2(16) Innehållsförteckning

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2(16) Innehållsförteckning"

Transkript

1

2 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier... 6 Unga som varken arbetar eller studerar... 6 Långtidsarbetslöshet... 6 Långvarigt ekonomiskt bistånd... 6 Valdeltagande... 6 Invånarnas upplevelse av inflytande på beslut och verksamheter i kommunen... 7 Tillgång till gång- och cykelvägar... 7 Tillgång till parker och grönområde... 7 Trygg i skolan... 7 Avstått från att gå ut ensam... 7 Avsaknad av tillit till andra... 8 Besvär av ensamhet bland äldre... 8 Stillasittande fritid... 9 Regelbunden fysisk aktivitet minst en halvtimma per dag... 9 Deltagartillfälle i sammankomster anordnade av idrottsföreningar Konsumtion av frukt och grönt Daglig rökning Rök- och snusvanor bland blivande mammor Riskkonsumtion av alkohol Tonårsaborter - oskyddad sex Medellivslängd Självskattat gott allmänt hälsotillstånd Fetma Tandhälsa Hjärtinfarkt Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden behandling av vissa sömnmedel och lugnande medel Fallskador hos äldre Bakgrundsvariabler... 14

3 3(16) Öppna Jämförelser 2014 Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga och privata sektorn, frivilligorganisationer och inte minst den enskilda människan. Kommunen och Västra Götalandsregionen (VGR) har ett omfattande och ett gemensamt ansvar när det gäller att skapa goda levnadsförhållanden för invånarna. Det är andra gången Öppna jämförelser folkhälsa genomförs i landet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har presenterat Öppna jämförelser sedan 2006 inom olika områden. Öppna jämförelser har en beskrivande karaktär och innehåller ingen analys eller bedömning av möjliga orsaker till skillnaderna i utfallen. Syfte: Öka insyn och öppenhet om vad kommuner och regioner/landsting åstadkommer Stimulera till analyser av sin verksamhet Lära av varandra och därigenom förbättra kvaliteten och effektivisera En förhoppning är dessutom att resultaten ska ge nytt underlag till arbetet med att minska hälsoklyftorna i befolkningen. Ojämlikheter i folkhälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållanden. Indikatorerna bygger på data som hämtats från befintliga register och enkäter som genomförs regelbundet. De uppgifter som presenteras i öppna jämförelser beskriver inte hela folkhälsoområdet och tar heller inte upp allt som är viktigt att veta om folkhälsa. Det är svårt att helt säkert härleda vilka effekter som kommer av enskilda satsningar, det kan finnas många tänkbara bidragande orsaker. Resultaten behöver kompletteras med andra underlag som finns tillgängliga samt bedömas och analyseras. Bakgrundsvariabler (som visar kommunens struktur och befolkning) är viktiga för analysen av resultaten, de kan spegla förutsättningarna bland invånarna i kommunen. Genom fördjupade diskussioner och analyser om de data som presenteras kan öppna jämförelser bidra till att prioritera och utveckla folkhälsoinsatserna inom Hjo kommun genom att: - se behov av förbättringsområden, för planering och satsningar som stärker folkhälsan - se resultat som behöver vidmakthållas - mobilisera aktörer i det gemensamma främjande och förebyggande arbetet

4 4(16) Resultat för Hjo Av de 41 indikatorer som redovisas i Öppna Jämförelser 2014 redovisas 32 indikatorer på kommunnivå. Av de 32 indikatorerna kan 28 jämföras med föregående mätning. Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall. Färgerna grönt, blått och rött visar förändringar mellan tidigare mätningar och Positiv riktning i jämförelse med tidigare mätning redovisas som grön. Förändring som inte är statistiskt säkerställd redovisas som blå en negativ riktning redovisas som röd. Där färgmarkering saknas finns inga tidigare mätningar att jämföra med. Livsvillkor och levnadsförhållanden Livsvillkor omfattar faktorer i miljön runt individen (t ex utbildning, arbete, bostad, lagstiftning) som ofta ligger utanför den enskildes kontroll. Levnadsförhållanden beskriver förutsättningarna i den miljö som människor lever och verkar i och som är mer nära individen. Ojämlikheter i hälsan är ofta konsekvenser av sämre livsvillkor och levnadsförhållanden. Längre utbildning innebär ofta färre hälsorisker i arbetslivet, mindre ekonomisk utsatthet och mer inflytande över den egna livssituationen. En lång utbildning ökar möjligheterna till att få ett arbete och att känna social gemenskap och delaktighet i samhället. Hjo totalt i jämförelse med tidigare mätningar och 2014 Hjo kommun 2014 Riket 2014 Total Kvinnor män Total kvinnor män MPR-vaccination av barn 97, ,3 - - Barns deltagande i förskoleverksamhet Pedagogisk utbildning inom förskolan 82, , , ,5 - - Behörighet till gymnasiet 94,2 95,7 92,5 87,8 89,1 86,6 Slutförda gymnasiestudier Unga som varken arbetar eller studerar 77,3 80,0 75,0 77,2 79,7 74,9 9,2 9,9 8,5 9,3 9,4 9,2 Långtidsarbetslöshet 3,04 2,9 3,2 3,80 3,7 3,91 Långvarigt ekonomiskt bistånd 23, ,7 - - Valdeltagande i 86, ,8 - - Invånarnas upplevelse av möjlighet till inflytande på beslut och verksamheter inom kommunen Tillgång till gång- och cykelvägar ,7 5,5 5,8 6,1 6,2 6,1

