Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 2014

Transkript

1 Folkhälsoprofil samverkanskommunerna 6 K 214

2 DE NATIONELLA MÅLEN FOLKHÄLSOPROFIL 214 Riksdagen beslutade år 23 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen. För att nå bästa möjliga effekt bör ett organiserat folkhälsoarbete finnas på alla olika sektorer och nivåer i samhället. De nationella folkhälsomålen: 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel

3 VAD PÅVERKAR HÄLSAN I EN BEFOLKNING? Hälsans bestämningsfaktorer är de faktorer på individ, grupp och samhällsnivå som påverkar människors hälsa. Folkhälsan påverkas av arv, kön och ålder, men framförallt av levnadsvanor och livsvillkor.

4 FOLKMÄNGD Att åskådliggöra folkmängden synliggör antalet personer i en befolkningen för att man ska kunna se om det är en liten eller stor befolkning och sedan ha detta i åtanke när man tolkar de andra indikatorerna. Då hälsan skiljer sig mellan kvinnor och män är det viktigt att synliggöra andelen män och kvinnor i befolkningen Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt + år + år + år + år + år + år + år + år + år Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata

5 INVÅNARE EFTER FÖDELSELAND Antal efter födelseland 213 Sverige Finland Övr. Norden Övr. Europa Övr. världen Kvinnor Män Totalt Övr. Övr. Övr. Övr. Övr. Övr. Övr. Övr. Sverige Finland Norden Europa världen Sverige Finland Övr. NordenEuropa världen Sverige Finland Norden Europa världen Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata

6 Medellivslängd Medellivslängd är den vanligaste parametern för att mäta en befolknings hälsa. Medellivslängden varierar mellan olika socioekonomiska grupper i samhället liksom mellan olika regioner Kvinnor Män Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinnor Män Bjuv 82 77,9 Klippan 84,2 78,3 Perstorp 82,5 77,6 Svalöv Åstorp 83,1 78,4 Örkelljunga 83,7 79,4 Skåne 83,7 77,9 Källa: SCB, befolkningsstatistik

7 Allmänt självskattat hälsotillstånd Självskattad hälsa utgör ett mått på hur individen själv upplever sitt allmänna hälsotillstånd. Självrapporterad hälsa har samband med människors socioekonomiska situation. De icke facklärda arbetare skattar sin hälsa något sämre än högre tjänstemän. Största skillnaden ses mellan den arbetande delen av befolkningen och den som står utanför arbetsmarknaden. 8 Andel med bra självskattat hälsotillstånd 18-8 år (213) Bjuv Klippan Persorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Mycket bra/bra självskattad hälsa Kvinna Mycket bra/bra självskattad hälsa Man Kvinna Man Bjuv 62,7 68,3 Klippan 73,6 75 Perstorp 65,2 65,3 Svalöv 68,1 67,9 Åstorp 71,1 71,8 Örkelljunga Skåne 72,5 75,5 Källa: Region Skånes folkhälsoenkät vuxna 18-8 år, 213

8 Psykiskt välbefinnande Med psykisk hälsa avses här individens allmänna psykiska välbefinnande. Psykiskt välbefinnande har här mätts med ett frågeinstrument bestående av 12 frågor, GHQ-12. Individer som angett besvär inom minst tre av de tolv efterfrågade kategorierna i GHQ- 12-instrumentet definieras här som att lida av dålig psykisk hälsa. Skalan avser att mäta lindrigare psykiatriska problem så som ångest, depression, social dysfunktion samt brist på tillit. 35 Psykisk ohälsa Kvinna Man 1 5 Bjuv Klippan Persorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Bjuv 31,3 12,8 Klippan 24,3 19,4 Perstorp 18,3 12 Svalöv 24,3 16,3 Åstorp 22 18,3 Örkelljunga 21,5 15,9 Skåne 22,4 16,3 Källa: Region Skånes folkhälsoenkät vuxna 18-8 år, 213

9 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

10 VALDELTAGANDE Delaktighet och inflytande är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Om en individ eller grupp inte upplever att de kan påverka de egna livsvillkoren eller utvecklingen i samhället kan känslor av utanförskap och maktlöshet uppstå. Valdeltagandet är en av flera indikatorer på befolkningens delaktighet. Axelrubrik Riksdagen Bjuv 78,5 74,4 76,9 79,5 81 Klippan 75,5 73,7 76,4 8,1 81,9 Perstorp ,8 79,5 8,8 Svalöv 8,2 79,9 8,4 82,8 85,2 Åstorp 77,6 74,2 76,7 79,6 8,1 Örkelljunga 77, ,3 8,5 83,5 Skåne 8 78,6 8, ,1 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, SCB

11 SOCIALT KAPITAL Socialt kapital handlar om hur relationer, attityder och normer styr samspelet mellan individer och institutioner i samhället. Begreppet inbegriper inte endast socialt stöd och relationer på individnivå, utan även faktorer på samhällsnivå, såsom stark känsla för lokalsamhällets identitet, en tillit mellan medborgarna, förtroende för samhällets institutioner och en tolerans för mångfald. 8 7 Andel vuxna 18-8 år, Bjuv Klippan Persorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Lågt socialt deltagande Lågt tillit till andra 213 Svagt emotionellt stöd Svagt praktiskt stöd Lågt socialt deltagande Lågt tillit till andra Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Kvinna Man Bjuv 44 44, ,4 57,7 59,8 39,2 4,6 Klippan 28,8 46,4 22,2 36,6 48,1 63,9 45,9 46,2 Perstorp 35,1 43,7 29,8 32,7 61,8 55,2 61,8 55,2 Svalöv 36,4 4,9 26,9 31,7 49,2 53,2 39,8 38,6 Åstorp 35 45,3 25,9 39,3 55,4 54, ,5 Örkelljunga 25,1 33,9 26,1 27, ,8 39,2 41 Skåne 31,6 38,8 23,4 28,6 43,1 44,8 37,3 37,1 Källa: Region Skånes folkhälsoenkät vuxna 18-8 år, 213

