Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten"

Transkript

1 Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 A 2011:14

2 STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT A2011:14 ISSN ISBN (PRINT) ISBN (PDF)

3 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 3 Innehåll FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING INLEDNING Elevhälsan ett verktyg för att upptäcka, åtgärda och följa upp psykisk ohälsa Pilotprojektet Elevhälsoenkäten Redovisning av statistiken i rapporten Rapportens disposition SKOLMILJÖ Sammanfattning Trivsel i skolan Arbetsmiljön i skolan Undervisningen i skolan Vänner i skolan Elever som har blivit retade eller retat andra VÄNNER OCH FRITID FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR Sammanfattning Fysisk aktivitet Matvanor TOBAK OCH ALKOHOL Sammanfattning Rökning Snusning Vattenpipa Alkohol HUR JAG MÅR Sammanfattning Självskattad hälsa och trivsel med livet... 30

4 4 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Somatiska besvär Psykiska besvär Självuppfattning ELEVHÄLSAN I FRAMTIDEN Ny vägledning för elevhälsan under framtagande Öppna jämförelser av elevhälsan Elevhälsan föremål för flera utredningar och översyner Ökade resurser till elevhälsan MER OM STATISTIKEN Könsfördelningen Bortfall REFERENSER BILAGA 1 ELEVHÄLSOENKÄTEN... 49

5 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 5 Förord Statens folkhälsoinstitut har till uppgift att främja hälsa och förebygga sjukdomar och skador. En av de prioriterade målgrupperna inom folkhälsoarbetet är barn och unga, vilket framgår av målområde tre, barns och ungas uppväxtvillkor (Regeringens proposition 2007/08:110). Under uppväxtåren skapas förutsättningar för god hälsa under hela livet. Inlärda vanor och beteenden från barndomen kan få betydelse för hälsan i vuxen ålder. Statens folkhälsoinstitut ansvarar för uppföljningen av målområdet barns och ungas uppväxtvillkor. Statens folkhälsoinstitut har sedan år 2008 deltagit i pilotprojektet Elevhälsoenkäten, som initierades av Svenska skolläkarföreningen och Riksföreningen för skolsköterskor. Vi har deltagit i arbetet med att ta fram elevhälsoenkäten och presenterar i denna rapport högstadieelevernas svar på denna i nio av de kommuner som har deltagit i pilotprojektet: Botkyrka, Helsingborg, Kristianstad, Lerum, Mark, Mölndal, Svedala, Värmdö och Ängelholm. Kommunerna ansökte våren 2009 om att få delta i pilotprojektet och enkäten började användas läsåret 2009/10. Resultaten som presenteras i denna rapport visar på skillnader i elevernas hälsa och levnadsvanor mellan de deltagande kommunerna. Det gäller bland annat förekomsten av somatiska och psykiska besvär bland flickorna samt flickornas syn på den egna kroppen. Det gäller även andelen flickor och pojkar som når den rekommenderade dagliga mängden fysisk aktivitet, andelen som äter frukost dagligen och konsumtionen av godis och läsk. Resultaten i rapporten gäller läsåret 2009/10 och stämmer överlag överens med resultaten i urvalsundersökningen Skolbarns hälsovanor som också genomfördes läsåret 2009/10. Delar av resultaten från elevhälsoenkäten presenterades vid ett seminarium med de deltagande kommunerna den 16 september i Stockholm, då intressanta diskussioner om resultaten och skillnaderna mellan kommunerna ägde rum. Vid seminariet deltog även skolsköterskor från Örnsköldsviks kommun som berättade om hur de använder sig av sin elevhälsoenkät för att följa elevernas hälsa på skol- och kommunnivå. Rapporten riktar sig i första hand till dem som arbetar inom elevhälsan i de kommuner som har deltagit i pilotprojektet. Rapporten kan dock vara av intresse även för dem som arbetar inom elevhälsan i andra kommuner och som vill utveckla sina elevhälsoenkäter. Utredarna Jenni Niska, Petra Löfstedt, Jenny Telander och Lina Eriksson har deltagit i pilotprojektet Elevhälsoenkäten. Rapporten har skrivits av utredarna Maria Corell och Petra Löfstedt. Samtliga utredare är verksamma vid avdelningen för barns och äldres hälsa, Statens folkhälsoinstitut. Östersund, november 2011 Sarah Wamala

6 6 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 6 Sammanfattning Pilotprojektet Elevhälsoenkäten tillkom på initiativ av Svenska skolläkarföreningen och har ägt rum i samverkan med Riksföreningen för skolsköterskor och Statens folkhälsoinstitut. Dessa aktörer har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, Västernorrlands läns landsting och Jönköpings läns landsting utvecklat en elevhälsoenkät. Denna enkät har använts som underlag för hälsobesöken i årskurs 7/8 och för att följa högstadieelevernas hälsa på skol- och kommunnivå. Under läsåret 2009/10 deltog tio kommuner i pilotprojektet, och många deltog även 2010/11. Denna rapport utgör avslutningen på pilotprojektet. Sveriges kommuner och landsting fortsätter nu arbetet med en nationell elevhälsoenkät inom ramen för sitt Modellområdesprojekt. I denna rapport presenteras högstadieelevernas svar på elevhälsoenkäten i nio av de kommuner som fullföljde pilotprojektet: Botkyrka, Helsingborg, Kristianstad, Lerum, Mark, Mölndal, Svedala, Värmdö och Ängelholm. En kommun använde enkäten i årskurs 6, fyra kommuner använde den i årskurs 7 och fyra kommuner använde den i årskurs 8. Svaren gäller läsåret 2009/10. Elevhälsoenkäten innehåller följande frågeområden: skolmiljö, vänner och fritid, fysisk aktivitet och matvanor, tobak och alkohol samt hälsa. Där det är möjligt jämför vi resultaten i denna undersökning med resultaten från Skolbarns hälsovanor, en urvalsundersökning av 11-, 13- och 15-åringars hälsa och levnadsvanor. Den undersökningen genomfördes också läsåret 2009/10. Resultaten från elevhälsoenkäten visar att trivseln i skolan är mycket hög bland flickor och pojkar i samtliga kommuner. När det gäller skolmiljö anser drygt hälften att det ofta eller alltid är lugnt i klassrummet, pojkar i högre grad än flickor. Samtidigt visar resultaten att det endast är drygt hälften av flickorna och pojkarna som anser att toaletterna på skolan ofta eller alltid fungerar och är rena. De sociala relationerna på skolan är en annan viktig del av skolmiljön. Andelen flickor och pojkar som har svarat att de har blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade av andra elever under de tre senaste månaderna är 11 procent. En större andel pojkar än flickor uppger att de har blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade av vuxna i skolan. Vidare anger en större andel pojkar än flickor att de själva har retats eller på något annat sätt behandlat någon annan illa under de tre senaste tre månaderna. När det gäller fysisk aktivitet visar resultaten att få elever når den rekommenderade mängden, det vill säga totalt 60 minuter per dag. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor. I flera kommuner är det stor skillnad mellan hur fysiskt aktiva flickorna respektive pojkarna är. Vad gäller matvanor visar resultaten att majoriteten av eleverna äter frukost varje dag, även om andelen är något lägre bland flickor. Variationen är stor mellan kommunerna. Det är svårt att veta om eleverna når den rekommenderade mängden frukt och grönt, eftersom eleverna inte får ange hur mycket de äter, utan endast hur ofta. Majoriteten av eleverna äter grönsaker minst en gång om dagen. Andelen är något större bland flickor