5 5(16) Tillgång till parker, grönområden och natur 5,8 5,8 5,7 7,8 7,9 7,7 Trygg i skolan Avstått från att gå ut ensam Avsaknad av tillit till andra människor Besvär av ensamhet bland äldre * MPR-vaccination av barn (andel vaccinerade barn födda 2011, inskrivna på BVC januari 2014) Inom barnhälsovården och skola erbjuds alla barn vaccinationer enligt ett program som ger skydd mot nio olika sjukdomar. För att sjukdomar inte åter ska få fäste krävs att 95 procent av befolkningen är immun, antigen genom vaccination eller som en följd av genomgången naturlig infektion. Täckningsgraden av MPR-vaccination i Hjo är 97,9 %., rikets siffra är 97,3 %. Siffran från föregående mätning för Hjo var 97,4 %. Barns deltagande i förskoleverksamhet (andelen barn 1-5 år inskrivna på förskola den 15 oktober 2013) Barns lärande börjar redan före skolstarten. Vistelse på förskolan har visat sig vara betydelsefullt för lärandet inom flera områden som kommunikation och samspel, förstå begrepp och sätta ord på det de gör. De barn som är i förskolan får ett försprång jämfört med sina jämnåriga utanför förskolan, då de tränas i matematik, språk- och läs- och skrivkunnighet. I Hjo är andelen barn inskrivna vid förskolan 82,1%, siffran för riket är 83,8 %. Siffran från föregående mätning var 78,7 %. Pedagogisk utbildning inom förskolan (andel anställda årsarbetare inom förskolan med pedagogisk högskoleutbildning 2013) En nyckelfaktor för en god förskoleverksamhet är kompentent personal. Det är viktigt att det finns personal som har pedagogisk högskoleutbildning med inriktning mot barn i förskoleåldern för att kunna arbeta i enlighet med läroplanen. I Hjo har 77,3 % av personalen en pedagogisk utbildning. Andelen är betydligt högre än riket, 53,5 %. Vid föregående mätning var siffran 74,8 %. Behörighet till gymnasiet (andel elever i årskurs 9 behöriga till gymnasieskolans nationella yrkesprogram vårterminen 2013) En av de viktigaste förutsättningar för ungdomars framtida möjlighet är utbildning. Personer med lång utbildning har oftare bättre hälsa än personer med kort utbildning. Kommunen har huvudansvaret för elevernas färdigheter så att de har behörighet till gymnasiet. Satsningar på skolan och barns utbildning ur ett folkhälsoperspektiv är en investering och en viktig del av tidiga insatser för att förebygga ohälsa. I Hjo har 94,2 % behörighet till gymnasiets nationella yrkesprogram, vilket är en högre nivå än riket (87,8) och i jämförelse med föregående mätning som då var 88,3 %.

6 6(16) Slutförda gymnasiestudier (andel nybörjare i gymnasieskolan som slutför gymnasielinje/program inom 4 år) Fullföljd gymnasieutbildning ger fler valmöjligheter i form av fortsatta studier och bättre möjligheter på arbetsmarknaden. Även om gymnasieskolan är frivillig är det viktigt att kommunerna hjälper eleverna att fullfölja sin utbildning eftersom det handlar om individens möjligheter till arbete, vidareutbildning och delaktighet i samhället. I Hjo är det 77,3 % som slutför gymnasieutbildning inom 4 år. Siffran ligger i nivå med riket. Siffran för tidigare mätning var 75,2. Fler tjejer (80,0 %) slutför sina studier inom 4 år än killar (75,0 %). Unga som varken arbetar eller studerar (andel ungdomar (16-25 år) som varken arbetar eller studerar under ett kalenderår) Några av de viktigaste skyddsfaktorerna för hälsa är utbildning och arbete då de ger människor ökade möjligheter till att påverka sina liv. Ju längre en ung person befinner sig utan sysselsättning desto större risk finns för sociala problem och att inte etablera sig i arbetslivet. I Hjo är det 9,2 % av ungdomarna mellan år som varken arbetar eller studerar, siffran ligger i nivå med riket. I Hjo är det fler tjejer (9,9 %) än killar (8,5 %) som varken arbetar eller studerar. Långtidsarbetslöshet (andelen av befolkningen år som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader). Sysselsättning och möjligheter till arbete är centrala för vårt välbefinnande. Sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa är välkänt. Arbetslöshet kan bidra till ohälsa och omvänt. Det är vanligare att personer med högst förgymnasialutbildning är arbetslösa i jämförelse med dem som har längre utbildning. Långtidsarbetslösheten i Hjo ligger på 3,04 %, vilket är lägre än rikets siffra, 3,8 % och Västra Götalandsregionens (VGR), 3,65 %. Tidigare mätvärde för Hjo var 1,97 %. Männen har en något högre andel långtidsarbetslöshet än kvinnorna. Långvarigt ekonomiskt bistånd (andel vuxna, 18 år och äldre, biståndsmottagare med långvarigt ekonomiskt bistånd (10-12 månader under året)). Ekonomiskt bistånd är en del av samhällets skyddsnät som träder i kraft när individen inte längre kan försörja sig. Ett långvarigt behov av försörjningsstöd kan innebära ett utanförskap och en försämrad förankring på arbetsmarknaden. Detta kan innebära att individens hälsa också försämras. I Hjo är 23,6 % av biståndsmottagarna de med långvarigt ekonomiskt bistånd. Andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd har ökade sedan föregående mätning då andelen var 14,8 %. Trots detta har Hjo en betydligt lägre andel än riket (36,7 %) och VGR (39,3 %). Valdeltagande (andel röstande av de röstberättigade som deltagit i det senaste kommunalvalet). Valdeltagandet i allmänna val används ofta som ett mått på demokratisk delaktighet. Det finns ett positivt samband mellan demokratisk delaktighet och självskattad hälsa, där grupper med ett lågt valdeltagande också har en låg självskattad hälsa. Valdeltagande i Hjo har ökat och ligger vid senaste valet 2014 på 86,3 %. Hjo har en högre andel valdeltagare än både riket och VGR.

7 7(16) Invånarnas upplevelse av inflytande på beslut och verksamheter i kommunen (kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 1-100). Medborgarnas syn på möjligheterna till inflytande ger en indikation på eventuellt behov av utvecklingsarbete i kommunen. Genom att låta kommuns invånare vara delaktiga i beslut och ta till vara på deras synpunkter kan man höja kvaliteten i de kommunala verksamheterna. Statistiska Centralbyråns (SCB) medborgarundersökning innehåller bland annat det så kallade kommunens Nöjd-Inflytandeindex. Detta index bygger på tre frågor om möjligheterna till inflytande i kommunen. Undersökningen har genomförts av SCB sedan Hjo kommun har deltagit vid tre tillfällen. Resultatet redovisas som betygsindex 0-100, ju höge värde desto bättre betyg har kommunens medborgare gett sin kommun. Betygindex under 40 betraktas inte som godkända. Värdet för Hjo kommun är 44 som kan jämföras med rikets 40. Tillgång till gång- och cykelvägar (medborgarnas bedömning av tillgång till gång- och cykelvägar i kommunen, skala 1-10) Fysisk aktivitet är en viktig förutsättning för en god hälsa. Levnadsvanor påverkas av de samhälleliga förutsättningarna och av individen själv. Individer som bor i promenadvänliga bostadsområden är mer fysiskt aktiva oberoende av individuella faktorer. En attraktiv miljö är viktigare än information och fakta till individer. Graden av fysisk aktivitet påverkas också av möjligheten till att på ett fysiskt aktivt och säkert sätt dagligen ta sig till och från skola, arbete, service med mera. Invånarna i Hjo ger kommunen index 5,8. Jämförande siffra för riket är 6,1. Tillgång till parker och grönområde (medborgarnas bedömning av tillgång till parker och grönområde och natur i kommunen, skala 1-10) Närheten till parker, grönområden och platser för rekreation är mycket viktiga då de skapar goda förutsättningar för fysisk aktivitet. Ju fler stödjande miljöer som finns i närområdet desto större är sannolikheten att människor är regelbundet aktiva. Hjoborna ger kommunen index 8,2. Jämförande siffra för riket är 7,8. Trygg i skolan (andel elever i årskurs 5 som upplever sig trygga i skolan, läsåret 2012/2013) Skolan skall erbjuda eleverna en miljö präglad av stabilitet, trygghet och studiero. Den som känner trygghet kan lättare tillgodogöra sig kunskap och utvecklas som människa. Barn som känner sig trygga når bättre skolresultat, lär sig ta eget ansvar och framföra sina åsikter. 95 % av femteklassarna i Hjo anger att de känner sig trygga i skolan. Motsvarande siffra för riket ligger på 94 %. Avstått från att gå ut ensam (andelen invånare år som uppger att de ofta eller ibland avstår från att gå ut ensamma av rädsla för att bli utsatt för brott) Att känna sig trygg och säker hör till de mest centrala mänskliga behoven och är avgörande för vår upplevda hälsa. Känsla av trygghet i sin närmiljö ger förutsättningar att själv kunna välja var man vistas och vad man vill göra. I Hjo uppger 18 % av invånarna att de avstår från att gå ut ensamma. Vid föregående mätning uppgav 17 % att de inte går ut ensamma. Kvinnor, 29 %, avstår i högre grad än män, 6 %, från att gå ut ensamma.