12 9 LÅG TILLIT TILL ANDRA MÄNNISKOR Årskurs 6, 9 och gym Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Flicka 6 Flicka 9 Flicka gym 2 Pojke 6 Pojke 9 Pojke gym 2 Totalt 6 Totalt 9 Totalt gym 2 Flicka 6 Flicka 9 Flicka gym 2 Pojke 6 Pojke 9 Pojke gym 2 Totalt 6 Totalt 9 Totalt gym 2 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne, 212

13 MYCKET STORA ELLER GANSKA STORA MÖJLIGHETER ATT FÖRA FRAM SINA ÅSIKTER TILL DEM SOM BESTÄMMER I KOMMUNEN 25 Årskurs 9 och gym Åk 9 gym 2 5 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Riket Totalt Åk 9 Totalt gym 2 Bjuv 13, 11,9 Klippan 9,7 19,7 Perstorp 15,9 16,1 Svalöv 9,7 1,4 Åstorp 11,2 8,3 Örkelljunga 16,3 16,8 Skåne 19 15, Riket 19 13, Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne, 212

14 EKONOMISKA OCH SOCIALA FÖRUTSÄTTNINGAR

15 FÖRVÄRVSARBETANDE 213 Ekonomisk stress för de som saknar ett förvärvsarbete är i regel mer negativ än de krav och belastningar som förvärvsarbetare utsätts för, även om de sistnämndas försprång i självupplevd hälsa minskar. Förvärvsarbetares försämrade hälsa beror till stor del av förändringar i den psykosociala arbetsmiljön det senaste årtiondet och har visat sig i kraftigt ökande sjukskrivningar Förvärvsarbetande år, Kvinnor Män Totalt Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinnor Män Totalt Bjuv 69,7 75,4 72,6 Klippan 69,9 76,8 73,5 Perstorp 65,9 71,6 68,9 Svalöv 75, ,1 Åstorp 69,3 75,6 72,5 Örkelljunga 71,9 77,9 75 Skåne 7,9 73,3 72,1 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik

16 ARBETSLÖSHET Hög arbetslöshet medför inte bara ekonomiska begränsningar utan även att man förlorar det sociala stöd som en arbetsgemenskap innebär. Ungdomar som varken har ett arbete eller går i skola har visat sig ha 2-4 ggr högre risk för psykisk sjukdom och missbruk än andra ungdomar. Mycket talar för att frånvaron av en meningsfull sysselsättning i sig utgör en stor del av problemet Arbetslöshet år (Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i av befolkningen år) Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Arbetslösa Arbetslösa Bjuv 12,2 2 25,6 19,8 6,6 9,3 11,5 1,8 Klippan 1,8 2,2 22,7 2,8 6,2 8,8 9,7 1,1 Perstorp 7,7 18,9 22,4 23,7 5,2 8,8 1,8 13,2 Svalöv 5,6 17,6 25,2 23,2 3,9 7,2 9,2 9,2 Åstorp 9, ,2 22,7 5,9 1 12,1 1,7 Örkelljunga4 14,5 15,8 17,4 3,3 6,8 8,5 9,1 Riket 9,7 17,3 18,3 17,2 5,5 7,9 8,4 8, Arbetslöshet år (Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i av befolkningen år) Riket Örkelljunga Åstorp Svalöv Perstorp Klippan Bjuv Källa: Folkhälsomyndigheten, Folkhälsodata, Arbetsförmedlingen

17 ARBETSLÖSHET 3 Arbetslöshet år (Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i av befolkningen upp deltat på kvinnor och män) Kvinnor Män Kvinnor Män Arbetslösa Arbetslösa Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Arbetslösa Arbetslösa Kvinnor Män Kvinnor Män Bjuv 2,1 19,5 11,7 1 Klippan 2,8 2,8 1,1 1,1 Perstorp 24, ,9 13,4 Svalöv 22,6 23,6 8,8 9,6 Åstorp 21,4 23,8 11,1 1,4 Örkelljunga 16,5 18,2 8,8 9,4 Riket ,2 9 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, SCB

18 HÖG- OCH LÅGINKOMSTTAGARE Forskning har visat att samhällen som präglas av stora inkomstojämlikheter har en lägre genomsnittlig hälsonivå än samhällen med låga inkomstojämlikheter, förutsatt att de grundläggande basbehoven är uppfyllda Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Höginkomsttagare Låginkomsttagare Höginkomsttagare Låginkomsttagare Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Bjuv 4,64 19,15 12,7 24,81 19,8 22,24 Klippan 5,2 2,16 12,92 24,67 18,44 21,46 Perstorp 5,2 21,9 13,84 28,49 22,86 25,55 Svalöv 6,97 22,37 14,97 22,6 19,27 2,87 Åstorp 4,81 19,91 12,53 25,5 19,52 22,22 Örkelljunga 4,22 17,79 11,22 25,45 19,55 22,41 Skåne 1,35 24,81 17,62 26,19 23,97 25,7 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, SCB

19 FAMILJER MED LÅG INKOMST 212 En ekonomisk utsatt position, som inte endast är tillfällig, är negativ för hälsan. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation. När det gäller låg inkomst är ensamstående med hemmavarande barn en särskilt utsatt grupp. (Andel () av respektive familj med en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 6 procent av medianinkomsten, dvs kr år 28) 6 Familjer med låga inkomster Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Pensionärsfamiljer Familjer med sjuk- och aktivitetsersättning Ensamstående utan hemmavarande barn under 18 år Ensamstående med hemmavarande barn under 18 år Övriga familjer med hemmavarande barn under 18 år Pensionärsfamiljer Familjer med sjuk-och aktivitetsersättning Bjuv 21,2 49,7 18,9 11,1 14,7 Klippan 2,1 51,1 15,9 1,8 16,3 Perstorp 22,8 52,5 24,1 11,3 23,5 Svalöv 2,4 45,2 12,8 9,7 14,5 Åstorp 19,2 45,8 19,4 9,4 18,9 Örkelljunga 2,3 44, ,2 12,7 Skåne 2,8 42,7 17,8 8,5 16,2 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, SCB

20 UTBILDNINGSNIVÅ Det finns ett samband mellan låg utbildning och ohälsa, såsom för tidig död, hjärtkärlsjukdomar och psykisk ohälsa, genom att bristande baskunskaper begränsar individers möjligheter till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och till ett självständigt liv. Utbildningsnivå år (andel av befolkningen i åldern år med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå) Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Kvinnor Män Totalt Förgymnasial Efter- För- Efter- För- Efter- Gymnasial gymnasial gymnasial Gymnasial gymnasial gymnasial Gymnasial gymnasial Bjuv 24,78 51,66 21,99 28,61 54,27 14,44 26,74 52,99 18,12 Klippan 19,45 52,78 26,2 24,83 54,21 17,89 22,21 53,52 21,85 Perstorp 22,58 5,82 24,52 29,28 5,49 16,9 26,8 5,65 2,55 Svalöv 15,37 49,33 33,86 22,67 52,51 22,18 19,18 5,99 27,76 Åstorp 21,63 52,52 24,12 25,4 54,94 16,91 23,54 53,75 2,46 Örkelljunga 2,16 5,17 27,31 29,18 5,93 16,66 24,78 5,56 21,86 Riket 14,11 42,33 42,17 17,83 46,52 33,86 15,98 44,44 37,98 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, SCB

21 ANMÄLDA BROTT 25 Antal anmälda brott per 1 inv Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Riket Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Riket Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, BRÅ

22 BARNS OCH UNGAS UPPVÄXTVILLKOR

23 BARNHÄLSOINDEX Syftet med att ta fram ett barnhälsoindex är att på ett enkelt och jämförbart vis illustrera barn och ungas hälsa och välmående i Sverige. Värde är från -1, där 1 betyder att det inte finns något problem (t.ex. att alla klarar skolan) och betyder att alla barn och unga har problem. Generellt är Sverige ett bra land att växa upp i och därför ligger samtliga indikatorer i den övre delen av skalan, alltså ofta ganska nära 1. 9 Barnhälsoindex Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Riket -1 Bjuv 86 Klippan 81 Perstorp 84 Svalöv 84 Åstorp 85 Örkelljunga 82 Skåne 87 Riket 88 Källa: Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

24 BARNFATTIGDOM Barn från familjer som har en lägre socioekonomisk position har en ökad skaderisk samt ökad risk för sjuklighet och dödlighet. Studier visar att socioekonomiska förhållanden under barndomen påverkar hälsoutfallet i vuxen ålder. 25 Andel barn totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Bjuv 12,4 12,5 13,4 14,5 14,5 13,8 16, ,3 17,7 17,2 Klippan 14,1 13,2 14,3 13,1 12,1 1, ,8 13,6 12,9 12,5 Perstorp 12,9 13,5 14, ,1 17,3 19,5 2,6 21,9 19,9 Svalöv 13,1 13,6 12,9 12,1 11,2 9,5 11,5 12,8 11,3 1,6 11,9 Åstorp 14,4 14,2 13,5 12,3 13,6 13,1 16,1 17,8 16,7 16,2 16,5 Örkelljunga 9,6 11,7 11,6 11,8 1,4 11,3 12,2 14,2 16,4 15,2 14,9 Riket 13 12, ,4 11,8 1,9 11,5 12,9 12,7 12,1 12 Källa: Rädda Barnens Barnfattigdomsindex

25 BARNFATTIGDOM Andel barn med utländsk respektive svensk bakgrund som växer upp i ekonomiskt utsatta hushåll Andel () barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Andel () barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 1 5 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Andel () barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Bjuv 37,3 8 Klippan 29,1 7,6 Perstorp 35,7 12,4 Svalöv 27,5 7,4 Åstorp 34,8 7,1 Örkelljunga33,6 9,1 Riket 29,1 5,2 Andel () barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll Källa: Rädda Barnens Barnfattigdomsindex

26 BARN MED LÅG FÖDELSEVIKT Det finns ett samband mellan födelsevikt och hälsa, både under uppväxten och senare under livet, exempelvis i form av dödlighet i hjärtkärlsjukdom och förekomsten av diabetes. Den ökade risken för sjuklighet gäller främst då födelsevikten understiger 25 g. Låg födelsevikt kan också vara ett resultat av en ogynnsam social miljö, som sedan bidrar till att riskfaktorer anhopas under uppväxten. 6 Barn med låg födelselvikt Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Barn med låg födelsevikt Bjuv 48,3 Klippan 38,3 Perstorp 33,2 Svalöv 18,9 Åstorp 35,1 Örkelljunga37,9 Riket 3,5 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, Socialstyrelsen.

27 BEHÖRIGHET TILL GYMNASIESKOLAN Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv, vilket ökar risken för utanförskap. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning och är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt. 95 Behörighet till gymnasieskolan vt 214 (andel elever i åk 9 med gymnasiebehörighet) Flickor Pojkar Totalt 7 65 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Flickor Pojkar Totalt Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, Skolverket.

28 MÅLUPPFYLLELSE ÅK 9 Bristande baskunskaper är en belastning som begränsar möjligheten till yrkesutbildning, delaktighet i samhället och ett självständigt liv, vilket ökar risken för utanförskap. Slutbetyg från gymnasieskolan ger förutsättningar för högskolestudier. Utbildning underlättar också för framtida förvärvsarbete och försörjning och är en viktig grund för individens och familjens välfärd, ekonomi och självrespekt. 35 Andel () som ej uppnått kunskapskraven i minst två ämnen läsåret 212/ Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Läsåret 212/13 Bjuv 21 Klippan 18,5 Perstorp 24,7 Svalöv 24,8 Åstorp 2,6 Örkelljunga 14,1 Riket 15,9 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, Skolverket.

29 PERSONALTÄTHET I FÖRSKOLAN 8 7 Förskoleverksamheten har, förutom målsättningarna om en god pedagogisk verksamhet, en särskild betydelse för barns sociala utveckling. Personaltätheten är en av flera kvalitetsindikatorer för verksamheten. Personaltäthet i förskolan 29 (Antal inskrivna barn i förskola per årsarbetare) Antal Enskild förskola. Antal inskrivna barn per årsarbetare Kommunal förskola. Antal inskrivna barn per årsarbetare 1 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Enskild förskola Kommunal förskola Antal inskrivna barn per årsarbetare Antal inskrivna barn per årsarbetare Bjuv 5,9 5,6 Klippan 6,3 6,9 Perstorp 7 Svalöv 5,4 5,7 Åstorp 5,6 5,4 Örkelljunga 4,9 6,1 Riket 5,2 5,4 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, Skolverket.

30 Känner sig ofta nöjd med sig själv 9 Årskurs 6, 9 och gym Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Flicka 6 Flicka 9 Flicka gym 2 Pojke 6 Pojke 9 Pojke gym 2 Totalt 6 Totalt 9 Totalt gym 2 Flicka 6 Flicka 9 Flicka gym 2Pojke 6 Pojke 9 Pojke gym 2 Totalt 6Totalt 9Totalt gym 2 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne, 212

31 HÄLSA I ARBETSLIVET

32 SJUKPENNING Nettodagar innebär att partiella dagar med ersättning räknas om till heldagar. Det innebär till exempel att två dagar med halv ersättning blir en nettodag. 12 Sjukpenning kvinnor 12 Sjukpenning män Bjuv 8 Klippan 6 Perstorp Svalöv 4 Åstorp 2 Örkelljunga Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Kvinnor Män Kvinnor Män Bjuv Bjuv Klippan Klippan Perstorp Perstorp Svalöv Svalöv Åstorp Åstorp Örkelljunga Örkelljunga Skåne Skåne Källa: Försäkringskassan.

33 OHÄLSOTAL Ohälsotalet kan ses som en indikator för hälsan i arbetslivet, men bör tolkas med viss försiktighet, eftersom ohälsotalet inte enbart speglar förändringar i befolkningens hälsotillstånd utan även påverkas av förändringar i socialförsäkringens regler och rutiner. Ohälsotalet mäter antalet utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning från socialförsäkringen per försäkrad 2-64 år. Ohälsotalet innehåller alltså inte dagar med sjuklön från arbetsgivare Kvinnor Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Män Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Antal dagar Kvinnor Bjuv 7,4 71,3 66,2 56,9 46,8 48,2 Klippan 76, ,5 6,8 52,5 51,6 Perstorp 76,3 74,2 69,4 61,1 55,2 56 Svalöv 6,3 57, ,3 38,3 36,8 Åstorp 68,2 67,8 63,7 53,5 45,3 44,1 Örkelljunga 71 74,7 67,2 57,9 46,5 44,4 Riket 55,8 54 5,3 42,6 35,5 34,4 Antal dagar Män Bjuv 43,7 4,8 39,6 32,5 26,6 26,4 Klippan 5,9 45,9 45,7 38,9 32,9 32,5 Perstorp 45,5 44,2 46,5 39, ,7 Svalöv 41,1 38,7 38,7 32,3 27,8 27,2 Åstorp 42,4 39,8 4,1 32,3 27,6 26,5 Örkelljunga 4,5 41,3 4,7 36,3 3,9 3,9 Riket 37,3 35,8 33,4 29,1 24,6 23,4 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, Försäkringskassan.

34 ANMÄLDA ARBETSSKADOR Arbetsskador innefattar anmälda-arbetsskador, arbetsolyckor samt arbetssjukdomar och speglar arbetsmiljöbetingade hälsoproblem. 25 Anmälda-arbetsskador, arbetssjukdomar och arbetsolyckor 212 Anmälda Arbetsskador Kvinnor Arbetsskador Män Arbetssjukdomar Kvinnor Arbetssjukdomar Män Arbetsolyckor Kvinnor Arbetsolyckor Män Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Antal anmälda Arbetsskador Arbetssjukdomar Arbetsolyckor Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Bjuv 19,3 17,7 3,7 1,6 15,6 16,1 Klippan 11,2 15,4 3,1 2,1 8,1 13,3 Perstorp 9,1 1,7 4,9 1,1 4,1 9,5 Svalöv 8,6 3,5,6,6 8 2,9 Åstorp 12,9 13,5 4,9 2,8 8 1,8 Örkelljunga 16,7 5,9 1,7 2,1 14,9 3,7 Riket 8,9 9,6 2,9 1,8 6 7,8 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, Arbetsmiljöverket.

35 ANSPÄND ARBETSSITUATION I arbetet med att skapa en god psykosocial arbetsmiljö är rimliga krav i sitt arbete, möjligheten till kontroll och inflytande samt stöd från ledning och arbetskamrater centrala och påverkbara faktorer. Höga krav i kombination med låg kontroll över arbetet och brist på socialt stöd är den viktigaste orsaken till stress i arbetslivet. Det leder till en arbetssituation med hög anspänning och ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, magbesvär, belastningsskador och psykisk ohälsa Anspänd arbetssituation år 213 (Andel i som upplever höga krav i arbetet och liten kontroll över sin arbetssituation) 2 15 Kvinna Man 1 5 Bjuv Klippan Persorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Bjuv 32,1 19 Klippan 17,3 17 Perstorp 17,8 23,1 Svalöv 17,5 27,7 Åstorp 28,6 15,6 Örkelljunga 16,6 23,4 Skåne 22,1 18,1 Källa: Region Skånes folkhälsoenkät vuxna 18-8 år, 213

36 SVAGT SOCIALT STÖD I ARBETET Svagt socialt stöd på arbetsplatsen är en av riskfaktorerna för arbetsrelaterad stress. 35 Svagt socialt stöd i arbetslivet 213 (andel i som upplever att de har svagt socialt stöd på sin arbetsplatsen Kvinna Man 1 5 Bjuv Klippan Persorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Bjuv 2,6 22,6 Klippan 29,9 26,2 Perstorp 22,1 31,9 Svalöv 26,1 29,9 Åstorp 15 22,6 Örkelljunga 16,6 24,4 Skåne 19,4 2,8 Källa: Region Skånes folkhälsoenkät vuxna 18-8 år, 213

37 MILJÖER OCH PRODUKTER

38 DÖDLIGHET I SKADOR OCH FÖRGIFTNING Skador och förgiftningar är näst efter hjärt- och kärlsjukdomar den främsta orsaken till vård på sjukhus och den fjärde vanligaste dödsorsaken i Sverige. Data om skador och förgiftningar ur Dödsorsaks- och Patientregistret sammanförs till ett nationellt Skaderegister. Skaderegistret innefattar såväl oavsiktliga som avsiktliga skador. Dödligheten i skador och förgiftning är generellt mest förekommande hos män än kvinnor. 14 Dödlighet i skador och förgiftningar per 1 inv Antal per 1 inv Kvinnor Män Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Per 1 invånare Kvinnor Män Bjuv 4,6 8,6 Klippan 2,2 9,1 Perstorp 4,6 12,7 Svalöv 3,4 6,4 Åstorp 1,1 5,9 Örkelljunga 5 8,6 Riket 3,7 6,2 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, Socialstyrelsen.

39 GOTT SKYDD MOT SMITTSPRIDNING

40 VACCINATIONER Tillgången till vaccin har stor betydelse för att förhindra utbredningen av smittsamma sjukdomar i världen. Trots att Sverige har ett gynnsamt immunitetsläge är det viktigt att koncentrera landets vaccinationsläge för befolkningens skydd mot smittspridning. 1 Barnvaccinationer hos barn födda Stelkramp Kikhosta MPR Difteri 95 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket StelkrampKikhostaMPR Difteri Bjuv 97,7 97,7 97,1 97,1 Klippan 99,5 99,5 96,9 99,5 Perstorp ,8 1 Svalöv 98,3 98,3 97,4 98,3 Åstorp 99,5 99, ,5 Örkelljunga 96,8 96,8 96,8 96,8 Riket 98,2 98,2 97,3 98,2 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata.

41 SEXUALITET OCH REPRODUKTIV HÄLSA

42 ABORTER En konsekvens av oskyddat sex är abort. Under 199-talet minskade aborterna i Sverige för att sedan öka under 2-talet. I takt med att medelåldern för förstföderskor har stigit har också andelen aborter ökat i de yngre åldrarna. De vanligaste orsakerna till att unga väljer abort är att de känner sig för unga, att de vill studera först samt att de bedömer sin ekonomi som för svag. medelvärde Aborter Medelvärde under perioden på 1 personer Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Medelvärde på 1 personer15-19 år 2-29 år 3-44 år år Bjuv 26,8 38, ,7 Klippan 16, ,4 19,4 Perstorp 22,3 44,6 17,4 27 Svalöv 11,3 17,2 7,1 1,6 Åstorp 25,2 4,2 13,8 23,2 Örkelljunga 11,3 3,2 13,3 18 Riket 21,6 29,7 14,9 2, år 2-29 år 3-44 år år Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata. Socialstyrelsen.

43 FYSISK AKTIVITET

44 IDROTT OCH HÄLSA ÅK 9 läsåret 212/13 De elever som inte är fysisk aktiva deltar i mindre utsträckning i skolans undervisning i Idrott och hälsa. Flera av dem som inte är vana vid att vara fysiskt aktiva hemifrån känner sig också obekväma och ointresserade av undervisningen Andelen med betyg A-E i idrott och hälsa åk 9 läsår 212/13 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Riket Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt Bjuv 89,9 92,5 91,2 Klippan 89,2 92 9,7 Perstorp 89,7 89,6 89,7 Svalöv 92 93,9 93,2 Åstorp 85,7 93 9,2 Örkelljunga 87,2 97,8 92,4 Skåne 91,8 93,8 92,8 Riket 92,8 94,2 93,5 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata. Skolverket.

45 FYSISKT AKTIVA Det är väldokumenterat att regelbunden fysisk aktivitet har gynnsamma effekter på den fysiska och psykiska hälsan och livskvaliteten. Med regelbunden fysisk aktivitet, enligt Folkhälsoinstitutets rekommendation, menas en aktivitet som utförs dagligen i 3 minuter om den är av måttlig intensitet, alternativt minst tre gånger per vecka om den är högintensiv. Låg fysisk aktivitet eller en stillasittande fritid innebär att man promenerar, cyklar eller rör på sig mindre än två timmar i veckan. Låg fysisk aktivitet på fritiden 18-8 åringar 213 (andel i som är fysiskt aktiva mindre än två timmar i veckan) Kvinna Man 5 Bjuv Klippan Persorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Bjuv 25 21,3 Klippan 9,2 21,6 Perstorp 18,8 18,6 Svalöv 14,3 15,3 Åstorp 18,1 19,2 Örkelljunga 14,4 18,7 Skåne 13,5 14,8 Källa: Region Skånes Folkhälsorapport vuxna 18-8 år, 213

46 MATVANOR OCH LIVSMEDEL

47 AMNINGSFREKVENS Amningen har hälsoeffekter i form av skydd mot olika infektionssjukdomar under amningstiden. Det finns också ett visst stöd för lägre förekomst av inflammatoriska tarmsjukdomar, cancer och typ-1 diabetes hos de ammade barnen. Detta tyder på att amning skulle kunna påverka utvecklingen av barnets immunsystem. 7 Amningsfrikvens hel eller delvis vid 6 månader Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket 6 månader Bjuv 61,5 Klippan 52,7 Perstorp 4,7 Svalöv 44,2 Åstorp 48,3 Örkelljunga 49 Riket 62,7 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata, Socialstyrelsen.

48 INTAG AV FRUKT OCH GRÖNSAKER Frukt och grönsaker främjar hälsa och har en förebyggande effekt på cancersjukdomar, blodtryck, hjärtkärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Enligt svenska näringsrekommendationer (SNR) är rekommenderat intag av frukt och grönsaker 5 g/dag Andel som har en låg konsumtion av frukt och grönsaker 212, 18-8 år Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Kvinna Man Bjuv 2,8 33,6 Klippan 21,2 39 Perstorp 26,7 39,1 Svalöv 18 45,3 Åstorp 25,1 31,9 Örkelljunga 15,9 38,4 Skåne 17,9 33,1 Källa: Region Skånes Folkhälsorapport vuxna 18-8 år, 213

49 ÖVERVIKT OCH FETMA Höga BMI-nivåer ökar kraftigt risken för hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes och högt blodtryck. BMI står för Body Mass Index och är en markör för övervikt och fetma bland vuxna. BMI beräknas genom att dividera vikten (kg) med längden (m) i kvadrat. Ett BMI som är lika med eller över 25 indikerar på övervikt. Ett BMI som är lika med eller över 3 indikerar på fetma hos vuxna. 6 Andel övervikt och fetma 212, 18-8 år Kvinna Övervikt Kvinna Fetma Man Övervikt Man Fetma 1 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Övervikt Fetma Övervikt Fetma Bjuv 32,3 17,4 45,3 22,4 Klippan 28,7 18,7 47,4 18,6 Perstorp 33, ,6 24,4 Svalöv 39,1 17,3 41,1 19,9 Åstorp 25,3 19,3 48,7 13,9 Örkelljunga 31,4 11,8 46,7 21 Skåne 27,5 19,9 43,9 14,7 Källa: Region Skånes Folkhälsorapport vuxna 18-8 år, 213

50 Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Årskurs 6 Gymnasiet 2 årskurs Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Fetma Övervikt Normal Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojkar Flickor Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Fetma Övervikt Normal Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Total Pojke Flicka Övervikt och fetma hos årskurs 6, 9 och gym 2 Årskurs 9 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Fetma Övervikt Normal

51 Övervikt och fetma hos årskurs 6, 9 och gym 2 Årskurs 6 Normal Övervikt Fetma Bjuv Pojke Flicka Total Klippan Pojke Flicka Total Perstorp Pojke Flicka 96 4 Total Svalöv Pojke Flicka Total Åstorp Pojke Flicka Total Örkelljunga Pojke Flicka Total Skåne Pojkar Flickor Årskurs 9 Normal Övervikt Fetma Bjuv Pojke Flicka Total Klippan Pojke Flicka Total Perstorp Pojke Flicka Total Svalöv Pojke Flicka Total Åstorp Pojke Flicka Total Örkelljunga Pojke Flicka Total Skåne Pojke Flicka Gymnasiet årskurs 2 Normal Övervikt Fetma Bjuv Pojke Flicka Total Klippan Pojke Flicka Total Perstorp Pojke Flicka Total Svalöv Pojke Flicka Total Åstorp Pojke Flicka Total Örkelljunga Pojke Flicka Total Skåne Pojke Flicka

52 ÖVERVIKT OCH FETMA 4-åringar Sedan 211 identifieras övervikt och fetma hos 4-åringar på BVC i region Skåne genom att iso-bmi registreras. Förekomsten av övervikt och fetma hos 4-åringar är ojämnt fördelad i Region Skåne. Fetma som föranleds av övervikt är fyra till fem gånger vanligare hos ungdomar i dag än för tjugo år sedan samt mer vanligt förekommande i lägre socioekonomiska grupper. Barn som vid 2 år, 3 år och 4,5 års ålder var överviktiga vid mer än ett av mättillfällena hade fem gånger större benägenhet att även vara det vid 12 års ålder. Barn med fetma vid 4 år har större risk att bli överviktiga eller ha fetma i vuxen ålder. BMI på fyraåriga barn födda 29 Uppgifterna baseras på fyraårs kontrollen på barnavårdscentralerna. 16, 14, 12, 1, 8, 6, 4, 2,, Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Övervikt Fetma Övervikt Fetma Flickor Pojkar Flickor Pojkar Totalt Totalt Bjuv 12, 9,8 3,3 2,2 1,9 2,7 Klippan 11,4 9,1 1,3, 1,3,6 Perstorp 5,6 5,3 5,6, 5,4 2,7 Svalöv 4,7 6,2 4,7, 5,4 2,3 Åstorp 7,2 3, 1,2 3, 4,9 2,2 Örkelljunga 14,6 6,3 7,3 1,6 9,5 3,8 Skåne 1,1 7,7 2,5 1,8 8,9 2,2 Övervikt flickor Övervikt pojkar Fetma flickor Fetma pojkar Övervikt totalt Fetma totalt Källa: Region Skånes, Kunskapscentrum för barnhälsovård, 213

53 TOBAK, ALKOHOL, NARKOTIKA, DOPING OCH SPEL

54 ALKOHOLRELATERAD DÖDLIGHET Det finns klara samband mellan alkoholkonsumtion i befolkningen och dödlighet. Sjukdomar och dödsfall med alkoholdiagnos omfattar diagnoser som alkoholpsykos, alkoholberoende, alkoholbetingad levercirros, alkoholförgiftning och alkoholrelaterade olycksfall Alkoholrelaterad dödlighet per 1 invånare (åldersstandardiserad) Antal 4 3 Kvinnor Män 2 1 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Totalt åldersstandardiserad Kvinnor Män Bjuv,8 3,1 Klippan 1,4 3,1 Perstorp 6,2 Svalöv 1,2 3,2 Åstorp,5 4,3 Örkelljunga,5 4,1 Riket,8 3,1 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata. Socialstyrelsen

55 RISKABLA ALKOHOLVANOR Måttlig alkoholkonsumtion kan innebära hälsorisker i form av fosterskador, vissa cancerformer, leversjukdomar, olycksfall, våld och högt blodtryck. Riskbruk är ett bruk av alkohol som är eller kan bli skadligt men där beroende inte föreligger. En riskkonsumtion innebär att dricka 2 standardglas per dag för män och 1-1 1/2 standardglas för kvinnor. Ett standardglas motsvarar 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit Andel med riskkonsumtion av alkohol 18-8 år, 213 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Kvinna Man Bjuv 6,6 13,3 Klippan 7,3 13,2 Perstorp 6,3 12,1 Svalöv 9,4 12,6 Åstorp 7,1 15,8 Örkelljunga 3,4 12,9 Skåne 9,2 15,3 Källa: Region Skånes Folkhälsorapport vuxna 18-8 år, 213

56 ALKOHOLKONSUMTION ÅK 9, 212 Med alkoholkonsumtion menas här att barn och unga har druckit något av följande starksprit, vin, stark vin, stark cider/alkoläsk och/ eller folk/mellan/starköl vid ett tillfälle under det senaste året. 9, Andelen som har druckit alkohol under de senaste 12 månaderna åk 9, 212 8, 7, 6, 5, 4, 3, Flickor Pojkar Totalt 2, 1,, Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Flickor Pojkar Totalt Bjuv 64,1 69, 66,4 Klippan 72,5 8,2 76,5 Perstorp 67,6 77,4 72,1 Svalöv 7,6 56,9 63,7 Åstorp 76,8 7,8 73,9 Örkelljunga 59,2 75, 67,6 Skåne 64,1 63,3 Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne, 212

57 FÖRSÄLJNING FRÅN SYSTEMBOLAG Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige består av registrerad och oregistrerad konsumtion. Den registrerade alkoholkonsumtionen består av alkohol som säljs på Systembolaget, på restauranger och i livsmedelsbutiker (öl). Den oregistrerade konsumtionen består av alkohol som förts in i Sverige genom resande eller smuggling samt den hemtillverkade alkoholen. Liter Försäljning från systembolaget år (Antal liter 1 alkohol per invånare) Total försäljning omräknat till 1 alkohol Riket Örkelljunga Åstorp Svalöv Perstorp Klippan Bjuv Liter per invånare Bjuv 2,9 2,4 2,4 2,6 2,5 2,5 2,8 2,8 2,7 2,6 2,7 Klippan 2,4 2,1 2,2 2,3 2,5 2,7 3,1 3, Perstorp 4,2 3,7 3,7 3,9 4,2 4,6 5,4 5,4 5,2 5,3 5,3 Svalöv 1,9 1,7 1,8 1,8 1,8 2,1 2,4 2,4 2,3 2,2 2,2 Åstorp 3,1 2,6 2,7 2,7 3,1 3,2 3,7 3,7 3,7 3,8 3,9 Örkelljunga 3,1 2,8 2,8 2,9 3 3,1 3,8 3,9 3,8 3,7 3,8 Riket 5,1 4,8 4,9 5,1 5,3 5,4 5,8 5,8 5,8 5,8 5,8 Källa: Folkhälsomyndighet en, folkhälsodata.

58 RÖKVANOR Varje år får omkring 5 människor i Sverige beskedet att de har cancer och cancerfallen ökar. Minst 25 procent av fallen skulle dock kunna förebyggas genom rökstopp eller andra förändringar av livsstilen. Andelen personer som röker har kraftigt minskat sedan 198-talet. 3 Andel daglig rökning 212, 18-8 år Kvinna Man 5 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Kvinna Man Bjuv 2,3 7,9 Klippan 15,3 1 Perstorp 18 12,6 Svalöv 15,2 12,2 Åstorp 16,1 17,3 Örkelljunga 2,4 14,8 Skåne 12,5 12,4 Källa: Region Skånes Folkhälsorapport vuxna 18-8 år, 213

59 RÖKVANOR ÅK 9 25 Andel som röker varje eller nästan varje dag åk 9, Flicka Pojke 5 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Skåne Flicka Pojke Bjuv 2,5 14,5 Klippan 18,8 14,3 Perstorp 8,1 18,8 Svalöv 19,2 11,5 Åstorp 2,3 7,9 Örkelljunga 1,4 22,6 Skåne 18,8 16,2 Källa: Region Skåne, Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne, 212

60 25 2 RÖKANDE BLIVANDE MÖDRAR Rökning under graviditeten medför ökad risk för en rad hälsoproblem hos barnet. Risken att barnet får missbildningar och drabbas av plötslig spädbarnsdöd är vanligare hos rökande gravida, liksom en låg födelsevikt hos fostret. Andel () av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Andel () av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral Bjuv 1,4 Klippan 14,2 Perstorp 22,9 Svalöv 13,8 Åstorp 12,9 Örkelljunga13 Riket 5,9 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata. Socialstyrelsen

61 RÖKANDE SPÄDBARNSFÖRÄLDRAR Även när barnet är fött löper det större risk att drabbas av sjukdom om det utsätts för tobaksrök. 3 Rökande spädbarnsföräldrar år 212 (med barn i -4 veckor) Mamma Pappa Någon i hushållet 5 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Mamma Pappa Någon i hushållet Bjuv 1 15,8 18,8 Klippan 9,9 21,5 25 Perstorp 6,7 9,9 9,1 Svalöv 6,7 8,9 9,3 Åstorp 16, ,6 Örkelljunga11,1 23,2 24 Riket 4,6 1,3 12 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata. Socialstyrelsen

62 DÖDLIGHET I LUNGCANCER Rökningen är en stor riskfaktor för insjuknandet i lungcancer och ca 85 procent av lungcancerfallen beräknas vara orsakad av rökning. 9 Dödlighet i lungcancer per 1 inv Totalt 15- åldersstandardiserad Antal Kvinna Man 1 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Antal Kvinna Man Bjuv 7,6 6,3 Klippan 3,2 7,9 Perstorp 6,8 5,6 Svalöv 4,6 7,2 Åstorp 5,9 7,2 Örkelljunga 2,2 5,8 Riket 3,8 5,1 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata. Socialstyrelsen

63 DÖDLIGHET I KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna och så småningom förstör de små lungblåsorna. Man får svårt med andningen och orkar väldigt lite. I ett långt framskridet stadium av sjukdomen är dödligheten stor. I de flesta fall har KOL orsakats av långvarig rökning Dödlighet i kol per 1 inv Totalt 15- åldersstandardiserad Antal Kvinnor Män 1 Bjuv Klippan Perstorp Svalöv Åstorp Örkelljunga Riket Antal Kvinnor Män Bjuv 5,8 3,9 Klippan 2,3 2,1 Perstorp 2,7 3,7 Svalöv 3,3 4,5 Åstorp 4,8 6,6 Örkelljunga 4,5 4,9 Riket 2,9 3,5 Källa: Folkhälsomyndigheten, folkhälsodata. Socialstyrelsen

64 KONTAKTUPPGIFTER: Projektledare för Ökad samverkan mellan de 6 K Johanna Häggberg, folkhälsostrateg Örkelljunga kommun johanna.haggberg@orkelljunga.se