Totalt Länet Riket Källa: SCB Födelsenetto Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 4- och 6-talen och i början av 9- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren. Detta har lett till att Södermanland från slutet av 8-talet fram till mitten av 9-talet hade ett relativt stort födelseöverskott men under de senaste åren har det istället varit ett litet underskott Källa: SCB Antal döda och antal levande födda i Södermanland Födda Döda Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. 8

10 Ålderspyramider Åldersgrupperna år och 6-64 år relativt stora, detta beroende på de stora födelsetalen åren runt 199 och på 4-talet, detta gäller för samtliga länets kommuner, se bilaga 1. I de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Riket Källa: SCB-8 Andel yngre Andelen yngre, -19 år, har under de senaste 4 åren minskat från 28 till 24 procent. Bland länets kommuner är det som har den klart lägsta andelen yngre, procent. Övriga kommuner har mellan 23 och 26 procent yngre (-19 år) och ligger nära riksvärdet. Länet Riket Källa: SCB Andel -19 år 9-6 år 7-12 år år

11 Andel äldre Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. Andel 75 år och äldre 9 I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 8 var den 2,8. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har Länet, och Riket med drygt tio procent, har den lägsta andelen med 7 procent Källa: SCB år 85 + år Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen ändrades 31 december 3, före dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund. Ungefär var femte sörmlänning har utländsk bakgrund. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, har nästan tre gånger så stor andel med utländsk bakgrund som. Andel () personer med utländsk bakgrund 9 Totalt Länet 19 Riket 19 Källa: SCB Pendling Andelen som pendlar från en kommun till en annan har ökat från till 28 procent mellan åren 1993 och 8. Andelen män som pendlar är högre än andelen kvinnor som pendlar. År 8 var det drygt 3 procent av männen och drygt procent av kvinnorna i länet som pendlade. Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland Källa: SCB 1

12 Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I och pendlar mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. har den klart lägsta andelen pendlare med 16 procent. Andel () utpendlare över kommungräns, 8 ( av förvärvsarbetande 16 + år) Kvinnor Män Totalt Länet Källa: SCB 11

13 Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är dock svårt att veta om det är de ekonomiska och sociala förhållandena i sig som orsakar ohälsa eller om det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommunen i länet med högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet Andel () med eftergymnasial utbildning, år, Södermanland Riket Källa: SCB I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i, och. De minsta andelarna finns i, och. Andel () med eftergymnasial utbildning, år, 9 Kvinnor Män Totalt Länet Riket Länet Riket Källa: SCB 12

14 Personaltäthet i förskola/skola Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 199- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något. Bland länets kommuner har och den högsta personaltätheten medan den är lägst i, och. Att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning anges i förskolans allmänna råd för kvalitet som en viktig kvalitetsfaktor. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mycket mellan kommunerna, från s 38 procent till s 64 procent. År 9 Andel () årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare 6 5,6 47 5,5 38 5,7 6 4,8 57 4,3 64 5,8 44 5,8 5 5,9 46 5,4 Länet 55 5,2 Riket 54 5,4 Källa: Skolverket Skola Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 199-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 199-talets nedgång. Flest antal lärare per 1 elever har och medan och har lägst antal. Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger på 8 procent eller mer i alla länets kommuner förutom. År 9 Andel () lärare med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 1 elever 84 7,4 76 8,1 8 7,2 86 8,5 85 8,6 83 8,1 93 7,3 81 7,6 89 8, Länet 85 7,8 Riket 88 8,3 Källa: Skolverket 13

15 Arbetsliv Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö. Trivs på arbetsplatsen Andelen anställda som uppger att de trivs bra med sitt arbete har ökat sedan 4. Den enda kommun som påvisbart skiljer sig från länsgenomsnittet är, där en större andel av de förvärvsarbetande invånarna trivs med sina arbeten jämfört med hela länets andel. Andel anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, år, Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8 Andel () anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Länet Regionen 86,8 84,9 85,6 Källa: Liv & hälsa 8 14

16 Arbetslösa Arbetslösheten i Södermanland har under hela -talet legat högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. De senaste årens kraftiga lågkonjunktur till följd av den finansiella oron i världen avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av antalet arbetslösa i länet, även om en viss förbättring skett för männen under 1. har den högsta arbetslösheten i länet, medan och har den lägsta. Antal arbetslösa i Södermanland *, 12-mån medelvärde Andel arbetslösa 9, 12-mån medelvärde Kvinnor Män * Länet Riket () *t.o.m. oktober 1 Källa: Arbetsförmedlingen Andel () arbetslösa, år, 9, 12-mån medelvärde Kvinnor Män Totalt 5,3 8,2 6,8 3,7 4,8 4,3 2,8 3,7 3,3 4,1 5,8 4,9 3,2 4,7 3,9 3,4 4,5 4, 3,2 4,1 3,6 2,5 2,9 2,7 3,4 3,7 3,5 Länet 4,1 5,9 5, Riket 3,4 4,6 4, Källa: Arbetsförmedlingen 15

17 Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning (s k A-kassa). Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Det gäller alla tre delarna av försörjningsmåttet: A-kassa, försörjningsstöd och socialförsäkring. Mellan 6 och 8 skedde en tydlig minskning i antal utbetalda kronor, en utveckling som därefter vänts till liten ökning. Mest ersättning per individ i arbetsför ålder betalades ut i och. Minst betalades ut i och. Försörjningsmått i Södermanland 3-9 Försörjningsmått april-juni Länet Riket Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland april-juni 1 A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt 12,4 12,2 43,5 68,1 1,5 5,3 51,4 67,2 5,2 3,5 41,5 5,2 9,8 6,5 48,4 64,6 7, 3,3 4,8 51,2 7,8 2,8 5,1 6,8 8,4 5, 34,9 48,4 4,8 1,8 35,2 41,8 9,2 4,3 48,2 61,7 Länet 9,6 7,2 43, 59,8 Riket 8,5 4,7 38,3 51,5 Källa: RAR Sörmland *Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag 16

18 Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av Näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland konstant stigit för varje år under -talet. Män har under hela perioden haft en medianinkomst på över 5 kronor mer än kvinnor. De högsta medianinkomsterna bland kvinnor återfinns i och och bland män i och. De lägsta inkomsterna har kvinnor och män i, och. Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland -8, 8 års priser, median (tkr) Kvinnor Män Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst, år och äldre 8, median Länet Riket (tkr) Sammanräknad förvärvsinkomst, år och äldre, 8, median Kvinnor Män Totalt Länet Riket Källa: SCB 17

19 Ekonomisk trygghet bland vuxna Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? Under våren 8 befann vi oss i Andel som inte haft svårt att klara löpande slutet av en högkonjunktur. Detta har utgifter under ett år, 8 bidragit till att andelen med 1 ekonomisk trygghet har ökat sedan undersökningen 4. Skillnaden 8 mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydligt 6 skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i 4 befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för befolkningen i stort, en sådan grupp är ensamstående föräldrar. Källa: Liv & hälsa 8 Länet CDUST Andel () med ekonomisk trygghet, år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Länet Regionen 84,6 86,7 85,5 Källa: Liv & hälsa 8 Ekonomisk utsatthet bland barn De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra tolv procent. 18

20 Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Klart högst andel finns i, 18 procent och lägst andel finns i och med åtta procent. I tabellen till höger redovisas andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Andel () barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, Länet 14 Riket 12 Källa: SCB Andelen elever som upplever att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 7 procent. Eleverna i årskurs nio upplever i något högre grad att de har tillräckligt med pengar än eleverna i årskurs sju och årskurs två på gymnasiet. Det är en högre andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 57 procent i till 74 procent i. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i och 79 procent i och. Andel elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar. Årskurs 9 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Kommun Flickor Pojkar Totalt Länet Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 8 Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fem procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder är tio procent. 19

21 Det är cirka 6 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierar från 46 procent bland flickorna i till 67 procent av flickorna i och. Motsvarande andelar för pojkarna är 58 procent i och 72 procent i. Andel elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar. Årskurs 9 Kommun Flickor Pojkar Totalt Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Trygghet Andelen som känner sig otrygga (Svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredat?) är större i Södermanland jämfört med hela CDUST-regionen. Det är framför allt kvinnor, och särskilt de yngsta och de äldsta, som känner oro för att gå ut. Den klart största andelen otrygga finns i. I och är andelen som känner otrygghet utomhus mindre än länsgenomsnittet Andel otrygga, 8 Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8

22 Andel () otrygga, år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Länet Regionen 27,7 1,5 18,4 Källa: Liv & hälsa 8 Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området Andelen som litar på människorna där de bor har generellt sett ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger på runt 9. I och är tilliten större än i hela länet, medan den i är mindre än länsgenomsnittet. Andelen med tillit ökar med stigande ålder Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, 8 Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Länet Regionen 91,5 92,6 91,4 Källa: Liv & hälsa 8 21

23 Bland ungdomar upplever ungefär 9 av både pojkar och flickor att de känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla markant bland flickor, bara hälften känner sig trygga då. Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst andel trygga finns i och lägst i. Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 8 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten, 8 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 22

24 Anmälda brott Från att ha haft lägre antal anmälda brott per 1 invånare än riket så har Södermanland de senaste åren haft fler antal anmälda brott per 1 invånare än i riket. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktiskt brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spaningsoch kontrollrutiner. Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen Totalt Länet 155 Riket Källa: Brå Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen Hela landet Södermanlands län har klart högst frekvens av anmälda brott i relation till folkmängd i Södermanland och är den kommun som har lägst frekvens. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är ålderstrukturen, där en region med hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än regioner med en äldre befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd. Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott. Källa: Brå Valdeltagande Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Personer med hög inkomst röstade i betydligt större utsträckning i valen 6 jämfört med personer med låg inkomst. Valdeltagandet bland förstagångsväljare ökade markant från valet 2 från 7 procent till 76 procent. Utländska medborgare får sedan 1976 rösta i de kommunala valen. Deras röstdeltagande är dock mycket lågt 37 procent vid senaste valet. 23

25 Valdeltagandet i länet var jämförbart med riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, högst i och. Länets andel dras ner av, där valdeltagandet var flera procentenheter lägre än länsgenomsnittet. Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige. Andel röstande i kommunvalen 6 Länet Riket Andel röstande () av alla röstberättigade, Valen 6 Riksdag Landsting Kommun 79,6 74,9 75,2 81,9 78,4 79,4 82,6 8,3 8,7 82,8 8,1 8,7 84,1 81,9 82,2 81,9 78,1 78,9 83,1 8,3 8,9 85,5 82,2 82,9 83,3 81,6 82,1 Länet 82, 78,6 79,1 Riket 82, 78,8 79,4 Källa: SCB () Källa: SCB Politiskt deltagande bland unga Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka. Andel elever som uppger att de gjort följande: Ungefär 15 procent av eleverna i årskurs 9 och 2 på gymnasiet i Södermanland har det senaste året burit märken/symboler som uttrycker en åsikt och närmare tio procent har skrivit en insändare. Drygt sex procent av eleverna i årskurs 9 har tagit kontakt med politiker under det senaste året jämfört med knappt nio procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Det är inga höga andelar av eleverna som är medlemmar i ett politiskt parti, runt fem procent, men 31 procent svarar att de skulle kunna tänka sig att gå med i ett politiskt parti Bära märken Åk 9 Skriva insändare Åk 2, gymnasiet Ta kontakt med politiker Källa: Liv & Hälsa ung 8 Medlem i parti 24

26 Dödlighet, sjuklighet Hjärt-kärlsjukdomar Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ungefär 42 av kvinnorna och 41 av männen har en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt könsoch åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 1 invånare sjönk under åren 1987 med i genomsnitt 1 2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 1 ökade den uppmätta incidensen men var år 4 tillbaka på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes. Därefter har minskningen fortsatt. Hjärtinfarktincidensen i Södermanland Män Kvinnor År Källa: Socialstyrelsen Döda i hjärtinfarkt Andelen som dör efter att ha fått hjärtinfarkt sjunker också snabbt. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på 14 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i slutet av 198- talet. Samma goda utveckling vad gäller minskning av insjuknande och död i hjärtinfarkt som sker i riket sker också i vårt län. Döda i hjärtinfarkt i Södermanland Män Kvinnor År Källa: Socialstyrelsen 25

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1449 Beskrivande titlar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar...

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg

Statistikbilaga. 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Statistikbilaga 2014 Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg Bilaga 8: Mer om skillnader I denna bilaga presenteras diagram som beskriver skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg inom följande

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Gunnel Boström Ann-Sofie Karlsson www.fhi.se Rapport nr A--1 A :1 ISSN: -82 ISBN: 8-1-2-- REDAKTÖR: GUNNEL BOSTRÖM HÄLSA PÅ

Läs mer

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun

Utvecklingsavdelningen. Folkhälsan i Umeå kommun Utvecklingsavdelningen Folkhälsan i Umeå kommun Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, januari 2012 Innehållsförteckning sid. Bakgrund 3 Kommunfullmäktiges sex särskilt prioriterade

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun

om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Liv och hälsa i Norrland om hälsa och livsvillkor De första resultaten i Krokoms kommun Christina Persson December 1998 1 Sammanfattning 3 Bakgrund och syfte 4 Bakgrund 4 Syfte 4 Material och metod 4 Hur

Läs mer

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18

Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 2014. Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 2015-08-18 Dödsorsaker efter utbildningsnivå 1992 214 Jesper Hörnblad Avdelningen för statistik och jämförelser Statistik 1 215-8-18 Sammanfattning De totala dödstalen har minskat för samtliga utbildningsgrupper

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre

Individ- och familjeomsorg. Vård och omsorg om äldre Folkhälsa och sociala förhållanden LÄGESRAPPORTER 27 Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Vård och omsorg om äldre Hälso- och sjukvård Folkhälsa och sociala

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandhälsan. hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland 1994-2013 Enheten för hälsoanalys Linköping april 2014 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009

Lund i siffror. Figur 1 Folkmängden i Lunds kommun. Veckovis 2009 samt prognos för befolkningen 2009. Folkmängden i Lunds kommun veckovis 2009 2009:02 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 046-355046 Jens.nilson@lund.se, 046-358269 1 (11) Befolkningsutveckling Enligt de preliminära befolkningsuppgifterna har Lunds befolkning ökat med 393 personer sedan

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Liv & hälsa i Mellansverige 2012

Liv & hälsa i Mellansverige 2012 Liv & hälsa i Mellansverige 12 Resultat från folkhälsoundersökningen Hälsa på lika villkor? Ett samarbete mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands och Örebro län Innehåll Inledning... sida

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna?

Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Barn och föräldrar i Skåne hur mår och lever de skånska familjerna? Nätverksmöte för föräldrastödjande aktörer den 4 mars 215 Maria Fridh Enheten för folkhälsa och social hållbarhet Region Skånes epidemiologiska

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050

Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Befolkningsprognos för Uppsala kommun 2015-2050 Kommunnivå. Utfall, tabelldelar, antaganden - April 2015 Ett positivt födelse- och flyttningsnetto ger en fortsatt befolkningstillväxt i Uppsala kommun.

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÄNGELHOLMS KOMMUN Baserad på kommunens byggplaner STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13

Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN. Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Välfärdsredovisning STRÖMSUNDS KOMMUN Antagen av Folkhälsorådet 2015-05-13 Innehållsförteckning Sida Sammanfattning av indikatorer Mål 1. Alla känner delaktighet och har inflytande över den egna 8 livssituationen

Läs mer

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation

Totalt. Kvinnor. Män. Vald kommun: Tanum. Variation Vald kommun: Variation Variation bland bland Rikets kommuner kommuner Kön/Totalt Område Nummer Kortnamn Värde Felmarginal värde Min - Max Värde Felmarginal Min - Max Hälsan i befolkningen 2 72 2,9 73 6-82

Läs mer

Barn Mängden barn i Norrbotten

Barn Mängden barn i Norrbotten HÄLSOBOKSLUT 213 Sammanfattning Det övergripande målet för folkhälsoarbete i Sverige är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är tio år sedan

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och

Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Femtio- och sextioåringar, deras tandvård, tandvårdsattityder och självupplevda tandhälsa under ett decennium. En totalundersökning i Örebro och Östergötlands län. Vårt stora tack till alla som bidragit

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3. SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010

Rapport 2010:1. Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar. Kohortanalyser. www.lio.se/fhvc. Linköping augusti 2010 Rapport 2010:1 Uppföljning av kariesutveckling hos barn och ungdomar Kohortanalyser Linköping augusti 2010 Kerstin Aronsson Madeleine Borgstedt-Risberg Lars Walter www.lio.se/fhvc Innehållsförteckning

Läs mer

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009

Resultat från Nationella folkhälsoenkäten 2009 HÄLSA PÅ LI KA V I LLKOR 1 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR Resultat från Nationella folkhälsoenkäten Jimmy Clevenpalm Ann-Sofie Karlsson ST ATENS FOLKH ÄLS O IN STIT UT Innehåll SAMMANFATTNING... Levnadsvanor...

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2014-2023 ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN Demografisk framskrivning STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Östra Ågatan 31, 753 22 UPPSALA Tel vx: 010-130 80 00 E-post: prognoser@statisticon.se

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016

Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011 2016 Redovisning av regeringsuppdraget om delmål m.m. inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 11 16 Dnr VERK 11/442 15 mars 12 www.fhi.se Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN

BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN BEFOLKNINGS PROGNOS 2009-2018 MÖRBYLÅNGA KOMMUN STATISTICON AB VI SER LIVET BAKOM SIFFRORNA Wallingatan 38, 111 24 STOCKHOLM Tel vx: 08-402 29 00 E-post: prognoser@statisticon.se Webb: www.statisticon.se

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal

Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 2011 Fördjupning för Fyrbodal Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli Uddevalla, januari 2012 Sammanfattning Avsikten med denna rapport är att beskriva

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2012 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 212 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer