Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun"

Transkript

1 Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun

2 Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet Fysisk aktivitet Matvanor Tobak, alkohol och spel Alkohol Riskabla spelvanor Vårdkonsumtion... Folkhälsans fördelning... Rapport och bearbetning av statistik: NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg

3 Om undersökningen Norrbottens läns landsting och Luleå kommun deltog år 1 i Statens folkhälsoinstituts årliga nationella folkhälsoenkät, Hälsa på lika villkor. Enkäten ställer frågor om fysiskt och psykiskt välbefinnande, tandhälsa, tandvård, vårdkontakter och läkemedel. Andra frågor gäller levnadsvanor fysisk aktivitet, kost, rökning, snusning, alkohol och spel. Det ställs också frågor om ekonomiska förhållanden, om arbete och sysselsättning, hem och hushåll, trygghet och sociala relationer. Enkäten skickades till ett slumpvist urval personer mellan 16 och 84 år under april - maj 1. För Luleå kommuns del blev den sammanlagda svarsfrekvensen 53 procent (3823 svar av 7 enkäter). Denna rapport beskriver resultaten av befolkningsenkäten år 1 med en del återblickar till liknande undersökning år 6. Hälsa Kroppslig hälsa Olika redovisningar av hälsan i befolkningen har visat på att kroppslig ohälsa t ex värk, hjärt- och kärlsjukdomar är mer vanligt bland befolkningen i norra delen av Sverige samtidigt som psykisk ohälsa är mindre utbredd än i många andra delar av landet. Detta överensstämde med resultatet av befolkningsundersökningen år 6 och undersökningen år 1 pekar i samma riktning. Befolkningen i Norrbotten men också invånarna i Luleå kommun rapporterar något fler med en långvarig sjukdom som påverkar arbetsförmågan eller den dagliga sysselsättningen än svenskarna i allmänhet. Andel i befolkningen med en långvarig sjukdom som medför nedsatt funktion, Luleå kommun och riket, år Luleå kommun Riket 3-44 år 3-44 år Allmänt hälsotillstånd Ett mått på den allmänna hälsan är hur befolkningen bedömer sitt allmänna hälsotillstånd på en femgradig skala från mycket bra till mycket dåligt. Det är en övergripande indikator för att följa hälsoutvecklingen över tid eller mellan olika befolkningsgrupper. Vetenskapliga undersökningar har visat på samband mellan lågt självskattad hälsa och framtida sjukdom och för tidig död. 1 (25)

4 Boende i Luleå kommun rapporterar bättre hälsotillstånd år 1 än år 6. Detta syns främst bland de äldre, både bland kvinnor och män. Fler bland männen uppger bra hälsotillstånd än bland kvinnorna. Högst en av tio kommuninvånare anser sig ha dåligt hälsotillstånd. Bra hälsotillstånd bland befolkningen i Luleå kommun åren 6 och år 3-44 år na i Luleå kommun rapporterar bättre hälsa (69 procent) än genomsnittet för länet men något lägre än riksgenomsnittet (7 procent). nen i kommunen ligger i nivå med riksgenomsnittet och högre än länssnittet. Andel i befolkningen år som rapporterar bra hälsotillstånd Luleå kommun Norrbotten Riket Sammantaget varierar den självskattade hälsan bland befolkningen inom Luleå kommuns bostadsområden. nen i bostadsområdet Centrum mår bäst (8 procent med bra självskattat hälsotillstånd). Bland männen har fem bostadsområden (Centrum, Björkskatan, Bergnäset, Sunderbyn och Örnäset) fler med bra hälsotillstånd än riksgenomsnittet. Bland kvinnorna har bostadsområdet Gammelstad flest med bra självskattad hälsa (sju av tio) medan kvinnorna som bor i bostadsområdet Hertsön har lägst (sex av tio). Bland kvinnorna har fyra bostadsområden bättre värde än riksgenomsnittet. Bra självskattat hälsotillstånd bland vuxna år bland män och kvinnor i Luleå kommuns bostadsområden och riket. 1. Andel i procent. Bostadsområde Andel Bostadsområde Andel Centrum 8 Gammelstad 73 Björkskatan 77 Örnäset 71 Bergnäset 76 Björkskatan 71 Sunderbyn 75 Sunderbyn 71 Örnäset 75 Notviken 69 Gammelstad 73 Råneå 68 Hertsön 72 Bergnäset 68 Notviken 72 Centrum 67 Råneå 68 Hertsön 62 Riket 74 Riket 7 2 (25)

5 Andel som tycker sig har dåligt hälsotillstånd är högst bland kvinnorna i bostadsområdena Hertsön och Bergnäset (en av tio kvinnor). Bland männen hamnar Notviken på högsta andelen med dålig hälsa (sex procent). Sammantaget mår boende (män och kvinnor) inom områdena Björkskatan, Centrum och Sunderbyn bäst och näst bäst boenden i Gammelstad och Örnäset. Hjärt- och kärlsjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar är mer utbredd i länet än genomsnittet för riket. Förekomsten av rapporterat högt blodtryck och andel av befolkningen som tar medicin för högt blodtryck har ökat sedan år 6 bland invånarna i kommunen, länet och riket. Detta gäller inte kvinnorna i Luleå kommun som har en smärre minskning av andelen med högt blodtryck sedan år 6. Två av tio invånare i Luleå kommun uppger sig ha högt blodtryck. Detta är färre än länets genomsnitt men i nivå med riksgenomsnittet bland kvinnor och fler än riksgenomsnittet bland män. Högt blodtryck debuterar oftast i åldrarna efter 45 år och förekommer mest bland äldre efter 65 år. Andel med självrapporterat högt blodtryck, år, Luleå kommun, Norrbotten och riket, åren 6 och Luleå kommun Norrbotten Riket Andel som uppger sig ha högt blodtryck, Luleå kommun, efter åldersgrupp, åren 6 och år 3-44 år Sammantaget finns förhållandevis flest personer med högt blodtryck inom bostadsområdet Hertsön (totalt 27 procent) och områdena Centrum, Gammelstad, Örnäset och Notviken har näst flest (23 procent). Andel bland män och kvinnor som uppger sig ha högt blodtryck, år, inom Luleås bostadsområden, år 1. Andel i procent. Bostadsområde Andel Bostadsområde Andel Gammelstad 28 Hertsön 27 Hertsön 28 Centrum 24 Notviken 25 Örnäset 24 Sunderbyn 22 Notviken Örnäset 21 Råneå 19 Centrum 21 Gammelstad 19 Råneå 21 Sunderbyn 18 Björkskatan Bergnäset 18 Bergnäset 18 Björkskatan 15 3 (25)