7 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 7 än pojkar. Omkring fyra av tio elever äter frukt minst en gång per dag. Andelen är något större bland flickor än pojkar. Det är små skillnader mellan kommunerna vad gäller konsumtionen av frukt och grönt. Skillnaderna är desto större när det gäller godis- och läskkonsumtionen. När det gäller tobak har en klar majoritet av eleverna inte prövat att rökat eller snusa. Vattenpipa har endast prövats av elever i Helsingborg, Botkyrka, Mölndal och Kristianstad. Resultaten avseende alkohol visar att det är ovanligt att eleverna dricker alkohol ofta eller ibland. Det är dock en större andel flickor än pojkar som dricker alkohol ofta eller ibland. När det gäller hälsa har eleverna fått skatta sin egen hälsa, trivsel med livet och ange hur ofta de har olika somatiska och psykiska besvär. De har även fått ange hur nöjda de är med den egna kroppen och vikten. Majoriteten av eleverna skattar sin hälsa som mycket bra eller bra. Pojkar skattar sin hälsa som bättre än vad flickor gör. Det är vanligare att flickor än pojkar rapporterar att de har olika somatiska besvär: huvudvärk, magont, värk i rygg/axlar/nacke samt yrsel. Det är även vanligare att flickor rapporterar olika psykiska besvär: att de känner sig spända, ledsna, rädda/oroliga, irriterade, har dålig aptit, svårt att koncentrera sig och har svårt att sova, jämfört med pojkar. Förekomsten av somatiska och psykiska besvär bland flickor varierar mellan kommunerna. Bland pojkarna finns det däremot inte något tydligt mönster mellan kommunerna. En större andel pojkar än flickor är mycket eller ganska nöjda med den egna kroppen. Det är små skillnader mellan kommunerna vad gäller pojkars syn på den egna kroppen. Hälften av pojkarna anser att de väger lagom mycket, en fjärdedel vill väga mer och en fjärdedel vill väga mindre. Mindre än hälften av flickorna anser att de väger lagom mycket, hälften vill väga mindre och knappt en tiondel vill väga mer. Resultaten från elevhälsoenkäten stämmer överlag överens med resultaten från undersökningen Skolbarns hälsovanor år 2009/10. S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

8 8 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 8 1. Inledning 1.1 Elevhälsan ett verktyg för att upptäcka, åtgärda och följa upp psykisk ohälsa De flesta barn och ungdomar i Sverige mår bra. Sedan 1980-talets mitt har det dock skett en ökning av vissa typer av psykisk ohälsa, till exempel nedstämdhet och oro, bland ungdomar (Kungliga Vetenskapsakademien, 2010). Studien Skolbarns hälsovanor visar en tydlig ökning av självrapporterade psykosomatiska besvär som nedstämdhet, irritation, nervositet och sömnsvårigheter bland 11-, 13- och 15-åringar mellan åren 1985/86 och 2001/02. Besvären har varit betydligt vanligare hos flickor men ökningstakten har varit densamma för pojkar (Danielsson, 2006). Under samma tidsperiod har även fler barn och ungdomar sökt sig till skolhälsovården, BRIS och barnoch ungdomspsykiatrin på grund av psykiska symtom (Kungliga Vetenskapsakademien, 2010). Det har dessutom blivit vanligare att unga människor vårdas på sjukhus för depression och ångesttillstånd och att unga människor rapporteras ha genomfört självmordsförsök (Socialstyrelsen, 2009). Det är viktigt att så tidigt som möjligt upptäcka barn och unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa, för att kunna erbjuda dem förebyggande insatser eller behandling. Att känna igen tecken på psykisk ohälsa och elevers behov av stöd innan mer omfattande problem utvecklas är därför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan, inte minst för elevhälsan. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande samt erbjuda eleverna medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Samtliga elever i skolan, från förskolan upp till gymnasieskolan, ska enligt skollagen ha tillgång till elevhälsa. Det gäller även elever i friskolor, specialskolor och särskolor. Elever i grundskolan ska erbjudas minst tre hälsobesök, medan elever i gymnasiet ska erbjudas minst ett hälsobesök hos elevhälsan (SFS 2010:800). Enligt Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovård (elevhälsan) bör områdena hälsa, tandhälsa, livsstilsfrågor, upplevelse av skolsituation samt psykisk hälsa lyftas vid hälsobesöken. Mot bakgrund av ökningen av den rapporterade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar har dock Socialstyrelsen betonat att det bör läggas avsevärt större vikt vid att försöka få en uppfattning om elevens psykiska välbefinnande och kartlägga hinder för elevens utveckling, exempelvis riskfyllda levnadsvanor och psykiska eller sociala problem (Socialstyrelsen, 2004). Det pågår för närvarande ett arbete vid Socialstyrelsen med att uppdatera de nu gällande riktlinjerna (se kapitel 7 för mer information). I takt med att psykiska problem har blivit vanligare bland unga i Sverige har det också vuxit fram ett behov av att utforma ett system som gör det möjligt att följa utvecklingen över tid (SOU 1998:31). Det finns återkommande enkätundersökningar av barns och ungdomars hälsa och välfärd, till exempel Skolbarns hälsovanor och Undersökningarna av barns levnadsförhållanden (Barn-ULF), men inte någon undersökning som är särskilt

9 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 9 inriktad på psykisk ohälsa. Vidare baseras dessa undersökningar på nationella urval och går inte att använda för att jämföra resultaten mellan skolor, kommuner eller län. Socialstyrelsen analyserade år 2005 hur en totalundersökning av barns och ungdomars psykiska hälsa skulle kunna genomföras i Sverige (Socialstyrelsen, 2005) och år 2009 fattade regeringen beslut om att en undersökning skulle genomföras enligt Socialstyrelsens förslag. Statistiska centralbyrån fick i uppdrag att genomföra datainsamlingen, Socialstyrelsen i uppdrag att förvalta de insamlade uppgifterna och Statens folkhälsoinstitut i uppdrag att presentera resultaten för kommuner och landsting. Totalundersökningen omfattade samtliga elever i årskurs 6 och 9 och möjliggjorde jämförelser av elevers hälsa mellan skolor, kommuner och län (Statens folkhälsoinstitut, 2011a). Att utveckla ett nationellt system för att sammanställa data från hälsobesöken hos elevhälsan skulle kunna vara ett sätt att följa upp barns och ungas hälsa över tid. Den enkät som eleverna fyller i inför sitt hälsobesök, elevhälsoenkäten, används redan i dag som ett verktyg för skolor och kommuner som vill följa barns och ungas hälsa och levnadsvanor. I Västernorrlands läns landsting använder samtliga kommuner samma elevhälsoenkät och resultaten används för uppföljning och underlag för åtgärder. 1.2 Pilotprojektet Elevhälsoenkäten Pilotprojektet Elevhälsoenkäten tillkom på initiativ av Svenska skolläkarföreningen och har ägt rum i samverkan med Riksföreningen för skolsköterskor och Statens folkhälsoinstitut. Elevhälsoenkäten har utvecklats av en referensgrupp bestående av representanter från Statens folkhälsoinstitut, Riksföreningen för skolsköterskor, Svenska skolläkarföreningen, Sveriges kommuner och landsting, Västernorrlands läns landsting och Jönköpings läns landsting. Enkäten var tänkt att dels användas som underlag för skolsköterskans hälsosamtal i årskurs 7/8, dels användas för att följa elevernas hälsa och levnadsvanor på skol-, kommun-, läns- och nationell nivå. En första version av enkäten testades i tre kommuner under våren 2008 och reviderades därefter. Under våren och sommaren 2009 erbjöds intresserade kommuner att delta i ett första pilotprojekt där enkäten skulle användas och ett system för sammanställning av svaren från elevhälsoenkäten skulle utvecklas. För att få delta krävdes att hela kommunen deltog och att det fanns ett intresse av att delta, i första hand hos elevhälsan, men även på ledningsnivå i kommunen. Dessutom krävdes att elevhälsan använde sig av datajournaler. De kommuner som visade sitt intresse fick delta i pilotprojektet. Tolv kommuner har deltagit i projektet, varav tio har fullföljt det. 1.3 Redovisning av statistiken i rapporten I denna rapport presenteras elevernas svar på elevhälsoenkäten för nio av de tio kommuner som fullföljde pilotprojektet. Siffrorna gäller läsåret 2009/10. För vissa kommuner har även data från läsåret 2010/11 rapporterats in från datajournalföretagen, men för jämförbarhetens skull har vi endast valt att redovisa resultaten från läsåret 2009/10. Vidare anser vi att det är för tidigt att tala om eventuella trender mellan endast två läsår. Ytterligare ett skäl till att vi väljer att redovisa siffror från läsåret 2009/10 är S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