8 8(16) Avsaknad av tillit till andra (andel individer som uppgivit att man i allmänhet inte kan lita på de flesta människor) Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala aktiviteter, något som i sin tur bidrar till en god hälsa. 24 % av hjoborna har uppgivit att man i allmänhet inte kan lita på de flesta människor, denna siffra är den samma som tidigare mätning. Hjo har bättre resultat i jämförelse med riket (27 %) och VGR (28 %). Besvär av ensamhet bland äldre (andel invånare 65 år och äldre, med hemtjänst, som uppger att de besväras av ensamhet) Ofrivillig ensamhet är ett växande problem i samhället. De äldre människorna är särskilt utsatta och upplever en större risk för ensamhet och utanförskap och dessutom kan det relateras till fysiska begränsningar. Detta kan påverka hälsan negativt. I Hjo uppger 56 % att de besväras av ensamhet vid föregående mätning var siffran 59 %.

9 9(16) Levnadsvanor Levnadsvanor påverkas av den sociala och kulturella omgivningen man befinner sig i. De socioekonomiska förutsättningar är också av allra största vikt när det gäller val av goda levnadsvanor. Ekonomiskt utsatta och arbetare med kort utbildning är grupper som har sämre levnadsvanor och mer ohälsa än personer med god ekonomi, arbete och lång utbildning. Levnadsvanor Hjo totalt i jämförelse med tidigare mätning och 2014 Hjo kommun 2014 Riket 2014 Total kvinnor män Total kvinnor män Stillasittande fritid Regelbunden fysisk aktivitet minst en halvtimme om dagen Deltagartillfällen i sammankomster anordnade av idrottsföreningar Konsumtion av frukt och grönt Daglig rökning Rök- och snusvanor bland blivande mammor Riskkonsumtion av alkohol Oskyddat sex - Tonårsaborter - 6, , , ,9 - Stillasittande fritid (andel invånare år som uppger att de har en stillasittande fritid) Forskning visar att stillasittande är en riskfaktor för flera sjukdomar och förtida död. Aktivitetsnivån på fritiden och fritidens kvalitet har visats sig ha betydelse för hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt. Andelen som uppger en stillasittande fritid i Hjo är 13 %. 11 % av kvinnorna och 16 % av männen uppger att de har en stillasittande fritid. Rikets siffra är 13 % och VGR 14 %. Regelbunden fysisk aktivitet minst en halvtimma per dag (andel av befolkningen år som uppger sig vara fysiskt aktiva minst en halvtimma per dag) Fysik aktivitet är en förutsättning för god hälsoutveckling. Regelbunden fysisk aktivitet har visats motverka en rad sjukdomar och har också stor betydelse för att motverka övervikt och fetma. Andelen som är fysiskt aktiva minst en halvtimma om dagen har ökat i Hjo sedan föregående mätning från 60 % till 67 %. Riket 66 % VGR 65 %.