6 Andelen som rapporterar sig ha diabetes bland invånarna i Luleå kommun är något färre än vid befolkningsstudien fyra år tidigare (sex procent, 1 mot sju procent år 6). Förekomst av diabetes bland befolkningen i Luleå kommuns bostadsområden varierar mellan tre och nio procent. Diabetes är vanligast i åldersgruppen 65 år eller äldre med nära två av tio personer. Andel som rapporterar sig ha diabetes bland män och kvinnor, Luleås bostadsområden år, 1. Andel i procent Bostadsområde Andel Bostadsområde Andel Bergnäset 9 Råneå 7 Gammelstad 8 Notviken 7 Notviken 8 Sunderbyn 7 Råneå 8 Centrum 6 Björkskatan 7 Örnäset 6 Hertsön 7 Gammelstad 4 Örnäset 7 Björkskatan 4 Sunderbyn 5 Hertsön 4 Centrum 3 Bergnäset 3 Värk i rörelseorganen Invånarna i Luleå kommun rapporterar färre med svår värk än fyra år tidigare och färre i jämförelse med länet och riket. Värk i olika kroppsdelar (nacke, leder, rygg osv) är betydligt vanligare bland kvinnor än män. Sammantaget lever två av tio kvinnor och en av tio män i Luleå kommun med svår värk. Var fjärde kvinna efter 65-års ålder i Luleå kommun (26 procent) lever med svår värk i någon/några kroppsdel/ar mot drygt en av tio bland jämnåriga män (15 procent). Värk blir som regel vanligare i högre åldrar. Värk i nacke och skuldror förekommer däremot mest i åldrarna mellan 45 och 64 år bland kvinnor. Andel med svår värk i rörelseorganen* bland befolkningen år, Luleå kommun, Norrbotten och riket, åren 6 och Luleå kommun Norrbotten Riket * Värken kan vara lokaliserad till nacke, skuldror, ben, knän, händer, rygg, höft eller ischias. Andel med svår värk i rörelseorganen efter åldersgrupper, Luleå kommun, åren 6 och år 3-44 år 4 (25)

7 Sammantaget är värk i skuldror eller nacke vanligast bland befolkningen tätt följd av värk i rygg eller höfter. Andel i befolkningen år som lever med svår värk i nacke, leder(armar, ben, händer) eller rygg, Luleå kommun, år Luleå kommun Riket Nacke Leder Rygg Totalt Nacke Leder Rygg Totalt Svår värk bland kvinnorna är vanligast i Bergnäset medan motsvarande bland männen är Råneå. Sammantaget har bostadsområdet Björkskatan minst andel med svår värk (elva procent). Svår värk i respektive kroppsdel, (nacke, leder eller rygg/höft) är dubbelt så vanligt bland kommunens kvinnor som bland kommunens män. Svår värk i nacke eller skuldror bland kvinnor är relativt lika mycket utbredd inom alla bostadsområdena (tio - elva procent) med undantag av Björkskatan (sex procent). Bland männen avviker Råneå med flest som har svår värk i nacke (nio procent). Andel med svår värk i rörelseorganen bland män och kvinnor, år, inom Luleå kommuns bostadsområde, år 1. Andel i procent. Bostadsområde Andel Bostadsområde Andel Råneå 16 Bergnäset 22 Sunderbyn 12 Örnäset Gammelstad 12 Råneå 19 Notviken 12 Sunderbyn 18 Hertsön 11 Centrum 18 Örnäset 1 Hertsön 17 Björkskatan 9 Gammelstad 16 Bergnäset 8 Notviken 16 Centrum 8 Björkskatan 13 Riket 12 Riket 17 Förekomst av svår värk bland befolkningen, år, Luleå kommun, år 1. Andel i procent Luleå kommun Variation mellan bostadsområdena Luleå kommun Variation mellan bostadsområdena Nacke, skuldror Leder, arm, ben Rygg, höft, ischias (25)

8 Kommuninvånarna tar mindre receptbelagd medicin mot värk än för fyra år sedan men mer av receptfri medicin mot värk. Andel som brukar ta receptfri medicin mot värk eller medicin på recept, år, åren 6 ch 1. Receptbelagd medicin mot värk Receptfri värkmedicin Luleå kommun Riket Astma och allergi Studier har tidigare pekat mot att allergi och astma är vanligare i norra delen av Sverige än i sydliga delar av landet. Denna undersökning pekar mot att astma är vanligare bland kommun- och länsinvånarna än bland svensken i allmänhet och bland kvinnorna när det gäller allergi. Astma- eller allergibesvär är relativt jämnt fördelat mellan bostadsområden. Bostadsområdena Örnäset, Sunderbyn och Björkskatan återfinns bland topp - fyraplaceringarna när det gäller förekomst av astma, allergi eller eksem. Andel med astma eller allergi bland befolkningen, Luleå kommun, Norrbotten och riket, år, 1. Astma Allergi Luleå kommun Norrbotten Riket Tinnitus (öronsus) Tinnitus är vanligare bland män än bland kvinnor. Drygt två av tio män i kommunen, länet eller riket har svåra eller lätta Andel som uppger sig ha tinnitus bland män, år, 1. besvär av tinnitus. Femton procent av kvinnorna uppger sig 5 ha tinnitus. Mest vanligt är 4 öronsus i åldrarna efter pensionsåldern. Bland männen har Råneå 3 fler med öronsus än inom andra bostadsområden medan Örnäset avviker positivt med 1 minst. Mestadels är det lätta besvär kommuninvånarna har av tinnitusen men i åldersgruppen 6 (25) Andel med astma, allergi och eksem inom bostadsområdena i Luleå kommun, år, män och kvinnor, år 1. Astma Allergi Eksem Bergnäset Björkskatan Centrum Gammelstad Hertsön Notviken Råneå Sunderbyn Örnäset Bergnäset Björkskatan Centrum Gammelstad Hertsön Notviken Råneå Sunderbyn Örnäset LULEÅ LÄN RIKE

9 efter 65 år har sju procentenheter bland männen och fem procent av kvinnorna svåra besvär. Psykisk hälsa I undersökningar som vänder sig till befolkningen ställs frågor om psykosomatiska besvär dvs besvär som kan påverka vår psykiska hälsa men som inte speglar psykiska sjukdomar. Här berör frågorna exempelvis sömnen, ängslan eller oro, huvudvärk eller magbesvär. Det finns tecken på att psykosomatiska besvär har minskat bland invånarna i Luleå kommun de senaste fyra åren, mest märkbart bland kvinnorna. Nedan redovisas bilder på 1) andelen som inte känner av ångest eller oro samt 2) andelen som inte har sömnsvårigheter per åldersgrupp bland invånarna i Luleå kommun. I båda fallen finns positiva tecken i jämförelse med förra undersökningen år 6. Något färre har sömnproblem och något färre känner ångest eller oro inom alla åldersgrupper. Svåra sömnbesvär bland Luleås vuxna kommuninvånare har minskat från sju procent till fyra procent. Nedgången har främst skett bland de yngre vuxna. En god sömn är central för hälsan. Det kan vara en hälsorisk att både sova för lite men också att sova för mycket. Andelen som har svåra besvär med ångest eller oro är densamma som för fyra år tidigare, fyra procent Andel som inte brukar känna av ångest eller oro, Luleå kommun åren 6 och Andel som inte har några besvär med sömnsvårigheter, Luleå kommun, åren 6 och år 3-44 år 3-44 år 3-44 år Utvecklingen de fyra senaste åren vad gäller stress bland Luleå kommuns invånare varierar mellan män och kvinnor och åldrar (bild till höger). När det gäller kvinnor har stress minskat i åldersgruppen 45 och 64 år medan en ökning skett i åldrarna mellan 3-44 år. Bland de yngsta kvinnorna ses en liten minskning. Bland männen ses en smärre ökning i åldersgrupperna år och. Sammantaget bland Andel som känner stress bland män och kvinnor, Luleå kommun åren 6 och (25) år 3-44 år

10 invånarna i Luleå kommun mellan 16 och 84 år har stress ökat bland männen med en procentenhet och minskat lika mycket bland kvinnorna. Detta kan tolkas som att stress är lika vanligt år 1 som år 6 men att förskjutningar har skett mellan åldergrupperna. Bilderna nedan över stress och svåra sömnproblem bland befolkningen mellan 16 och 84 år inom kommunens bostadsområden visar att kvinnorna som regel känner av mer stress än männen. Mellan nio och sjutton procent av kvinnorna känner sig mycket/väldigt stressade och motsvarande bland männen två till fjorton procent. Tre procent av kvinnorna och två procent av männen bland alla vuxna i kommunen känner sig väldigt mycket stressad. Bostadsområdena Hertsön och Sunderbyn toppar listan över andelen stressade och andelen med svåra sömnbesvär. Sömnproblem har inte alltid ett direkt samband med stress. Andel med sömnbesvär eller andel som känner mycket stress bland kvinnor, år, Luleå bostadsområden, 1 Andel med sömnbesvär eller andel som känner mycket stress bland män, år, Luleå bostadsområden, 1 Ganska/mycket stressad Svåra sömnproblem Ganska/mycket stressad Svåra sömnproblem Bergnäset Bergnäset Örnäset 15 Björkskatan Örnäset 15 Björkskatan 1 1 Suunderbyn 5 Centrum Sunderbyn 5 Centrum Råneå Gammelstad Råneå Gammelstad Notviken Hertsön Notviken Hertsön Enkäten använder frågeinstrumentet GHQ12 (General Health Questionnaire), som indikerar psykiskt välbefinnande och mäter psykiska reaktioner på påfrestningar snarare än psykisk ohälsa. Det finns tecken på att det skett en positiv förbättring av välbefinnandet bland kvinnorna i Luleå kommun. Fler har ett bra välbefinnande än fyra år tidigare. En motsatt utveckling har skett bland männen under 64 år, färre har bra välbefinnande än tidigare. Unga kvinnor är fortfarande den grupp som har flest med nedsatt välbefinnande. I den gruppen har en av fyra kvinnor nedsatt välbefinnande år 1 i Luleå kommun (25 procent jämfört med 15 procent bland jämnåriga män). Andel med bra välbefinnande (ej nedsatt välbefinnande) per åldersgrupp, Luleå kommun, åren 6 och år 3-44 år 8 (25)

11 Kommunen liksom Norrbotten har färre med nedsatt välbefinnande än riket i genomsnitt. Andel med nedsatt välbefinnande, år, Luleå kommun, Norrbotten och riket, åren 6 och Luleå kommun Norrbotten Riket na i bostadsområdena Björkskatan och Sunderbyn har flest med nedsatt välbefinnande och bland männen är motsvarande bostadsområden Hertsön och Råneå. Två av tio män respektive kvinnor bedöms ha nedsatt välbefinnande i dessa områden. Andel med nedsatt välbefinnande, Luleås bostadsområden, år, år 1. Bergnäset 1 15 Råneå Björkskatan Sunderbyn 14 Centrum 9 16 Örnäset Gammelstad 1 15 Luleå kommun Hertsön Norrbotten Notviken 8 18 Riket Tandhälsa Enligt egen bedömning upplever fler av invånarna i Luleå kommun att de har bättre tandhälsa än för fyra år sedan. Tandhälsan är också bättre hos kommuninvånarna än bland svenskarna i allmänhet. Åtta procent bland män och kvinnor i kommunen tycker sig ha dålig tandhälsa mot elva procent bland männen i riket och tio procent bland kvinnorna i riket. Minst andel av boende med bra självskattad tandhälsa har bostadsområdet Hertsön. Andel med bra självskattad tandhälsa, Luleå kommun, åren 6 och år 3-44 år 9 (25)

12 Andel med bra självskattad tandhälsa, män och kvinnor, år 1. Andel i procent. Bostadsområde Andel Bostadsområde Andel Bergnäset 79 Centrum 74 Sunderbyn 79 Notviken 74 Gammelstad 77 Örnäset 73 Björkskatan 77 Hertsön 67 Råneå 76 Bostadsområdet Sunderbyn har minst andel av invånarna (både bland män och kvinnor) som inte gått till tandvården när det tyckt sig behöva detta. Boende i Hertsön och i Notviken samt bland kvinnorna i Örnäset har den största andelen som inte sökt tandvård vid behov (två av tio personer). Andel som trots att de ansett sig ha behov inte uppsökt tandvården vid detta tillfälle, Luleå kommuns bostadsområden, år 1 Örnäset Riket Bergnäset Björkskatan Centrum Sunderbyn Gammelstad Råneå Hertsön Notviken Delaktighet och inflytande I ett demokratiskt samhälle tillerkänns människor lika värde med jämlika möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande. Rätten till delaktighet och inflytande gäller oavsett kön, etnisk eller religiös bakgrund, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Ett demokratiskt samhälle bygger på en tillit mellan individerna. Norrbottningarna liksom boende i Luleå kommun har större tillit till andra människor än riket i genomsnitt. De yngre vuxna har en mer avvaktande attityd till andra människor än vad äldre har. Sex av tio unga vuxna litar i allmänhet på andra människor i jämförelse med åtta av tio bland personer äldre än 45 år. Sammantaget har andelen som tror på andra människor ökat sedan år 6, både i länet och i kommunen. Andel av befolkningen som i allmänhet litar på andra människor, Luleå kommun åren 6 och år 3-44 år 1 (25)

13 Andel som saknar tillit till andra människor, år, Luleå 23 Luleå Län Län Riket Riket Det är främst de äldsta (efter ålderspension) som deltar i få sociala aktiviteter med andra människor exempelvis släktkalas, föreningsmöte, studiecirkel osv osv. En av tre i denna grupp deltar knappt i något socialt sammanhang alls. I Luleå kommun har förbättringar skett när det gäller de äldre samtidigt som socialt deltagande minskat i åldersgruppen år. Andel med låg social aktivitet bland befolkningen i Luleå kommun åren 6 och år 3-44 år Förhållandevis känner fler kommuninnevånare sig ha blivit illa bemötta än fyra år tidigare. Flest illa bemötta finns bland de unga vuxna (två av tio personer). En av tio som känt sig kränkt uppger att det dåliga bemötandet har samband med utseendet och lika många med kön. De flesta uppger annan orsak (sex av tio) som inte kan placeras in under kategorierna utseende, kön, sexuell läggning, religion, etnisk tillhörighet, hudfärg eller ålder. Andel som känt sig så illa bemött att de känt sig kränkt under de tre senaste månaderna år 3-44 år 11 (25)

14 Social trygghet Att ha någon att prata med om svåra saker eller att ha tillgång till praktiskt stöd när man så behöver är delar av ens sociala trygghet. Detta är tillgodosett på ett bra sätt bland kommuninvånarna. Endast ett fåtal saknar praktiskt stöd och en av tio (flest bland männen) tycker sig sakna någon att dela sina innersta känslor med. Andel som saknar emotionell eller praktiskt stöd, år, Luleå kommun, Norrbotten och riket, år 1. Emotionellt stöd Praktiskt stöd Luleå kommun Norrbotten Riket En bidragande faktor till enskilda individers trygghet är vård eller annan hjälp av nära anhörig. En av tio kommuninvånare har någon sjuk eller gammal person som de hjälper med vardagliga sysslor, ser till eller vårdar. De flesta av dem är i åldrarna mellan 45 och 64 år. Att känna sig trygg i omgivningen och att kunna vara utomhus utan att vara rädd är en viktig faktor för livskvaliteten. känner inte alltid den tryggheten. Trots att förbättring har skett sedan år 6 går var tredje kvinna i Luleå kommun inte ut ensam om kvällarna i rädsla för att bli överfallen eller på annat sätt ofredad (35 procent jämfört med männen om sju procent). Andel som är rädd att gå ut ensam om kvällen bland kvinnor i norrlandsstäder, åren 6 och Sundsvall Kramfors Östersund Strömsund Umeå Lycksele Luleå Kiruna Med utgångspunkt från hur många kvinnor som känner otrygghet av att vara ensam utomhus är Råneå och Bergnäset de tryggaste bostadsområdena i kommunen. Andel som är rädd att gå ut ensam om kvällen, kvinnor, Luleå bostadsområden, år Bergnäset Björkskatan Centrum Gammelstad Herstön Notviken Råneå Sunderbyn Örnäset Norrbotten Rike 12 (25)

15 De unga vuxna är den grupp som är mest utsatt för fysiskt våld. Sex procent av Luleå kommuns unga män uppger att de varit utsatt för våld, vilket är en minskning från förra undersökningen där tio procent uppgett detsamma. Bland kommunens unga kvinnor uppger fem procent att de utsatts för våld. nen utsätts för våld mestadels på allmänna platser, nöjesområden eller liknande. De mest frekventa platserna för våld bland kvinnorna är arbetsplatser eller hemmen. na utsätts något mer för hot om våld än männen. Sex procent av unga kvinnorna uppger att de har utsatts för hot om våld (männen fem procent). Hotet om våld minskar ju äldre åldersgruppen blir men mer bland männen än kvinnorna. Fyra procent av kvinnorna mellan 45 och 64 år rapporterar att de utsatts för hot om våld. Fysisk aktivitet Experterna menar att den enskilde individen får en hälsovinst om denne rör på sig minst 3 minuter per dag. Regelbunden fysisk aktivitet minskar risken för en rad sjukdomar t ex hjärt- och kärlsjukdomar och har en positiv effekt på det psykiska välbefinnandet. Drygt hälften av norrbottningarna och Luleå kommuns invånare är fysiskt aktiva enligt rekommendationerna. Största andelen fysiskt aktiva i Luleå kommun är yngre vuxna (16-29 år). I denna grupp är minst sex av tio tillräckligt fysiskt aktiv. Den fysiska aktiviteten avtar efter 3-årsåldern för att sedan öka något efter pensionsåldern, särskilt bland männen. Fyra av tio unga män och tre av tio unga kvinnor tränar regelbundet minst en timme om dagen. Andel som är fysiskt aktiva 3 minuter per dag, Luleå kommun, år år 3-44 år Boenden i bostadsområdet Hertsön har minst andel som är fysisk aktiva enligt rekommendationerna (3 minuter per dag) både bland kvinnorna och männen Andel som är fysisk aktiv minst 3 minuter per dag år. Riket, Norrbotten och Luleå kommuns bostadsområden. Björkskatan Örnäset Råneå Bergnäset Centrum Notviken Sunderbyn Gammelstad Hertsön Norrbotten Riket Centrum Björkskatan Råneå Notviken Bergnäset Gammelstad Sunderbyn Örnäset Hertsön Norrbotten Riket 13 (25)

16 Minst en av tio invånare i Luleå kommun har en allt för stillasittande fritid (rör på sig högst två timmar i veckan). Detta är något färre än genomsnittet för riket bland männen. na i kommunen har förhållandevis fler som är fysiskt inaktiva än riket. Värdena mellan kommunens bostadsområden varierar mellan tio nitton procent av befolkningen som rör på sig för lite. nen inom bostadsområdena Bergnäset, Örnäset och Centrum har minst andel stillasittande och kvinnorna inom bostadsområdena Råneå, Bergnäset och Örnäset. Boende inom Hertsön har flest fysiskt inaktiva. Andel av befolkningen år som är mycket stillasittande på fritiden, 1. Örnäset 1 Råneå 12 Bergnäset 1 Bergnäset 13 Centrum 1 Örnäset 13 Björkskatan 11 Björkskatan 14 Notviken 14 Sunderbyn 15 Gammelstad 14 Centrum 17 Råneå 15 Gammelstad 17 Hertsön 17 Notviken 17 Sunderbyn 18 Hertsön 19 Luleå 12 Luleå 15 Län 14 Län 14 Riket 15 Riket 13 Matvanor I befolkningsenkäten har fokus lagts på konsumtion av frukt och grönsaker som indikator inom målområdet goda matvanor. Goda matvanor är av betydelse för hälsan. Det är få svenskar, norrbottningar och invånare i Luleå kommun som uppfyller rekommendationerna om att äta frukt och grönsaker motsvarande 5 gram per dag. Detta motsvarar tre frukter och två rejäla nävar grönsaker om dagen. Elva procent av kvinnorna i Luleå kommun äter denna mängd och fem procent bland männen i kommunen. Detta är mindre än riksgenomsnittet för kvinnorna men i nivå med männens riksgenomsnitt. Befolkningen i Norrbotten och Luleå kommun har fler som äter lite frukt och grönsaker än vad genomsnittssvensken gör, särskilt bland männen. Med lite aves här högst 1,3 gånger per dag. Fyra av tio män i Luleå kommun äter lite frukt/grönsaker mot tre av tio i riket. Två av tio kvinnor i kommunen mot färre än två av tio bland svenska kvinnor. Kommuninvånarna äter mindre grönt eller frukt i alla åldrar än riksgenomsnittet med undantag av de yngsta kvinnorna. Andel som äter lite frukt och grönsaker (högst 1,3 ggr per dag) bland befolkningen i Luleå kommun och riket, år 1. 1 Luleå kommun Riket år 3-44 år 14 (25)

17 Vikt Övervikt och fetma är ett växande problem i stora delar av världen och i Sverige har antalet överviktiga nästan fördubblats under de senaste tjugo åren. Fetma utvecklas genom en kombination av livsstil, miljöfaktorer och arv. Centralt är våra matvanor och hur fysiskt aktiva vi är. En hög konsumtion av energitäta livsmedel och sötade drycker i förhållande till energiförbrukning, är en viktig orsak till övervikt. Fetma och övervikt åtföljs av en rad hälsoproblem med ökad risk för hjärtoch kärlsjukdomar, diabetes, stroke, sjukdomar i rörelseorganen samt vissa cancerformer. Uppgifter om svarandens längd och vikt är grund för beräkningar av BMI (body mass index) 1 ur befolkningsundersökningarna åren 6 och 1. BMI indelas i klasserna undervikt, normalvikt, övervikt och fetma. Mellan åren 6 och 1 kan en mindre ökning ses av övervikten och fetma bland vuxna befolkningen i Luleå kommun och riket. Övervikt eller fetma blir vanligare ju äldre vi blir. Redan i åldrarna efter 45 år är mer än sex av tio män inom Luleå kommun överviktiga. nen är oftast mer överviktiga än jämnåriga kvinnor. Bland de unga vuxna (16-29 år) är nästan var tredje man överviktig (övervikt + fetma). Andel av befolkningen år med övervikt eller fetma, Luleå kommun och riket, åren 6 och Övervikt Fetma Övervikt Fetma Övervikt Fetma Övervikt Luleå Riket Luleå Riket 1 6 Andel med övervikt eller fetma Luleå kommun och riket, år 1 Luleå Riket år 3-44 år Fetma I snitt har en av tio män eller kvinnor i Luleå kommun ett BMI som räknas som fetma (bmi lika med eller större än 3). Sex - sju procent av de yngre vuxna har fetma mot det dubbla i åldrarna efter 3-årsåldern. Andel med fetma bland befolkningen i Luleå kommun, åren 6 och år 3-44 år 1 BMI = vikten i kg/(längden i meter) 2. BMI => 3 räknas som fetma, övervikt mellan 25 och 29,9. 15 (25)

18 Bostadsområdena Centrum, Sunderbyn och Björkskatan och Råneå har färre med fetma än kommungenomsnittet. Övervikt exklusive fetma förekommer mindre i Centrum och Björkskatan än kommungenomsnittet. Andel med övervikt eller fetma bland befolkningen (män och kvinnor) år, inom Luleå kommuns bostadsområden, år 1. Övervikt Fetma Råneå 39 Gammelstad 18 Bergnäset 39 Hertsön 16 Hertsön 39 Bergnäset 14 Gammelstad 37 Notviken 14 Sunderbyn 37 Örnäset 14 Notviken 36 Råneå 13 Örnäset 36 Björkskatan 13 Centrum 35 Centrum 12 Björkskatan 35 Sunderbyn 9 Luleå 36 Luleå 14 Riket 35 Riket 14 Övervikt: bmi 25-29,9 Fetma: bmi =>3 Undervikt (bmi som är mindre än 18) förekommer mest bland yngre kvinnor i kommunen (nio procent) men också två procent bland jämnåriga män. Två procent har undervikt bland de äldsta kvinnorna och tre procent bland kvinnor mellan 3 och 44 år. Förekomsten av undervikt bland yngre vuxna kvinnor var sju procentenheter år 6. Tobak, alkohol och spel Tobak Andelen som röker varje dag av befolkningen i Luleå kommun har sammantaget haft en positiv utveckling under de fyra senaste åren med undantag av män mellan 45 och 64 år som röker mer. Andelen rökare bland kvinnor i åldersgruppen 3 44 år har mer än halverats. mellan 45 och 64 år har fortfarande den största andelen rökare med procent. Andelen som röker dagligen Luleå kommun, åren 6 och år 3-44 år 16 (25)

19 Samtidigt som dagligökning minskat är det många som feströker (röker då och då) bland de yngre. En av tre yngre män (16-29 år) uppger att de röker ibland och mer än två av tio jämnåriga kvinnor. Snusning är vanligare bland män än bland kvinnor. 22 procent av männen i Luleå kommun snusar dagligen och sex procent av kvinnorna. Snusning har minskat betydligt bland de yngre männen under de fyra senaste åren medan jämnåriga kvinnor snusar mer men fortfarande färre än en av tio kvinnor. Andel som snusar dagligen i olika åldersgrupper, Luleå kommun, åren 6 och år 3-44 år i bostadsområdet Hertsön röker mer än kvinnor i andra bostadsområden. Minst röker kvinnorna i Gammelstad, Björkskatan och Notviken. När det gäller snusning bland män är det vanligast bland männen i Bergnäset och minst inom bostadsområdet Björkskatan. Andel som röker eller snusar dagligen. Sorterat efter storleksordning och bostadsområde, Luleå kommun år 1 Röker dagligen Snusar dagligen Andel Andel Andel Andel Råneå 14 Hertsön 21 Bergnäset 33 Hertsön 1 Centrum 12 Örnäset 16 Gammelstad 29 Gammelstad 7 Notviken 1 Sunderbyn 13 Råneå 28 Örnäset 6 Bergnäset 9 Råneå 13 Sunderbyn 26 Notviken 6 Hertsön 9 Centrum 13 Centrum 23 Centrum 6 Sunderbyn 9 Bergnäset 13 Örnäset 22 Sunderbyn 5 Örnäset 9 Notviken 9 Notviken 19 Råneå 4 Gammelstad 7 Björkskatan 9 Hertsön 19 Björkskatan 3 Björkskatan 6 Gammelstad 8 Björkskatan 14 Bergnäset 3 17 (25)

20 Alkohol I undersökningar bland elever i svenska grundskolans högstadium under den senaste tio-årsperioden har andelen som inte druckit alkohol ökat. Befolkningsundersökningarna åren 6 och 1 i Norrbotten pekar också mot att andelen yngre vuxna inom Luleå kommun som inte dricker alkohol har ökat, både bland kvinnor och män. Även kvinnor mellan 3 och 44 år har ökat sin andel icke-alkoholkonsumenter. Det finns också tecken på att de yngre vuxna i Luleå kommun inte dricker sig berusad lika ofta som tidigare (bild nedan). Andel som inte druckit alkohol det senaste året, Luleå kommun, åren 6 och år 3-44 år Andel som dricker sig berusad bland yngre vuxna (16-29 år) Luleå kommun, år Dricker sig berusad minst en gång per månad Dricker sig berusad minst tvåtre gånger per månad Riskabla alkoholvanor bedöms efter ett index som framtagits inom WHO med frågor om hur ofta, hur mycket och hur ofta man är berusad. Detta innebär inte att personen har ett alkoholberoende men kan utifrån sina alkoholvanor utveckla ett sådant. Oftast är det de yngre vuxna som dricker mest och oftast. 18 (25)

21 Andelen yngre vuxna (16 29 år) med riskabla alkoholvanor inom Luleå kommun har minskat under de fyra senaste åren men är fortfarande på en hög nivå; en av tre bedöms ha riskabla alkoholvanor. Bland dem bedöms 25 procent av kvinnorna och 31 procent bland männen ha riskabla alkoholvanor. Motsvarande riksgenomsnitt är 26 procent för kvinnor och 31 procent för männen. Andel med riskabla alkoholvanor, Luleå kommun åren 6 och år 3-44 år nen som bor i Centrum eller Råneå toppar listan över andel med riskabla alkoholvanor. Sex bostadsområden ligger över riksgenomsnittet för män (sexton procent) och ett bostadsområde bland kvinnorna (mer än tio procent, Örnäset). Andel i befolkningen år med riskabla alkoholvanor inom Luleå kommuns bostadsområden, år 1 Andel Andel Centrum 24 Örnäset 11 Råneå Sunderbyn 1 Örnäset 19 Hertsön 9 Bergnäset 19 Centrum 9 Björkskatan 17 Bergnäset 9 Sunderbyn 17 Notviken 7 Gammelstad 1 Björkskatan 7 Hertsön 1 Råneå 6 Notviken 9 Gammelstad 5 Luleå 14 Luleå 9 Riket 16 Riket 1 Riskabla spelvanor Risken för att personer ska utveckla problem vid spel om pengar är en av orsakerna till att spelmarknaden är reglerad. Skadliga effekter av spel om pengar hänger bland annat samman med hur mycket man spelar, mönstret i spelbeteendet, individens socioekonomiska situation samt kön och ålder. Idag har fem procent av männen och två procent av kvinnorna i Luleå kommun bedömts ha ett spelberoende. Andelen kommuninvånare i Luleå som kan bedömas ha riskabla spelvanor är i samma nivå som fyra år tidigare. nen som bor i bostadsområdet Örnäset spelar mest. Andel med riskabla spelvanor bland befolkningen år, män och kvinnor inom Luleå kommuns bostadsområden, år Örnäset Hertsön Centrum Bergnäset Sunderbyn Notviken Råneå Björkskatan Gammelstad 19 (25)

22 Vårdkonsumtion Hälso- och sjukvården möter stor del av befolkningen under ett år. Under tre månader har drygt hälften av kvinnorna i Luleå kommun varit i kontakt med hälso- och sjukvård och fyra av tio män. Det vanligaste är att personerna varit i kontakt med läkare vid vårdcentral. Sex av tio kvinnor i bostadsområdena Örnäset och Sunderbyn hade varit i kontakt med sjukvården under tre-månaders period. Andel av befolkningen år som varit i kontakt med hälso- och sjukvården under de tre senaste månaderna, år 1. Luleå kommun Norrbotten Riket Andel av boende inom Luleå kommuns bostadsområden som under de tre senaste månaderna varit i kontakt med hälso- och sjukvården, år 1. Sorterat fallande efter kvinnors vårdkontakter. Örnäset Sunderbyn Hertsön Notviken Bergnäset Gammelstad Centrum Björkskatan Råneå Folkhälsans fördelning Det nationella målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Detta gör att en överskuggande inriktning i allt folkhälsoarbete är att skapa lika förutsättningar för god hälsa oavsett kön, etnicitet, socioekonomisk tillhörighet eller sexuell läggning. I flertal nationella utredningar och rapporter har det konstaterats att hälsan inte är jämlik i Sverige. Bland annat har medelålders och äldre haft en bättre hälsoutveckling än yngre och män en bättre hälsoutveckling än kvinnor. Skillnader i hälsa är fortfarande stora mellan socioekonomiska grupper och mellan låg- och högutbildade. Att ha en hög utbildning, en god social position på arbetsmarknaden samt en stabil och trygg ekonomisk situation tillsammans med goda levnadsvanor ökar chansen för en god hälsa. Befolkningsundersökningarna i Luleå kommun visar att det också inom en kommun finns exempel på skillnader i hälsa mellan könen, mellan olika utbildningsnivåer eller socioekonomisk tillhörighet. (25)

23 Tidigare noterades att andelen bland kvinnor som tycker sig ha ett bra hälsotillstånd är mindre än bland jämnåriga män. Det noterades också att förhållandevis fler anser sig ha ett bra hälsotillstånd år 1 än år 6 bland invånarna i Luleå kommun. Trots denna förbättring som tycks ha kommit alla grupper tillgodo (nedan illustrerat med grupper efter utbildningslängd 2 ) kvarstår skillnader i hälsotillstånd mellan grupper med olika bakgrunder och förutsättningar. Andel som tycker sig ha ett bra hälsotillstånd, Luleå kommun. Urval 64 år, åren 6 och Kort Lång Kort Lång Utbildningslängd Bilden till höger visar att boende i Luleå kommun med kortare utbildning har lägre andel som tycker sig ha bra hälsotillstånd än bland de med längre utbildning. Skillnaderna mellan kvinnor med kort utbildning respektive kvinnor med lång utbildning är större än motsvarande skillnad bland männen (femton respektive sju procentenheter). Andel som tycker sig ha ett bra hälsotillstånd grupperat efter utbildningslängd, år, Luleå kommun, år 1 (åldersstandardiserat) Kort Medel Lång Utbildningslängd Hälsan är komplex med många bidragande orsaker som inte sällan samverkar eller motverkar varandra. Skillnader i hälsa kan ibland vara mer bundet till andra orsaker än till socioekonomisk grupp. Den situation människan för tillfället befinner sig i kan vara mer avgörande hur man mår inombords för stunden. Detta illustreras nedan av bilden med andel som har gott välbefinnande utifrån utbildningslängd och att ha eller inte ha arbete. Avvikelserna mellan individernas arbetsmarknadssituation är större än vad utbildnings- 2 2 Kort utbildning motsvarar grundskola; Mellan motsvarar gymnasiet och Lång motsvarar eftergymnasial utbildning. 21 (25)

24 längden visar. Individen kan påverkas av arbetslöshet på fler sätt exempelvis påfrestning på den ekonomiska tryggheten eller minskat socialt nätverk vilket i sin tur påverkar det psykiska välbefinnandet. Andel med gott välbefinnande bland grupper med olika utbildningslängd och med eller utan arbete, 64 år, Luleå kommun, år Kort Lång Yrkesarbetar Arbetslös Kort Lång Yrkesarbetar Arbetslös Det finns inte alltid ett linjärt förhållande så att gruppen kort utbildning (som här illustrerar socioekonomisk gruppering) är bra medan medellång är näst bäst och lång utbildning då skulle vara bäst. Övervikt är ett sådant exempel där män med medellång utbildning har fler med övervikt än bland de med lång. Minst hälften av männen och fyra av tio kvinnor bland vuxna invånare i kommunen räknas som överviktiga eller har fetma. Andel med övervikt eller fetma bland grupper med olika utbildningslängd invånarna i Luleå kommun, år, år Kort Medel Lång Det finns ett stort antal studier som ger belägg för att goda sociala relationer är bra för hälsan mätt utifrån sociala nätverk, socialt stöd, socialt deltagande, tillit och integrering. Tilliten till andra människor och den sociala aktiviteten varierar som tidigare visats mellan olika åldersgrupper. Variationer finns också mellan olika samhällsklasser och mellan olika utbildningsnivåer. 22 (25)

25 Tidigare konstaterades att boende i Luleå kommun har större tillit till andra människor än riket igenomsnitt. Denna varierar däremot mellan olika grupper i kommunen. Tilliten till andra människor är större bland grupper med bättre förutsättningar (här illustrerat via utbildningslängd 3 ). Gruppen med personer som har lång utbildning har större tillit till andra än gruppen med kort utbildning. Inom varje utbildningsgrupp finns inga större skillnader hur män eller kvinnor litar på andra människor. Andel som i allmänhet litar på andra människor, år, Luleå kommun, år 1.. (åldersstand.) Kort Medel Lång Utbildningslängd Hälsan påverkas positivt av att ha ett gott socialt nätverk och att efter ens egen förmåga delta i olika sammanhang tillsammans med andra människor. Det är främst de äldre människorna som har minskat socialt nätverk men den sociala aktiviteten kan också variera mellan grupper med olika ekonomiska eller sociala förhållanden. Bilden nedan visar skillnader i social aktivitet efter utbildningslängd för Luleå kommun och riket. med kortare utbildningslängd har flest med låg social aktivitet. Andel med få sociala kontakter efter utbildningslängd, år, Luleå kommun och riket, år Luleå Riket Kort Lång Utbildningslängd Tandhälsan kan tänkas vara beroende av ekonomisk situation förutom hos barn och ungdom upp till och med 19 år som har fri tandvård. Ju högre utbildning desto större är sannolikheten att ha ekonomiska förutsättningar för att besöka tandvården regelbundet. Skillnaderna för kvinnor i att anse sig ha god tandhälsa eller av att ha avstått från att besöka tandvården trots att man ansett sig vara i behov av sådan är inte stor mellan de med kort eller lång utbildning. Skillnader finns däremot bland männen så till vida att de 3 Kort utbildning motsvarar grundskola; Mellan motsvarar gymnasiet och Lång motsvarar eftergymnaial utbildning. 23 (25)

26 med längre utbildning har fler med god självupplevd tandhälsa och färre som avstått att gå till tandvården i jämförelse med män med kortare utbildningslängd. Andel med god självupplevd tandhälsa och andel som inte uppsökt tandvård trots att de ansett sig vara i behov av sådan grupperat efter utbildningslängd, år, Luleå kommun, år Kort Lång God tandhälsa Avstått besök hos tandvård trots behov Som exempel på hur ohälsosamma levnadsvanor förekommer inom olika grupper i samhället används andel som röker dagligen bland invånarna i Luleå kommun. Detta visar i likhet med nationella studier att rökning är mer vanlig bland män och kvinnor med kort utbildning än böand de med längre utbildning. Det är tre gånger så vanligt att kvinnor med kort utbildning röker mot kvinnor med lång utbildning. Motsvarande skillnader återfinns också bland männen. Andel som röker varje dag i grupper med olika utbildningslängd, år (åldersstandardiserat), Luleå kommun, år Kort Medel Lång Utbildningslängd De goda levnadsvanorna återfinns mer bland personer med längre utbildning än bland personer med kortare utbildning. Nedan illustreras exempel över fysisk aktivitet, icke rökare/snusare eller att äta bra med frukt- och grönsaker. Det senare är lågt oavsett samhällsgrupp, högst en av tio äter den dagliga mängd grönsaker som rekommenderas. 24 (25)

27 Skillnaderna av den fysiska aktiviteten bland män är inte lika stor mellan kort- eller långutbildade grupperna som bland motsvarande grupper bland kvinnorna. De största skillnaderna mellan grupperna, både bland män och kvinnor, gäller rök- och snusvanor. Grupperna med längre utbildning har betydligt fler som inte är tobaksanvändare. Goda levnadsvanor inom grupperna med kort eller lång utbildningslängd, år, Luleå kommun, år 1. (åldersstandardiserat). Andel i procent Kort Lång Fysiskt aktiv 3 min per dag Varken röker eller snusar dagligen Äter bra med frukt och grönt 25 (25)

Hälsa på lika villkor? År 2006

Hälsa på lika villkor? År 2006 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2006 Norrbotten riket Innehållsförteckning: Om undersökningen 1 Fysisk hälsa.1 Medicin mot fysiska besvär 9 Psykisk hälsa 12 Medicin mot psykiska besvär. 15 Tandhälsa

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: i fokus Innehållsförteckning: Befolkningsenkät Hälsa på lika villkor?...1 Sammanfattning.....1 Allmänt hälsotillstånd....4 Fysisk hälsa..5 Svår värk eller smärta i rörelseorganen....5 Svår värk i olika

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006

Presentation av. Kiruna Gällivare Jokkmokk Älvsbyn Boden Luleå Haparanda Norrbotten Riket. Hälsa på lika villkor? 2006 Presentation av NLL, Sekretariatet, Kerstin Sandberg Hälsa på lika villkor? Andel med långvarig sjukdom, 1- år (åldersstand.) 1 9 7 5 3 1 Källa: Hälsa på lika villkor? Andel med svår värk i nacke, skuldror

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland

Hälsa på lika villkor 2006 Västernorrland Hälsa på lika villkor 26 Västernorrland Sammanställt av Birgitta Malker 27-3-9 Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Västernorrland 26 Minskat bruk av tobak och alkohol Sunda och säkra miljöer

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg

Folkhälsodata 2000-2012 Befolkning i åldern 18-80 år. Kommun: Helsingborg Folkhälsodata -12 Befolkning i åldern 18- år : Helsingborg resultat tänk på följande vid tolkning av andelar och trender: I varje kommun exklusive Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad består urvalet

Läs mer

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende.

Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Hälsan hos personer med intellektuell funktionsnedsättning i kommunalt boende. Författare Magnus Wimmercranz. ABSTRACT Syfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN

Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Hälsa på lika villkor 2006 EN BESKRIVNING AV HÄLSOLÄGET I BRÄCKE KOMMUN Utvecklingsenheten december 2007 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 5 Bakgrund 5 Hälsa och livskvalitet 6 Allmänt hälsotillstånd

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Bergs kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson, Jämtlands läns landsting. Foto: Ida

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2014 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010

Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Hälsa på lika villkor Rapport för Ragunda kommun 2010 Dnr: LS/1146/2010 Ansvarig: Ronny Weylandt, Folkhälsocentrum, Jämtlands läns landsting. Handläggare: Ida Johansson och Hans Fröling, Jämtlands läns

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram

Folkhälsoprogram för Ånge kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72. Folkhälsoprogram Folkhälsoprogram för Ånge kommun Antaget av kommunfullmäktige 2012-11-26, 72 Folkhälsoprogram Innehåll 1 INLEDNING...1 1.1 SYFTET OCH ARBETSSÄTT...1 2 HÄLSA OCH FOLKHÄLSOPOLITIK...2 2.1 DEN NATIONELLA

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2007/2008 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 7/8 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning Bästa möjliga hälsa En god utbildning 7

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2010 LITE FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Hur går undersökningen till? Enkätundersökningen görs i samarbete mellan Statens folkhälsoinstitut

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Hälsa på lika villkor Norrland 2006

Hälsa på lika villkor Norrland 2006 Sunda och säkra miljöer Trygga och goda uppväxtvillkor Hälsa på lika villkor Norrland 26 Ökad fysisk aktivitet Ökad hälsa i arbetet Minskat bruk av tobak och alkohol Goda matvanor Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Folkhälsostrategi 2014-2018

Folkhälsostrategi 2014-2018 Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en

Läs mer

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten

Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Högstadieelevers hälsa och levnadsvanor: en rapport från pilotprojektet Elevhälsoenkäten Resultat från pilotprojektet med en gemensam elevhälsoenkät i nio kommuner under läsåret 2009/10 www.fhi.se A 2011:14

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20

LIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2006/2007 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 6/7 Annika Nordstrand Sekretariatet 971 89 www.nll.se Innehåll sidan Inledning 4 Sammanfattning 5 Bästa möjliga hälsa 5 En god utbildning

Läs mer

Alkohol, tobak, narkotika och dopning

Alkohol, tobak, narkotika och dopning 7 APRIL 21 Alkohol, tobak, narkotika och dopning Elever i årskurs sju och gymnasiets första år tillfrågades om alkohol- och tobaksbruk, liksom om inställning till narkotika, och om de använt narkotika

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ

HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + HÄLSA 2007 OM LIV & MILJÖ + + Varför och hur görs Hälsa 2007? Samhället och människors levnadsvanor förändras. Vilka är orsakerna till vår tids ohälsa? Hur ser livsvillkoren för personer som drabbats

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSVILLKOR I SVERIGE 2016 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att:

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning 26 Om äldre Sekretariatet/KS Långvarig sjukdom med starkt eller lättare nedsatt arbetsförmåga eller hindrande i vardagslivet, 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 45-64 65-84

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Befolkningsundersökning Norrbotten 26 Fysisk hälsa Långvarig sjukdom eller långvarigt hälsoproblem, Norrbotten 1 9 8 Norrbotten Riket 7 6 5 4 3 2 1 16-29 3-44 45-64 65-84 16-29 3-44

Läs mer

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1

Lokal Välfärdsrapport 2007. för Klockaretorpet. Norrköpings kommun - lokal välfärdsrapport 2007 för Klockaretorpet 1 Lokal Välfärdsrapport 27 för s kommun - lokal välfärdsrapport 27 för 1 Inledning Kommunens arbete för välfärd och hållbar utveckling innebär ett aktivt arbete för att alla invånare ska kunna leva i ett

Läs mer

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3

% Totalt (kg) Fetma >30.0 9 6-8 0.3 EN EPIDEMI AV ÖVERVIKT I Sverige och resten av världen sprider sig en epidemi av övervikt med en lång rad negativa hälsoeffekter på kort och lång sikt. Denna epidemi förklaras av livsstilsförändring i

Läs mer

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 5 Livsstil och levnadsvanor Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 3 Psykisk hälsa och ohälsa Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist

Hälsoformulär. Till dig som är gravid. / / År Månad Dag. Fylls i av barnmorska. Fylls i av tandhygienist MÖDRAHÄLSOVÅRDEN & SALUT-SATSNINGEN I VÄSTERBOTTEN Till dig som är gravid Hälsoformulär Fylls i av barnmorska Beräknad förlossning: / / År Månad Dag Hälsocentral Kod: Hälsoformuläret skickas till: tandvårdsklinik:...

Läs mer

Vårdcentralsrapport. Västernorrland

Vårdcentralsrapport. Västernorrland Landstinget Västernorrland Liv och hälsa i Norrland Vårdcentralsrapport Västernorrland Rättelse 1 Denna bild ersätter felaktig bild för Kramfors Sollefteå på sidan 9. Andel i befolkningen som är fysiskt

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun

Skolelevers drogvanor 2007 Kristianstads Kommun Skolelevers drogvanor 2007 Ansvarig uppgiftslämnare: Annika Persson, drogförebyggande samordnare Inledning Socialmedicinska enheten vid Lunds universitet genomförde under 2007 lokala drogvaneundersökningar

Läs mer

Hälsan i Södermanland

Hälsan i Södermanland Hälsan i Södermanland - en kommunbeskrivning Version 111216 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 4 Bakgrund... 5 Material och metoder... 5 Begreppsförklaringar... 5 Tolka resultaten

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 Plan för folkhälsoarbetet 2007 2011 Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007 2 Foto omslag: Fysingen, Jan Franzén. Valstadagen, Franciesco Sapiensa. Grafisk form: PQ layout. 2007 Innehåll Inledning

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt. Tack för din medverkan!

Det är helt frivilligt att delta i undersökningen. Vi ber dig besvara frågorna så snart som möjligt. Tack för din medverkan! SCB 13024 Hur mår du? Undersökningen Hälsa på lika villkor? är en stor nationell folkhälsoundersökning som Statens folkhälsoinstitut (FHI) genomfört varje år sedan 2004. Undersökningen visar att den allmänna

Läs mer

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004

LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 2004 LÄNSINVÅNARNA ÄR NÖJDA MED VÅRDEN MEN Resultat från Liv & hälsa 4 Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben, Samhällsmedicinska enheten Landstinget i Uppsala län Vill du veta mer om undersökningen Liv &

Läs mer

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år

Nationella folkhälsoenkäten Dalarna. Nationella folkhälsoenkäten 2010 Dalarna 16-84 år Nationella folkhälsoenkäten Dalarna Innehåll i enkäten Den Nationella folkhälsoenkäten innehåller frågor om hälsa, välbefinnande, läkemedelsanvändning, vårdutnyttjande, tandhälsa, kostvanor, tobaksvanor,

Läs mer

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa

16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage

Östgötens hälsa 2006. Rapport 2006:8. Folkhälsovetenskapligt centrum. Oktober 2006. Lars Walter Helle Noorlind Brage Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2006:8 Oktober 2006 Lars Walter Helle Noorlind Brage Förord

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Rapport för Jämtlands län 2014 2(50) Dnr: RS/596/2015 Ansvarig: Lars Eriksson, Folkhälsocentrum, Region Jämtland Härjedalen Databearbetning och författare av rapport: Frida Hansson,

Läs mer

Liv & Hälsa ung 2011

Liv & Hälsa ung 2011 2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Stadens sociala samband

Stadens sociala samband Stadens sociala samband Livsmiljön, levnadsvanorna och hållbar stadsutveckling 2012-06-04 Sid 1 FOLKHÄLSA skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Elva

Läs mer

Folkhälsorapport. April 2009

Folkhälsorapport. April 2009 Folkhälsorapport April 2009 Sammanfattning Folkhälsan och levnadsstandarden i landet har enligt Socialstyrelsen (2007, 2009) förbättrats för de flesta befolkningsgrupper under de senaste decennierna. Befolkningen

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2

Drogvaneundersökning år 2008. Jämtlands gymnasium årskurs 2 Drogvaneundersökning år 2008 Jämtlands gymnasium årskurs 2 Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ till en bred

Läs mer

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010

En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010 Hälsa på Lika Villkor? Avgörande är förstås kunskap om hur befolkningen mår och att kunna följa hälsan samt dess bestämningsfaktorer över tid. Varför

Läs mer

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011

Folkhälsorapport. Växjö kommun 2011 Folkhälsorapport Växjö kommun 2011 Maj 2011 Sammanfattning Syftet med Folkhälsorapport 2011 är att beskriva hälsans nivå och fördelning i Växjö kommun och fungera som underlag för prioriteringar i budgetarbetet.

Läs mer

Hälsa på lika villkor?

Hälsa på lika villkor? Hälsa på lika villkor? Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor 29 Layout och produktion: Etyd AB Tryck: Växjö Offset 2 Folkhälsorapport 29 Landstinget Kronoberg Juni 21 Foto: Robert Östring

Läs mer

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad

Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 Sjuhärad Faktablad 2 Hälsa och vårdutnyttjande Hälsa på lika villkor? 2005 I detta faktablad presenteras ett urval av resultaten från folkhälsoenkäten Hälsa På Lika Villkor? Enkäten innehåller ett 70-tal frågor

Läs mer

PM Besvärsstudie 2008

PM Besvärsstudie 2008 Thomas Johansson Ph.D. Utredare PM Besvärsstudie 2008 Inledning Miljö- och byggkontoret, Piteå Kommun har sedan 1980-talet regelbundet genomfört så kallade besvärsstudier. 2008 års studie är den femte

Läs mer

Folkhälsoprogram 2014-2017

Folkhälsoprogram 2014-2017 Styrdokument, program Stöd & Process 2014-03-10 Helene Hagberg 08-590 971 73 Dnr Fax 08-590 91088 KS/2013:349 Helene.Hagberg@upplandsvasby.se Folkhälsoprogram 2014-2017 Nivå: Kommungemensamt Antagen: Nämndens

Läs mer

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen.

Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten. Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten Folkhälsopolitisk strategi

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning

Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Veronica Hermann Ärendenr RS 2014/582 1 (17) Datum 15 april 2015 Teknisk beskrivning till rapporten Folkhälsopolitiskt program - uppföljning Definitionerna av hur statistik tagits fram står i den ordning

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun

Verksamhetsplan 2014. Folkhälsorådet. Hjo kommun Verksamhetsplan 2014 Folkhälsorådet Hjo kommun Folkhälsoarbetet i Hjo kommun Ett av de viktigaste värdena i livet är att ha en god hälsa. Människor som har goda utbildningsmöjligheter, meningsfull sysselsättning

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun

Drogvaneundersökning år 2008. Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet. Bräcke kommun Drogvaneundersökning år 2008 Årskurs 9 & Årskurs 2 på gymnasiet Bräcke kommun Sammanfattning Under hösten 2006 tog den politiska ledningen i Jämtlands läns landsting och Kommunförbundet samt Polisen initiativ

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011

Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011 Undersökningens syfte, metod och urval Syfte Kartlägga ålänningarnas tobaks-, alkoholvanor och bruk av narkotika samt jämföra

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016

Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Fysisk aktivitet och hälsa i Huddinge En studie av åldersgruppen 10-19 år Kultur- och fritidsnämnden den 22 januari 2016 Av Ulf Blomdahl ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År 2013. Kristina Neskovic 2014-01-29 REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN Liv & Hälsa Ung År 2013 Kristina Neskovic 2014-01-29 I rapporten redovisas tabeller i ett urval frågor från enkätundersökningen Liv & Hälsa Ung 2013. Jämförelser görs mellan

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Johansson 2013-04-12 ON 2013/0049 0480-45 35 15 Omsorgsnämnden Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Omsorgsnämnden

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma

Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kunskapsstöd/Handlingsplan Barn och unga med övervikt och fetma Kristianstad 2015-02-23 Innehållsförteckning Kunskapsstöd Inledning 3 Definition 3 Förekomst 3 Orsak 3 Risker 4 Aktuell forskning 4 Behandling

Läs mer

Skolelevers drogvanor 2007

Skolelevers drogvanor 2007 Skolelevers drogvanor 2007 - en enkätstudie i årskurs 9 och gymnasiets årskurs 2 Hanna Mann och Maria Selway Alkohol- och drogförebyggande samordnare Ängelholms kommun DROGVANOR I ÅRSKURS 9 4 TOBAK 4 Rökning

Läs mer