10 10 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 10 att jämförelser görs med resultaten från undersökningen Skolbarns hälsovanor, som omfattar 11-, 13- och 15-åringar, och som genomfördes läsåret 2009/10 (Statens folkhälsoinstitut, 2011d). Vissa jämförelser görs även med den nationella totalundersökningen av barns och ungas psykiska hälsa som genomfördes hösten 2009 (Statens folkhälsoinstitut, 2011a). I tabell 1 visas för varje kommun antalet flickor och pojkar som har fyllt i enkäten och vilken årskurs de gick i. Som tabellen visar har fler pojkar än flickor svarat på enkäten (se kapitel 8 för mer information om könsfördelningen i undersökningen). Tabell 1 Antal svarande flickor och pojkar per kommun, läsåret 2009/10 Årskurs Flickor Pojkar Ratio pojkar/flickor Totalt Botkyrka Lerum Mölndal Svedala Ängelholm Mark Helsingborg Värmdö Kristianstad Totalt Flickors och pojkars svar redovisas separat i rapporten. En anledning är att flickor och pojkar skattar sin hälsa olika, har något olika levnadsvanor och upplever skolmiljön på olika sätt. 1 En annan anledning är att fördelningen mellan flickor och pojkar skiljer sig åt mellan kommunerna Rapportens disposition Dispositionen av rapporten följer dispositionen i elevhälsoenkäten. I kapitel 2 presenteras frågorna som rör skolmiljön. Därpå följer kapitel 3 som handlar om vänner och fritid. I kapitel 4 visas svaren på frågorna om fysisk aktivitet och matvanor. I kapitel 5 visas svaren på frågorna om tobak och alkohol. Kapitel 6 innehåller en redovisning av frågorna som rör hälsa. I kapitel 7 beskrivs aktuella utredningar och översyner av elevhälsan. I kapitel 8 finns en fördjupad beskrivning av statistiken till rapporten. I bilaga 1 återfinns elevhälsoenkäten i dess helhet. 1 Se t.ex. Statens folkhälsoinstitut. (2011). Kartläggning av psykisk hälsa bland barn och unga: Resultat från den nationella totalundersökningen i årskurs 6 och 9 hösten 2009 (R nr.2011:09). Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. 2 För att totalsiffrorna ska vara jämförbara mellan kommunerna krävs att svaren viktas, så att flickornas och pojkarnas svar väger lika tungt i respektive kommun. Detta har alltså inte gjorts i den här rapporten.

11 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Skolmiljö Sammanfattning Trivseln i skolan är mycket hög. Detta gäller flickor och pojkar och samtliga kommuner. Drygt hälften anser att det ofta eller alltid är lugnt i klassrummet, pojkar i högre grad än flickor. Det är dock skillnad mellan kommunerna, där eleverna i Mölndal tycks ha den bästa klassrumsmiljön och eleverna i Svedala den sämsta. Drygt hälften av flickorna och pojkarna anser att toaletterna på skolan ofta eller alltid fungerar och är rena. Det är dock stor skillnad mellan kommunerna, där Botkyrka tycks ha de sämsta toaletterna och Mark de bästa. Majoriteten av såväl flickorna som pojkarna anser att takten i skolarbetet är lagom. Det är dock en större andel flickor än pojkar som vill att lärarna ska gå långsammare fram, och en större andel pojkar än flickor som vill att lärarna ska gå fortare fram. De allra flesta har minst en nära vän i skolan, och mer än 80 procent uppger att de har tre eller fler nära vänner i skolan. Detta gäller både flickor och pojkar. Andelen flickor och pojkar som svarat att de har blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade av andra elever under de tre senaste månaderna är 11 procent. Störst andel flickor som har blivit retade av andra elever finns i Botkyrka och Lerum och minst andel finns i Ängelholm. Störst andel pojkar som har blivit retade av andra elever finns i Botkyrka och minst andel finns i Mölndal och Mark. En större andel pojkar än flickor uppger att de har blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade av vuxna i skolan. En större andel pojkar än flickor anger att de själva har retats eller på något annat sätt behandlat någon annan illa under de tre senaste tre månaderna. Störst andel flickor som retat andra elever finns i Botkyrka, minst andel finns i Svedala. Störst andel pojkar som har retat andra elever finns i Botkyrka och minst andel i Mark. Elevhälsoenkäten innehåller ett antal frågor som handlar om skolmiljön och undervisningen. Svaren på dessa frågor presenteras i det här kapitlet. Miljön i skolan är, liksom i miljön i hemmet, en bestämningsfaktor 3 för barns hälsa. 3 Folkhälsans bestämningsfaktorer är de faktorer i samhällsorganisationen och i människors levnadsförhållanden som bidrar till hälsa och ohälsa. S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

12 12 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Trivsel i skolan I elevhälsoenkäten får eleverna ta ställning till påståendet Jag trivs i skolan med svarsalternativen mycket bra, ganska bra, varken bra eller dåligt, ganska dåligt samt mycket dåligt. I figur 1 visas flickors och pojkars svar. Trivseln är genomgående mycket hög bland såväl flickorna som pojkarna. Det är en något större andel flickor än pojkar som trivs mycket bra i skolan. Detta mönster återfinns även i Skolbarns hälsovanor 2009/10, som även visar att trivseln i skolan minskar mellan 11 och 15 års ålder. Figur 1 Flickors och pojkars trivsel i skolan 60% 50% 40% 30% 20% Flickor Pojkar 10% 0% Mycket bra Ganska bra Varken bra eller dåligt Ganska dåligt Mycket dåligt Vi har valt att titta på hur stor andel flickor och pojkar i respektive kommun som har svarat att de trivs mycket bra eller ganska bra, se tabell 2. Andelen är mycket hög i samtliga kommuner. Tabell 2 Andel flickor och pojkar som trivs mycket bra eller ganska bra, uppdelade på kommun Flickor Pojkar Årskurs Botkyrka 94 % 94 % 7 Lerum 96 % 96 % 6 Mölndal 95 % 96 % 8 Svedala 89 % 96 % 7 Ängelholm 95 % 96 % 7 Mark 94 % 92 % 8 Helsingborg 90 % 87 % 8 Värmdö 87 % 92 % 7 Kristianstad 93 % 93 % 8 Genomsnitt 92 % 93 % -

13 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 13 Den nationella kartläggningen av barns och ungas psykiska hälsa 2009 innehöll frågan Om du tänker på förra veckan, hade du det bra i skolan?. Majoriteten, 71 procent, av samtliga elever svarade att de hade det bra. Andelen var högre bland eleverna i årskurs 6 än i årskurs 9. Andelen flickor som hade det bra var lägre än andelen pojkar, i första hand i årskurs Arbetsmiljön i skolan Elevhälsoenkäten innehöll även frågorna Tycker du att det är lugnt i klassrummen på lektionstid? och Tycker du att det är lugnt i skolmatsalen?. I figur 2 visas flickors och pojkars svar på dessa frågor. Drygt hälften av flickorna anser att det ofta eller alltid är lugnt i klassrummen och i skolmatsalen. Bland pojkarna är andelen något större. Figur 2 Flickors och pojkars syn på skolmiljön 70% 60% 50% 40% 30% 20% Alltid eller ofta lugnt i klassrummen Alltid eller ofta lugnt i skolmatsalen 10% 0% Flickor Pojkar Vi har valt att närmare redovisa hur klassrumsmiljön uppfattas av flickorna och pojkarna i de olika kommunerna. Resultaten presenteras i tabell 3. Det är stora skillnader mellan kommunerna när det gäller miljön i klassrummet. I exempelvis Mölndal är arbetsmiljön bättre än i Svedala och i Lerum. S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

14 14 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 14 Tabell 3 Andel flickor respektive pojkar som anser att det alltid eller ofta är lugnt i klassrummen Flickor Pojkar Botkyrka 55 % 61 % Lerum 48 % 47 % Mölndal 66 % 72 % Svedala 41 % 56 % Ängelholm 61 % 67 % Mark 61 % 67 % Helsingborg 61 % 60 % Värmdö 45 % 63 % Kristianstad 57 % 63 % Genomsnitt 55 % 62 % Eleverna har även fått ange om skolans toaletter fungerar och är rena. Det är bara drygt hälften av pojkarna och flickorna som anser att toaletterna ofta eller alltid fungerar och är rena. Det är stora skillnader mellan kommunerna, se tabell 4. I Marks kommun anser de allra flesta att toaletterna ofta eller alltid fungerar och är rena, i Botkyrka gäller det en knapp tredjedel av eleverna. Tabell 4 Andel flickor respektive pojkar som anser att skolans toaletter fungerar och är rena alltid eller ofta Flickor Pojkar Botkyrka 31 % 32 % Lerum 53 % 46 % Mölndal 60 % 59 % Svedala 59 % 48 % Ängelholm 78 % 68 % Mark 79 % 74 % Helsingborg 51 % 57 % Värmdö 45 % 38 % Kristianstad 57 % 58 % Genomsnitt 57 % 53 % 2.3 Undervisningen i skolan Eleverna har också fått ge sin syn på undervisningen genom att svara på frågan om de tycker att de får gå fram i den takt de själva vill i skolarbetet. I figur 3 visas samtliga flickors och pojkars svar. En majoritet av både flickorna och pojkarna anser att de får gå fram i den takt de vill i skolarbetet. Det är dock en större andel flickor än pojkar som vill att lärarna ska gå långsammare fram och en större andel pojkar än flickor som vill att lärarna ska gå fortare fram.

15 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 15 Figur 3 Flickors och pojkars svar på om de får gå fram i den takt de vill i skolarbetet 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Flickor Pojkar 20% 10% 0% Ja Vill gå fortare fram Vill gå långsammare fram I undersökningen Skolbarns hälsovanor får eleverna ta ställning till påståenden om att de har för mycket skolarbete, att skolarbetet är svårt samt att de blir trötta av skolarbetet. Andelen flickor och pojkar i 13-årsåldern som instämmer i påståendena är ungefär lika stor. Däremot är det en större andel flickor än pojkar som uppger att de är ganska eller mycket stressade av sitt skolarbete, vilket kan vara en förklaring till att en större andel flickor än pojkar vill gå långsammare fram i skolarbetet. I tabellerna 5 och 6 redovisas flickornas respektive pojkarnas svar på frågan om de får gå fram i den takt de vill i skolarbetet, uppdelade på kommun. När det gäller flickorna utmärker sig Kristianstads och Helsingborgs kommuner med en större andel flickor som vill gå långsammare fram i skolarbetet jämfört med i övriga kommuner. Tabell 5 Flickors svar på om de får gå fram i den takt de vill i skolarbetet Ja Vill gå fortare fram Vill gå långsammare fram Årskurs Botkyrka 79 % 7 % 14 % 7 Lerum 84 % 6 % 10 % 6 Mölndal 84 % 4 % 12 % 8 Svedala 85 % 0 % 15 % 7 Ängelholm 86 % 3 % 12 % 7 Mark 89 % 3 % 8 % 8 Helsingborg 77 % 4 % 18 % 8 Värmdö 80 % 4 % 15 % 7 Kristianstad 70 % 6 % 22 % 8 Genomsnitt 82 % 4 % 14 % - S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

16 16 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 16 Även bland pojkarna finns det skillnader mellan kommunerna, där bland annat en större andel pojkar i Botkyrka än i övriga kommuner vill gå fortare fram. Tabell 6 Pojkars svar på om de får gå fram i den takt de vill i skolarbetet Ja Vill gå fortare fram Vill gå långsammare fram Årskurs Botkyrka 81 % 12 % 6 % 7 Lerum 86 % 5 % 9 % 6 Mölndal 84 % 6 % 10 % 8 Svedala 89 % 7 % 4 % 7 Ängelholm 91 % 4 % 5 % 7 Mark 86 % 5 % 9 % 8 Helsingborg 80 % 6 % 13 % 8 Värmdö 83 % 3 % 12 % 7 Kristianstad 82 % 7 % 10 % 8 Genomsnitt 85 % 6 % 9 % Vänner i skolan Att ha vänner är viktigt för barns och ungdomars välbefinnande och hälsa. Elevhälsoenkäten innehöll frågan Har du någon nära vän i din skola?. I figur 4 visas flickors respektive pojkars svar på denna fråga. Majoriteten av eleverna har tre eller fler nära vänner i sin skola. Det är relativt små skillnader mellan kommunerna och därför redovisas dessa inte här. Figur 4 Flickors och pojkars svar på frågan om de har någon/några nära vänner i sin skola 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% Flickor Pojkar 20% 10% 0% Nej Ja, en Ja, två Ja, tre eller fler

17 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Elever som har blivit retade eller retat andra I enkäten har eleverna fått besvara frågan Har du själv blivit retad, utstött eller på något annat sätt illa behandlad under de tre senaste månaderna av andra elever i skolan?. Eleverna har även fått svara på frågan Har du själv blivit retad, utstött eller på något annat sätt illa behandlad under de tre senaste månaderna av vuxna i skolan?. I figur 5 visas andelen flickor och pojkar som har svarat ja på respektive fråga. I figuren visas även andelen som svarat att de själva har varit med och retats eller på något annat sätt behandlat någon illa under de tre senaste månaderna. Av figur 5 framgår att det är lika vanligt att flickor och pojkar har retats eller blivit illa behandlade av andra elever under de senaste tre månaderna. Andelen är 11 procent. Det är något vanligare att pojkar anger att de har blivit retade eller illa behandlade av vuxna i skolan de senaste tre månaderna, andelen är 3 procent jämfört med 2 procent bland flickorna. Det är också en större andel pojkar än flickor som anger att de själva har varit med och retats eller på något annat sätt behandlat någon illa, 7 procent jämfört med 5 procent. Figur 5 Andel flickor respektive pojkar som har 12% 10% 8% 6% 4% Flickor Pojkar 2% 0% Blivit retade, utstötta eller illa behandlade av andra elever Blivit retade, utstötta eller illa behandlade av vuxna i skolan Retat, stött ut eller behandlat andra elever illa Siffrorna som presenteras i figur 5 kan tyckas höga och det är därför viktigt att påpeka att frågan som ställts i elevhälsoenkäten inte enbart handlar om mobbning, utan kan anses ha en vidare definition ( retad, utstött eller på något annat sätt illa behandlad ). Vidare krävs det inte att eleven blivit retad, utstött eller illa behandlad vid mer än ett tillfälle. I Skolbarns hälsovanor år 2009/10 ställdes frågorna Hur ofta har du blivit mobbad i skolan de senaste månaderna? och Hur ofta har du varit med och mobbat andra elever under de senaste månaderna?. Intill frågorna fanns en definition av mobbning: Vi menar att en elev mobbas då en annan elev, eller en grupp elever, säger eller gör elaka och otrevliga saker mot honom/henne. Det är också mobbning då en elev upprepade gånger blir retad på ett sätt som han/hon inte tycker om eller om han/hon lämnas S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