10 10(16) Deltagartillfälle i sammankomster anordnade av idrottsföreningar (antal deltagartillfällen, år, i LOK-stödsberättigade idrottsföreningar under året, dividerat med antal invånare år den 31/12) Barn och unga som är fysiskt aktiva bygger upp sitt skelett och muskler samtidigt som de utvecklar rörelseförmågan. Är barnen inte tillräckligt fysiskt aktiva ökar risken för ohälsa. Organiserade fritidsaktiviteter för barn och ungdomar är också en skyddsfaktor för användning av alkohol, narkotika, dopning och tobak. Antalet deltagartillfälle i idrottsföreningar, LOK-stödsberättigade, i Hjo är 15. Pojkar har fler deltagartillfälle (18) jämfört med flickorna (12). Hjo har sämre resultat än riket och VGR som båda har 30 deltagartillfällen. Konsumtion av frukt och grönt (andel individer, år, som uppger att de äter frukt och/eller grönsaker mer än 3 gånger per dag) Goda matvanor i form av frukt- och grönsaksintag bidrar till att främja hälsan. Stark samvariation mellan goda vanor gällande intag av frukt och grönsaker med fiber och fettintag har påvisats. Kunskap, tillgänglighet, pris och traditioner är faktorer som påverkar konsumtionen. Andelen som uppger att de äter frukt och grönt mer än 3 gånger per dag har minskat från 26 % till 21 % jämfört med tidigare mätning. Det är kvinnorna som står för minskningen från 38 % till 29 %. Andel män (13 %) som konsumerar frukt och grönt är lägre än jämfört med kvinnorna. Den totala andelen som konsumerar frukt och grönt i Hjo är lägre än i riket (24 %) och VGR (23 %). Daglig rökning (andel personer,16-84 år, som uppgett att de röker dagligen,) Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Forskningen visar att det går att förhindra tobaksbruk bland unga genom gemensamt stöd från skola och föräldrar. Det är ovanligt att ungdomar börjar röka efter 19 års ålder, därför är det tidiga förebyggande arbetet av största vikt. Dagligrökning är vanligast bland dem med kort utbildning. Andelen dagligrökare i Hjo ligger på 11 % vilket är samma nivå som riket och VGR. 11 % av kvinnorna är dagligrökare och10 % av männen. Rök- och snusvanor bland blivande mammor (andelen rökande eller susande kvinnor i graviditetsvecka 8-12) Rökning och snusning under graviditet är allvarligt då det innebär hälsorisker för foster och blivande mor. Forskning visar också att effekter för barnet kan komma senare i form av exempelvis astma, allergi, ökad risk för beteendeproblem och läs- och skrivsvårigheter. Andelen rökande eller snusande gravida är 6,7 % vilket kan jämföras med riket (7,0 %) och VGR (7,4 %). Riskkonsumtion av alkohol (andel, år, som identifierats som riskkonsumenter) Riskkonsumtion av alkohol kan bidra till ökad risk för fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Alkoholkonsumtionen återfinns bland de vanligaste riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, och är störst för individer mellan år i Europa. 16 % av hjoborna uppger riskabla alkoholvanor, 11 % bland kvinnorna och 20 % bland männen. Rikets och VGRs siffror är 16 %.

11 11(16) Tonårsaborter - oskyddad sex (antal aborter per kvinnor, år) I folkhälsopolitiken ingår att minska oönskade graviditeter då det finns ett samband mellan att bli mamma i tonåren och socioekonomisk utsatthet. Det övergripande målet är att alla barn som föds ska vara önskade. I Hjo minskar antalet tonårsaborter från 23,3 till 19,3. Siffrorna för riket är 19,9 % och 17,9 för VGR.

12 12(16) Hälsoutfall Hälsoutvecklingen i befolkningen har grundläggande betydelse för samhällsutvecklingen i stort och påverkan också behoven av hälso- och sjukvård. Hjo totalt i jämförelse med tidigare mätning och 2014 Hjo kommun 2014 Riket 2014 Total kvinnor män Total kvinnor män Medellivslängd - 82,6 79,8-83,6 79,7 Självskattat allmänt hälsotillstånd Fetma Tandhälsa Hjärtinfarkt Nedsatt psykiskt välbefinnande Regelbunden behandling med sömnmedel och lugnande medel 32,2 39,3 25,4 32,4 39,4 25,1 Fallskador bland äldre Medellivslängd (återstående förväntad medellivslängd vid födelsen ) Medellivslängden är ett övergripande mått som ofta används för att beskriva hälsa. Det kan ses som ett viktigt mått på hur samhället lyckats skapa förutsättningar för bättre livsvillkor, levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsa. Det speglar också hur hälso- och sjukvården genom hälsofrämjande och förebyggande arbete samt behandling, kan bidra till en ökad livslängd i befolkningen. Medellivslängden i Hjo har för kvinnor minskat från 84,3 år till 82,9 år och för män från 80,2 till 79,5 år. I riket och Västra Götalandsregionen ligger kvinnornas medellivslängd på 83,6 år respektive 83,5 år. Rikets siffror för männen är 79,7 år och 79,8 år för männen i VGR. Självskattat gott allmänt hälsotillstånd (andel av befolkningen, år, som uppgivit att deras allmänna hälsotillstånd är bra eller mycket bra) Självskattat allmänt hälsotillstånd är ett av måtten som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Hälsan är inte jämlikt fördelad i befolkningen, därför är den självrapporterade hälsan viktig för att identifiera individer med långvarig sjukdom och/eller funktionsnedsättning samt att identifiera vårdbehov. Andelen med gott självskattat hälsotillstånd ökar i Hjo från 70 % till 74 % och ligger nu på samma nivå som för riket och VGR. Kvinnorna står för den största förbättringen från 66 % till 72 %. Fortfarande uppger männen ett högre självskattat gott hälsotillstånd, 76 %.

13 13(16) Fetma (andel individer år, som uppgivit Body Mass Index (BMI) över 30) Övervikt och fetma håller på att utvecklas till det dominerande hälsoproblemet och följs av betydande överrisk för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, ledsjukdomar och en del cancer former. Fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, miljöfaktorer och arv. Vanor och beteenden grundläggs i tidig ålder, därför är det viktigt att förskola och skola främjar goda matvanor. I Hjo ökar andelen med fetma från 15 % till 19 %. Männen har ökat från 13 % till 17 % och kvinnorna från 17 % till 21 %. Hjo har sämre resultat än både riket (14 %) och VGR (13 %). Tandhälsa (andel, år, med god självskattad tandhälsa) Tandhälsan är viktig för livskvalitet och välbefinnande. God tandhälsa gynnas av goda matvanor men en sämre tandhälsa kan påverka kostintaget. Tandhälsan har förbättrats i Sverige som helhet men stora socioekonomiska skillnader finns. I Hjo anger färre att de har en god tandhälsa, från 77 % vid föregående mätning till 73 % Siffran ligger på samma nivå som riket och VGR. Hjärtinfarkt (incidens av hjärtinfarkt per invånare, hjärtinfarkter år) Hjärt- och kärl sjukdomar är ännu ett folkhälsoproblem i Sverige trots att dödligheten har minskat under de senaste åren. Antalet insjuknade i hjärtinfarkt kan minskas genom bland annat förändrade levnadsvanor när det gäller rökning, alkohol, mat och fysisk aktivitet. I Hjo sjunker antalet som insjuknat i hjärtinfarkt från 357 vid föregående mätning till 248. Siffran för riket är 325 och 228 för VGR. Nedsatt psykiskt välbefinnande (andel, år som beräknats ha nedsatt psykiskt välbefinnande utifrån frågeinstrumentet GHQ12) Nedsatt psykiskt välbefinnande är ett omfattande folkhälsoproblem. Det psykiska välbefinnandet påverkas av en rad olika faktorer som individens förmåga att hantera stress, arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, social isolering eller förmåga att upprätthålla goda levnadsvanor. Det handlar om trygga och goda uppväxt förhållanden med möjlighet till en bra skolgång för att senare få ett arbete och uppnå delaktighet i samhället. Andra faktorer som påverkar är t ex tillgång till grönområde och kommunikationer. Andelen som beräknats ha nedsatt psykiskt välbefinnande i Hjo sjunker från 15 % till 11 %. Siffrorna för riket är 17 % och VGR 18 %. 12 % av kvinnorna i Hjo beräknas ha nedsatt psykiskt välbefinnande i jämförelse med 18 % vid tidigare mätning. Andelen män som beräknas ha nedsatt psykiskt välbefinnande minskar från 13 % till 10 %.

14 14(16) Regelbunden behandling av vissa sömnmedel och lugnande medel (antal individer som regelbundet använder lugnande medel och sömnmedel per invånare år). Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i befolkningen och är ett begrepp som innefattar en rad olika aspekter av psykiska problem. Högre andel kvinnor än män uppger psykisk ohälsa. Psykofarmaka är en vanlig behandlingsform i samband med psykisk ohälsa och används inom såväl öppen- som slutenvården. Det finns en viss samvariation mellan användningen av sömn/lugnande medel och förekomst av psykisk ohälsa i befolkningen. Antal individer i Hjo som regelbundet använder sömnmedel och lugnande medel har ökat från 32,3 till 34,4. Siffran för riket är 32,4 och för VGR 39,5 individer. Kvinnorna står för den största användningen av dessa preparat, 45,6 individer, i jämförelse med männen 23,1. Fallskador hos äldre (antal slutenvårdstillfällen till följd av fallolyckor bland individer 65 år och äldre/ invånare, perioden ) Fallolyckor är idag den vanligaste skadeorsaken i Sverige och utgör i synnerhet bland äldre ett omfattande folkhälsoproblem. Fallskador kan få allvarliga konsekvenser i form av lidande och försämrad livskvalitet och resulterar även i stora kostnader för samhället. Äldre kvinnor drabbas av skador i betydligt högre utsträckning än män. Antal fallolyckor minskar i Hjo från 2994 vid tidigare mätning till Det är kvinnorna som står för minskningen från 3750 vid föregående mätning till Antal fallolyckor bland männen i Hjo ökar däremot från 2085 till 2429.

