Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från Ung i Värmland

Transkript

1 Skola Hälsa Drogvanor Urval av resultat från 1988-

2 i korthet Genomförs av Karlstads universitet i samarbete med kommunerna i Värmland Projektledare: Professor Curt Hagquist Datainsamlingar har ägt rum 1988, 1991, 1995, 1998, 2, 5, 8 och Undersökningsgruppen består av samtliga niondeklassare i Värmland. Varje år har studerande deltagit (1995 deltog inte Kristinehamn och Säffle) Datainsamlingen sker med ett frågeformulär som delas ut i klassrummen och besvaras anonymt Deltagande 83% och högre. För uppgifter om deltagande och bortfall kommunvis; se ANT-rapport, (bild 29) 2

3 Skolmiljö och mobbning 3

4 Stökigt och bråkigt i klassrummet årskurs Figur 1. Andel elever som uppger att skolarbetet ofta eller alltid kännetecknas av att det är stökigt och bråkigt i klassrummet. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 4

5 Bra lärarkontakter årskurs Figur 2. Andel elever som uppger att skolarbetet ofta eller alltid kännetecknas av att kontakterna med lärare är bra. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 5

6 Bra kamratskap i klassen årskurs Figur 3. Andel elever som uppger att skolarbetet ofta eller alltid kännetecknas av att kamratskapet i klassen är bra. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 6

7 Kan påverka undervisningstakten årskurs Figur 4. Andel elever som uppger att de ofta eller alltid kan påverka takten i undervisningen. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 7

8 Störs ofta eller alltid av dålig luft i skolan årskurs Figur 5. Andel elever som uppger att de ofta eller alltid störs av dålig luft i skolan. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 8

9 Störs ofta eller alltid av nerslitna skolböcker årskurs Figur 6. Andel elever som uppger att de ofta eller alltid störs av nerslitna skolböcker. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 9

10 Svårt att hänga med i undervisningen årskurs Figur 7. Andel elever som uppger att de har svårt att hänga med i undervisningen i alla eller de flesta ämnen. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner.

11 För det mesta tråkigt att gå till skolan årskurs Figur 8. Andel elever som uppger att det känns för det mesta tråkigt att gå till skolan. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner.

12 Haft uppdrag i elevrådet årskurs Figur 9. Andel elever som uppger att de haft uppdrag i elevrådet. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 12

13 Vill inte sluta skolan för att börja arbeta årskurs Figur. Andel elever som uppger att de inte skulle vilja sluta skolan för att börja arbeta oavsett vilket arbete som erbjuds. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 13

14 Utsatta för mobbning årskurs Figur. Andel elever som uppger att de under läsåret vid upprepade tillfällen blivit retade, utfrysta, slagna eller på annat sätt mobbade av elever vid skolan. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 14

15 Ingen motion eller mest stillasittande årskurs Figur 12. Andel elever som uppger att de får ingen motion eller är mest stillasittande. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 15

16 Ofta eller alltid skollunch årskurs Figur 13. Andel elever som uppger att de ofta eller alltid äter skollunch. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 16

17 Hälsa 17

18 Psykosomatiska besvär Summering av svaren på åtta frågor: Har du känt att du haft svårt att koncentrera dig? Har du känt att du haft svårt att sova? Har du besvärats av huvudvärk? Har du besvärats av magont? Har du känt dig spänd? Har du haft dålig aptit? Har du känt dig ledsen? Har du känt dig yr i huvudet? Svarsalternativ: Aldrig, Sällan, Ibland, Ofta, Alltid 18

19 Psykosomatiska besvär årskurs Figur 14. Andel elever med högre grad av psykosomatiska besvär under läsåret. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 19

20 Alkohol, narkotika och tobak

21 Starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden årskurs Figur 15. Andel elever som under läsåret druckit starköl, vin eller sprit minst en gång i månaden. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 21

22 Intensivkonsumtion årskurs Figur 16. Andel elever som svarat att de dricker alkohol motsvarande minst en halvflaska sprit (från 5: halv halvflaska) eller helflaska vin eller fyra burkar starköl eller sex burkar klass II ( folköl ) vid samma tillfälle minst en gång i månaden. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 22

23 Folköl årskurs Figur 17. Andelen elever som under läsåret druckit folköl minst en gång i månaden. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 23

24 Hembränt årskurs Figur 18. Andel elever som under läsåret druckit hembränt minst en gång i månaden. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 24

25 Narkotika årskurs Figur 19. Andel elever som svarat att de någon gång använt narkotika. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 25

26 Rökning årskurs Figur. Andel elever som uppger att de röker varje eller nästan varje dag. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 26

27 Snusning årskurs Figur 21. Andel elever som uppger att de snusar en eller fler dosor per vecka. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 27

28 Sniffning årskurs Figur 22. Andel elever som uppger att de under läsåret sniffat en eller flera gånger. Redovisning för kommun respektive totalt i övriga värmlandskommuner. 28

29 29

30 3

31 Kontakt och ytterligare information: 31