18 18 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 18 utanför. Men det är inte mobbning då två ganska jämnstarka elever grälar eller slåss. Det är heller inte mobbning när en elev retas på ett snällt och vänligt sätt. Det var 3 4 procent av både flickorna och pojkarna i 13-årsåldern som svarade att de hade blivit mobbade minst 2 3 gånger per månad de senaste månaderna. Andelen som mobbat andra var ungefär densamma. I Skolbarns hälsovanor finns det inte någon fråga till eleverna om de har blivit mobbade av vuxna i skolan. I tabellerna 7 och 8 visas för varje kommun hur stor andel av flickorna respektive pojkarna som har blivit retade, utstötta eller på något annat sätt illa behandlade av andra elever respektive av vuxna i skolan. Tabell 7 Andel flickor respektive pojkar som har blivit retade, utstötta eller på något annat sätt illa behandlade av andra elever Flickor Pojkar Årskurs Botkyrka 16 % 19 % 7 Lerum 17 % 16 % 6 Mölndal 9 % 7 % 8 Svedala 11 % 12 % 7 Ängelholm 7 % 12 % 7 Mark 10 % 8 % 8 Helsingborg 11 % 10 % 8 Värmdö 11 % 11 % 7 Kristianstad 8 % 7 % 8 Genomsnitt 11 % 11 % - I tabell 7 framgår det att elever i Botkyrka och Lerum i högre grad än elever i övriga kommuner har blivit retade, utstötta eller på något annat sätt illa behandlade av andra elever. I Mölndal och Kristianstad är andelen som uppger att de har blivit retade, utstötta eller på annat sätt illa behandlade minst. Tabell 8 Andel flickor respektive pojkar som har blivit retade, utstötta eller på något annat sätt illa behandlade av vuxna i skolan Flickor Pojkar Årskurs Botkyrka 3 % 6 % 7 Lerum 1 % 4 % 6 Mölndal 2 % 4 % 8 Svedala 2 % 4 % 7 Ängelholm 3 % 3 % 7 Mark 1 % 1 % 8 Helsingborg 2 % 4 % 8 Värmdö 1 % 3 % 7 Kristianstad 1 % 2 % 8 Genomsnitt 2 % 3 % -

19 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 19 När det gäller elever som uppger att de har blivit retade, utstötta eller på något annat sätt illa behandlade av vuxna är denna andel något större bland pojkar i Botkyrka kommun än i övriga kommuner. I elevhälsoenkäten har eleverna även fått svara på om de själva har varit med och retats eller på något annat sätt behandlat någon illa under de tre senaste månaderna. I tabell 9 visas för varje kommun hur stor andel flickor respektive pojkar som har behandlat någon annan illa. Tabell 9 Andel flickor respektive pojkar som själva har varit med och retats eller på något annat sätt behandlat någon illa under de tre senaste månaderna Flickor Pojkar Årskurs Botkyrka 10 % 16 % 7 Lerum 5 % 7 % 6 Mölndal 4 % 4 % 8 Svedala 0 % 4 % 7 Ängelholm 5 % 6 % 7 Mark 2 % 2 % 8 Helsingborg 7 % 14 % 8 Värmdö 5 % 6 % 7 Kristianstad 3 % 5 % 8 Genomsnitt 5 % 7 % - I Botkyrka, som hade störst andel elever som blivit retade, utstötta eller illa behandlade av någon annan, är det även en stor andel som svarat att de själva har varit med och retats. Det gäller däremot inte Lerum, som också hade en stor andel elever som hade blivit retade, utstötta eller illa behandlade. S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

20 20 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Vänner och fritid Eleverna fick i elevhälsoenkäten svara på om de har någon de kan prata med om det som är viktigt för dem. Svarsalternativen innefattar föräldrar, lärare eller annan skolpersonal, någon annan vuxen, syskon samt kompisar. I figur 6 visas svaren för flickorna respektive pojkarna. Som figuren visar kan majoriteten av flickorna och pojkarna prata med sina föräldrar, syskon eller kompisar om det som är viktigt för dem. Cirka 1 procent av flickorna och 2 procent av pojkarna svarade att de inte har någon att prata med. Figur 6 Personer som flickor och pojkar pratar med om viktiga saker 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flickor Pojkar I Skolbarns hälsovanor 2009/210 framgår att pojkar i 13-årsåldern i tur och ordning helst talar med föräldrarna, med vänner av samma kön eller syskon om saker som bekymrar dem. Flickor i 13-årsåldern talar helst med vänner av samma kön, följt av föräldrar och syskon. Frågeområdet Vänner och fritid innehöll även frågan Hur många pojkar och flickor har du som nära vänner just nu?. Vi avstår dock från att redovisa svaren på denna fråga eftersom förekomsten av vänner redovisades i avsnitt 2.4.

21 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Fysisk aktivitet och matvanor Sammanfattning Få elever når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet, det vill säga totalt 60 minuter per dag. Pojkar är mer fysiskt aktiva än flickor. Andelen flickor som når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet varierar mellan kommunerna och är minst i Botkyrka och störst i Ängelholm. Andelen pojkar som når upp till densamma är minst i Svedala och störst i Värmdö. I flera kommuner är det stor skillnad mellan hur fysiskt aktiva flickorna respektive pojkarna är. Det gäller bland annat Värmdö och Mölndal. I bägge dessa fall är pojkarna betydligt mer fysiskt aktiva än flickorna. Majoriteten av eleverna äter frukost varje dag, även om andelen är något lägre bland flickor. Variationen är stor mellan kommunerna. Mest benägna att äta frukost är flickorna och pojkarna i Lerum, minst benägna är de i Botkyrka. Majoriteten av eleverna äter grönsaker minst en gång om dagen. Andelen är något större bland flickor än pojkar. Omkring fyra av tio elever äter frukt minst en gång per dag. Andelen är något större bland flickor än pojkar. Såväl grönsaks- som fruktintaget är ungefär lika stort i kommunerna. Flickor äter godis/choklad och dricker läsk/saft mer sällan än pojkar. Godis- och läskkonsumtionen varierar mycket mellan kommunerna, där flickorna och pojkarna i Botkyrka och Helsingborg äter godis/choklad och dricker läsk/saft oftare än flickorna och pojkarna i övriga kommuner. I detta kapitel redovisas frågorna i elevhälsoenkäten som rör fysisk aktivitet och elevernas matvanor, bland annat hur ofta de äter frukt, grönt och sötsaker. Goda matvanor är bra för hälsan och välbefinnandet och är en förutsättning för en positiv hälsoutveckling. Goda matvanor, i kombination med fysisk aktivitet, kan förebygga en rad hälsoproblem som exempelvis hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen, vissa cancerformer och även psykisk ohälsa. Många av vår tids folkhälsoproblem har ett samband med maten. Regelbunden fysisk aktivitet, motverkande av långvarig inaktivitet (till exempel datoranvändning och tv-tittande) och stimulerat intag av frukt och grönt kan förebygga övervikt och fetma hos barn (Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2004). Det är svårt att veta hur vanligt förekommande övervikt och fetma är bland barn och unga i Sverige eftersom det saknas nationell statistisk. Olika regionala studier visar dock att procent av barnen i Sverige är överviktiga och att 3 5 procent har fetma. S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

22 22 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Fysisk aktivitet Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn i åldern 5 till 17 år är fysiskt aktiva, med måttlig till hög intensitet, minst 60 minuter per dag. I figur 7 visas hur många gånger i veckan samtliga flickor och pojkar är aktiva minst 60 minuter. Det framgår att en större andel pojkar än flickor når upp till den dagliga rekommendationen, 42 procent jämfört med 30 procent. Även i Skolbarns hälsovanor 2009/10 visas att pojkar i 13-årsåldern är mer fysiskt aktiva än flickor i 13-årsåldern. Figur 7 Antal gånger i veckan flickor respektive pojkar når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet 60% 50% 40% 30% 20% Flickor Pojkar 10% 0% Dagligen 3-4 gånger i veckan 1 gång i veckan Sällan I tabell 10 visas andelen flickor respektive pojkar i respektive kommun som når upp till den rekommenderade mängden fysisk aktivitet varje dag. Andelen flickor som når den rekommenderade mängden varierar från 22 procent i Botkyrka till 39 procent i Ängelholm. Andelen pojkar som når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet varierar från 33 procent i Svedala till 49 procent i Värmdö. I vissa kommuner är det stor skillnad på hur mycket flickor respektive pojkar rör sig, till exempel i Värmdö, Kristianstad och Mölndal. I Ängelholm är det däremot en lika stor andel flickor som pojkar som når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet.

23 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 23 Tabell 10 Andel flickor respektive pojkar som är fysiskt aktiva minst 60 minuter varje dag Flickor Pojkar Differens* Årskurs Botkyrka 22 % 36 % Lerum 37 % 46 % -9 6 Mölndal 28 % 45 % Svedala 26 % 33 % -7 7 Ängelholm 39 % 40 % -1 7 Mark 27 % 41 % Helsingborg 30 % 46 % Värmdö 28 % 49 % Kristianstad 28 % 46 % Genomsnitt 30 % 42 % -12 *Beräknat som flickors andel minus pojkarnas andel. Differensen anges i procentenheter. 4.2 Matvanor I tabell 11 visas andelen flickor respektive pojkar som äter frukost varje dag. Majoriteten av eleverna äter frukost varje dag. Andelen är dock mindre bland flickor än bland pojkar, 70 procent jämfört med 79 procent. I Skolbarns hälsovanor 2009/10 visas att en större andel pojkar än flickor äter frukost 4 5 vardagar i veckan. Det är också tydligt att andelen som äter frukost 4 5 vardagar i veckan minskar mellan 11 och 15 års ålder. Detta gäller både flickor och pojkar. Det kan vara en förklaring till att eleverna i Lerum i högre grad äter frukost varje dag jämfört med eleverna i exempelvis Helsingborg. Tabell 11 Andel flickor respektive pojkar som äter frukost varje dag Flickor Pojkar Differens Årskurs Botkyrka 51 % 63 % Lerum 84 % 90 % -6 6 Mölndal 70 % 78 % -8 8 Svedala 77 % 79 % -2 7 Ängelholm 76 % 86 % Mark 73 % 76 % -3 8 Helsingborg 60 % 72 % Värmdö 72 % 85 % Kristianstad 69 % 83 % Genomsnitt 70 % 79 % -9 *Beräknat som flickors andel minus pojkarnas andel. Differensen anges i procentenheter. Livsmedelsverket rekommenderar att ungdomar äter 500 gram frukt och grönsaker per dag, vilket motsvarar till exempel tre frukter och två rejäla nävar grönsaker. Det är svårt att veta om eleverna når den rekommenderade mängden frukt och grönt, eftersom eleverna inte får ange hur mycket de äter, utan enbart hur ofta. Andelen elever som äter grönsaker dagligen är större än andelen som äter frukt dagligen. En förklaring som lyftes fram vid seminariet den 16 september var att eleverna äter grönsaker i samband med S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

24 24 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 24 skollunchen. Vidare är det en större andel flickor än pojkar som äter frukt och grönsaker dagligen. Resultaten stämmer väl överens med dem i Skolbarns hälsovanor 2009/10: det är fler elever som äter grönsaker än frukt dagligen, och flickor äter frukt och grönsaker i större utsträckning än pojkar. I tabellerna 12 och 13 visas andelen elever i respektive kommun som äter grönsaker respektive frukt minst en gång per dag. Det är relativt små skillnader mellan kommunerna vad gäller både grönsaks- och fruktintag bland eleverna. Tabell 12 Andel flickor respektive pojkar som äter grönsaker minst en gång per dag Flickor Pojkar Differens* Årskurs Botkyrka 56 % 47 % 9 7 Lerum 67 % 57 % 10 6 Mölndal 57 % 45 % 12 8 Svedala 57 % 50 % 7 7 Ängelholm 61 % 51 % 10 7 Mark 51 % 52 % -1 8 Helsingborg 62 % 51 % 11 8 Värmdö 65 % 47 % 18 7 Kristianstad 64 % 55 % 9 8 Genomsnitt 60 % 51 % 9 *Beräknat som flickors andel minus pojkarnas andel. Differensen anges i procentenheter. Tabell 13 Andel flickor respektive pojkar som äter frukt minst en gång per dag Flickor Pojkar Differens* Årskurs Botkyrka 45 % 40 % 5 7 Lerum 46 % 42 % 4 6 Mölndal 37 % 34 % 3 8 Svedala 43 % 29 % 14 7 Ängelholm 46 % 43 % 3 7 Mark 44 % 35 % 9 8 Helsingborg 51 % 41 % 10 8 Värmdö 40 % 36 % 4 7 Kristianstad 53 % 38 % 15 8 Genomsnitt 45 % 38 % 7 *Beräknat som flickors andel minus pojkarnas andel. Differensen anges i procentenheter. I tabell 14 visas andelen elever som äter choklad och godis högst 1 2 gånger i veckan, vilket en majoritet av såväl flickorna som pojkarna gör.

25 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 25 Tabell 14 Andel flickor respektive pojkar som äter choklad och godis högst 1 2 gånger i veckan Flickor Pojkar Differens* Årskurs Botkyrka 58 % 63 % -5 7 Lerum 80 % 75 % 5 6 Mölndal 60 % 61 % -1 8 Svedala 57 % 64 % -7 7 Ängelholm 72 % 72 % 0 7 Mark 66 % 43 % 23 8 Helsingborg 52 % 50 % 2 8 Värmdö 73 % 69 % 4 7 Kristianstad 70 % 60 % 10 8 Genomsnitt 65 % 62 % 3 *Beräknat som flickors andel minus pojkarnas andel. Differensen anges i procentenheter. Det är spretiga resultat mellan kommunerna, även om det i de flesta kommuner är en större andel flickor än pojkar som äter godis högst 1 2 gånger i veckan. Det är stora skillnader mellan kommunerna, inte minst mellan Lerum och Helsingborg. En bidragande förklaring kan vara att eleverna i Lerum besvarar enkäten i årskurs 6 och eleverna i Helsingborg besvarar den i årskurs 8. I Skolbarns hälsovanor 2009/10 visas nämligen att andelen som äter godis dagligen ökar mellan 11 och 15 års ålder. En annan förklaring till skillnaderna mellan kommunerna som visas i tabell 14 kan vara skillnader i tillgänglighet till godis i, och i nära anslutning till, skolorna. I tabell 15 visas andelen elever som dricker läsk och saft högst 1 2 gånger i veckan. Av tabellen framgår att pojkar oftare dricker läsk och saft än flickor. Mönstret stämmer väl överens med resultaten i Skolbarns hälsovanor, där det även visas att andelen som dricker läsk dagligen ökar mellan 11 och 15 års ålder. Liksom när det gäller godiskonsumtionen är det stora skillnader mellan kommunerna när det gäller läsk- och saftkonsumtionen. Det är samma kommuner som utmärker sig med ett frekvent intag av choklad och godis som utmärker sig med ett frekvent intag av läsk och saft och vice versa. Tabell 15 Andel flickor respektive pojkar som dricker läsk och saft högst 1 2 gånger i veckan Flickor Pojkar Differens* Årskurs Botkyrka 50 % 45 % 5 7 Lerum 72 % 65 % 7 6 Mölndal 63 % 46 % 17 8 Svedala 59 % 52 % 7 7 Ängelholm 67 % 54 % 13 7 Mark 63 % 39 % 24 8 Helsingborg 55 % 38 % 17 8 Värmdö 71 % 55 % 16 7 Kristianstad 72 % 45 % 26 8 Genomsnitt 64 % 49 % 15 *Beräknat som flickors andel minus pojkarnas andel. Differensen anges i procentenheter. S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