15 15(16) Bakgrundsvariabler Bakgrundsvariabler är sådana variabler som visar kommunens struktur och befolkning. De har stort inflytande på folkhälsan och många är politiskt påverkbara. Exempelvis goda uppväxtvillkor stärker både individen och dess närmsta omgivning till goda val, vare sig det handlar om levnadsvanor eller utbildning. Utbildning och sysselsättning är några av hörnstenarna för samhällsutveckling och en god folkhälsa bidrar i högsta grad till den ekonomiska utvecklingen. Hjo Invånarantal, år Kvinnor, ,4 % Medelålder, ,3 år Utrikesfödda, ,7 % Förvärvsarbetande, ,0 % Eftergymnasial utbildning, ,4 % Medianinkomst, kronor Ekonomiskt utsatta barn, ,4 % Ekonomiskt utsatta äldre, ,3 % Trots kunskap om olika faktorers betydelse för hälsa och levnadsvanor finns fortfarande stora, och i vissa fall, ökande socioekonomiska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper i Sverige. Personer med kort utbildning har oftare sämre hälsa och levnadsvanor än personer med lång utbildning. Arbetare har högre sjuklighet och dödlighet än tjänstemän i en rad sjukdomar, bland annat vissa cancer- och hjärtkärlsjukdomar. Utrikesfödda uppger sämre hälsa än befolkningen i genomsnitt. Ensamstående, speciellt kvinnor med barn, är en annan grupp som ofta uppger sämre levnadsvanor, sämre ekonomiska förutsättningar och sämre hälsa, vilket påverkar barnens uppväxtförhållanden negativt. Studier visar att barn som lever i familjer som är socialt mindre gynnade också rapporterar mer ohälsa som huvudvärk, magont och sömnsvårigheter. Hjo Ewa-Britt Carlsson Folkhälsoplanerare

16 16(16)

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall.

Indikatorerna redovisas i tabeller för livsvillkor och levnadsförhållanden, levnadsvanor och hälsoutfall. Inledning Arbetet inom folkhälsoområdet syftar till att skapa förutsättningar för goda levnadsförhållanden och en god hälsa. I detta arbete finns många aktörer som har ansvar för utvecklingen offentliga

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,, Vem har samordnade behov? 5% av befolkningen? Öppna jämförelser SKL Unga som varken arbetar

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Öppna jämförelser folkhälsa 2009 En sammanfattning av rapporten och en presentation av Nackas siffror jämfört med kommuner i länet med liknande befolkningsmängd I den här rapporten sammanfattas delar av

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Välfärdsredovisning 2013

Välfärdsredovisning 2013 STRÖMSTADS KOMMUN Kallelse/föredragningslista Sida 12 (18) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 214-4-24 Kf 39 Ks 49 Au 7 Ks/214-172 Välfärdsredovisning 213 Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Välfärdsredovisning 2007

Välfärdsredovisning 2007 Välfärdsredovisning 2007 Sotenäs kommun Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Inledning...3 Folkhälsoarbete i Sotenäs...4 Bakgrund- och befolkningsfakta...4 Delaktighet och inflytande i samhället...5

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014

Folkhälsoplan. Hultsfred kommuns mål 2012-2014 Folkhälsoplan Hultsfred kommuns mål 2012-2014 1 (4) Folkhälsa i Sverige Det övergripande målet för svensk folkhälsopolitik är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN

FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN FOLKHÄLSORAPPORT ESLÖVS KOMMUN 2015 1 Inledning En förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete är att ha god kännedom om hur befolkningens hälsosituation ser ut. Det är därför viktigt att kartlägga

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling.

Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Folkhälsoplan 2013 2014 1 Säffle kommun har formulerat sin vision. Så här låter rubriken: Säffle vågar leda hållbar utveckling. Längre ner i visionstexten står det att Vi värnar om varandra och vårt samhälles

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Öppna jämförelser inom folkhälsa ur ett Botkyrkaperspektiv

Öppna jämförelser inom folkhälsa ur ett Botkyrkaperspektiv 1 [19] Stöd och utvecklingsenheten 2009-10-13 Elisabeth Skoog Hanna Lind Lotta Persson Palle Lundberg Förvaltningschefer Katarina Berggren Ebba Jansson Folkhälsokomittén Öppna jämförelser inom folkhälsa

Läs mer

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa

Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet. Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa Samverkansavtal för folkhälsa - ett perspektiv för ungas delaktighet Reglab 21 oktober 2015 Tema: Ungas medinflytande och hälsa 11 målområden som stödjer det nationella folkhälsomålet 1. Delaktighet och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 Folkhälsa handlar om kommuninvånarnas hälsa i ett vidare begrepp, från individens egna val och vanor till strukturella

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Öppna jämförelser folkhälsa 2009 med fokus på Norrbotten i förhållande till andra landssting/regioner Kriterier för val av variabler: Indikatorn (variabeln) ska omfatta ett vanligt förekommande folkhälsoproblem.

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET

FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1

Läs mer

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015

Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Utförlig beskrivning av välfärds- och folkhälsoprogrammet 2012-2015 Ett avtal finns mellan kommunen och Västra Götalandsregionens Hälso- och sjukvårdsnämnd i Dalsland vilket välfärdsinnebär bland och annat

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 1(11) Robert Hagström robert.hagstrom@vargarda.se Antagen i KS 20140514 KS 142 Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun 2014-2017 2(11) 1 Bakgrund Folkhälsoarbetet i Vårgårda bygger på ett

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program

Alkohol- och drogpolitiskt program STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument

Läs mer

Välfärdsredovisning 2010

Välfärdsredovisning 2010 Välfärdsredovisning 21 Östersunds kommun FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET...14 Valdeltagande (bas)...14 Ungdomars inflytande...14 Social delaktighet...15

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 -

Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun. För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 för Bollebygds kommun För en kunskap om välfärd, hälsa och social hållbarhet - 1 - Välfärdsbokslut 2011 Välfärdsbokslut är en del av det kommunala boksluts- och budgetprocessen och

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012

Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012 Behovsunderlag för planering av hälso- och sjukvård samt folkhälsoarbete Skaraborg 2012 mars 2012 Upplysningar om rapportens innehåll: Per Bjurén 010-441 36 43 Anette Ohlin Johansson 010-441 36 44 Stefan

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

Viktigt med Vikten i Värmdö

Viktigt med Vikten i Värmdö Viktigt med Vikten i Värmdö Sammanfattning Övervikt/fetma är ett ökande folkhälsoproblem. Fetma har kommit att bli en folksjukdom. Övervikt och fetma i unga år ökar risken för fetma som vuxen. Fetma är

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013

Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Folkhälsoplan Kramfors kommun 2010-2013 Kramfors kommun ska vara en kommun där livsmiljön möjliggör att människor uppnår och bibehåller en god hälsa. Att ha en god hälsa är något som de flesta värdesätter

Läs mer

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet

Innehåll. 3 Förord. 4 Inledning. 10 Demografi. 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället. 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet Innehåll 3 Förord 4 Inledning 10 Demografi 12 Målområde 1 Delaktighet och inflytande i samhället 15 Målområde 2 Ekonomisk och social trygghet 23 Målområde 3 Trygga och goda uppväxtvillkor 27 Målområde

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N

Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Välfärdsredovisning Folkhälsopolitiska rådet 2011 M U N K E D A L S K O M M U N Övergripande mål för att skapa ett hållbart samhälle: Skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor för

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå

Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan. Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Folkhälsan i Norrbotten - Exempel på indikatorer inom målområdena för hälsan Med fokus: Kommunerna Kalix, Haparanda Överkalix och Övertorneå Sammanställning nov 2005 av K Sandberg, Sekretariatet, Norrbottens

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting

Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting Öppna jämförelser folkhälsa 2014 Bilaga 3. Tabeller och profildiagram för kommuner och landsting Innehåll, flikar: 1. Tabell: 11 indikatorer efter utbildningslängd på länsnivå 2. Profildiagram: landsting

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

Faktamaterial om barn och ungdomar

Faktamaterial om barn och ungdomar BARN OCH UNGDOM -6 Faktamaterial om barn och ungdomar Tidigare har folkhälsoenheten inom sekretariatet som faktaunderlag till hälso- och sjukvårdsberedningarna tagit fram dokumentet Allmänt om hälsan hos

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011 Folkhälsorapport Växjö kommun 2011 Maj 2011 Sammanfattning Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet.

Läs mer

Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun

Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun Antagen av kommunfullmäktige: 2015-10-29 137 Reviderad: Strategi för jämlik hälsa i Nässjö kommun Mandatperioden 2014-2018 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Bakgrund... 4 Hälsans

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018

FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 FOLKHÄLSOPLAN för Filipstads kommun 2015-2018 Ett aktivt folkhälsoarbete har bedrivits i Filipstad under en längre tid. Sedan år 2004 är det Lokala folkhälsorådet (LFHR) direkt underställt kommunstyrelsen.

Läs mer

Barns och ungas hälsa

Barns och ungas hälsa Svenska barn tillhör de friskaste i världen! Barns och ungas hälsa Folkhälsovetenskapens utveckling Moment 1, folkhälsovetenskap 1, Karolinska Institutet september Men det finns problem, t ex: Skador Infektioner

Läs mer

Utmaningar för en bättre folkhälsa

Utmaningar för en bättre folkhälsa Utmaningar för en bättre folkhälsa Folkhälsoplan 2015 1 Innehållsförteckning: Sida Folkhälsopolitikens elva målområden 3 Folkhälsopolitisk policy Västra Götalandsregionen 3 Vision för folkhälsoarbetet

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten

Idrott hela livet. Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten Idrott hela livet Strategisk plan för idrottens folkhälsoarbete i Norrbotten December 2015 Sid 2/12 Nationella folkhälsomål Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Folkhälsorapport. April 2009

Folkhälsorapport. April 2009 Folkhälsorapport April 2009 Sammanfattning Folkhälsan och levnadsstandarden i landet har enligt Socialstyrelsen (2007, 2009) förbättrats för de flesta befolkningsgrupper under de senaste decennierna. Befolkningen

Läs mer

2013-05-23. Jämlik hälsa

2013-05-23. Jämlik hälsa 2013-05-23 Jämlik hälsa 2 (13) Innehållsförteckning Inledning... 3 En god hälsa för alla medborgare... 4 Den geografiska ojämlikheten... 4 Socioekonomiska förutsättningar för en god hälsa... 5 Ojämlikhet

Läs mer