Hälsan i Södermanland

Transkript

1 Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1449 Beskrivande titlar

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten rätt... 5 Demografi... 6 Befolkningsutveckling... 6 Folkmängd... 7 Födelsenetto... 8 Åldersstruktur... 8 Ålderspyramider... 8 Andel yngre... 9 Andel äldre... 9 Utländsk bakgrund... 9 Pendling... 1 Livsvillkor Utbildningsnivå Personaltäthet i förskola/skola Förskola Skola Arbetsliv Trivs på arbetsplatsen Arbetslösa Försörjningsmått Ekonomiska förutsättningar Inkomst Ekonomisk trygghet bland vuxna Ekonomisk utsatthet bland barn Trygghet Anmälda brott Valdeltagande Politiskt deltagande bland unga Levnadsvanor Rökning Alkohol Motion Övervikt Hälsa Självupplevd hälsa Värk Värk i skuldror, nacke eller axlar Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän Psykiska besvär Stress Ängslan, oro eller ångest Sömnproblem

4 Tandhälsa Sjuklighet och dödlighet Hjärt-kärlsjukdomar Döda i hjärtinfarkt Cancersjukdomar Psykisk ohälsa Klamydiainfektioner Aborter Bilaga

5 Förord Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Hälsa på lika villkor? och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida. (Hälsa på lika villkor?) och (Liv & Hälsa ung). Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Ulf Larsson, Lotta Sahlqvist och Wanmeng He vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Eva-Maria Annerbäck Enhetschef Enheten för FoU, Landstinget Sörmland 4

6 Bakgrund Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från enkätundersökningar (Hälsa på lika villkor? och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR), Smittskyddsinstitutet och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Statens folkhälsoinstitut genomför varje år, sedan 24, den nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?". År 212 var första gången vårt landsting medverkade med ett extra urval för att få resultat nedbrytbart på kommunnivå. Landstinget Sörmland har tillsammans med landstingen i Uppsala, Västmanland och Örebro län fyra sidor med egna frågor som till viss del möjliggör uppföljning av frågorna från Liv & hälsa, som genomfördes åren 2, 24 och 28. Jämförelser över tid begränsas till åldern 18 till 79 år. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Hälsa på lika villkor?. Den är en urvalsundersökning (15 3 av länets drygt 2 invånare mellan 16 och 84 år har fått enkäten). Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Tolka resultaten rätt De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Hälsa på lika villkor? inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen KI i tabellerna och som antenner som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det sanna resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att sanningen med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor sannolikhet beror enbart på slumpen. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1 procent. 5

7 Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling Länets folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste 2 åren. Under 2-talet har befolkningen ökat i Eskilstuna, Gnesta, Nyköping, Strängnäs och Trosa medan den har minskat i Flen och Vingåker. Befolkningsutveckling (Trosa och Gnesta ) 6

8 Källa: SCB Folkmängd Vid årsskiftet 213/214 var det nästan 278 invånare i Södermanland. Eskilstuna är länets klart största kommun med närmare 1 invånare och Vingåker är minst med knappt 9 invånare. I riket har det sedan Sverige började med befolkningsstatistik funnits fler kvinnor än män, detta är på väg att jämnas ut och enligt en prognos från SCB kommer det år 217 vara fler män än kvinnor i Sverige. I Flen, Gnesta, Oxelösund och Vingåker var det 213 fler män än kvinnor. Folkmängden i Södermanland och riket Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: SCB 7

9 Födelsenetto Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 4- och 6-talen och i början av 9- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren Antal döda och antal levande födda i Södermanland Födda Döda Detta har lett till att Södermanland från slutet av 8-talet fram till mitten av 9-talet hade ett relativt stort födelseöverskott. Efter det har det under en period varit ett underskott men från 21 har det varit ett litet födelseöverskott i länet Källa: SCB Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över 2 år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. Ålderspyramider De stora födelsetalen på 4-, 6-, och 9-talen syns tydligt i länets ålderspyramid. Befolkningens åldersstruktur skiljer sig mellan länets kommuner, se bilaga 1, men i de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Kvinnor Män Riket Kvinnor Män Källa: SCB, 213 8

10 Andel yngre Andelen yngre, -19 år, har under de senaste 4 åren minskat från 28 till 23 procent. Bland länets kommuner är det Oxelösund som har den klart lägsta andelen yngre, knappt 2 procent. Övriga kommuner har mellan 22 och 24 procent yngre (-19 år) och ligger nära värdet för hela landet. Källa: SCB Andel -19 år 213 Andel äldre Andel 75 år och äldre 213 Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. Källa: SCB I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 213 var den 2,8. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har Oxelösund, med nästan tolv procent, Trosa har den lägsta andelen med 7 procent. Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen ändrades 31 december 23, innan dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund. Ungefär var femte sörmlänning har utländsk bakgrund. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, Eskilstuna har mer än dubbel så stor andel med utländsk bakgrund som Vingåker. Andel () med utländsk bakgrund, 213 Totalt Eskilstuna 29 Flen 22 Gnesta 13 Katrineholm 2 Nyköping 15 Oxelösund 21 Strängnäs 15 Trosa 15 Vingåker 13 Länet 21 Riket 21 Källa: SCB 9

11 Pendling Andelen som pendlar från en kommun till en annan för att arbeta har ökat från 2 till 28 procent mellan åren 1993 och 212. Andelen män som pendlar är högre än andelen kvinnor som pendlar. År 212 var det 33 procent av männen och 24 procent av kvinnorna i länet som pendlade till arbete i en annan kommun än den de bor i. Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland Kvinnor Män Källa: SCB Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I Gnesta och Trosa pendlar mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. Eskilstuna har den klart lägsta andelen pendlare med 17 procent. Oxelösund avviker från övriga kommuner, då det här är vanligare att kvinnorna pendlar än att männen gör det. Andel () utpendlare över kommungräns, 212 (av förvärvsarbetande 16 + år) Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Källa: SCB 1

12 Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är i de enskilda fallen ibland så att det är de ekonomiska och sociala förhållandena som orsakar ohälsa och ibland så att det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. För befolkningen som helhet vet vi dock att det framför allt är livsvillkoren som påverkar hälsan. Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning, i åldern år, ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommun i länet som har högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet Andel med eftergymnasial utbildning, år, Södermanland Riket Källa: SCB I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i Strängnäs, Nyköping och Eskilstuna. De lägsta andelarna finns i Vingåker, Oxelösund och Flen. Andel () med eftergymnasial utbildning, år, 212 Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Eskilstuna Flen Flen Gnesta Gnesta Katrineholm Katrineholm Nyköping Nyköping Oxelösund Oxelösund Strängnäs Strängnäs Trosa Trosa Vingåker Vingåker Länet Länet Riket Riket Källa: SCB

13 Personaltäthet i förskola/skola Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 199- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något. Bland länets kommuner har Gnesta den högsta personaltätheten medan den är lägst i Vingåker. Att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning anges i förskolans allmänna råd för kvalitet som en viktig kvalitetsfaktor. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mycket mellan kommunerna, från Gnestas 43 procent till Katrineholms 64 procent. År 213 Andel () årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare Eskilstuna 55 5,7 Flen 49 5,2 Gnesta 43 5,1 Katrineholm 64 5,7 Nyköping 52 5,3 Oxelösund 62 5,2 Strängnäs 5 5,6 Trosa 51 5,8 Vingåker 53 6,3 Länet 53 5,3 Riket 53 5,3 Källa: Skolverket Skola Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 199-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 199-talets nedgång. År 212 Andel () lärare med pedagogisk högskoleutbildning Antal elever per lärare heltidstjänster Betyg åk 9, andel () behöriga till yrkesprogrammen Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Skolverket 12

14 Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger på över 8 procent i alla länets kommuner utom Flen. Minst antal elever per lärare har man i skolorna i Gnesta och Vingåker. För behörighet till yrkesprogrammen (som är den lägsta behörighetsnivån) på gymnasiet krävs att man har lägst betyget godkänd i svenska, engelska och matematik. Därutöver måsta man ha godkända betyg i ytterligare 5 ämnen. I Sörmland är det Katrineholm, Vingåker och Strängnäs som har den minsta andelen behöriga till gymnasiet. Endast tre kommuner, Gnesta, Nyköping och Trosa, ligger i nivå med eller över andelen behöriga i riket. Arbetsliv Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö. Trivs på arbetsplatsen Andelen anställda som uppger att de trivs bra med sitt arbete har ökat sedan 24. Den enda kommun som påvisbart skiljer sig från länsgenomsnittet är Trosa, där en större andel av de förvärvsarbetande invånarna trivs med sina arbeten jämfört med hela länets andel. Andel anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, år, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Regionen 86,8 84,9 85,6 Källa: Liv & hälsa 28 13

15 Arbetslösa Arbetslösheten i Södermanland har under hela 2-talet legat högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. Den kraftiga lågkonjunkturen till följd av den finansiella oron i världen som bröt ut 28 avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av andelen arbetslösa i länet, framförallt för männen. Eskilstuna har den högsta arbetslösheten i länet, medan Trosa har den lägsta. Andel öppet arbetslösa i Södermanland , 12-mån medelvärde Kvinnor Män Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Andel öppet arbetslösa 213, 12-mån medelvärde () Källa: Arbetsförmedlingen Antal resp. andel () öppet arbetslösa, år, 213, 12-mån medelvärde Kvinnor Män Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Eskilstuna , , ,1 Flen 196 4,4 24 5, 435 4,7 Gnesta 61 2,1 86,75 2, ,3 Katrineholm 368 3, , ,2 Nyköping 369 2,4 51 3,2 87 2,8 Oxelösund 74 2,4 1 2, ,7 Strängnäs 326 3, , ,4 Trosa 94 2,8 81 2, ,6 Vingåker 93 3,8 12 4, ,2 Länet , 422 4, ,4 Riket , , ,6 Källa: Arbetsförmedlingen 14

16 Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning (s k A-kassa). Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Mellan 25 och 28 minskade utbetalda ersättningar i länet markant, därefter har de minskat ytterligare något. Men under 212 och 213 ökade ersättning till nästan 58 kr per invånare (16-64 år) och dag. Av länets kommuner betalades det under 213 ut mest ersättning per individ i arbetsför ålder i Flen och Katrineholm, minst betalades ut i Trosa under denna period. Försörjningsmått i Södermanland , fasta priser enligt 213 års prisnivå* Försörjningsmått i Södermanland 213 *Beräknat enligt KPI 8 Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland april-juni 213 A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt Eskilstuna 9,1 1,7 43,3 63, Flen 6,3 8,1 51,6 66, Gnesta 3,8 3,8 41,6 49,2 Katrineholm 8,3 8, 5,6 66,9 Nyköping 4,8 4,3 4,6 49,7 Oxelösund 5,3 3,3 51,5 6,1 Strängnäs 6,1 5, 36,7 47,8 Trosa 6,9 1,7 34, 42,7 Vingåker 6,2 4,8 5,8 61,8 Länet 7,1 7,2 43,4 57,8 Riket 6,8 5, 37,3 49, Källa: RAR Sörmland *Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag 15

17 Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland konstant stigit för varje år under 2-talet fram till 21. Därefter har ökningen avtagit och till och med minskat något, både för män och för kvinnor. Männen har under hela perioden haft en medianinkomst på ungefär 7 kronor mer än kvinnorna. Denna skillnad har på senare år ökat något. De högsta medianinkomsterna återfinns i Trosa och Strängnäs och den lägsta finns i Flen. Länsmedianvärdet ligger något under motsvarande värde i riket. Fyra av nio kommuner ligger över riksmedianvärdet. Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland , 212 års priser, median (tkr) Kvinnor Män Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst, 2 år och äldre 212, median Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Sammanräknad förvärvsinkomst (kr), 2 år och äldre, 212, median Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: SCB Riket (tkr) 16

18 Ekonomisk trygghet bland vuxna Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? I Södermanland är det 85 procent av de i åldern 16 till 84 år som inte har ekonomiska bekymmer i detta avseende. I Sverige är motsvarande siffra 86 procent. Den ekonomiska tryggheten ökar med stigande ålder och bland de i åldern 8 till 84 år är det 96 procent som inte har svårigheter med de löpande utgifterna. Skillnaden mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydligt skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för befolkningen i stort, en sådan grupp är ensamstående föräldrar. Andel som inte haft svårt att klara löpande utgifter under ett år, Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med ekonomisk trygghet, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor?212 Ekonomisk utsatthet bland barn De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer i Södermanland. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Över en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra åtta procent. 17

19 Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Störst andel finns i Eskilstuna och Flen med 22 respektive 21 procent och minst andel finns i Trosa med fem procent. I tabellen till höger redovisas andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Andel () barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 212 Eskilstuna 22 Flen 21 Gnesta 1 Katrineholm 19 Nyköping 9 Oxelösund 9 Strängnäs 11 Trosa 5 Vingåker 14 Länet 16 Riket 12 Källa: FHI-Faktablad/SCB Andelen elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet som upplever att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 68 procent. Det är en större andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 59 procent i Vingåker till 73 procent i Trosa. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i Gnesta och 79 procent i Nyköping. Andel () elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar, 211. Årskurs 9 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Oxelösund Trosa Vingåker Länet Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 Bland de elever där båda föräldrarna antingen arbetar eller studerar är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som har minst en förälder som är arbetslös/sjukskriven är elva procent. Ett liknande glapp kan ses om man tittar på elevernas boendesituation. Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder är elva procent. 18

20 Det är cirka 59 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierar från 57 procent bland flickorna i Nyköping och Oxelösund till 67 procent av flickorna i Vingåker. Motsvarande andelar för pojkarna är 54 procent i Strängnäs och 72 procent i Vingåker. Andel () elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar, 211. Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Vingåker Trosa Länet Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Trygghet Med att vara otrygg menas att man svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad? Sörmlänningar känner sig ungefär lika trygga som alla svenskar. Däremot är skillnaden stor mellan kvinnor och män, vilket illustreras i tabellen nedan. Bland sörmländska kvinnor känner sig 35 procent otrygga medan motsvarande andel bland män är 9 procent. Den klart största andelen otrygga finns i Eskilstuna Andel otrygga, 212 Källa: Hälsa på lika villkor?

21 Andel () otrygga, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området. Resultaten visar att de flesta sörmlänningar känner tillit till sina grannar. Andelen är lika hög bland både män och kvinnor. Tilliten till grannar ökar med stigande ålder. Bland de i åldern 16 till 34 år är det 8 procent och bland de i åldern 65 till 84 år är det 94 procent som känner tillit. Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Regionen Källa: Hälsa på lika villkor? 212 2

22 Bland ungdomar upplever drygt 9 procent av både pojkar och flickor att de ofta eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla markant bland flickor, endast 55 procent av flickorna känner sig trygga då. Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst andel trygga på kvällen/natten finns i Trosa och lägst andel finns i Flen. Andel () elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Oxelösund Trosa Vingåker Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Anmälda brott Tidigare anmäldes färre brott i Sörmland. Men sedan 28 har det oftast anmälts fler brott per 1 invånare i Södermanlands län än i hela landet. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktisk brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spaningsoch kontrollrutiner Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen Hela landet Södermanlands län Källa: Brå 21

23 Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen, 5-årsmedelvärden Totalt Eskilstuna 152 Flen 145 Gnesta 87 Katrineholm 152 Nyköping 138 Oxelösund 121 Strängnäs 113 Trosa 9 Vingåker 11 Länet 152 Riket 148 I Eskilstuna och Katrineholm anmäldes flest antal brott per 1 invånare under de senaste fem åren. Det var de små kommunerna Gnesta, Trosa och Vingåker som hade den minsta andelen anmälda brott. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är åldersstrukturen, där en region med hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än regioner med en äldre befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd. Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott. Källa: Brå Valdeltagande Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet ökade i valen år 21 jämfört med valen år 26 i alla länets kommuner vilket var en trend som gällde hela riket. Sett över hela riket så skilde sig valdeltagandet åt mellan olika grupper i samhället. Valdeltagandet var exempelvis lägre bland unga personer, bland personer med utländsk bakgrund och bland personer med låga inkomster. Dessa ojämlikheter i valdeltagande minskade dock en aning jämfört med 26 års val. I åldersgruppen år ökade t ex valdeltagandet med närmare fyra procent jämfört med en ökning på två procent i åldergruppen 5-64 år mellan valåren. Några stora könsskillnader i valdeltagande fanns inte i valen 21, kvinnorna i hela riket hade någon procents högre valdeltagande än männen i riksdagsvalet 21. Valdeltagandet i länet låg mycket nära nivån i hela riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, klart högst i Trosa följt av Vingåker och Nyköping. Länets andel dras ner av Eskilstuna, där valdeltagandet var något lägre än såväl läns- som riksgenomsnittet. Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige. Andel röstande i kommunvalen 21 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: SCB 22

24 Andel () röstande, 21 Riksdag Landsting Kommun Eskilstuna 83,3 78,7 79,2 Flen 84,7 81,2 81,8 Gnesta 85,3 82,6 83,1 Katrineholm 84,7 81,7 82,5 Nyköping 85,9 83,2 83,6 Oxelösund 85, 81,8 82,9 Strängnäs 85,5 81,7 82,7 Trosa 87,8 84,5 85,4 Vingåker 85,9 83,1 84,1 Länet 84,7 81,1 81,7 Riket 84,6 81, 81,6 Källa: SCB Politiskt deltagande bland unga Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka. Andel elever som uppger att de gjort följande det senaste året: Åtta procent av eleverna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Södermanland har det senaste året deltagit i demonstrationer. Det är en större andel av eleverna i årskurs 9 än i årskurs 2 på gymnasiet som har skrivit insändare, 13 procent jämfört med knappt tio procent. Av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har 13 procent tagit kontakt med politiker jämfört med tio procent i årskurs 9. I båda årskurserna är det kring 42 procent som skulle kunna tänka sig att ta kontakt med en politiker. Drygt fem procent av eleverna i årskurs 9 är medlemmar i ett politiskt parti, i årskurs 2 på gymnasiet är motsvarande andel nästan tio procent Delta i demonstrationer Åk 9 Skriva insändare Åk 2, gymnasiet Ta kontakt med politiker Källa: Liv & Hälsa ung 211 Medlem i parti 23

25 Levnadsvanor Våra levnadsvanor har ett starkt samband med våra livsvillkor och vår sociala position. Levnadsvanorna är en del av vår livsstil och är en viktig del av vår identitet. De påverkas bland annat av kultur, traditioner och socioekonomisk tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar i sin tur vår hälsa. Rökning, alkoholkonsumtion, motionsvanor och övervikt är exempel på riskoch livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Rökning Rökning är en av västvärldens största hälsorisker och är därför en viktig variabel i hälsosammanhang. Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan. Andelen dagligrökare i Södermanland har sjunkit kraftigt under de senaste två decennierna. Enligt hälsoundersökningen 199 (HU-9) rökte nästan 29 procent av den vuxna befolkningen medan motsvarande undersökning Hälsa på lika villkor? 212 visar att 14 procent röker dagligen. Gott och väl en halvering av andelen dagligrökare vilket ger stora hälsovinster. Vanligast att vara dagligrökare är det i åldersgruppen 5 till 64 år, 2 procent av kvinnorna och 18 procent av männen i den åldersgruppen är dagligrökare i Södermanland Andel dagligrökare, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () dagligrökare, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor?

26 Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar, det omvända gäller för snusning. Det totala tobaksbruket är högre bland pojkar än bland flickor. Andel () elever som röker så gott som dagligen, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Alkohol Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 199-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt ålders- och könsrelaterad, yngre dricker mer än äldre och män dricker mer än kvinnor. Resultaten från Hälsa på lika villkor? 212 antyder också att sörmlänningar dricker sig berusade mer sällan än man gör i övriga Sverige, även om skillnaderna är små. Jämfört med år 28 ses inga stora förändringar i berusningsdrickande. I åldersgruppen år dricker knappt 4 procent av de sörmländska männen sig berusade åtminstone en gång per månad. Motsvarande siffra för kvinnor är 23 procent. Bland männen och kvinnorna i åldern år är det 27 respektive 8 procent som berusar sig en gång per månad eller oftare. Andel som berusar sig minst en gång i månaden, Källa: Hälsa på lika villkor?

27 Andel () som berusar sig minst en gång i månaden, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor? 212 I den vuxna befolkningen är det betydligt högre andel män än kvinnor som berusar sig minst en gång i månaden. Denna skillnad finns inte bland skolungdomar i årskurs 9 men en liten skillnad finns i årskurs 2 på gymnasiet. Lägst andel av niorna som berusar sig minst en gång i månaden finns för flickor i Gnesta,, och för pojkar i Oxelösund, 4. Det är en lägre andel av eleverna som berusar sig minst en gång i månaden 211 jämfört med 28 i båda årskurserna, men störst minskning finns i årskurs 9. Andel () elever som berusar sig en gång i månaden eller oftare, 211 (frågan ställs inte i årskurs 7) Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flen Gnesta 9 5 Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Pojkar 26

28 Motion Under hela mänsklighetens historia har vi varit aktiva större delen av dagen. För de allra flesta har fysisk aktivitet positiv effekt på hälsan. En stillasittande livsstil medför ökande förekomst av vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och diabetes. Ökad fysisk aktivitet är ett sätt att motverka dessa. Genom regelbunden motion kan vi få kolesterolhalterna, blodtrycket, blodsockret och kroppsvikten att sjunka. Den nationella rekommendationen när det gäller fysisk aktivitet är minst 3 minuter per dag. Nästan två tredjedelar av den sörmländska befolkningen uppnår detta. Det är en något högre andel män än kvinnor som når rekommendationen. Vissa skillnader mellan kommunerna finns. I Oxelösund är det 55 procent av kvinnorna som är fysiskt aktiva 3 minuter per dag medan det i Vingåker är 67 procent Andel som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () som är fysiskt aktiva minst 3 minuter per dag, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Ungefär en av sju sörmlänningar, uppger att de har en stillasittande fritid. Det vill säga att de promenerar, cyklar eller rör sig på annat sätt mindre än två timmar i veckan. Det är inga skillnader mellan kvinnor och män men däremot mellan olika åldersgrupper. I åldern 8 till 84 år är det en fjärdedel som rör sig mindre än 2 timmar i veckan. 27

29 Det är en högre andel pojkar som tränar minst två gånger i veckan, jämfört med flickor. Mellan den kommun, Gnesta, där lägst andel elever i årskurs nio tränar minst två gånger i veckan och den med högst andel, Vingåker, skiljer det 14 procentenheter. Det är en lägre andel av eleverna som tränar minst två gånger i veckan 211 jämfört med 28 i alla tre årskurserna för både flickor och pojkar. Andel () elever som tränar 2 gånger i veckan eller mer på sin fritid 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Övervikt Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i hela västvärlden med alltfler överviktiga personer, ofta som ett resultat av de levnadsvanor man har. Övervikt leder till ökade risker för ett flertal sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Ett sätt att mäta övervikt och fetma på är Body Mass Index (BMI) som anger relationen mellan individens längd och vikt och beräknas enligt formeln: BMI Kroppsvikt( kg) Kroppslängd ( m)* Kroppslängd ( m) Världshälsoorganisationen (WHO) anger följande BMI-gränsvärden för indelning av den vuxna befolkningen i viktklasser: Underviktiga -18,4 Normalviktiga 18,5-24,9 Överviktiga 25,-29,9 Kraftigt överviktiga 3,- 28

30 I Södermanland är trenden densamma som i övriga västvärlden med en ökande andel överviktiga personer sedan 199-talet bland både män och kvinnor. Dock ses en liten minskning bland kvinnor från 28 till 212. År 212 var över hälften, 54 procent, av den vuxna befolkningen i Södermanland överviktig. Det är en högre andel män än kvinnor som är överviktiga. Andel överviktiga i Södermanland, år, Andel överviktiga, Kvinnor Män Källa: HU-9 & 96, Liv & Hälsa 2, 24 & 28, Hälsa på lika villkor? 212 En större andel av befolkningen i Södermanland är överviktiga jämfört med befolkningen i hela landet. Det gäller både kvinnor och män. Andelen personer med övervikt eller fetma varierar en del mellan kommunerna men osäkerheten i skattningarna är ganska stor, vilket märks på tämligen breda konfidensintervall. Andel () överviktiga, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor?

31 För barn och unga är gränsvärdena för viktklasserna enligt BMI satta olika för att vara jämförbara och anpassade efter kön och ålder. Sedan 24 har andelen överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar i årskurs 9 ökat något i länet medan flickorna i samma årskurs har legat ganska konstant kring 11 procent. Andel överviktiga/kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland, åk Flickor Pojkar Andel överviktiga och kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung De kommuner som har högst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor är Katrineholm, Oxelösund och Vingåker. Högst andel överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Gnesta och Strängnäs. Lägst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor finns i Strängnäs och lägst andel överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Flen och Nyköping. Andel () överviktiga/kraftigt överviktiga elever Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Källa: Liv & Hälsa ung 211 3

32 Hälsa Hälsan kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, de livsvillkor och de levnadsvanor vi har och lever under. Självupplevd hälsa Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Studier visar att livsvillkor och levnadsvanor i varierande grad påverkar den självupplevda hälsan. Andelen sörmlänningar som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra är tämligen konstant över tid. Sedan år 2 har andelen ökat från 7 till 72 procent i åldern år. Kvinnor och män skiljer sig åt beträffande det allmänna hälsotillståndet. I Sörmland är det 68 procent av kvinnorna och 73 procent av männen som bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som bra eller mycket bra. Motsvarande siffror i Sverige är 71 procent för kvinnorna och 75 procent för männen. Det allmänna hälsotillståndet försämras med stigande ålder. För kvinnor minskar andelen med bra eller mycket bra allmän hälsa från 78 procent i åldern år till 32 procent i åldern 8-84 år. Motsvarande skillnad för män är 86 procent jämfört med 44 procent. Dessa andelar är något mindre bland sörmlänningarna än bland befolkningen i hela Sverige Andel med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor?

33 Det är en högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår bra eller mycket bra. I årskurs 9 är det 77 procent av flickorna som uppger att de mår bra eller mycket bra, fem procent som mår dåligt eller mycket dåligt, övriga har svarat varken bra eller dåligt. Bland pojkarna i samma årskurs är det 89 procent som mår bra och tre procent som mår dåligt. Andel () elever som uppger att de mår bra eller mycket bra, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk Rörelseorganens sjukdomar har länge varit den vanligaste orsaken till nedsättning av arbetsförmågan, långvarig sjukskrivning och förtidspensionering. De psykiska sjukdomarna har dock ökat under de senaste åren och låg år 26 på samma nivå. Rörelseorganens sjukdomar kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. Kvinnorna har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. Värk i skuldror, nacke eller axlar Andelen som uppger att de har lätta eller svåra besvär med värk i skuldror, nacke eller axlar skiljer sig åt med avseende på kön. Bland sörmländska kvinnor är det 56 procent som har värk i skuldror, nacke eller axlar medan det bland männen endast är 41 procent som har samma besvär. I Sverige är dessa båda andelar några procentenheter mindre. Trosa har den högsta andelen kvinnor med värk i skuldror, nacke eller axlar. Bland männen finns den högsta andelen i Flen. Andel med värk i skuldror, nacke eller axlar, Källa: Hälsa på lika villkor?

34 Andel () med värk i skuldror, nacke eller axlar, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Liksom i den vuxna befolkningen är det bland ungdomar vanligare med värk hos flickor. Andelen ungdomar med värk ökar med stigande ålder, i årskurs 2 uppger över en fjärdedel av flickorna att de haft värk i axlar, skuldror eller nacke oftare än en gång i veckan. Andel () elever som under de tre senaste månaderna haft värk i axlar/skuldror/nacke mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Oxelösund Trosa Vingåker Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 33

35 Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias Ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias är bekymmer som följer ungefär samma mönster som värk i skuldror, nacke eller axlar. Äldre har mer problem än yngre och de är mer frekventa bland kvinnor än bland män. I länet uppger 52 procent av kvinnorna och 42 procent av männen att de har värk i rygg och höfter vilket är högre än i riket. Andel med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med ryggsmärtor, ryggvärk, höftsmärtor eller ischias, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Det är nästan dubbelt så hög andel flickor som pojkar som uppger att de har värk i ryggen eller höfterna mer än en gång i veckan. Andel () elever som under de tre senaste månaderna haft värk i rygg/höfter mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Oxelösund Trosa Vingåker Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 34

36 Värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän I Sörmland är det 48 procent av kvinnorna som har lätta eller svåra besvär på grund av värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. För män är motsvarande andel 41 procent. Därmed ligger länet med totalt 45 procent, på en något högre nivå än riket, där 41 procent har denna typ av värk. Vingåker har den högsta andelen män med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän. För kvinnorna finns de högsta andelarna i Flen och Oxelösund Andel med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän, 212 Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () med värk eller smärtor i händer, armbågar, ben eller knän, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Psykiska besvär Psykisk ohälsa, i form av ängslan, oro, ångest eller sömnbesvär, har under 199-talet ökat. Fram till 2-talets mitt har ökningen fortsatt förutom när det gäller sömnbesvär (enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 29). Dessa ohälsoproblem är, tillsammans med rörelseorganens sjukdomar, de dominerande orsakerna till förtidspensionering och bidrar till den största sjukdomsbördan tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Här speglas psykisk ohälsa med stress, ängslan eller oro och sömnsvårigheter. Gemensamt för dessa tre variabler är att det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de är drabbade. 35

37 Stress Begreppet stress används ibland som ett uttryck för psykisk ohälsa men stress i sig behöver inte vara något negativt. Skadlig blir stressen till exempel om en individ utsätts för den under en lång period och inte får tillfälle till återhämtning. I länet känner sig 15 procent av kvinnorna och 1 procent av männen sig stressade, vilket överensstämmer väl med övriga Sverige. Stress är vanligare i yrkesverksamma åldrar, där drygt 1 procent för närvarande känner sig stressade. I pensionsåldrarna sjunker sedan frekvensen till under 5 procent. Andel som för närvarand känner sig ganska eller väldigt mycket stressade, Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () som för närvarande känner sig ganska eller väldigt mycket stressade, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor?

38 Idag är det vanligt att ungdomar känner sig stressade. Nästan hälften av alla ungdomar känner sig stressade mer än en gång i veckan och störst andel finns bland flickorna i Trosa, hela 72 procent. Andel () elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Oxelösund Trosa Vingåker Länet Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Ängslan, oro eller ångest I Södermanland är det 36 procent av kvinnorna och 25 procent av männen som känner lätta eller svåra besvär av ängslan, oro eller ångest. Det är ungefär i samma nivå som resten av Sverige. Bland kvinnor verkar det vara vanligast med dessa bekymmer i unga år (16-34 år) och på äldre dar (8-84 år). Bland männen ligger andelen med besvär på ungefär samma nivå i alla åldrar. Andel som har besvärats av ängslan, oro eller ångest, Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () som har besvärats av ängslan, oro eller ångest, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor?

39 Sömnproblem I Sörmland har 39 procent av kvinnorna och 28 procent av männen lätta eller svåra besvär med sömnsvårigheter. Motsvarande andelar i Sverige ligger på ungefär samma nivå. Sömnsvårigheterna ökar med stigande ålder och bland kvinnorna i åldern 8-84 år är det hela 57 procent som upplever lätta eller svåra besvär Andel som har sömnsvårigheter, 212 Skillnaderna mellan kommunerna är små och inte signifikanta. Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Andel () som har sömnsvårigheter, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Drygt en femtedel av ungdomarna i Södermanland har mer än en gång i veckan svårt att somna, problemet är vanligare bland flickor än bland pojkar. Andel () elever som under de tre senaste månaderna mer än en gång i veckan haft svårt att somna, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Oxelösund Trosa Vingåker Länet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 38

40 Tandhälsa Tandhälsan han under de senaste 3 åren blivit mycket bättre i Sverige, allra mest har tandhälsan bland äldre förbättrats. Fortfarande är det stora socioekonomiska skillnader och personer med utländsk bakgrund har sämre tandhälsa än andra. Generellt sett är andelen kvinnor som skattar sin tandhälsa som ganska eller mycket bra högre än bland männen. Detta gäller även i Södermanland och alla dess kommuner. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är liten. Andel med ganska bra eller mycket bra tandhälsa, Källa: Hälsa på lika villkor? 212 Det är stora skillnader mellan kommunerna, framför allt bland kvinnor. I Eskilstuna uppger bara 69 procent av kvinnorna att de har en bra tandhälsa medan det i Vingåker är 8 procent. Bland män varierar andelen från Vingåkers 63 procent till Oxelösunds 71 procent. Andel () med bra eller mycket bra tandhälsa, år, 212 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Länet Riket Källa: Hälsa på lika villkor?

41 Totalt sett är det 86 procent av ungdomarna i Södermanland som anser sig ha en bra tandhälsa. I alla årskurserna är det en högre andel flickor än pojkar som anser sig ha en bra tandhälsa. Andel () elever som uppger att de har bra eller mycket bra tandhälsa, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Strängnäs Oxelösund Trosa Vingåker Länet Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 4

42 Sjuklighet och dödlighet Hjärt-kärlsjukdomar Den vanligaste dödsorsaken är hjärt- och kärlsjukdomar (cirkulationsorganens sjukdomar). Hit hör sjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Ungefär 38 av kvinnorna och 37 av männen hade en sådan sjukdom som underliggande dödsorsak år 212 enligt Socialstyrelsens rapport Dödsorsaker 212. Hjärtinfarkt är, både när det gäller incidens och mortalitet, starkt könsoch åldersrelaterad. Om man tar hänsyn till ålder är risken för män att drabbas eller avlida av akut hjärtinfarkt nästan dubbelt så stor som för kvinnor. Antalet inträffade fall av akut hjärtinfarkt per 1 invånare sjönk under åren med i genomsnitt 1 2 procent per år. Som en följd av att nya diagnoskriterier infördes inom sjukvården under 21 ökade den uppmätta incidensen men var år 24 tillbaka på ungefär samma nivå som innan de nya diagnoskriterierna infördes. Därefter har minskningen fortsatt Hjärtinfarktincidensen i Södermanland per 1 Kvinnor Män År Källa: Socialstyrelsen Döda i hjärtinfarkt Andelen som dör efter att ha fått hjärtinfarkt sjunker också snabbt. Andelen som dör inom 28 dagar efter sjukhusvård för akut hjärtinfarkt är nu (212) nere på drygt 1 procent för män och kvinnor totalt. Detta är en halvering jämfört med åren i början av 199-talet. 1 Döda i hjärtinfarkt i Södermanland per 1 åldersstandardiserat Kvinnor Män Samma goda utveckling vad gäller minskning av insjuknande och död i hjärtinfarkt som sker i riket sker också i vårt län År Källa: Socialstyrelsen 41

43 Cancersjukdomar Tumörer utgjorde den näst vanligaste dödsorsaken med 23 procent av dödsfallen bland kvinnorna och 24 procent bland männen i Sörmland 212. Prognosen för de insjuknade blir allmänt sett bättre för de flesta cancerformerna. Ett undantag är lungcancer, i vilken 124 män och kvinnor dog under 212. Under 212 dog 55 män i prostatacancer och 49 kvinnor i bröstcancer i Södermanland. Beträffande insjuknande i cancer är de överlägset vanligaste cancerformerna prostatacancer (män) med 234 nya fall under 212 och bröstcancer (nästan bara kvinnor) med17 nya fall. Lungcancer är andra vanliga cancerform som drabbade ungefär 1 sörmlänningar under 212. Cancerincidensen i Södermanland Kvinnor Män 6 En anledning till att antalet sjukdomsfall ökar är att andelen äldre i befolkningen stiger, samt att antalet invånare i Södermanland har ökat under perioden År Källa: Socialstyrelsen Psykisk ohälsa Psykisk ohälsa tillhör de stora folksjukdomarna. Med begreppet avses allt från psykiska sjukdomar som till exempel psykos och depression, till lättare psykiska problem som oro, ångest och sömnproblem. Förekomsten av psykisk ohälsa i befolkningen är svår att uppskatta. Under de senaste 2 åren har antalet vårdplatser minskat kraftigt inom den psykiatriska slutenvården. Kvinnor och män i åldern år har däremot sedan början av nittiotalet ökat sin konsumtion av psykiatrisk slutenvård i stor omfattning. Drygt 1,5 procent av befolkningen i Sörmland vårdades under i psykiatrisk slutenvård. Som synes i diagrammet har den andelen varit tämligen konstant sedan Antal vårdtillfällen i slutenvård för psykiska sjukdomar per 1 invånare i Södermanland åren Kvinnor Män År Källa: Socialstyrelsen 42

44 Klamydiainfektioner Klamydia är den vanligaste sexuellt överförda infektionen. Antalet smittade ungdomar och unga vuxna har ökat kraftigt sedan mitten av 199-talet. Ökningen av antalet klamydiainfektioner bland ungdomar och unga vuxna antas främst bero på förändrade sexualvanor enligt Socialstyrelsens Hälso- och sjukvårdsrapport 29. Antalet klamydiafall mer än tredubblades under åren 1997 till 27, från knappt 14 fall till över 47 fall. De senaste åren har dock antalet klamydiainfektioner minskat. Incidensen har de flesta år varit högre i Södermanland än i riket. Klamydiaincidens per 1 invånare Riket Södermanland Källa: Smittskyddsinstitutet Andel klamydiainfektioner fördelat på åldersgrupper år 2-29 år 3-39 år De senaste två åren har andelen klamydiafall i gruppen 2-29 år ökat till 6 procent. Åldersgruppen år har minskat sin andel under samma period med ungefär lika mycket. Åldersgruppen 3-39 år står för ungefär tio procent av fallen. Resterande del av klamydiainfektionerna finns i övriga åldersgrupper, -14 år samt 4 år och äldre Källa: Smittskyddsinstitutet 43

45 Aborter Aborttalet, antalet aborter per 1 kvinnor i åldern år varierar över tid. Runt 199 var aborttalet över 2 för att sedan sjunka något. Från 23 och fram till 29 har aborttalet åter legat över 2. I Södermanland har aborttalet under lång tid varit lägre än i riket men från 23 har aborttalet varit högre i Södermanland än i riket Antal aborter, per 1 kvinnor år, Riket Källa: Socialstyrelsen Södermanland Antalet aborter i Sörmland var under mitten av 199-talet ungefär 8 per år. De senaste åren har antalet aborter ökat och 212 utfördes aborter i Södermanland. I länets mindre kommuner skiftar aborttalet kraftigt från år till år eftersom varje enskilt fall påverkar resultatet märkbart. Det är därför svårt att uttala sig om skillnader mellan kommunerna. Aborter i Södermanland, 212 Antal aborter per 1 kvinnor Antal -19 år 2-29 år 3- år Totalt Eskilstuna 5 23,4 41, 17,9 26,9 Flen 63 33,2 38,7 17,5 26,8 Gnesta 37 15, 5,2 8,4 21, Katrineholm 18 16,2 3, 13,1 19,3 Nyköping ,9 28,9 1,9 19, Oxelösund 45 32,9 36,2 19,3 26,8 Strängnäs ,8 36,2 19,4 25,1 Trosa 37 24,9 31,5 11,5 19,3 Vingåker 28 16,9 36,1 13,1 2,4 Länet ,4 36,6 15,5 23,6 Riket ,8 3, 14,9 2,7 Källa: Socialstyrelsen 44

46 Bilaga 1 Ålderspyramider 213 Eskilstuna Flen Kvinnor Män Kvinnor Män Gnesta Kvinnor Män Nyköping Kvinnor Män Katrineholm Kvinnor Män Oxelösund Kvinnor Män

47 Strängnäs Kvinnor Män Trosa Kvinnor Män Vingåker Kvinnor Män Södermanland Kvinnor Män Riket Kvinnor Män Källa: SCB,

48 FoU-centrum Centrum för klinisk forskning, Uppsala universitet Landstinget Sörmland Kungsgatan 41, Eskilstuna Tfn: / , fax: Hemsida: Rapportmall för FoU-projekt från januari 29 R&D Centre/Centre for Clinical Research Sörmland County Council Kungsgatan 41, Eskilstuna 1