26 26 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Tobak och alkohol Sammanfattning En klar majoritet av eleverna har inte prövat att röka eller snusa. Vattenpipa har endast prövats av elever i Helsingborg, Botkyrka, Mölndal och Kristianstad. Det är ovanligt att eleverna dricker alkohol ofta eller ibland. Det är dock vanligare i Mölndal och Helsingborg än i övriga kommuner. Flickor dricker alkohol oftare än pojkar. I det här kapitlet presenteras elevernas svar på frågorna om rökning, snusning, användning av vattenpipa samt alkohol. 5.1 Rökning I elevhälsoenkäten får eleverna besvara frågan Röker du? med svarsalternativ som sträcker sig från har aldrig rökt till röker varje dag. I figur 8 visas hur samtliga flickor respektive pojkar har svarat på denna fråga. Det är små skillnader mellan flickor och pojkar. Figur 8 Rökning hos flickor respektive pojkar 80% 70% 60% 50% 40% 30% Flickor Pojkar 20% 10% 0% Nej, jag har aldrig rökt Nej, men har prövat Ja, ibland Ja, nästan varje dag Ja, varje dag I tabell 16 visas hur stor andel flickor och pojkar i respektive kommun som har svarat att de röker varje dag eller nästan varje dag. I Skolbarns hälsovanor 2009/10 visas att det är vanligare bland flickor än pojkar i 13-årsåldern att röka minst en gång i veckan. Där visas det även att rökning blir vanligare med stigande ålder, vilket kan vara en förklaring till den högre förekomsten av rökning i till exempel Helsingborg och Kristianstad än i Lerum.

27 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N 27 Tabell 16 Andel flickor respektive pojkar som röker varje dag eller nästan varje dag, uppdelade på kommun Flickor Pojkar Årskurs Botkyrka 2 % 1 % 7 Lerum 0 % 0 % 6 Mölndal 3 % 0 % 8 Svedala 2 % 0 % 7 Ängelholm 0 % 0 % 7 Mark 1 % 2 % 8 Helsingborg 4 % 3 % 8 Värmdö 1 % 2 % 7 Kristianstad 4 % 3 % 8 Genomsnitt 2 % 1 % 5.2 Snusning I elevhälsoenkäten har eleverna även fått besvara frågan Snusar du? med svarsalternativ som sträcker sig från har aldrig snusat till snusar varje dag. I figur 9 visas hur samtliga flickor respektive pojkar har svarat på denna fråga. Det är vanligare att ha prövat att snusa bland pojkar än bland flickor, vilket även visas i Skolbarns hälsovanor 2009/10. Eftersom andelen elever som snusar regelbundet är nästan obefintlig avstår vi från att redovisa svaren på denna fråga uppdelade på varje kommun. Figur 9 Snusning hos flickor respektive pojkar 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Flickor Pojkar Nej, har aldrig snusat Nej, men har prövat Ja, ibland Ja, nästan varje dag Ja, varje dag S T A T E N S F O L K H Ä L S O I N S T I T U T

28 28 H Ö G S T A D I E E L E V E R S H Ä L S A O C H L E V N A D S V A N O R : E N R A P P O R T F R Å N P I L O T P R O J E K T E T E L E V H Ä L S O E N K Ä T E N Vattenpipa Eleverna som besvarade elevhälsoenkäten fick även frågan Använder du vattenpipa? med svarsalternativ som sträckte sig från har aldrig prövat till ja, varje dag. I figur 10 visas elevernas svar på frågan. Eftersom andelen elever som använder vattenpipa regelbundet är nästan obefintlig avstår vi från att redovisa svaren på denna fråga uppdelade på varje kommun. Det är dock viktigt att framföra att endast elever i Helsingborg, Kristianstad, Botkyrka och Mölndal har prövat vattenpipa eller använder det regelbundet. Figur 10 Användning av vattenpipa hos flickor respektive pojkar 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Nej, har Nej, men har aldrig prövat prövat Ja, ibland Ja, nästan varje dag Ja, varje dag Flickor Pojkar 5.4 Alkohol Elevhälsoenkäten innehåller en fråga om alkoholbruk, Har du druckit alkohol?. Frågan har svarsalternativen har aldrig prövat, har prövat, dricker ibland samt dricker ofta. Flickors och pojkars svar på frågan visas i figur 11. En något större andel flickor än pojkar dricker alkohol ibland. Skolbarns hälsovanor 2009/10 innehåller också ett antal frågor om alkohol. De är dock inte ställda på samma vis som i elevhälsoenkäten och svaren går därför inte att jämföra.

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl.

Återkoppling 2014 Hammarby, Råby m.fl. Återkoppling 2014 Råby m.fl. Undersökningen genomfördes på skoltid under januari och februari månad 2014. Av drygt 7700 utskickade enkäter blev 6330 enkäter besvarade. Bakgrund Liv och Hälsa Ung Västmanland

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född? 1 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 2 Vilken månad är du född? Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare 1994

Läs mer

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet

Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Frågor till dig som går i gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad

Malmöelevers levnadsvanor 2009 Hyllie, Malmö stad Copyright GfK Sverige AB, Lund 2 Innehållet är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt 196:729 och får inte utan GfK Sverige AB:s medgivande reproduceras eller spridas i någon form, lagras i elektroniska media,

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig 2014 Snabbrapport gymnasieskolan åk 2 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner,

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 1(17) Barn-ULF 2014-06-19 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013 Innehåll: Barn 10-18 år... 1 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 1 Barns ekonomi och materiella resurser... 3 Barns fritid och

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan länets kommuner, Länsstyrelsen

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? 1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6 Årskurs 9 2 Är du flicka eller pojke? Flicka Pojke 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född? Januari Maj September Februari Juni Oktober Mars

Läs mer

Skolmiljö, mobbning och hälsa

Skolmiljö, mobbning och hälsa Skolmiljö, mobbning och hälsa Resultat från Ung i Värmland 1988-211 Curt Hagquist Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstad University

Läs mer

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004

Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Resultat från levnadsvaneundersökningen 2004 Tabellbilaga: Umeåregionen, Grundskolan åk 7-9 Karina Nygren UFFE - Utvecklings- och fältforskningsenhet vid Umeå Socialtjänst Umeå 2005-02-01 2 Tabellbilaga:

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät om hälsa och livsstil som har tagits fram tillsammans med ungdomar i Östergötland. Resultaten kommer att användas för att ta hänsyn till vad unga tycker.

Läs mer

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010

Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Alkohol- och drogvaneundersökning (ANT) i högstadiet och gymnasiets årskurs 2 hösten 21 BAKGRUND 3 SAMMANFATTNING OCH UTVECKLING 4 Högstadiet sammanfattning och utveckling 2-21 Gymnasiets

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014.

Förutsättningar för lärande i femte klass. En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. Förutsättningar för lärande i femte klass En rapport från Liv & hälsa ung-undersökningen i Sörmland 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion 5 Bakgrund 6 I korthet 9 Arbetsmiljön i skolan 12 Familj och

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

Vi vill veta vad tycker du om skolan

Vi vill veta vad tycker du om skolan Vi vill veta vad tycker du om skolan 1 1 Hur gammal är du? år 2 Är 1 2 du Flicka Pojke 3 Går du i skolår 1 4 2 5 3 6 4 Har du och dina föräldrar valt en annan skola än den som ligger närmast ditt hem?

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer

Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från 1988- i korthet Genomförs av Karlstads universitet i samarbete med kommunerna i Värmland Projektledare: Professor Curt Hagquist Datainsamlingar har ägt rum

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009

Resultat från Luppundersökningen. Forshaga kommun 2008/2009 Resultat från Luppundersökningen Forshaga kommun 2008/2009 April 2009 2 Innehållsförteckning Inledning Bakgrund och metod för datainsamling 5 Databearbetning 5 Redovisning av undersökningsresultat 5 Resultat

Läs mer

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP

Ung i Lindesberg. Resultat från LUPP Ung i Lindesberg Resultat från LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2008 Politiken efterlyser ungdomsperspektiv kartläggning bland kommunens ungdomar blir underlag för framtida beslut I september

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2009/2010 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Liv och hälsa Ung 2004

Liv och hälsa Ung 2004 Årskurs 7 Liv och hälsa Ung 2004 Vad är Liv och hälsa Ung 2004? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv och hälsa Ung 2004. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015 Vision På Emanuelskolan har eleverna en fysiskt bra arbetsmiljö, är trygga och trivs i skolan. Man kan komma till skolan som man är och man utvecklas som

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor

Trender i relationen mellan barn och föräldrar. Om Skolbarns hälsovanor Trender i relationen mellan barn och föräldrar Resultat från Skolbarns hälsovanor 13/14 Maria Corell, utredare Petra Löfstedt, utredare och projektledare för Skolbarns hälsovanor Om Skolbarns hälsovanor

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5

Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011 En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever

Läs mer

Ungdomars drogvanor 2011

Ungdomars drogvanor 2011 Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9 och gymnasiet år 2 CAN Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning Ungdomars drogvanor 2011 Deltagande: Åk 9-18 av 18 klasser. Bortfall 0%.

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53

För alla 2014. En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla 2014 En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland. För alla.indd 1 2014-01-13 09:01:53 För alla.indd 2 2014-01-13 09:01:53 Frågor om dig och din familj Sätt ett kryss på varje

Läs mer

Ungdomsenkät Om mig 1

Ungdomsenkät Om mig 1 Ungdomsenkät Om mig 1 Om mig Det här är en enkät med frågor om hur du mår och vad du gillar att göra. Enkäten har tagits fram tillsammans med andra ungdomar i Östergötland och kommer att användas så att

Läs mer

Elevhälsan vid Edenskolan

Elevhälsan vid Edenskolan Elevhälsan vid Edenskolan Sida! 1 av 9 Innehållsförteckning 1. Skollag a) Elevhälsans omfattning b) Hälsobesök c) Enkla sjukvårdsinsatser 2. Elevhälsans syfte 3. Elevhälsans lokala omfattning 4. Elevhälsans

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007 Margareta Lindén-Boström Carina Persson Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996-2007

Läs mer

narkotika-, uppdrag av Stad

narkotika-, uppdrag av Stad Sammanfattning Undersökning om ungdomars relation till alkohol-, narkotika-, tobaks- och fritidsvanor i Trollhättans kommun Resultat från ANT-undersökning 2007 December 2007 Undersökningen är genomförd

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014

Drogvaneundersökning åk 7-9. Strömsunds kommun 2014 Drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2014 Undersökningen gjordes i mars 2014 Samtliga skolor i årskurs 7-9 deltog Totalt 335 svar varav 43 % flickor och 57% pojkar Procent anges som andel av samtliga

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan

Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Om mig 2015 Snabbrapport år 8 Ektorpsskolan Viktig information om rapporten: Syftet med snabbrapporterna är att ge dig som arbetar i kommunen eller skolan snabb återkoppling av resultaten. Det är en automatiserad

Läs mer

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken

Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken Att vara ung i Ludvika LUPP lokal uppföljning av ungdomspolitiken 2 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Dalarna ska bli och vara Sveriges bästa ungdomsregion - och Ludvika ska vara Dalarnas bästa ungdomskommun.

Läs mer

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning

Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan. - En enkätundersökning Upplevelsen av att arbeta med nyanlända i elevhälsan - En enkätundersökning 1 Sammanfattning Elevhälsan är en av de offentliga verksamheter som i hög grad påverkats av det ökande antalet nyanlända barn

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2015. Snabbrapport gymnasiet åk 2. Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2015 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: Antal svarande:

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2012/2013. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 212/213 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander procent Hälsoläget i grundskolan i Kramfors läsåret 212-213 Skolsköterskan

Läs mer

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Näsums skola Ingrid Andersson, 0456-82 27 30 Ingrid.andersson@bromolla.se TJÄNSTESKRIVELSE 1(11) Näsums skola och skolbarnomsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01

FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa

Max18skolan årskurs 7-9. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå Rapport från Folkpartiet i Skellefteå, september 2010 1 Stärk elevhälsan i Skellefteå! Barn och ungdomar mår sämre i vår tid än tidigare,

Läs mer

UNG 2008. Liv & hälsa Ung 2008. Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever

UNG 2008. Liv & hälsa Ung 2008. Västerås. Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever UNG 8 Liv & hälsa Ung 8 Resultat från en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor bland skolelever Västerås I rapporten redovisas resultat utifrån Västerås stads områdesindelning. Här ser du

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013

Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2013 Undersökningen gjordes v 11-13 Undersökningen gjordes i åk 7-9 i hela kommunen Totalt 377 svar. Största andelen från åk 7 och 9 (ca 37

Läs mer

LUPP-undersökning hösten 2008

LUPP-undersökning hösten 2008 LUPP-undersökning hösten 2008 Falkenbergs kommun - 1 - Falkenbergs LUPP-undersökning ht 2008 1. Inledning 1.1 Vad är LUPP? Ungdomsstyrelsen har erbjudit landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten

Läs mer

!Du svarar anonymt. Årskurs 9

!Du svarar anonymt. Årskurs 9 2008 Liv & Hälsa ung 2008 Va d är Liv & Hälsa ung? Landstinget Sörmland gör i samarbete med länets kommuner undersökningen Liv & Hälsa ung. Vi ställer i denna enkät frågor om hur du mår, vilka levnadsvanor

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Föräldrar & medier 2012/13

Föräldrar & medier 2012/13 Föräldrar & medier / Innehåll Förord Inledning, bakgrund, metod och läsanvisning Sammanfattning Resultatredovisning. Är barnet en pojke eller flicka?. Hur mycket fyller barnet i år?. Har barnet syskon?.

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Fysisk och psykosocial miljö

Fysisk och psykosocial miljö 17 JULI 27 Fysisk och psykosocial miljö Resultaten i detta avsnitt härrör från hälsosamtalsundersökningen i Norrbotten, läsåret 26/27 1. Av länets 14 omfattar undersökningen, i årskurs fyra, na Älvsbyn,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet 2015-09-28

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet 2015-09-28 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Älvängenskolan Årskurs 1-2, Förskoleklass samt fritidshemmet 2015-09-28 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Diskriminering och kränkande behandling...

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 4:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan

Rapport Dagmarprojekt. När man mår dåligt. Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Rapport Dagmarprojekt När man mår dåligt Om tidig upptäckt och tidiga insatser mot psykisk ohälsa i gymnasieskolan Projektledare Bosse Larsson, 2002 Handledare Med.dr. Mikael Sandlund Bakgrund Under de

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl Förteckning över tabeller i Hälsosamtal Norrbottens

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET

Föräldraenkät 2014. Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Föräldraenkät 2014 Juli 2015 FOLKHÄLSORÅDET Förord Folkhälsoenkät Barn- och föräldrar i genomfördes av Region 2013. Detta var den första enkäten för denna målgrupp och enkäten skickades till föräldrar

Läs mer

Skola Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Skola Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland Skola Drogvanor Urval av resultat från 1988-11 i korthet Genomförs av Karlstads universitet i samarbete med kommunerna i Värmland Projektledare: Professor Curt Hagquist Datainsamlingar har ägt rum 1988,

Läs mer

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?

Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 9 2003

Drogvaneundersökning år 9 2003 Drogvaneundersökning år 9 2003 Innehåll SAMMANFATTNING... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 Läsanvisning... 7 DEFINITIONER... 8 Intensivkonsumtion... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Andel rökare... 9

Läs mer