Hälsan i Södermanland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan i Södermanland"

Transkript

1 Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 11221

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten rätt... 5 Demografi... 6 Befolkningsutveckling...6 Folkmängd... 8 Födelsenetto... 8 Åldersstruktur... 8 Ålderspyramider... 9 Andel yngre... 9 Andel äldre... 1 Utländsk bakgrund... 1 Pendling... 1 Livsvillkor Utbildningsnivå Personaltäthet i förskola/skola Förskola Skola Arbetsliv Trivs på arbetsplatsen Arbetslösa Försörjningsmått Ekonomiska förutsättningar Inkomst Ekonomisk trygghet bland vuxna Ekonomisk utsatthet bland barn Trygghet... Anmälda brott Valdeltagande Politiskt deltagande bland unga Dödlighet, sjuklighet Hjärt-kärlsjukdomar Döda i hjärtinfarkt Cancersjukdomar Psykisk ohälsa Levnadsvanor Rökning Alkohol Motion

4 Hälsa Självupplevd hälsa Värk Värk i skuldror, nacke eller axlar Värk i rygg eller höfter Värk i händer, armar, ben eller fötter Psykiska besvär Stress Ängslan/oro... 4 Sömnproblem Tandhälsa Bilaga

5 Förord Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida. (Liv & hälsa) och (Liv & Hälsa ung). Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket eller CDUST-regionen. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Olle Kylensjö och Lotta Sahlqvist vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Eva-Maria Annerbäck Enhetschef Enheten för FOU, Landstinget Sörmland 4

6 Bakgrund Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från landstingets egna enkätundersökningar (Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Folktandvården (Ftv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR) och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). I tabeller och figurer med resultat hämtade från denna undersökning görs därför jämförelser med CDUST istället för riket. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. Åldersstandardisering innebär ett hänsynstagande till eventuella åldersskillnader i befolkningen. I denna rapport tillämpas åldersstandardisering vid vissa jämförelser över tid. Detta innebär i praktiken att jämförelserna visar hur skillnaden mellan två tidpunkter skulle ha varit om ålderssammansättningen i länet varit identisk vid båda tillfällena. De skillnader som framkommer efter ålderstandardisering beror då inte på att Södermanland har en åldrande befolkningssammansättning. I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Liv & hälsa. Den är en urvalsundersökning (12 7 av länets drygt invånare mellan 18 och 84 år har fått enkäten) Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Tolka resultaten rätt De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Liv & hälsa inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen KI i tabellerna och som antenner som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det sanna resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att sanningen med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor sannolikhet beror enbart på slumpen. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1. 5

7 Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling Länets folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste åren. Under -talet har befolkningen ökat i,,, och medan den har minskat i och. Befolkningsutveckling ( och )

8 Södermanland Riket Källa: SCB 7

9 Folkmängd Vid årsskiftet 9/1 fanns drygt 269 invånare i Södermanland. är länets klart största kommun med drygt 95 5 invånare och är minst med knappt 9 invånare. I riket, länet och alla kommuner utom, och är antalet kvinnor högre än antalet män. Folkmängden i Södermanland och riket Kvinnor Män Totalt Länet Riket Källa: SCB Födelsenetto Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 4- och 6-talen och i början av 9- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren. Detta har lett till att Södermanland från slutet av 8-talet fram till mitten av 9-talet hade ett relativt stort födelseöverskott men under de senaste åren har det istället varit ett litet underskott Källa: SCB Antal döda och antal levande födda i Södermanland Födda Döda Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. 8

10 Ålderspyramider Åldersgrupperna år och 6-64 år relativt stora, detta beroende på de stora födelsetalen åren runt 199 och på 4-talet, detta gäller för samtliga länets kommuner, se bilaga 1. I de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Riket Källa: SCB-8 Andel yngre Andelen yngre, -19 år, har under de senaste 4 åren minskat från 28 till 24 procent. Bland länets kommuner är det som har den klart lägsta andelen yngre, procent. Övriga kommuner har mellan 23 och 26 procent yngre (-19 år) och ligger nära riksvärdet. Länet Riket Källa: SCB Andel -19 år 9-6 år 7-12 år år

11 Andel äldre Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. Andel 75 år och äldre 9 I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 8 var den 2,8. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har Länet, och Riket med drygt tio procent, har den lägsta andelen med 7 procent Källa: SCB år 85 + år Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen ändrades 31 december 3, före dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund. Ungefär var femte sörmlänning har utländsk bakgrund. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, har nästan tre gånger så stor andel med utländsk bakgrund som. Andel () personer med utländsk bakgrund 9 Totalt Länet 19 Riket 19 Källa: SCB Pendling Andelen som pendlar från en kommun till en annan har ökat från till 28 procent mellan åren 1993 och 8. Andelen män som pendlar är högre än andelen kvinnor som pendlar. År 8 var det drygt 3 procent av männen och drygt procent av kvinnorna i länet som pendlade. Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland Källa: SCB 1

12 Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I och pendlar mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. har den klart lägsta andelen pendlare med 16 procent. Andel () utpendlare över kommungräns, 8 ( av förvärvsarbetande 16 + år) Kvinnor Män Totalt Länet Källa: SCB 11

13 Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är dock svårt att veta om det är de ekonomiska och sociala förhållandena i sig som orsakar ohälsa eller om det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommunen i länet med högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet Andel () med eftergymnasial utbildning, år, Södermanland Riket Källa: SCB I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i, och. De minsta andelarna finns i, och. Andel () med eftergymnasial utbildning, år, 9 Kvinnor Män Totalt Länet Riket Länet Riket Källa: SCB 12

14 Personaltäthet i förskola/skola Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 199- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något. Bland länets kommuner har och den högsta personaltätheten medan den är lägst i, och. Att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning anges i förskolans allmänna råd för kvalitet som en viktig kvalitetsfaktor. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mycket mellan kommunerna, från s 38 procent till s 64 procent. År 9 Andel () årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare 6 5,6 47 5,5 38 5,7 6 4,8 57 4,3 64 5,8 44 5,8 5 5,9 46 5,4 Länet 55 5,2 Riket 54 5,4 Källa: Skolverket Skola Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 199-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 199-talets nedgång. Flest antal lärare per 1 elever har och medan och har lägst antal. Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger på 8 procent eller mer i alla länets kommuner förutom. År 9 Andel () lärare med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 1 elever 84 7,4 76 8,1 8 7,2 86 8,5 85 8,6 83 8,1 93 7,3 81 7,6 89 8, Länet 85 7,8 Riket 88 8,3 Källa: Skolverket 13

15 Arbetsliv Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö. Trivs på arbetsplatsen Andelen anställda som uppger att de trivs bra med sitt arbete har ökat sedan 4. Den enda kommun som påvisbart skiljer sig från länsgenomsnittet är, där en större andel av de förvärvsarbetande invånarna trivs med sina arbeten jämfört med hela länets andel. Andel anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, år, Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8 Andel () anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Länet Regionen 86,8 84,9 85,6 Källa: Liv & hälsa 8 14

16 Arbetslösa Arbetslösheten i Södermanland har under hela -talet legat högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. De senaste årens kraftiga lågkonjunktur till följd av den finansiella oron i världen avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av antalet arbetslösa i länet, även om en viss förbättring skett för männen under 1. har den högsta arbetslösheten i länet, medan och har den lägsta. Antal arbetslösa i Södermanland *, 12-mån medelvärde Andel arbetslösa 9, 12-mån medelvärde Kvinnor Män * Länet Riket () *t.o.m. oktober 1 Källa: Arbetsförmedlingen Andel () arbetslösa, år, 9, 12-mån medelvärde Kvinnor Män Totalt 5,3 8,2 6,8 3,7 4,8 4,3 2,8 3,7 3,3 4,1 5,8 4,9 3,2 4,7 3,9 3,4 4,5 4, 3,2 4,1 3,6 2,5 2,9 2,7 3,4 3,7 3,5 Länet 4,1 5,9 5, Riket 3,4 4,6 4, Källa: Arbetsförmedlingen 15

17 Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning (s k A-kassa). Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Det gäller alla tre delarna av försörjningsmåttet: A-kassa, försörjningsstöd och socialförsäkring. Mellan 6 och 8 skedde en tydlig minskning i antal utbetalda kronor, en utveckling som därefter vänts till liten ökning. Mest ersättning per individ i arbetsför ålder betalades ut i och. Minst betalades ut i och. Försörjningsmått i Södermanland 3-9 Försörjningsmått april-juni Länet Riket Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland april-juni 1 A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt 12,4 12,2 43,5 68,1 1,5 5,3 51,4 67,2 5,2 3,5 41,5 5,2 9,8 6,5 48,4 64,6 7, 3,3 4,8 51,2 7,8 2,8 5,1 6,8 8,4 5, 34,9 48,4 4,8 1,8 35,2 41,8 9,2 4,3 48,2 61,7 Länet 9,6 7,2 43, 59,8 Riket 8,5 4,7 38,3 51,5 Källa: RAR Sörmland *Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag 16

18 Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av Näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland konstant stigit för varje år under -talet. Män har under hela perioden haft en medianinkomst på över 5 kronor mer än kvinnor. De högsta medianinkomsterna bland kvinnor återfinns i och och bland män i och. De lägsta inkomsterna har kvinnor och män i, och. Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland -8, 8 års priser, median (tkr) Kvinnor Män Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst, år och äldre 8, median Länet Riket (tkr) Sammanräknad förvärvsinkomst, år och äldre, 8, median Kvinnor Män Totalt Länet Riket Källa: SCB 17

19 Ekonomisk trygghet bland vuxna Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? Under våren 8 befann vi oss i Andel som inte haft svårt att klara löpande slutet av en högkonjunktur. Detta har utgifter under ett år, 8 bidragit till att andelen med 1 ekonomisk trygghet har ökat sedan undersökningen 4. Skillnaden 8 mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydligt 6 skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i 4 befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för befolkningen i stort, en sådan grupp är ensamstående föräldrar. Källa: Liv & hälsa 8 Länet CDUST Andel () med ekonomisk trygghet, år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Länet Regionen 84,6 86,7 85,5 Källa: Liv & hälsa 8 Ekonomisk utsatthet bland barn De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra tolv procent. 18

20 Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Klart högst andel finns i, 18 procent och lägst andel finns i och med åtta procent. I tabellen till höger redovisas andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Andel () barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, Länet 14 Riket 12 Källa: SCB Andelen elever som upplever att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 7 procent. Eleverna i årskurs nio upplever i något högre grad att de har tillräckligt med pengar än eleverna i årskurs sju och årskurs två på gymnasiet. Det är en högre andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 57 procent i till 74 procent i. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i och 79 procent i och. Andel elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar. Årskurs 9 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Kommun Flickor Pojkar Totalt Länet Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 8 Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fem procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder är tio procent. 19

21 Det är cirka 6 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierar från 46 procent bland flickorna i till 67 procent av flickorna i och. Motsvarande andelar för pojkarna är 58 procent i och 72 procent i. Andel elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar. Årskurs 9 Kommun Flickor Pojkar Totalt Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Trygghet Andelen som känner sig otrygga (Svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredat?) är större i Södermanland jämfört med hela CDUST-regionen. Det är framför allt kvinnor, och särskilt de yngsta och de äldsta, som känner oro för att gå ut. Den klart största andelen otrygga finns i. I och är andelen som känner otrygghet utomhus mindre än länsgenomsnittet Andel otrygga, 8 Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8

22 Andel () otrygga, år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Länet Regionen 27,7 1,5 18,4 Källa: Liv & hälsa 8 Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området Andelen som litar på människorna där de bor har generellt sett ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger på runt 9. I och är tilliten större än i hela länet, medan den i är mindre än länsgenomsnittet. Andelen med tillit ökar med stigande ålder Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, 8 Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 8 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, år, 8 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Länet Regionen 91,5 92,6 91,4 Källa: Liv & hälsa 8 21

23 Bland ungdomar upplever ungefär 9 av både pojkar och flickor att de känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla markant bland flickor, bara hälften känner sig trygga då. Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst andel trygga finns i och lägst i. Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 8 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Andel elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på kvällen/natten, 8 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 8 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 22

24 Anmälda brott Från att ha haft lägre antal anmälda brott per 1 invånare än riket så har Södermanland de senaste åren haft fler antal anmälda brott per 1 invånare än i riket. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktiskt brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spaningsoch kontrollrutiner. Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen Totalt Länet 155 Riket Källa: Brå Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen Hela landet Södermanlands län har klart högst frekvens av anmälda brott i relation till folkmängd i Södermanland och är den kommun som har lägst frekvens. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är ålderstrukturen, där en region med hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än regioner med en äldre befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd. Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott. Källa: Brå Valdeltagande Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet skiljer sig åt mellan olika grupper i samhället. Personer med hög inkomst röstade i betydligt större utsträckning i valen 6 jämfört med personer med låg inkomst. Valdeltagandet bland förstagångsväljare ökade markant från valet 2 från 7 procent till 76 procent. Utländska medborgare får sedan 1976 rösta i de kommunala valen. Deras röstdeltagande är dock mycket lågt 37 procent vid senaste valet. 23

25 Valdeltagandet i länet var jämförbart med riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, högst i och. Länets andel dras ner av, där valdeltagandet var flera procentenheter lägre än länsgenomsnittet. Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige. Andel röstande i kommunvalen 6 Länet Riket Andel röstande () av alla röstberättigade, Valen 6 Riksdag Landsting Kommun 79,6 74,9 75,2 81,9 78,4 79,4 82,6 8,3 8,7 82,8 8,1 8,7 84,1 81,9 82,2 81,9 78,1 78,9 83,1 8,3 8,9 85,5 82,2 82,9 83,3 81,6 82,1 Länet 82, 78,6 79,1 Riket 82, 78,8 79,4 Källa: SCB () Källa: SCB Politiskt deltagande bland unga Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka. Andel elever som uppger att de gjort följande: Ungefär 15 procent av eleverna i årskurs 9 och 2 på gymnasiet i Södermanland har det senaste året burit märken/symboler som uttrycker en åsikt och närmare tio procent har skrivit en insändare. Drygt sex procent av eleverna i årskurs 9 har tagit kontakt med politiker under det senaste året jämfört med knappt nio procent av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Det är inga höga andelar av eleverna som är medlemmar i ett politiskt parti, runt fem procent, men 31 procent svarar att de skulle kunna tänka sig att gå med i ett politiskt parti Bära märken Åk 9 Skriva insändare Åk 2, gymnasiet Ta kontakt med politiker Källa: Liv & Hälsa ung 8 Medlem i parti 24

26 Dödlighet, sjuklighet Hjärt-kärlsjukdomar Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ungefär 42 av kvinnorna och 41 av männen har en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak. Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt könsoch åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 1 invånare sjönk under åren 1987 med i genomsnitt 1 2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 1 ökade den uppmätta incidensen men var år 4 tillbaka på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes. Därefter har minskningen fortsatt. Hjärtinfarktincidensen i Södermanland Män Kvinnor År Källa: Socialstyrelsen Döda i hjärtinfarkt Andelen som dör efter att ha fått hjärtinfarkt sjunker också snabbt. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu nere på 14 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i slutet av 198- talet. Samma goda utveckling vad gäller minskning av insjuknande och död i hjärtinfarkt som sker i riket sker också i vårt län. Döda i hjärtinfarkt i Södermanland Män Kvinnor År Källa: Socialstyrelsen 25

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1163 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Hälsan i Sörmland. Äldre

Hälsan i Sörmland. Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Förord FoU i Sörmland presenterar här kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärds-förhållanden bland äldre. Dessa ger en översiktlig beskrivning av äldre i Södermanlands läns

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1449 Beskrivande titlar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar...

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 216:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4 Begreppsförklaringar... 4

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1661 Beskrivande titlar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4 Begreppsförklaringar...

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping

Liv & hälsa en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Nyköping Liv & hälsa 2008 - en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor Nyköping Liv & hälsa 2008 Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Sörmlands,

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Hälsa / vård på lika villkor

Hälsa / vård på lika villkor Hälsa / vård på lika villkor En modern utopi? Claudio Troncoso Hur jämlika är vi? Folkhälsan har blivit bättre. Men det finns systematiska skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Kompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version 2013-10-01

Kompetenscentrum för hälsa. Hälsan i Västmanlands kommuner och områden. Version 2013-10-01 Kompetenscentrum för hälsa Hälsan i Västmanlands kommuner och områden Version 2013-10-01 Anu Molarius, Bo Simonsson, Fredrik Söderqvist, Madelen Lindquist Innehåll Bakgrund... 2 Material och metod... 2

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad

Statistik om barn och unga. En trygg uppväxt. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad Statistik om barn och unga En trygg uppväxt 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En trygg uppväxt... 3 Andel barn som känner sig trygga i skolan... 4 Andel barn

Läs mer

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011

Liv & hälsa ung Liv & hälsa ung 2011 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun 2011-07-18 Liv & hälsa ung 2011 Knivsta kommun Syfte Syftet med Liv och Hälsa ung är att kartlägga hälsa, levnadsvanor och livsvillkor

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län

BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer