Skolmiljö, mobbning och hälsa

Transkript

1 Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University Studies 212:33

2 Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland Curt Hagquist Karlstad University Studies 212:33

3 Skolmiljö, mobbning och hälsa - Resultat från Ung i Värmland Curt Hagquist FORSKNINGSRAPPORT Karlstad University Studies 212:33 ISSN ISBN Författaren Distribution: Karlstads universitet Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad 54 7 Print: Universitetstryckeriet, Karlstad 212

4 Innehållsförteckning Inledning... 3 Metod... 6 Kort om Ung i Värmland... 6 Datainsamlingar... 6 Undersökningsgrupp - deltagande och bortfall... 6 Analys och redovisning... 7 Resultat redovisade i diagram... 9 Redovisning efter kön... 9 Skolan... 9 Oro Hälsa Självbild... 3 Motion Redovisning efter studieinriktning Skolan...33 Oro Hälsa Självbild Motion Sammanfattning och diskussion Referenser... 6 Bilaga 1. Deltagande och bortfall Bilaga 2. Resultat redovisade i tabeller Redovisning efter kön...65 Skolan Oro Hälsa Självbild Fritiden Motion, idrott och kost Redovisning efter studieinriktning Skolan Oro Hälsa Självbild Fritiden Motion, idrott och kost...

5 Bilaga 3. Resultat redovisade i tabeller... 5 Redovisning efter kommun... 5 Skolan... 5 Motion och kost Hälsa

6 Inledning Det finns en offentlig bild av att allt fler unga i Sverige mår allt sämre psykiskt. Den bilden präglar såväl den politiska debatten som mediernas rapportering (Beckman & Hagquist, 2). I ett State of the Science uttalande från 2 konstateras att den självskattade psykiska ohälsan, till exempel nedstämdhet och oro, har ökat bland ungdomar från mitten av 198-talet till mitten av 2-talet, framförallt bland flickor (KVA, 2). Under senare år har ökningen planat ut och kurvorna pekar nedåt (FHI, 211a; Hagquist, 211). Trenderna för yngre ungdomar är mindre enhetliga än för äldre ungdomar (Hagquist, 2). För barn upp till år saknas underlag för att uttala sig om förändringar över tid i psykisk hälsa (KVA, 2). Den offentliga bilden av ökande psykisk ohälsa bland unga har sina rötter i 199-talet då arbetslöshetens spöke drog över Sverige. Då blev barns och ungdomars psykiska hälsa en viktig fråga i folkhälsopolitiken och i samhällsdebatten. Landstingsförbundet (1994) presenterade larmrapporter om ökande patienttryck och växande köer till den barnoch ungdomspsykiatriska vården. Från skolans värld rapporterade skolsköterskor om växande psykisk ohälsa bland eleverna (Vårdförbundet SHTF & Lärarförbundet, 1994). Den statliga barnpsykiatrikommittén uppmärksammade larmrapporterna om ökande psykisk ohälsa bland unga, men konstaterade att det epidemiologiska underlaget var otillräckligt för att kunna avgöra om det skett en ökning av psykisk ohälsa bland barn och ungdomar (SOU, 1997,1998). Kommittén ställde sig bakom ett förslag från Socialstyrelsen om nationella och återkommande mätningar av barns och ungdomars psykiska hälsa. Omfattande pilotstudier genomfördes under 23 och 24 av Socialstyrelsen på uppdrag från regeringen och med syfte att förbereda nationella mätningar (Hagquist, 25). Samtidigt fortsatte publiceringen av rapporter om ökande psykisk ohälsa bland unga, det vill säga även efter det att samhällsekonomin återhämtats (Barnombudsmannen m fl. 23; Barnombudsmannen, 24). Mediebilden om ökande psykisk ohälsa bland unga växte sig också allt starkare. 28 beslutade riksdagen om att nationella mätningar av barns och ungas psykiska hälsa skulle genomföras, ett beslut som togs först tio år efter det att Socialstyrelsen första gången föreslagit nationella och återkommande mätningar (Prop 27/8). Hösten 29 genomfördes den av riksdagen beslutade nationella undersökningen, på grundval av det förslag som Socialstyrelsen 25 lämnade till regeringen (Hagquist, 25). Målgruppen utgjordes av samtliga elever i årskurserna 3

7 6 och 9 i hela Sverige. Totalt deltog över 172 ungdomar i den nationella undersökningen. Svarsfrekvensen totalt var 83 procent, 86 procent i årskurs 6 och 8 procent i årskurs 9 (FHI, 211b). Resultat från undersökningen har redovisats för den nationella nivån, och i form av resultat på kommun- och skolnivå. 23 år av stora förändringar I föreliggande rapport redovisas data om värmländska niondeklassares sociala och hälsomässiga situation, i skolan och på fritiden. Rapporten baseras på uppgifter som insamlats i forskningsprojektet Ung i Värmland som startade Undersökningsgruppen utgörs av samtliga niondeklassare i samtliga 16 Värmlandskommuner. Rapporten spänner över en tidsperiod under vilken stora förändringar ägt rum i Sverige och i världen förändringar som påverkat och påverkar ungdomars levnadsförhållanden och uppväxtvillkor. När den första datainsamlingen genomfördes 1988 rådde fortfarande närmast full sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden och arbetslösheten var låg i det svenska samhället. Fem år senare befann sig Sverige i den djupaste ekonomiska krisen sedan 193-talet, innebärande massarbetslöshet. Mer än någon annan åldersgrupp drabbades ungdomarna av den höga arbetslösheten, i synnerhet under krisens inledning. År 1994 erhöll exempelvis en av tre ungdomar i åldern år någon form av arbetslöshetsersättning (Statens Offentliga Utredningar, 2). Samtidigt drabbades också många barnfamiljer av arbetslöshet (Statistiska Centralbyrån, 1997). I arbetslöshetens och lågkonjunkturens spår följde ekonomiska nedskärningar i skolor och andra offentliga verksamheter (Hagquist, 1997). Ungdomsarbetslösheten i Sverige har ökat under det senaste decenniet och var procent vilket är högre än genomsnittet för EU-länderna (21.4 %) (Eurostat, 212). Under början och mitten av 199-talet ökade barnfattigdomen stadigt och var som störst De två påföljande åren skedde en vändning och 21 understeg barnfattigdomen 1991 års siffror som var de dittills lägsta (Salonen, 23). Frågan om barnfattigdomen har fått ny aktualitet genom en färsk rapport från Rädda Barnen (Salonen, 212). Rapporten visar å ena sidan att 48 färre barn lever i ekonomiskt utsatta hushåll år 29 jämfört med år 2, å andra sidan att barnfattigdomen ökade med drygt procent mellan 28 och 29. Under de senaste decennierna har också migrationen ökat. Familjestrukturen har också förändrats. Under 198- och 199-talen 4

8 ökade antalet barn som varit med om en separation, medan antalet minskade under 2-talet. Samtidigt har sedan mitten av 198-talet antalet barn med växelvis boende ökat kraftigt (SOU, 211). Under 198-talet var alkoholkonsumtionen jämförelsevis låg och jämfört med 199- och 2-talen såldes en väsentligt större del av alkoholen via Systembolaget och restauranger. Med Sveriges EU-inträde 1995 förändrades drastiskt förutsättningarna för den svenska alkoholpolitiken. Trots att officiella försäkringar om rätt till bibehållen alkoholpolitik gavs inför folkomröstningen 1994, har Sverige steg för steg tvingats acceptera EU:s regler för införsel av alkohol. Från mitten av 199-talet till år 22 steg den årliga totala alkoholkonsumtionen per invånare 15 år och äldre med cirka 2 liter, från 8 liter till liter ren alkohol per invånare (Leifman et al., 24). Sedan 24 har den årliga totalkonsumtionen sjunkit med över tio procent och beräknades 2 uppgå till 9.2 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. (Guttormsson, 212). Föreliggande rapport utgör en redovisning för perioden av samtliga frågeområden som Ung i Värmland innefattar, med undantag för alkohol-, narkotika- och tobaksvanor vilka redovisas i en särskild rapport (Hagquist, 212). Resultat från Ung i Värmland har också presenterats i vetenskapliga artiklar, t ex i artiklar om trender i psykiska besvär bland pojkar och flickor (Hagquist, 29; 211). Syftet med rapporten är att beskriva sociala och hälsomässiga förhållanden i skolan och på fritiden bland ungdomar i årsåldern, med fokus på förändringar över tid, skillnader mellan kön och mellan ungdomar med olika studieinriktningar samt skillnader mellan kommuner. Det är vår förhoppning att denna rapport ska stimulera till en diskussion om ungdomars levnadsförhållanden bland annat i ljuset av de samhällsförändringar som ägt (och ständigt äger) rum. Framförallt hoppas vi att rapporten ska främja en diskussion om hur ungdomars uppväxtvillkor kan förbättras i skolan och på fritiden. 5

9 Metod Kort om Ung i Värmland Det empiriska underlaget för rapporten utgörs som tidigare nämnts av data som insamlats inom ramen för forskningsprojektet Ung i Värmland. Projektet startades i slutet av 198-talet för att öka kunskapen om värmländska ungdomars sociala och hälsomässiga situation och för att stödja lokalt hälsoarbete i skolor och kommuner. Inom ramen för Ung i Värmland har datainsamlingar med frågeformulär genomförts vid åtta tillfällen. Cirka 23 niondeklassare har hittills deltagit. Den första datainsamlingen genomfördes av landstingets samhällsmedicinska enhet, de tre påföljande av landstingets Centrum för folkhälsoforskning och de fyra senaste av Karlstads universitet. Vid genomförandet av Ung i Värmland har samarbete skett med de värmländska kommunerna, länsskolnämnden (1988 och 1991), Kommunförbundet Värmland (1995, 1998 och 22) och Region Värmland (25, 28 och 211). De sex senaste undersökningarna har delvis finansierats med bidrag från de kommuner som deltagit. Till 1998, 22, 25 och 28 års undersökningar lämnade också Länsstyrelsen i Värmlands län ekonomiska bidrag. 28 och 211 års undersökningar har också fått ekonomiskt stöd från Region Värmland. Datainsamlingar Samtliga år har datainsamlingen ägt rum under vårterminen: 1988 i februari; 1991 i mars; 1995 i april; 1998 i april; 22 i april; 25 i april; 28 i april; 211 i april. Deltagande har varit frivilligt och eleverna har besvarat frågeformuläret anonymt i klassrummet. Undersökningsgrupp - deltagande och bortfall Ung i Värmland genomförs som en totalundersökning, det vill säga undersökningsgruppen utgörs av samtliga elever i årskurs nio. Med undantag för 1995 då Kristinehamns och Säffle kommuner inte deltog har niondeklassare från samtliga skolor i samtliga 16 Värmlandskommuner deltagit i Ung i Värmland. Nedan anges deltagande och externt bortfall för samtliga undersökningsår. Siffrorna inom parentes anger bortfallet beräknat på de 14 kommuner som deltagit samtliga år. 6

10 1988 deltog 322 elever. Bortfallet totalt var.2 % (.) deltog 349 elever. Bortfallet totalt var 11.3 % (.9) deltog 2435 elever. Bortfallet totalt var 6.3 % deltog 2741 elever. Bortfallet totalt var 9.4 % (9.). Från bortfallet har exkluderats en hel klass i vilken undersökningen inte kom att genomföras på grund av tidsbrist enligt den aktuella skolan. 22 deltog 2931 elever. Bortfallet totalt var 11.3 % (11.8). 25 deltog 3124 elever. Bortfallet totalt var 13.9 % (14.3). 28 deltog 39 elever. Bortfallet totalt var 15.7 % (15.4). 211 deltog 262 elever. Bortfallet totalt var 16.6 % (16.7). I bortfallet har inräknats frågeformulär som inlämnats helt blanka eller varit ifyllda på ett uppenbart oseriöst sätt. Det totala antalet sådana formulär (för 16 kommuner) var st 1988, 7 st 1991, 9 st 1995, 8 st 1998, 5 st 22, 22 st 25, 45 st 28 och 49 st 211. I tabell 1 (bilaga 1) redovisas antalet elever som besvarade frågeformuläret (baserat på de 14 kommuner som deltagit samtliga år), fördelat efter undersökningsår samt totalt och efter kön. Dessa siffror utgör basen för procentberäkningarna på "Värmlandsnivå, det vill säga n-talen. Att det totala antalet elever ibland är större än summan av pojkar och flickor beror på att uppgift saknas om kön i en del fall. I tabell 2 och 3 a-b (bilaga 1) redovisas antalet elever som besvarade frågeformuläret för samtliga kommuner, totalt och fördelat efter kön. Dessa siffror utgör basen för procentberäkningarna på kommunnivå. I tabell 4 (bilaga 1) redovisas det totala externa bortfallet fördelat efter kommun. Det interna bortfallet, det vill säga frågor som elever inte besvarat, är lågt för de frågor som redovisas i rapporten (i enskilda kommuner högre). Analys och redovisning Resultaten analyseras och redovisas fördelade efter kön och undersökningsår samt efter kön, undersökningsår och förstahandsval till gymnasieskolan. Redovisningen utifrån förstahandsval baseras på två huvudgrupper av studerande åren : de som sökt till teoretiska 7

11 program och de som sökt till icke-teoretiska program. Till gruppen teoretiska program har förts studerande som i första hand valt naturvetenskap; samhällsvetenskap; IB-utbildning och specialutformade program med teoretisk inriktning. Till gruppen icke-teoretiska program har förts förstahandssökande till övriga program, samt för även de som inte alls sökt till gymnasieskolan [211 har elever som inte sökt till gymnasieskolan (ca 2 %) exkluderats från gruppen icke teoretiska program.] I gruppen icke teoretiska program ingår estetiska program och teknik, även om dessa program numera explicit betecknas som högskoleförberedande program. Syftet med att hålla fast vid den tidigare kategoriseringen är att åstadkomma enhetlighet vid jämförelser för perioden Redovisningarna i rapporten av resultat för Värmland baseras på svaren från eleverna i de 14 kommuner som deltagit i Ung i Värmland samtliga år. Med andra ord: svaren från Kristinehamns och Säffle kommuner från åren 1988, 1991, 1998, 22, 25, 28 och 211 ingår inte i underlaget, eftersom dessa kommuner inte deltog år Syftet med detta är att åstadkomma en enhetlig bas för jämförelser mellan olika år. I rapporten redovisas resultaten kommunvis totalt utan könsuppdelning, och i bilagan kommunvis fördelat efter kön. För några kommuner redovisas endast totalresultat, beroende på att bas-talen (dvs antalet besvarade enkäter) för procentberäkning bedömts vara alltför små (< 4) för att medge könsvis resultatredovisning. Utelämnande av procenttal markeras i tabellerna med tre punkter ( ). I de fall en kommun inte deltagit markeras detta med ett streck (-). I resultatredovisningen för kommuner ingår även svaren från Kristinehamn och Säffle åren 1988, 1991, 1998, 22, 25, 28 och

12 Resultat redovisade i diagram Redovisning efter kön Skolan I figur 1 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet a) Pojkar 4 b) Flickor Figur 1 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet, redovisat efter undersökningsår (procent). Ungefär var femte pojke och var fjärde flicka uppger år 211 att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet. Både bland pojkar och flickor innebär det en kraftig minskning jämfört med 28. Siffrorna för 211 är en procentenhet högre än startåret 1988 då procentandelarna var som lägst

13 I figur 2 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid får tillräcklig hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen, a) Pojkar b) Flickor Figur 2 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid får tillräcklig hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen, redovisat efter undersökningsår (procent). Två av tre pojkar och flickor uppger år 211 att de ofta eller alltid får tillräcklig hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen var siffrorna något högre, framför allt bland flickor. I figur 3 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att kontakterna med lärare ofta eller alltid är bra a) Pojkar b) Flickor Figur 3 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att kontakterna med lärare ofta eller alltid är bra, redovisat efter undersökningsår (procent).

14 Andelen pojkar och flickor som uppger att lärarkontakterna ofta eller alltid är bra har ökat sedan 1988, framförallt bland flickor. I figur 4 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att kamratskapet i klassen ofta eller alltid är bra a) Pojkar b) Flickor Figur 4 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att kamratskapet i klassen ofta eller alltid är bra, redovisat efter undersökningsår (procent). Andelen pojkar som uppger att kamratskapet i klassen ofta eller alltid är bra har varit relativt konstant över tid, medan det skett en ökning bland flickor. 11

15 I figur 5 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka takten i undervisningen a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 5 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som anger att de ofta eller alltid kan påverka takten i undervisningen, redovisat efter undersökningsår (procent). Andelen pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka takten i undervisningen har ökat successivt över tid och är 211 dubbelt så hög som I figur 6 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka hur mycket hemläxor de får a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 6 a och b. Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid kan påverka hur mycket hemläxor de får, redovisat efter undersökningsår (procent)

16 Andelen som uppger att de ofta eller alltid kan påverka hur mycket hemläxor de får är 5 procent högre bland pojkar och dubbelt så hög bland flickor år 211 som I figur 7 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka när de ska ha skrivningar a) Pojkar b) Flickor Figur 7 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid kan påverka när de ska ha skrivningar, redovisat efter undersökningsår (procent). Andelen som uppger att de ofta eller alltid kan påverka när de ska ha skrivningar är bland pojkar och flickor lägre 211 än

17 I figur 8 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid kan påverka innehållet i undervisningen a) Pojkar 15 b) Flickor Figur 8 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid kan påverka innehållet i undervisningen, redovisat efter undersökningsår (procent). Andelen pojkar och flickor som uppger att de kan påverka innehållet i undervisningen är 211 dubbelt så stor som 1988 men ökningen har skett från en mycket låg nivå. I figur 9 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid störs av nedskräpning på skolan a) Pojkar b) Flickor Figur 9 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid störs av nedskräpning på skolan, redovisat efter undersökningsår (procent). 14

18 Andelen pojkar och flickor som ofta eller alltid störs av nedskräpning ökade kraftigt från 1995 till och med 25, men har minskat kraftigt såväl 28 som 211. I figur a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de ofta eller alltid störs av förstörelse på skolan (procent) a) Pojkar b) Flickor Figur a och b. Andelen pojkar respektive flickor som uppger att de ofta eller alltid störs av förstörelse på skolan, redovisat efter undersökningsår (procent). Andelen pojkar och flickor som störs av nedskräpning och förstörelse ökade kraftigt från 1995 till 25, men såväl 28 som 211 har det skett en kraftig minskning. 15

19 I figur 11 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i alla ämnen a) Pojkar 5 b) Flickor Figur 11 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i alla ämnen, redovisat efter undersökningsår (procent). I figur 12 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som tycker att de har svårt att hänga med i undervisningen i de flesta ämnen a) Pojkar 2 b) Flickor Figur 12 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i de flesta ämnen, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur a och b framgår att andelen elever som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i alla ämnen är cirka en procentenhet högre 211 än Motsvarande siffror för svårigheter i de flesta ämnen utgör en minskning med en procentenhet för pojkar och en

20 ökning med tre procentenheter för flickor. Andelen som svarat nej på frågan om de har svårt att hänga med i undervisningen är högre 211 än 1988, i synnerhet bland pojkar vilket framgår av tabell 8 (bilaga 2). I figur 13 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de vid upprepade tillfällen blivit retade, utfrysta, slagna eller på annat sätt mobbade av elever på sin skola a) Pojkar b) Flickor Figur 13 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de vid upprepade tillfällen blivit retade, utfrysta, slagna eller på annat sätt mobbade av elever vid sin skola, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 13 a och b framgår att andelen pojkar och flickor som uppger att de vid upprepade tillfällen mobbats i skolan ökade vid varje undersökningstillfälle från lägsta noteringen 1998 till 28. Andelen som mobbats upprepade gånger bland pojkar är 211 densamma som 1988, medan den bland flickor är högre 211 än

21 I figur 14 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de själva har varit med om att mobba någon elev vid sin skola a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 14 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de själva har varit med om att mobba någon elev vid sin skola, redovisat efter undersökningsår (procent). Andelen pojkar och flickor som uppgett att de varit med om att mobba någon elev vid sin skola förändrades inte mycket över tid fram till och med 28, varefter det skedde en kraftig minskning till 211. Bland flickor har det skett en mindre minskning sedan toppåret 25. Under hela tidsperioden är andelen som uppger att de själva varit med om att mobba någon elev vid sin egen skola mellan två och tre gånger så hög bland pojkar som bland flickor 18

22 Oro I figur 15 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för familjens ekonomi a) Pojkar b) Flickor Figur 15 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för familjens ekonomi, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 15 a och b framgår att det är en högre andel år 211 än år 1988 som oroar sig för familjens ekonomi, framförallt bland flickor. Andelen är dock lägre 211 än 1995 då de högsta siffrorna hittills redovisades. 19

23 I figur 16 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att mamma eller pappa ska bli arbetslös a) Pojkar 2 b) Flickor Figur 16 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att mamma eller pappa ska bli arbetslös, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 16 a och b framgår att det är en högre andel år 211 än år 1988 som oroar sig för att föräldrarna ska bli arbetslösa. Andelen är dock lägre 211 än 1995 då de högsta siffrorna hittills redovisades. Sedan 22 då siffrorna för flickor halverades från 1998 har en ökning skett av andelen flickor som oroas för att föräldrarna ska bli arbetslösa. 2

24 I figur 17 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att bli utsatta för mobbning eller misshandel a) Pojkar 2 b) Flickor Figur 17 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att bli utsatta för mobbning eller misshandel, redovisat efter undersökningsår (procent). Andelen pojkar som oroat sig för att bli utsatta för mobbning eller misshandel har under samtliga undersökningsår varit 3-4 procent medan motsvarande andel bland flickor varit 5-8 procent. I figur 18 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att drabbas av sjukdomen AIDS a) Pojkar 17 b) Flickor Figur 18 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att drabbas av sjukdomen AIDS, redovisat efter undersökningsår (procent). 21

25 Av figur 18 a och b framgår att andelen flickor som 211 oroar sig för att drabbas av AIDS är en sjättedel av motsvarande andel 1988 och att andelen bland pojkar mer än halverats från 1988 till 211. Den största minskningen mellan två enskilda år skedde från 1988 till I figur 19 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att ett kärnvapenkrig ska bryta ut a) Pojkar 26 b) Flickor Figur 19 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att ett kärnvapenkrig ska bryta ut, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 19 a och b framgår att andelen flickor som 211 oroar sig för ett kärnvapenkrig är cirka en sjättedel av motsvarande andel 1988 och att andelen bland pojkar mer än halverats från 1988 till 211. Den största minskningen mellan två enskilda år skedde från 1988 till 1991, då procentandelarna halverades. 22

26 I figur 2 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att miljöförstöringen ska ta död på naturen. 5 a) Pojkar 5 b) Flickor Figur 2 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att miljöförstöringen ska ta död på naturen, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figur 2 a och b framgår att andelen flickor som 211 oroar sig för miljöförstöringen är cirka en tredjedel av motsvarande andel 1988 och att andelen bland pojkar är cirka en femtedel av motsvarande andel för Trenden har varit stadigt nedåtgående sedan 1988 med undantag för en enstaka uppgång

27 I figur 21 redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att terrorister ska genomföra attentat i Sverige 28 och Pojkar Flickor Figur 21. Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att terrorister ska genomföra attentat i Sverige redovisat efter undersökningsår (procent). Andelen pojkar och flickor som oroar sig för ett terroristattentat i Sverige är ungefär densamma, och lika hög 28 och

28 Hälsa I figur 22 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt att de haft svårt att koncentrera sig a) Pojkar b) Flickor Figur 22 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har haft svårt att koncentrera sig, redovisat efter undersökningsår (procent). I figur 23 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt att de haft svårt att sova a) Pojkar 4 b) Flickor Figur 23 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt att de haft svårt att sova, redovisat efter undersökningsår (procent). 25

29 I figur 24 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har besvärats av huvudvärk a) Pojkar b) Flickor Figur 24 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har besvärats av huvudvärk, redovisat efter undersökningsår (procent). I figur 25 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har besvärats av magont a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 25 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har besvärats av magont, redovisat efter undersökningsår (procent). 26

30 I figur 26 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig spända a) Pojkar 4 b) Flickor Figur 26 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig spända, redovisat efter undersökningsår (procent). I figur 27 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har haft dålig aptit a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 27 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har haft dålig aptit, redovisat efter undersökningsår (procent). 27

31 I figur 28 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig ledsna a) Pojkar 4 b) Flickor Figur 28 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig ledsna, redovisat efter undersökningsår (procent). I figur 29 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig yra i huvudet a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 29 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig yra i huvudet, redovisat efter undersökningsår (procent). Figur a och b visar att det skett påtagliga ökningar sedan 1988 av andelen pojkar och flickor som ofta eller alltid under läsåret haft koncentrationssvårigheter besvärats av huvudvärk, sömnsvårigheter, magont, känt sig spända, haft dålig aptit, känt sig ledsna eller känt sig

32 yra. Trenden över tid ser dock delvis olika ut för olika besvär. Den uppgående kurvan har för de flesta typer av besvär brutits 25 eller 28 och vänts i en nedgång. Framförallt gäller detta för flickor och i synnerhet för frågan känt sig ledsna. Ett genomgående mönster över alla år och för alla besvärsfrågor är att andelen flickor som uppger besvär är väsentligt högre än andelen pojkar. 29

33 Självbild I figur 3 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som tycker att det stämmer helt eller ganska bra att de har många goda egenskaper a) Pojkar b) Flickor Figur 3 a och b. Andelen pojkar och flickor som uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de tycker att de har många goda egenskaper. Figur 3 a och b visar att det sedan 1988 har skett en ökning av andelen elever som tycker att det stämmer helt eller ganska bra att de har många goda egenskaper. Den största ökningen skedde från 1988 till

34 I figur 31 redovisas andelen pojkar och flickor som tycker att det stämmer helt eller ganska bra att de ofta är missnöjda med sitt utseende 28 och Pojkar Flickor Figur 31. Andelen pojkar och flickor som uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de ofta är missnöjda med sitt utseende (procent). Andelen flickor som ofta är missnöjda med sitt utseende är dubbelt så stor bland flickor som bland pojkar vid båda undersökningsåren. Bland flickor är andelen lägre 211 än

35 Motion I figur 32 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som uppger att de inte motionerar alls eller är mestadels stillasittande a) Pojkar 3 b) Flickor Figur 32 a och b. Andelen pojkar respektive flickor i årskurs 9 som uppger att de inte motionerar alls eller är mestadels stillasittande, redovisat efter undersökningsår (procent). Av figuren framgår att andelen niondeklassare som inte motionerar är högre 211 än 1988 bland pojkar men att den är lägre bland flickor 211 än

36 Redovisning efter studieinriktning Skolan I figur 33 a och b redovisas andelen elever som uppger att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 33 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Figur 33 a och b visar att det både bland pojkar och flickor och såväl bland dem som sökt till ett icke teoretiskt program som bland sökande till ett teoretiskt program skett en minskning från 28 till 211 av andelen som uppger att det ofta eller alltid är stökigt och bråkigt i klassrummet. Särskilt stor är minskningen bland sökande till teoretiska program, i synnerhet bland flickor. 33

37 I figur 34 a och b redovisas andelen elever som uppger att de ofta eller alltid får tillräckligt med hjälp från lärarna för att kunna hänga med i undervisningen a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 34 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid får tillräckligt med hjälp från lärarna för att kunna hänga med i undervisningen, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). En högre andel pojkar och flickor bland dem som sökt till ett teoretiskt program än bland dem som sökt till ett icke teoretiskt program, uppger att de får tillräckligt med hjälp av lärarna för att kunna hänga med i undervisningen. Skillnaderna mellan studieinriktningarna har minskat något över tid. 34

38 I figur 35 a och b redovisas andelen elever i olika studerandegrupper som uppger att kontakterna med lärarna ofta eller alltid är bra a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 35 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att kontakterna med lärarna ofta eller alltid är bra, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). En högre andel pojkar och flickor bland dem som sökt till ett teoretiskt program än bland dem som sökt till ett icke teoretiskt program, uppger att kontakterna med lärarna är bra. I samtliga redovisningsgrupper har det skett en ökning över tid. 35

39 I figur 36 a och b redovisas andelen elever som uppger att kamratskapet i klassen ofta eller alltid är bra a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 36 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att kamratskapet i klassen ofta eller alltid är bra, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Andelen pojkar och flickor som uppger att kamratskapet i klassen ofta eller alltid är bra är som helhet högre 211 än 1988 för både pojkar och flickor, oavsett studieinriktning. Den största ökningen uppvisar flickor med teoretisk studieinriktning. I figur 37 a och b redovisas andelen elever som uppger att de ofta eller alltid kan påverka takten i undervisningen a) Pojkar 28 3 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 37 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid kan påverka takten i undervisningen, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). 36

40 Av figur 37 a och b framgår att det i alla undergrupper skett en ökning över tid av andelen elever som uppger att de ofta eller alltid kan påverka takten i undervisningen. Särskilt stor är ökningen för pojkar och flickor med teoretisk studieinriktning. I figur 38 a och b redovisas andelen elever som uppger att de ofta eller alltid kan påverka mängden hemläxor a) Pojkar 3 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 38 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid kan påverka hur mycket hemläxor de får, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 38 a och b framgår att det i alla undergrupper skett en ökning över tid av andelen elever som uppger att de ofta eller alltid kan påverka hur mycket hemläxor de får. 37

41 I figur 39 a och b redovisas andelen elever som uppger att de ofta eller alltid kan påverka när de ska ha skrivningar a) Pojkar 3 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 39 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid kan påverka när de ska ha skrivningar, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Bland pojkar med icke teoretisk studieinriktning är andelen som uppger att de ofta eller alltid kan påverka när de skall ha skrivningar ungefär densamma 211 som 1995, bland pojkar med teoretisk studieinriktning något högre och bland flickor med teoretisk studieinriktning något lägre. Bland flickor med icke teoretisk studieinriktning är andelen något högre. 38

42 I figur 4 a och b redovisas andelen elever i olika studerandegrupper som uppger att de ofta eller alltid kan påverka innehållet i undervisningen a) Pojkar 2 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 4 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid kan påverka innehållet i undervisningen, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). I alla undergrupper är andelen elever som uppger att de kan påverka innehållet i undervisningen högre 211 än Särskilt stor har ökningen varit från 28 till 211 bland dem med teoretisk studieinriktning. I figur 41 a och b redovisas andelen elever som uppger att de ofta eller alltid störs av nedskräpning på skolan a) Pojkar Teoretiskt Icke-teoretiskt b) Flickor Figur 41 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid störs av nedskräpning på skolan, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). 39

43 Av figur 41 a och b framgår att det fram till och med 25 skedde en ökning av andelen elever som ofta eller alltid störs av nedskräpning på skolan, men att det framförallt från 28 till 211 skett en minskning. Särskilt stor är minskningen bland flickor med teoretisk studieinriktning andelen som störs av nedskräpning nästan halverades från 28 till 211. I figur 42 a och b redovisas andelen elever som uppger att de ofta eller alltid störs av förstörelse på skolan a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 42 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de ofta eller alltid störs av förstörelse på skolan, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 42 a och b framgår att det fram till och med 25 skedde en ökning av andelen elever som ofta eller alltid störs av förstörelse på skolan, men att det därefter framförallt från 28 till 211 skett en minskning. Särskilt stor är minskningen bland flickor med teoretisk studieinriktning andelen som störs av förstörelse halverades från 28 till

44 I figur 43 redovisas andelen elever som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i alla ämnen a) Pojkar 5 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 43 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i alla ämnen, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). I figur 44 a och b redovisas andelen elever som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i de flesta ämnen a) Pojkar 2 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 44 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i de flesta ämnen, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). I figurerna 43 och 44 framträder tydliga skillnader mellan de elever som sökt till ett teoretiskt program och de som sökt till ett icke teoretiskt program. En större andel pojkar och flickor som sökt till ett icke teoretiskt program uppger att de har svårt att hänga med i 41

45 undervisningen. Bland pojkar och flickor med teoretisk studieinriktning är det någon enda procentenhet som uppger att de ofta eller alltid har svårt att hänga med i alla eller de flesta ämnen. Bland pojkar med icke teoretisk studieinriktning har andelen halverats från 1995 till 211 medan minskningen bland flickor med icke teoretisk studieinriktning varit mycket liten. Detta kan jämföras med att en tredjedel av flickorna och en femtedel av pojkarna bland dem som sökt till ett teoretiskt program år 211 uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i något eller några ämnen, vilket framgår av tabell 24 a-b (bilaga 2). Pojkar som sökt till ett teoretiskt program är den grupp som redovisar högst andel av dem som svarat nej på frågan om de har svårt att hänga med i undervisningen. Andelen som svarat nej har ökat sedan 1995 och utgjorde år 211 tre fjärdedelar av de pojkar som sökt till ett teoretiskt program. 42

46 I figur 45 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret vid upprepade tillfällen blivit retade, utfrysta, slagna eller på annat sätt mobbade av elever vid sin skola a) Pojkar 3 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 45 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret har blivit mobbade av elever vid sin skola, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 45 framgår att det samtliga undersökningsår (utom för pojkar 25 och 28) är en större andel elever som anger att de vid upprepade tillfällen mobbats i skolan bland dem som sökt till ett icke teoretiskt program än bland dem som sökt till ett teoretiskt program. Samtliga undersökningsår är det en större andel flickor än pojkar, bland dem som valt ett icke teoretiskt program, som har erfarenheter av att ha mobbats vid upprepade tillfällen. Andelen som uppger att de mobbats är bland elever med teoretisk studieinriktning lägre 211 än 28, framförallt bland pojkar. Förändringen från 28 till 211 är bland elever med icke teoretisk studieinriktning liten (pojkar) eller ingen alls (flickor). 43

47 I figur 46 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret har varit med om att mobba någon elev vid sin skola a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 46 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret har varit med om att mobba någon elev vid sin skola, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Andelen som uppger att de varit med om att mobba någon elev vid sin skola är högre vid samtliga undersökningstillfällen bland dem som sökt till ett icke teoretiskt program än till ett teoretiskt program. I alla undersökningsgrupper, utom flickor med icke teoretisk studieinriktning, har det skett en kraftig minskning från 28 till 211. Bland flickor med icke teoretisk studieinriktning har andelen mobbare varit i huvudsak densamma vid alla undersökningsår. 44

48 Oro I figur 47 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt oro över familjens ekonomi a) Pojkar 3 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 47 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt oro över familjens ekonomi, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 47 a och b framgår att det för undersökningsperioden som helhet bland flickor är en högre andel, bland dem som sökt till ett icke teoretiskt program än bland dem som sökt till ett teoretiskt program, som oroar sig för familjens ekonomi. I alla undergrupper är andelen lägre 211 än toppåret

49 I figur 48 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att mamma eller pappa ska bli arbetslös a) Pojkar 15 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 48 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att mamma eller pappa ska bli arbetslös, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figur 48 a och b framgår att det under undersökningsperioden som helhet är en något högre andel, bland dem som sökt till ett icke teoretiskt program än bland dem som sökt till ett teoretiskt program, som oroar sig för att föräldrarna ska bli arbetslösa. Efter en kraftig minskning från 1998 till 22 är det en uppåtgående trend bland flickor, oavsett studieinriktning. 46

50 I figur 49 a och b redovisas andelen elever som under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att bli utsatta för mobbning eller misshandel a) Pojkar 15 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 49 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att bli utsatta för mobbning eller misshandel, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figuren framgår att det under samtliga undersökningsår sedan 1995 är en högre andel bland dem med icke teoretisk studieinriktning jämfört med dem med teoretisk studieinriktning som är oroliga för att bli mobbade. Med undantag för gruppen flickor med icke teoretisk studieinriktning är andelen som oroar sig för mobbning lägre 211 än

51 I figur 5 a och b redovisas andelen elever som under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att drabbas av AIDS a) Pojkar 15 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 5 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig orolig för att drabbas av AIDS, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Det har skett en minskning i båda programvalen av andelen elever som anger att de är oroliga för att drabbas av AIDS. Särskilt stor är minskningen bland flickor oavsett studieinriktning. Samtliga undersökningsår sedan 1995 är andelen högre bland dem med icke teoretisk studieinriktning. 48

52 I figur 51 a och b redovisas andelen elever som under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att ett kärnvapenkrig ska bryta ut a) Pojkar 15 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 51 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att ett kärnvapenkrig ska bryta ut, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Bland pojkar är 211 andelen som oroar sig för ett kärnvapenkrig densamma som 1995 i båda studieinriktningarna. Bland flickor har en halvering skett i båda studieinriktningarna. I figur 52 redovisas andelen elever som under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att miljöförstöringen ska ta död på naturen a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 52 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig oroliga för att miljöförstöringen ska ta död på naturen, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). 49

53 Både bland pojkar och bland flickor i båda studieinriktningarna är andelen elever som är oroliga för miljöförstöringen väsentlig lägre 211 än I figur 53 a och b redovisas andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att terrorister ska genomföra attentat i Sverige redovisat efter undersökningsår, fördelat efter programval. a)pojkar Teoretiskt Icke-teoretiskt b)flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 53 a och b. Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid känt sig oroliga för att terrorister ska genomföra attentat i Sverige redovisat efter undersökningsår, fördelat efter programval (procent). Andelen pojkar och flickor som känt sig oroliga för ett terroristattentat i Sverige var 28 högre bland studerande med icke teoretisk studieinriktning än bland studerande med teoretisk studieinriktning, medan små eller inga skillnader fanns

54 Hälsa I figur 54 a och b redovisas andelen elever som uppger att de ofta eller alltid under läsåret har känt att de haft svårt att koncentrera sig a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 54 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt att de haft svårt att koncentrera sig, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). I figur 55 a och b redovisas andelen elever som upplever att de ofta eller alltid under läsåret har känt att de har haft svårt att sova a) Pojkar a) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 55 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt att de haft svårt att sova, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). 51

55 I figur 56 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har besvärats av huvudvärk a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 56 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har besvärats av huvudvärk, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). I figur 57 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har besvärats av magont a) Pojkar 4 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 57 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har besvärats av magont, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). 52

56 I figur 58 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig spända a) Pojkar 4 3 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 58 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig spända, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). I figur 59 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har haft dålig aptit a) Pojkar 3 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 59 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har haft dålig aptit, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). 53

57 I figur 6 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig ledsna a) Pojkar 5 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 6 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig ledsna, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). I figur 61 a och b redovisas andelen elever som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig yra i huvudet a) Pojkar 3 b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 61 a och b. Andelen elever i årskurs 9 som uppger att de under läsåret ofta eller alltid har känt sig yra i huvudet, fördelat efter undersökningsår, programval och kön (procent). Av figurerna a och b framgår att det som helhet är vanligare med olika former av psykosomatiska besvär bland de elever som sökt till ett icke teoretiskt program än bland dem som sökt till ett teoretiskt program. 54

58 Självbild I figur 62 a och b redovisas andelen pojkar och flickor som tycker att det stämmer helt eller ganska bra att de har många goda egenskaper a) Pojkar b) Flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 62 a och b. Andel pojkar och flickor som uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de tycker att de har många goda egenskaper. Av figur 62 a och b visas att andelen elever som uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de tycker att de har många goda egenskaper skiljer sig åt mellan flickor och pojkar med olika studieinriktningar. För flickor har det sedan 1995 skett en ökning av andelen i båda studieinriktningarna, vilket även skett för pojkar med icke teoretisk studieinriktning. 55

59 I figur 63 a och b redovisas andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de ofta är missnöjda med sitt utseende, fördelat efter programval 28 och 211. a)pojkar Teoretiskt Icke-teoretiskt b)flickor Teoretiskt Icke-teoretiskt Figur 63 a och b. Andelen pojkar och flickor i årskurs 9 som uppger att det stämmer helt och hållet eller ganska bra att de ofta är missnöjda med sitt utseende, fördelat efter programval 28 och 211 (procent). Andelen flickor som ofta är missnöjda med sitt utseende är högre bland studerande med icke teoretisk studieinriktning än bland studerande med teoretisk studieinriktning, vilket gäller för båda undersökningsåren. Liknande skillnader mellan studieinriktningarna återfinns 211 också bland pojkar. 56