Hälsan i Södermanland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsan i Södermanland"

Transkript

1 Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version

2

3 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten rätt... 5 Demografi... 6 Befolkningsutveckling... 6 Folkmängd... 7 Födelsenetto... 8 Åldersstruktur... 8 Ålderspyramider... 8 Andel yngre... 9 Andel äldre... 9 Utländsk bakgrund... 9 Pendling... 1 Livsvillkor Utbildningsnivå Personaltäthet i förskola/skola Förskola Skola Arbetsliv Trivs på arbetsplatsen Arbetslösa Försörjningsmått Ekonomiska förutsättningar Inkomst Ekonomisk trygghet bland vuxna Ekonomisk utsatthet bland barn Trygghet Anmälda brott Valdeltagande Politiskt deltagande bland unga Levnadsvanor Rökning Alkohol Motion Övervikt Hälsa Självupplevd hälsa Värk Värk i skuldror, nacke eller axlar Värk i rygg eller höfter Värk i händer, armar, ben eller fötter Psykiska besvär Stress Ängslan/oro Sömnproblem

4 Tandhälsa... 4 Sjuklighet och dödlighet Hjärt-kärlsjukdomar Döda i hjärtinfarkt Cancersjukdomar Psykisk ohälsa Klamydiainfektioner Aborter Bilaga

5 Förord Landstinget Sörmland har genom åren publicerat kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärdsförhållanden. Dessa har gett en översiktlig beskrivning av Södermanlands läns kommuner med avseende på befolkningssammansättning, sociala villkor, levnadsförhållanden och hälsa. Eftersom det ständigt sker förändringar på dessa områden har vi funnit det angeläget att i denna rapport uppdatera informationen för att tillgängliggöra så aktuella uppgifter som möjligt. Information i rapporten är hämtad från både extern registerinformation och de befolkningsundersökningar där vi själva medverkar i genomförandet, Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung. Mer information om dessa undersökningar, samt mer utförlig resultatrapportering finns på vår hemsida. (Liv & hälsa) och (Liv & Hälsa ung). Rapportens resultat är redovisade på kommunnivå. Jämförelser görs mellan kommuner, länet och riket eller CDUST-regionen. Utvecklingen över tid beskrivs i tabeller och diagram eller kommenteras i den löpande texten. Denna rapport har utarbetats av Anna Ekholm, Hans-G Eriksson, Fredrik Granström, Olle Kylensjö och Lotta Sahlqvist vid FoU-centrum, Landstinget Sörmland. Eva-Maria Annerbäck Enhetschef Enheten för FOU, Landstinget Sörmland 4

6 Bakgrund Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den är tänkt att ge en samlad bild av hälsoläget i länet. Rapporten baseras på material från en rad olika källor, dels från registerdata, dels från landstingets egna enkätundersökningar (Liv & hälsa och Liv & Hälsa ung). Registerdata har hämtats från Statistiska centralbyrån (SCB), Socialstyrelsen (SoS), Regionalt Onkologiskt Centrum (ROC), Arbetsförmedlingen (AF), Brottsförebyggande rådet (Brå), Skolverket (Skolv), Samordningsförbundet RAR i Sörmland (RAR), Smittskyddsinstitutet och Försäkringskassan (Fk). Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. I de resultat som redovisas på kommunnivå finns, där det är möjligt, jämförande resultat för länet som helhet och riket. Befolkningsundersökningen Liv & hälsa genomfördes i samarbete mellan landstingen i Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUST-regionen). I tabeller och figurer med resultat hämtade från denna undersökning görs därför jämförelser med CDUST istället för riket. Begreppsförklaringar Med incidens menas antalet nya fall av en viss sjukdom i befolkningen. I några av figurerna redovisas 12-månadersmedelvärden. Genom att beräkna ett medelvärde av resultaten för var och en av årets tolv månader får man en mer rättvisande bild av året jämfört med att bara redovisa hur det såg ut vid årets slut. Flera resultat i denna rapport är hämtade från befolkningsenkäten Liv & hälsa. Den är en urvalsundersökning (12 7 av länets drygt 2 invånare mellan 18 och 84 år har fått enkäten) Detta gör att slumpen kan spela in i resultaten. När man säger att en skillnad mellan två grupper är statistiskt signifikant är sannolikheten att skillnaden beror på slumpen så liten (mindre än 5 procent) att man bedömer skillnaden som statistiskt säkerställd. Tolka resultaten rätt De resultat som är hämtade från urvalsundersökningen Liv & hälsa inkluderar tillhörande konfidensintervall. Dessa redovisas i kolumnen KI i tabellerna och som antenner som sträcker sig uppåt och neråt i toppen på staplarna i diagrammen. Att redovisa konfidensintervall är ett sätt att ta hänsyn till det slumpfel som urvalsundersökningar är behäftade med. Konfidensintervallet ska tolkas som det intervall inom vilket det sanna resultatet med 95 procents säkerhet befinner sig. Exempelvis innebär ett resultat på 86 ± 3 att sanningen med stor sannolikhet ligger mellan 83 och 89. Det är därför viktigt att beakta att skillnader mellan kommuner där konfidensintervallen överlappar varandra med stor sannolikhet beror enbart på slumpen. I de diagram som visar procentuella andelar går skalorna upp till 25, 5 eller 1 procent. 5

7 Demografi För att kunna planera verksamheter i kommun och landsting är det viktigt att ha kunskap om områdets demografi. Befolkningen påverkas av exempelvis födslar, dödsfall och migration (flyttning). Födslar och inflyttningar bidrar till befolkningsökning medan dödsfall och utflyttningar verkar i motsatt riktning. Det är inte bara befolkningens storlek som påverkas utan även dess sammansättning. Åldersstrukturen är särskilt intressant och då främst antalet barn och äldre eftersom insatserna för de grupperna är störst. Studerar man en ålderspyramid (se bilaga 1) kan man enkelt se hur stora de olika grupperna är och även ganska säkert förutsäga hur åldersfördelningen kommer att se ut under de närmaste åren. Befolkningsutveckling s folkmängd var från början av 7-talet och fram till mitten av 8-talet relativt konstant runt 25 invånare, därefter ökade befolkningen stadigt fram till I slutet av 9-talet minskade den något men har de senaste åren återigen visat en stigande trend. En prognos från Statistiska centralbyrån (SCB) förutspår att Södermanlands befolkning kommer att fortsätta öka de närmaste 2 åren. Under 2-talet har befolkningen ökat i Eskilstuna, Gnesta,, och medan den har minskat i Flen och. Befolkningsutveckling ( och Gnesta ) Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm

8 Södermanland Riket Källa: SCB Folkmängd Vid årsskiftet 21/211 fanns drygt 27 invånare i Södermanland. Eskilstuna är länets klart största kommun med drygt 96 invånare och är minst med knappt 9 invånare. I riket, länet och alla kommuner utom Flen, och är antalet kvinnor högre än antalet män. Folkmängden i Södermanland och riket Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Riket Källa: SCB 7

9 Födelsenetto Födelsenettot är skillnaden mellan antalet levande födda och antalet döda. Antalet födda varierar ganska kraftigt. Det föddes många barn på 4- och 6-talen och i början av 9- talet. Antalet döda har däremot hållit sig relativt konstant under åren. Detta har lett till att Södermanland från slutet av 8-talet fram till mitten av 9-talet hade ett relativt stort födelseöverskott. Efter det har det under en period varit ett underskott men 21 var det återigen ett födelseöverskott i länet Källa: SCB Antal döda och antal levande födda i Södermanland Födda Döda Åldersstruktur De saker som främst påverkar befolkningens åldersstruktur är fruktsamheten och medellivslängden. I början av 19-talet föddes i genomsnitt 4 barn per kvinna, hundra år senare är motsvarande siffra 1,5-2 barn per kvinna. Under samma tid har medellivslängden ökat med över 2 år. Tillsammans betyder detta att andelen barn i befolkningen blir mindre och andelen äldre större. Ålderspyramider Åldersgrupperna år och 6-64 år är relativt stora, detta beroende på de stora födelsetalen åren runt 199 och på 4-talet, detta gäller för samtliga länets kommuner, se bilaga 1. I de äldsta åldersgrupperna är antalet kvinnor större än antalet män eftersom kvinnor generellt lever längre än män. Södermanland Riket Källa: SCB, 21 8

10 Andel yngre Andelen yngre, -19 år, har under de senaste 4 åren minskat från 28 till 23 procent. Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Andel -19 år 21-6 år 7-12 år år Bland länets kommuner är det som har den klart lägsta andelen yngre, 2 procent. Övriga kommuner har mellan 23 och 26 procent yngre (-19 år) och ligger nära värdet för hela landet. Riket Källa: SCB Andel äldre Andel 75 år och äldre 21 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm år 85 + år Störst behov av vård och omvårdnad har den äldre befolkningen. Antalet personer i denna grupp ökar kontinuerligt, vilket medför att gruppens andel av befolkningen blir allt större. Riket Källa: SCB I länet var andelen 85 år och äldre,7 år 197 och 21 var den 2,8. Andelen äldre är något högre i länet än i riket och varierar mellan kommunerna. Högst andel äldre har, Katrineholm och Flen med drygt tio procent, har den lägsta andelen med 7 procent. Utländsk bakgrund Utländsk bakgrund har personer som är utrikes födda eller inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Definitionen ändrades 31 december 23, innan dess räckte det med att en förälder var född utomlands för att dennes barn ansågs ha utländsk bakgrund. Ungefär var femte sörmlänning har utländsk bakgrund. Det är stora skillnader mellan länets kommuner, Eskilstuna har nästan tre gånger så stor andel med utländsk bakgrund som. Andel () med utländsk bakgrund, 21 Totalt Eskilstuna 27 Flen 19 Gnesta 12 Katrineholm Riket 19 Källa: SCB 9

11 Pendling Andelen som pendlar från en kommun till en annan har ökat från 2 till 28 procent mellan åren 1993 och 29. Andelen män som pendlar är högre än andelen kvinnor som pendlar. År 29 var det 33 procent av männen och 23 procent av kvinnorna i länet som pendlade. Andel utpendlare (av förvärvsarbetande 16 + år) över kommungräns i Södermanland Källa: SCB Kvinnor Män Andelen pendlare skiljer sig mycket mellan kommunerna i länet. I Gnesta och pendlar mer än hälften av de förvärvsarbetande till en annan kommun. Eskilstuna har den klart lägsta andelen pendlare med 16 procent. Andel () utpendlare över kommungräns, 29 (av förvärvsarbetande 16 + år) Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Källa: SCB 1

12 Livsvillkor Livsvillkor, såsom sociala och ekonomiska förhållanden har visat sig ha ett betydande samband med hälsan. Det är dock svårt att veta om det är de ekonomiska och sociala förhållandena i sig som orsakar ohälsa eller om det är ohälsan som orsakar de ekonomiska och sociala problemen. Utbildningsnivå Andelen med eftergymnasial utbildning ökar i takt med att fler yngre skaffar sig en högre utbildning samtidigt som äldre personer, med en generellt lägre utbildningsnivå, successivt lämnar arbetslivet. Utbildningsnivån i länet är lägre än i riket och skillnaden har ökat de senaste 25 åren. Inte ens den kommun i länet som har högst utbildningsnivå når upp till riksgenomsnittet Andel med eftergymnasial utbildning, år, Södermanland Riket Källa: SCB I Södermanland är det, liksom i landet i stort, vanligast att kvinnor har en eftergymnasial utbildning. Störst andel med eftergymnasial utbildning i länet finns i, och Eskilstuna. De minsta andelarna finns i, och Flen. Andel () med eftergymnasial utbildning, år, 21 Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Eskilstuna Flen Flen Gnesta Gnesta Katrineholm Katrineholm Riket Riket Källa: SCB 11

13 Personaltäthet i förskola/skola Förskola Förskolan vänder sig till barn från ett år tills de börjar skolan. Alla barn med förvärvsarbetande eller studerande föräldrar har rätt till en plats i förskola. Även barn till arbetslösa eller föräldralediga har rätt till minst 15 timmar per vecka i förskola. Under 199- talet ökade gruppstorlekarna i förskolan och samtidigt minskade personaltätheten. De senaste åren har personaltätheten dock ökat något. Bland länets kommuner har den högsta personaltätheten medan den är lägst i, och. Att det finns personal med pedagogisk högskoleutbildning anges i förskolans allmänna råd för kvalitet som en viktig kvalitetsfaktor. Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning varierar mycket mellan kommunerna, från Gnestas 29 procent till Eskilstunas och s 6 procent. År 21 Andel () årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning Antal inskrivna barn per årsarbetare Eskilstuna 6 5,4 Flen 46 5,5 Gnesta 29 6, Katrineholm 55 5,4 54 5,1 6 6,1 5 5,8 48 6,1 52 6,4 55 5,5 Riket 54 5,4 Källa: Skolverket Skola Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en obligatorisk och kostnadsfri grundutbildning. Den svenska skollagen säger att alla barn ska ha tillgång till en likvärdig utbildning oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala och ekonomiska förhållanden samt ursprung. Liksom inom förskolan var personaltätheten inom skolan som lägst i slutet på 199-talet men har sedan ökat något men den är fortfarande lägre än innan 199-talets nedgång. Flest antal lärare per 1 elever har Katrineholm och medan Gnesta och har lägst antal. Andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning ligger på mer än 8 procent i alla länets kommuner förutom i Flen. År 21 Andel () lärare med pedagogisk högskoleutbildning Antal lärare per 1 elever Eskilstuna 84 7,8 Flen 79 8, Gnesta 84 7,3 Katrineholm 84 9,1 85 8,2 85 9, 89 7,7 82 7,5 81 7,7 84 8, Riket 88 8,3 Källa: Skolverket 12

14 Arbetsliv Delaktighet, inflytande, kontroll och möjlighet att kunna påverka sin arbetssituation är viktiga förutsättningar för en god hälsa och arbetsmiljö. Trivs på arbetsplatsen Andelen anställda som uppger att de trivs bra med sitt arbete har ökat sedan 24. Den enda kommun som påvisbart skiljer sig från länsgenomsnittet är, där en större andel av de förvärvsarbetande invånarna trivs med sina arbeten jämfört med hela länets andel. Andel anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, år, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () anställda som trivs bra eller mycket bra med sitt arbete, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 86,8 84,9 85,6 Källa: Liv & hälsa 28 13

15 Arbetslösa Arbetslösheten i Södermanland har under hela 2-talet legat högre än genomsnittet för riket. Andelen arbetslösa har tydligt följt konjunktursvängningarna och andelen har hela tiden varit något större bland män. Den kraftiga lågkonjunkturen till följd av den finansiella oron i världen som bröt ut 28 avspeglas tydligt genom en dramatisk ökning av andelen arbetslösa i länet, framförallt för männen. Sedan 21 har dock andelen arbetslösa män sjunkit något i länet. Eskilstuna har den högsta arbetslösheten i länet, medan har den lägsta Andel arbetslösa i Södermanland *, 12-mån medelvärde Kvinnor Män * Andel arbetslösa 21, 12-mån medelvärde Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Riket () *t.o.m. oktober 211 Källa: Arbetsförmedlingen Antal resp. andel () arbetslösa, år, 21, 12-mån medelvärde Kvinnor Män Totalt Antal Andel Antal Andel Antal Andel Eskilstuna , , ,3 Flen 239 5, , 486 5, Gnesta 85 2,7 16 3, , Katrineholm 465 4, , , , , ,4 88 2, ,3 22 3, 355 3, , , 86 2,4 9 2, ,5 93 3,5 16 3, , , , ,8 Riket , , ,2 Källa: Arbetsförmedlingen 14

16 Försörjningsmått Försörjningsmåttet mäter utbetald ersättning i kronor per invånare i arbetsför ålder (16-64 år) och dag. De ersättningar som ingår är ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd), sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning, aktivitetsstöd samt arbetslöshetsersättning (s k A-kassa). Räknat per individ betalas det ut mer ersättning för utebliven förvärvsinkomst i Södermanland jämfört med riket totalt. Mellan 25 och 28 minskade utbetalda ersättningar i länet markant, därefter har de legat ganska stabilt kring 6 kr per invånare (16-64 år) och dag. Av länets kommuner betalades det under perioden april-juni 211 ut mest ersättning per individ i arbetsför ålder i Katrineholm och Eskilstuna, minst betalades ut i och under denna period. Försörjningsmått i Södermanland 23-21, fasta priser enligt 21 års prisnivå* (kr) 1 8 Eskilstuna Försörjningsmått i Södermanland april-juni 211 Flen Gnesta Katrineholm *Beräknat enligt KPI 8 Riket Källa: RAR Sörmland Försörjningsmåttet* i Södermanland april-juni 211 A-kassa Försörjningsstöd Socialförsäkring Totalt Eskilstuna 6,9 11,8 42, 6,7 Flen 5,1 6,9 47,5 59,5 Gnesta 3,1 3,1 39,9 46,1 Katrineholm 6,9 7,2 47,3 61,4 4, 3,2 38,6 45,8 4,7 2,5 46,6 53,8 5,4 5,7 33,6 44,7 3,2 1,6 33,9 38,8 4,9 5, 46,5 56,4 5,6 7,3 41,2 54,1 Riket 5,9 4,9 36,5 47,3 Källa: RAR Sörmland *Utbetald ersättning i kronor per individ (16-64 år) och dag 2 4 (kr)

17 Ekonomiska förutsättningar Förutsättningarna för hälsan hänger starkt samman med den ekonomiska situationen man befinner sig i. Vid ekonomisk utsatthet påverkas den psykiska och fysiska hälsan negativt. Inkomst Sammanräknad förvärvsinkomst innefattar inkomst av tjänst plus inkomst av näringsverksamhet. Mätt i fasta priser har den sammanräknade förvärvsinkomsten i Södermanland konstant stigit för varje år under 2-talet. Män har under hela perioden haft en medianinkomst på över 5 kronor mer än kvinnor. De högsta medianinkomsterna bland kvinnor återfinns i och och bland män i och. De lägsta inkomsterna har kvinnor och män i Flen, Katrineholm och. Sammanräknad förvärvsinkomst i Södermanland 21-29, 21 års priser, median (tkr) Kvinnor Män Källa: SCB Sammanräknad förvärvsinkomst, 2 år och äldre 29, median Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Riket (tkr) Sammanräknad förvärvsinkomst, 2 år och äldre, 29, median Kvinnor Män Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Riket Källa: SCB 16

18 Ekonomisk trygghet bland vuxna Med ekonomisk trygghet menas här att ha svarat Nej på frågan Har det under de senaste 12 månaderna hänt att Du har haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande? Under våren 28 befann vi oss i slutet av en högkonjunktur. Detta har bidragit till att andelen med ekonomisk trygghet har ökat sedan undersökningen 24. Skillnaden mellan kommunerna i länet är små och det går inte att påvisa någon tydligt skillnad mellan kvinnor och män. Det finns dock särskilda grupper i befolkningen där den ekonomiska tryggheten är avsevärt mindre än för befolkningen i stort, en sådan grupp är ensamstående föräldrar. Andel som inte haft svårt att klara löpande utgifter under ett år, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med ekonomisk trygghet, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 84,6 86,7 85,5 Källa: Liv & hälsa 28 Ekonomisk utsatthet bland barn De ekonomiska förutsättningarna är olika för olika familjer. Den ekonomiska utsattheten är till exempel större bland barn med utländsk bakgrund. Nästan en tredjedel av barnen med utländsk bakgrund lever i ett ekonomiskt utsatt hushåll. Bland svenska barn är motsvarande siffra tolv procent. 17

19 Det är stora skillnader mellan länets kommuner. Klart högst andel finns i Eskilstuna, 18 procent och lägst andel finns i med sju procent. I tabellen till höger redovisas andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198- talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Andel () barn -17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, 28 Eskilstuna 18 Flen 17 Gnesta 1 Katrineholm Riket 12 Källa: SCB Andelen elever i årskurs 7, 9 och 2 på gymnasiet som upplever att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar ligger på ungefär 68 procent. Det är en högre andel pojkar än flickor som upplever att de har ekonomiska möjligheter att göra saker tillsammans med sina kompisar. Bland Södermanlands kommuner varierar andelen flickor i årskurs nio som anser sig ha tillräckligt med pengar från 59 procent i till 73 procent i. För pojkarna är motsvarande andelar 59 procent i Gnesta och 79 procent i. Andel () elever som uppger att de oftast eller alltid har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar, 211. Årskurs 9 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Totalt 1 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 Bland de elever där båda föräldrarna antingen arbetar eller studerar är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som har minst en förälder som är arbetslös/sjukskriven är elva procent. Ett liknande glapp kan ses om man tittar på elevernas boendesituation. Bland de elever som bor med både mamma och pappa är det fyra procent som anger att de sällan eller aldrig har tillräckligt med pengar för att göra saker tillsammans med sina kompisar medan motsvarande andel för elever som bor med ensamstående förälder är elva procent. 18

20 Det är cirka 59 procent av alla elever som bor med båda sina föräldrar. Andelarna för elever i årskurs nio i länets kommuner varierar från 57 procent bland flickorna i och till 67 procent av flickorna i. Motsvarande andelar för pojkarna är 54 procent i och 72 procent i. Andel () elever som uppger att de bor med båda sina föräldrar, 211. Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Trygghet Andelen som känner sig otrygga (Svarat Ja på frågan Händer det att Du avstår från att gå ut av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredat?) är större i Södermanland jämfört med hela CDUST-regionen. Det är framför allt kvinnor, och särskilt de yngsta och de äldsta, som känner oro för att gå ut. Den klart största andelen otrygga finns i Eskilstuna. I och är andelen som känner otrygghet utomhus mindre än länsgenomsnittet Eskilstuna Flen Andel otrygga, 28 Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 19

21 Andel () otrygga, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 27,7 1,5 18,4 Källa: Liv & hälsa 28 Tillit definieras som att ha svarat mycket väl eller ganska väl på frågan i vilken utsträckning man tycker att påståendet nedan stämmer Man kan lita på människorna som bor i det här området Andelen som litar på människorna där de bor har generellt sett ökat jämfört med tidigare undersökningar och ligger på runt 9. I och Gnesta är tilliten större än i hela länet, medan den i Eskilstuna är mindre än länsgenomsnittet. Andelen med tillit ökar med stigande ålder Eskilstuna Andel med tillit till människorna i bostadsområdet, 28 Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med tillit till människorna i bostadsområdet, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 91,5 92,6 91,4 Källa: Liv & hälsa 28 2

22 Bland ungdomar upplever drygt 9 procent av både pojkar och flickor att de ofta eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde dagtid. Kvällstid/nattetid minskar denna känsla markant bland flickor, endast 55 procent av flickorna känner sig trygga då. Det finns inga stora skillnader mellan kommunerna med avseende på trygghet på dagtid, däremot är det stora skillnader på hur trygga ungdomarna känner sig på kvällen/natten. Högst andel trygga på kvällen/natten finns i och lägst andel finns i Flen. Andel () elever som oftast eller alltid känner sig trygga i sitt bostadsområde på dagen, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Anmälda brott Från att ha haft lägre antal anmälda brott per 1 invånare än riket så ligger Södermanland ungefär i nivå med riksgenomsnittet när det gäller anmälda brott per 1 invånare under de senare åren. Värt att notera är att antalet anmälda brott förändras över tiden på grund av andra faktorer än faktiskt brottslighet, exempelvis attityder i samhället, ändrade försäkringsvillkor, ändrade insamlings- och bearbetningsmetoder, lagstiftning, brottsbekämpande myndigheters prioriteringar samt polisens spanings- och kontrollrutiner Källa: Brå Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen Hela landet Södermanlands län

23 Antal anmälda brott per 1 av medelbefolkningen, 5-årsmedelvärden Totalt Eskilstuna 159 Flen 137 Gnesta 93 Katrineholm Riket 145 Eskilstuna har klart högst frekvens av anmälda brott i relation till folkmängd i Södermanland sett över de senaste fem åren. Det är de små kommunerna Gnesta, och som har de lägsta frekvenserna av anmälda brott. Vid regionala jämförelser av antal anmälda brott finns det några viktiga faktorer att ta hänsyn till. En sådan faktor är ålderstrukturen, där en region med hög andel unga tenderar att ha högre frekvens av anmälda brott än regioner med en äldre befolkning. Antalet anmälda brott är också ofta högre i regioner där en stor andel av befolkningen bor i stadsmiljö istället för på landsbygd. Regioner som är populära turistmål brukar också ha högre antal anmälda brott. Källa: Brå Valdeltagande Att få rösta vid de allmänna valen är en av våra grundläggande demokratiska rättigheter. Inte alla röstberättigade utnyttjar dock denna rättighet. Valdeltagandet ökade i valen år 21 jämfört med valen år 26 i alla länets kommuner vilket var en trend som gällde hela riket. Sett över hela riket så skilde sig valdeltagandet åt mellan olika grupper i samhället. Valdeltagandet var exempelvis lägre bland unga personer, bland personer med utländsk bakgrund och bland personer med låga inkomster. Dessa ojämlikheter i valdeltagande minskade dock en aning jämfört med 26 års val. I åldersgruppen år ökade t ex valdeltagandet med närmare fyra procent jämfört med en ökning på två procent i åldergruppen 5-64 år mellan valåren. Några stora könsskillnader i valdeltagande fanns inte i valen 21, kvinnorna i hela riket hade någon procents högre valdeltagande än männen i riksdagsvalet 21. Valdeltagandet i länet låg mycket nära nivån i hela riket. I de flesta enskilda kommuner var dock valdeltagandet högre, klart högst i följt av och. s andel dras ner av Eskilstuna, där valdeltagandet var något lägre än såväl läns- som riksgenomsnittet. Valdeltagandet var generellt högre i riksdagsvalet än i valen till kommun-, respektive landstingsfullmäktige. Andel röstande i kommunvalen 21 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Riket Källa: SCB 22

24 Andel () röstande, 21 Riksdag Landsting Kommun Eskilstuna 83,3 78,7 79,2 Flen 84,7 81,2 81,8 Gnesta 85,3 82,6 83,1 Katrineholm 84,7 81,7 82,5 85,9 83,2 83,6 85, 81,8 82,9 85,5 81,7 82,7 87,8 84,5 85,4 85,9 83,1 84,1 84,7 81,1 81,7 Riket 84,6 81, 81,6 Källa: SCB Politiskt deltagande bland unga Även om ungdomar under 18 år inte är röstberättigade så finns det många sätt att föra fram sina åsikter på och påverka. Andel elever som uppger att de gjort följande det senaste året: Åtta procent av eleverna i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet i Södermanland har det senaste året deltagit i demonstrationer. Det är en större andel av eleverna i årskurs 9 än i årskurs 2 på gymnasiet som har skrivit insändare, 13 procent jämfört med knappt tio procent. Av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet har 13 procent tagit kontakt med politiker jämfört med tio procent i årskurs 9. I båda årskurserna är det kring 42 procent som skulle kunna tänka sig att ta kontakt med en politiker. Drygt fem procent av eleverna i årskurs 9 är medlemmar i ett politiskt parti, i årskurs 2 på gymnasiet är motsvarande andel nästan tio procent Delta i demonstrationer Åk 9 Skriva insändare Åk 2, gymnasiet Ta kontakt med politiker Källa: Liv & Hälsa ung 211 Medlem i parti 23

25 Levnadsvanor Våra levnadsvanor har ett starkt samband med våra livsvillkor och vår sociala position. Levnadsvanorna är en del av vår livsstil och är en viktig del av vår identitet. De påverkas bland annat av kultur, traditioner och socioekonomisk tillhörighet. Levnadsvanorna påverkar i sin tur vår hälsa. Rökning, alkoholkonsumtion, motionsvanor och övervikt är exempel på riskoch livsstilsfaktorer som har stor betydelse för folkhälsan. Rökning Rökning är en av västvärldens största hälsorisker och är därför en viktig variabel i hälsosammanhang. Många sjukdomar, som till exempel lungcancer, hjärtinfarkt och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), orsakas av rökning. Även små förändringar i en befolknings rökvanor kan ge stora effekter på folkhälsan. Andelen dagligrökare i Södermanland har sjunkit kraftigt under de senaste två decennierna. Enligt hälsoundersökningen 199 (HU-9) rökte nästan 29 medan motsvarande undersökning Liv & hälsa år 28 visar att drygt 13 röker. Gott och väl en halvering av andelen dagligrökare vilket ger stora hälsovinster Andel dagligrökare, 28 I Flen finns högst andel dagligrökare, medan lägst andel finns i Gnesta. Konfidensintervallen överlappar dock varandra vilket betyder att skillnaden inte är statistiskt signifikant. Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () dagligrökare, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 13,5 11,6 12,4 Källa: Liv & hälsa 28 24

26 Rökning är vanligare bland flickor än bland pojkar, det omvända gäller för snusning. Det totala tobaksbruket är högre bland pojkar än bland flickor. Andel () elever som röker så gott som dagligen, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Alkohol Alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt i Sverige sedan mitten av 199-talet. I industriländerna rankas alkohol som den tredje största riskfaktorn bakom ohälsa, som inte bara drabbar den som dricker själv utan även dennes omgivning. Levercirros, bukspottkörtelinflammation och vissa cancerformer är exempel på sjukdomar efter långvarig alkoholkonsumtion. Alkoholförgiftning och skador på grund av olycksfall och våld hör däremot ihop med berusningsdrickande. Alkoholkonsumtionen är tydligt åldersrelaterad, yngre dricker mer än äldre. Nästan fyra av tio män och tre av tio kvinnor i åldersgruppen år berusar sig minst två gånger per månad. Andelen minskar sedan successivt med stigande ålder. Jämfört med år 24 ses inga stora förändringar i berusningsdrickande. Högst andel som berusar sig minst en gång i månaden finns för kvinnor i och för män i. Andel som berusar sig minst en gång i månaden, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 25

27 Andel () som berusar sig minst en gång i månaden, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 11,5 25,8 18,5 Källa: Liv & hälsa 28 I den vuxna befolkningen är det betydligt högre andel män än kvinnor som berusar sig minst en gång i månaden. Denna skillnad finns inte bland skolungdomar i årskurs 9 men en liten skillnad finns i årskurs 2 på gymnasiet. Lägst andel av niorna som berusar sig minst en gång i månaden finns för flickor i Gnesta,, och för pojkar i, 4. Det är en lägre andel av eleverna som berusar sig minst en gång i månaden 211 jämfört med 28 i båda årskurserna, men störst minskning finns i årskurs 9. Andel () elever som berusar sig en gång i månaden eller oftare, 211 (frågan ställs inte i årskurs 7) Årskurs 9 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Totalt 5 Eskilstuna Flen Gnesta 9 5 Katrineholm Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Pojkar 26

28 Motion Under hela mänsklighetens historia har vi varit aktiva större delen av dagen. Vi är genetiskt anpassade till att vara fysiskt aktiva. Viktiga organ som hjärta, lungor, muskler, leder och nerver mår väl av och är byggda för fysisk aktivitet. Vår stillasittande livsstil medför ökande förekomst av vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Ökad fysisk aktivitet är ett sätt att motverka dessa. Genom regelbunden motion kan vi få kolesterolhalterna, blodtrycket, blodsockret och kroppsvikten att sjunka. Andelen som motionerar mindre än 2 timmar per vecka är högst i och lägst i, och. 5 4 Andel som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som motionerar mindre än 2 timmar per vecka, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 16,6 19,7 18,5 Källa: Liv & hälsa 28 27

29 Det är en högre andel pojkar som tränar minst två gånger i veckan, jämfört med flickor. Mellan den kommun, Gnesta, där lägst andel elever i årskurs nio tränar minst två gånger i veckan och den med högst andel,, skiljer det 14 procentenheter. Det är en lägre andel av eleverna som tränar minst två gånger i veckan 211 jämfört med 28 i alla tre årskurserna för både flickor och pojkar. Andel () elever som tränar 2 gånger i veckan eller mer på sin fritid 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Övervikt Övervikt är ett växande folkhälsoproblem i hela västvärlden med alltfler överviktiga personer, ofta som ett resultat av de levnadsvanor man har. Övervikt leder till ökade risker för ett flertal sjukdomar, däribland hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Ett sätt att mäta övervikt och fetma på är Body Mass Index (BMI) som anger relationen mellan individens längd och vikt och beräknas enligt formeln: BMI Kroppsvikt( kg) Kroppslängd( m) * Kroppslängd( m) Världshälsoorganisationen (WHO) anger följande BMI-gränsvärden för indelning av den vuxna befolkningen i viktklasser: Underviktiga -18,4 Normalviktiga 18,5-24,9 Överviktiga 25,-29,9 Kraftigt överviktiga 3,- 28

30 I Södermanland är trenden densamma som i övriga västvärlden med en ökande andel överviktiga personer sedan 199-talet bland både män och kvinnor. År 28 var över hälften av den vuxna befolkningen överviktig. Det är en högre andel män än kvinnor som är överviktiga. 1 Andel överviktiga/kraftigt överviktiga i Södermanland, år, Kvinnor Män Andel överviktiga/kraftigt överviktiga, år, Källa: HU-9 & 96, Liv & Hälsa 2, 24 & 28 Andelen överviktiga/kraftigt överviktiga varierar mycket mellan länets kommuner. har lägre andel överviktiga män medan Eskilstuna, Gnesta och har högre andelar överviktiga män jämfört med övriga kommuner i länet. Bland kvinnorna har och lägre andelar överviktiga medan och har högre andelar överviktiga än övriga länet. Andel () överviktiga/kraftigt överviktiga i Södermanland 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 47,8 59,9 53,6 Källa: Liv & hälsa 28 29

31 För barn och unga är gränsvärdena för viktklasserna enligt BMI satta olika för att vara jämförbara och anpassade efter kön och ålder. Sedan 24 har andelen överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar i årskurs 9 ökat något i länet medan flickorna i samma årskurs har legat ganska konstant kring 11 procent. Andel överviktiga/kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland, åk Flickor Pojkar Andel överviktiga och kraftigt överviktiga ungdomar i Södermanland Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Pojkar Källa: Liv & Hälsa ung De kommuner som har högst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor är Katrineholm, och. Högst andel överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Gnesta och. Lägst andel överviktiga/kraftigt överviktiga flickor finns i och lägst andel överviktiga/kraftigt överviktiga pojkar finns i Flen och. Andel () överviktiga/kraftigt överviktiga elever Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Källa: Liv & Hälsa ung 211 3

32 Hälsa Hälsan kan ses som ett resultat av våra genetiska förutsättningar, de livsvillkor och de levnadsvanor vi har och lever under. Självupplevd hälsa Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på människors faktiska hälsa. Studier visar att livsvillkor och levnadsvanor i varierande grad påverkar den självupplevda hälsan. Befolkningen i Sörmland uppger i högre utsträckning att de mår bra idag, än de gjorde år 2, vi ser en ökning på tre procentenheter av personer som uppger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som uppger sig må dåligt eller mycket dåligt är sju procent vid båda tillfällena, vilket innebär att det är gruppen som uppger att de varken mår bra eller dåligt som har minskat. I bor högst andel kvinnor som anser sig må bra eller mycket bra och lägst andel finns i Eskilstuna. Den högsta andelen bland männen finns i och den lägsta i Flen och. Skillnaderna är dock inte signifikanta Andel med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, 28 2 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med bra eller mycket bra allmänt hälsotillstånd, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 71,7 74,8 73,5 Källa: Liv & hälsa 28 31

33 Det är en högre andel pojkar än flickor som uppger att de mår bra eller mycket bra. I årskurs 9 är det 77 procent av flickorna som uppger att de mår bra eller mycket bra, fem procent som mår dåligt eller mycket dåligt, övriga har svarat varken bra eller dåligt. Bland pojkarna i samma årskurs är det 89 procent som mår bra och tre procent som mår dåligt. Andel () elever som uppger att de mår bra eller mycket bra, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk Rörelseorganens sjukdomar har länge varit den vanligaste orsaken till nedsättning av arbetsförmågan, långvarig sjukskrivning och förtidspensionering (De psykiska sjukdomarna har dock ökat under de senaste åren och låg år 26 på samma nivå). De kräver sällan sjukhusvård, men orsakar mycket lidande och funktionsnedsättningar. Kvinnorna har i större utsträckning än män besvär eller symtom från rörelseorganen. Andelen med besvär ökar upp till pensionsåldern för att sedan avta. 32

34 Värk i skuldror, nacke eller axlar Andelen som uppger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i skuldror nacke eller axlar under en tremånadersperiod har inte förändrats sedan år 2. Högst andel kvinnor med värk i skuldror, nacke eller axlar finns i Flen och och lägst andel bland kvinnorna finns i. Bland männen finns den högsta andelen i och den lägsta andelen i. Alla skillnader mellan kommunerna ligger dock inom den statistiska felmarginalen Andel med värk i skuldror, nacke eller axlar, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med värk i skuldror, nacke eller axlar, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 41,8 26,8 34,6 Källa: Liv & hälsa 28 Liksom i den vuxna befolkningen är det bland ungdomar vanligare med värk hos flickor. Andelen ungdomar med värk ökar med stigande ålder, i årskurs 2 uppger över en fjärdedel av flickorna att de haft värk i axlar, skuldror eller nacke oftare än en gång i veckan. 33

35 Andel () elever som under de tre senaste månaderna haft värk i axlar/skuldror/nacke mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk i rygg eller höfter Det har inte skett någon förändring av andelen som uppger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i rygg eller höfter under en tremånaders period sedan år 2. har högst andel kvinnor som uppger att de har värk i rygg eller höfter, lägst andel återfinns i. Högst andel bland männen finns i Flen och och lägst andel finns i Andel med värk i rygg eller höfter, 28 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () med värk i rygg eller höfter, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 35,8 25,8 3,5 Källa: Liv & hälsa 28 34

36 Det är nästan dubbelt så hög andel flickor som pojkar som uppger att de har värk i ryggen eller höfterna mer än en gång i veckan. Andel () elever som under de tre senaste månaderna haft värk i rygg/höfter mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar Värk i händer, armar, ben eller fötter Det går inte att se någon skillnad mellan år 2 och 28 vad gäller andelen som anger att de vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden haft värk i händer, armar, ben, knän eller fötter under en tremånaders period. Eskilstuna, och har högst andel kvinnor med värk i händer, armar, ben, knän eller fötter, lägst andel återfinns i. Motsvarande kommuner för männen är Flen och med högst andel och med lägst andel. Andel med värk i händer, armar, ben eller fötter, Källa: Liv & hälsa 28 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST 35

37 Andel () med värk i händer, armar, ben, knän eller fötter, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 35,7 24,8 29,5 Källa: Liv & hälsa 28 Psykiska besvär Psykisk ohälsa, i form av ängslan, oro, ångest eller sömnbesvär, har under 199-talet ökat. Fram till 2-talets mitt har ökningen fortsatt förutom när det gäller sömnbesvär (enligt Socialstyrelsens Folkhälsorapport 29). Dessa ohälsoproblem är, tillsammans med rörelseorganens sjukdomar, de dominerande orsakerna till förtidspensionering och bidrar till den största sjukdomsbördan tillsammans med hjärt- och kärlsjukdomar. Här speglas psykisk ohälsa med stress, ängslan eller oro och sömnsvårigheter. Gemensamt för dessa tre variabler är att det är en betydligt högre andel kvinnor än män som uppger att de är drabbade. Stress Begreppet stress används ibland som ett uttryck för psykisk ohälsa men stress i sig behöver inte vara något negativt. Skadlig blir stressen till exempel om en individ utsätts för den under en lång period och inte får tillfälle till återhämtning. Gnesta är den kommun som har högst andel kvinnor som uppger att de känner sig stressade, de högsta andelarna för männen återfinns i Eskilstuna, Flen, Gnesta och Katrineholm. Andel som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 36

38 Andel () som känt sig stressade vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 28,7 17,7 22,5 Källa: Liv & hälsa 28 Idag är det vanligt att ungdomar känner sig stressade. Nästan hälften av alla ungdomar känner sig stressade mer än en gång i veckan och högst andel finns bland flickorna i, hela 72 procent. Andel () elever som under de tre senaste månaderna känt sig stressade mer än en gång i veckan, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Pojkar 37

39 Ängslan/oro Den högsta andelen kvinnor som känt sig ängsliga och oroliga vid ett flertal tillfällen eller i stort sett hela tiden under en tremånadersperiod återfinns i. Högsta andelen för männen finns i Katrineholm och. Andel som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 Andel () som känt ängslan/oro vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 21,7 11,6 16,4 Källa: Liv & hälsa 28 38

40 Sömnproblem I Södermanland är det elva procentenheter fler kvinnor än män som upplever att de har sömnproblem. Inga signifikanta skillnader finns mellan kommunerna. Andel som haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen/ i stort sett hela tiden, under tre månader, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Källa: Liv & hälsa 28 CDUST Andel () som haft sömnproblem vid ett flertal tillfällen/i stort sett hela tiden, under tre månader, år, 28 Kvinnor KI Män KI Totalt KI Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Regionen 27,7 16,7 22,5 Källa: Liv & hälsa 28 39

41 Drygt en femtedel av ungdomarna i Södermanland har mer än en gång i veckan svårt att somna, problemet är vanligare bland flickor än bland pojkar. Andel () elever som under de tre senaste månaderna mer än en gång i veckan haft svårt att somna, 211 Årskurs 9 Flickor Pojkar Totalt Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Åk 7 Åk 9 Åk 2, gymnasiet Flickor Källa: Liv & Hälsa ung 211 Pojkar Tandhälsa Tandhälsan han under de senaste 3 åren blivit mycket bättre i Sverige, allra mest har tandhälsan bland äldre förbättrats. Fortfarande är det stora socioekonomiska skillnader och personer med utländsk bakgrund har sämre tandhälsa än andra. Andelen kvinnor med bra tandhälsa är högst i Katrineholm, de högsta andelarna för männen återfinns i och. Andel med bra eller mycket bra tandhälsa, Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm CDUST Källa: Liv & hälsa 28 4

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1449 Beskrivande titlar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar...

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 11221 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1661 Beskrivande titlar Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4 Begreppsförklaringar...

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 1163 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen!

SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! SÅ SÅ HÄR ÄR ÄR VÅRA LIV, egentligen! 1 Ungdomar vår framtid För att skapa en framgångsrik kommun behöver vi beslutsfattare veta en hel del om hur medborgarna ser på sin vardag. Med sådana kunskaper som

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 441 90-94 34 338 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Befolkningsprognos 2014-2017

Befolkningsprognos 2014-2017 1 Kommunledningsstaben Per-Olof Lindfors 2014-03-19 Befolkningsprognos 2014-2017 Inledning Sveriges befolkning ökade med ca 88971 personer 2013. Folkökningen är den största sedan 1946. Invandringen från

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14

5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 30-34 40-44 30-34 20-24 10-14 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 2010 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 687 90-94 5 817 213 983 90-94 215 659 4 725 326 90-94 4 690 244 80-84 80-84 80-84 70-74 70-74 70-74 60-64

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 833 90-94 12 465 648 935 90-94 639 973 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 26 985 90-94 26 532 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 355 90-94 3 493 130 038 90-94 132 324 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 716 90-94 15 882 75 993 90-94 78 164 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 473 90-94 4 696 174 914 90-94 174 028 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014

80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4. Invånare efter födelseland 2014 Familjer efter antal barn < 18 år 2014 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 800 90-94 28 455 28 800 90-94 28 455 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 43 746 90-94 45 155 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 496 90-94 7 801 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Hälsan i Sörmland. Äldre

Hälsan i Sörmland. Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Förord FoU i Sörmland presenterar här kommunprofiler som beskriver hälso- och välfärds-förhållanden bland äldre. Dessa ger en översiktlig beskrivning av äldre i Södermanlands läns

Läs mer

Inflyttning till Skåne

Inflyttning till Skåne 2 8 A t t r a k t i o n s k r a f t A t t r a k t i o n s k r a f t 2 9 inrikes flyttningar till och från skåne 2005 efter flyttarnas ålder Källa: SCB Inrikes flyttningar till och från (nettoflyttning)

Läs mer

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län

RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län RAPPORT Pendlingsstatistik för Södermanlands län 2008-07-09 Analys & Strategi Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi arbetar på uppdrag

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kalmar län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Kalmar län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 Centrala stadsområden 4 Perifera stadsområden 4 Landsbygdsområden 5 Mindre tätorter 5 KÄLLOR 5 DEFINITIONER, FÖRKLARINGAR OCH JÄMFÖRELSER

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Förmåga att tillvarata sina rättigheter

Förmåga att tillvarata sina rättigheter Kapitel 8 Förmåga att tillvarata sina rättigheter Inledning I SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) finns också ett avsnitt som behandlar samhällsservice. Detta avsnitt inleds med frågan: Tycker

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010

Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Svenska folkets tävlings- och motionsvanor 2010 Fakta om undersökningen En rikstäckande undersökning som Riksidrottsförbundet, RF, årligen genomför i samarbete med Statistiska Centralbyrån, SCB. I slutet

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Jönköpings län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län?

Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? Hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Dalarnas län? 1 2 Korta fakta - Dalarnas län Sveriges Kommuner och Landsting har i

Läs mer

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7

Sammanfattning. Kapitel 4: Fritidsaktiviteter i översikt. Sammanfattning 7 Sammanfattning 7 Sammanfattning Genom Statistiska centralbyråns Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) kartläggs och analyseras välfärdens utveckling fortlöpande. Undersökningarna har genomförts årligen

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Perspektiv Helsingborg

Perspektiv Helsingborg Statistik om Helsingborg och dess omvärld Nr 4: 2012 Perspektiv Helsingborg ARBETSPENDLING TILL OCH FRÅN HELSINGBORG ÅR 2010 Arbetspendlingen till och från Helsingborg över kommungränsen, är ovanligt stor

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gävleborgs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Gävleborgs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2025 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 213-4-3 Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 225 - Översyn år 213 197 1975 198 1985 199 KAPITELTITEL ENDAST EN RAD ARIAL REGULAR 2 Planeringsförutsättningar Planeringsfolkmängden

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL ÄLVKARLEBY KOMMUN

FOLKHÄLSOPROFIL ÄLVKARLEBY KOMMUN FOLKHÄLSOPROFIL ÄLVKARLEBY KOMMUN 1 Folkhälsoprofilen i sitt sammanhang Detta dokument har tagits fram utifrån ett uppdrag från Älvkarleby kommun och Landstinget i Uppsala län. Syftet med profilen är att

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Mönsterås Mönsterås Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer