Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Transkript

1 Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila, S Haparanda Tomas Vedestig, S Övertorneå Per-Erik Muskos, S Övertorneå Marianne Jakobsson, V Överkalix Bild saknas Solveig Mäki, MP Kalix Erkki Bergman, NS Pello Åke Fagervall, NS Pello Roland Nordin, M Kalix Anders Rönnqvist, M Haparanda Kristina Henriksson, C Kalix

2 Så arbetar en beredning Ledamöterna pratar om hälso- och sjukvård med befolkning och sakkunniga. Ledamöterna analyserar synpunkterna med teori, statistik och kända fakta. Rapport till fullmäktige med ledamöternas samlade bedömning. Politisk debatt i fullmäktige. Styrelsen får i uppdrag att formulera ett svar. Och så blir resultatet Landstingsstyrelsen återkommer med svar på åtgärder i verksamheten I kommande beslut är ledamöterna i fullmäktige bättre rustade och kan ta ställning i frågan på goda grunder

3 Uppdrag 2012: Prioriteringar i morgondagens hälso- och sjukvård Varför är vi här idag? - ta reda på vilken hälso- och sjukvård medborgarna har behov av i framtiden Varför vill vi veta det? - för att komplettera fullmäktiges kunskaper och beslutsunderlag inför framtida politiska prioriteringar Vad vill vi uppnå? - att utifrån givna förutsättningar skapa en behovsanpassad och jämlik hälso- och sjukvård Vilka är då förutsättningarna? Vad står norrbottens hälso- och sjukvård inför? Vad kan vi se framför oss?

4 Ekonomisk utmaning: Norrbotten Kostnader och finansiering Möjligheter och medborgarnas efterfrågan Finansieringsgap Ökade skatteinkomster Högre vårdavgifter/ Privata försäkringar Prioriteringar vad ska offentliga vården göra? Ökad effektivitet Bättre folkhälsa Medborgarnas egna ansvar Resurser Tid

5 (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket 61 % av männen och 47 % kvinnorna i åldern år är överviktiga/feta Var fjärde ung kvinna visar symptom på psykisk ohälsa Var tredje ung vuxen har riskabla alkoholvanor Cirka 14 % av kvinnorna röker och 25 % av männen snusar Få norrbottningar äter den mängd frukt och grönsaker som rekommenderas Vi har fler långvariga sjukdomar och långvariga hälsoproblem än i övriga riket Norrbotten har högre andel personer med sjuk- och aktivitetsersättning (före detta förtidspension) än övriga riket Norrbottningarna lever kortare än övriga riket

6 God vård nära eller bättre vård en bit ifrån? Fler kan behöva resa för att få sällanvård i framtiden. Är det rätt prioriterat? Akut vård - En olycka i Luleå där en person blir svårt brännskadad - Den skadade skickas med helikopter till brännskadecentrum i Uppsala - Patienten erhåller landets bästa vård för brännskador - Informationen om att patienten förts till Uppsala inger hopp hos omgivningen och beskrivs positivt av media Planerad vård - ortopedi Landstinget beslutade 2005 att majoriteten av länets planerade operationer ska utföras i Piteå. År 2011: - har andelen knä/höftoperationer ökat från 357 till 670 per år - har väntetiden till mottagningsbesök och operation minskat från 3 till 2 månader - har andelen operationsrelaterade sårinfektioner minskat från 4 procent till 0,7 procent - operationsutrustning och personal nyttjas maximalt (95%) Båda exemplen är kopplade till prioriteringsgrupp 1 båda lika högt rankade.

7 Kompletterande fakta God vård nära eller bättre vård en bit ifrån? Förutsättningar - Norrbottningen besökte i snitt primärvården 4,1 gånger under 2010 oftavård - Norrbottningen besökte i snitt specialistvården 1,7 gånger under 2010 sällanvård - Norrbottningen opererades i snitt 0,2 gånger under fanns 34 vakanta tjänster inom länets primärvård. År 2015 förväntas siffran stiga till År 2015 uppskattas cirka läkar- och sjukskötersketjänster vara vakanta i Sverige. Patienteffekter av förändrad vårdstruktur - Kan bidra till en otrygghet bland medborgare i glesbygd - Sjuktransporter kan påverkas av väderlek och/eller vara besvärande - Gamla och multisjuka kan vara svåra att transportera Men också: - Högre kompetens och erfarenhet hos den som utför ingreppet - Färre komplikationer - Färre patientskador/infektioner - Kortare väntetid

8 Hälsovård eller sjukvård? En viss del av budgeten för att åtgärda livsstilssjukdomar (som till exempel fetmakirurgi) överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat? Fakta om övervikt/fetma i Norrbotten - Andelen överviktiga/feta barn i Sverige fördubblas vart femtonde år - 14 % av 4-åriga pojkar och 17 % av 4-åriga flickor är överviktiga/feta - 30 % av pojkarna och 19 % av flickorna är överviktiga/feta i gymnasiets första år - 61 % av männen och 47 % kvinnorna i åldern år är överviktiga/feta - Cirka norrbottningar mellan år har en övervikt som kvalificerar dem för fetmakirurgi (=BMI högre än 35) Fakta om fetmakirurgi 2008: 93 operationer á kronor 2010: 276 operationer á kronor Hälsovinster av fetmakirurgi - Minskad dödlighet - Minskad diabetes 2 som försvinner dagen efter operation - Minskning av svår sömnapné samt muskel- och ledbesvär. - Cirka 30 procent minskad risk för stroke och hjärtinfarkt Frågeställningen är kopplad till prioriteringsgrupp 2

9 Landstinget vårdar sjuka

10 men arbetar också förebyggande för att vi inte ska bli sjuka?

11 Läkemedel till vilket pris som helst? Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat? - Sveriges dyraste medicin 2007 kostade 10 miljoner kronor per år för en patient - Medicinen förbättrar andningskapaciteten, stabiliserar hjärtrytmen, dämpar värk i leder - Kraftigt ökad livskvalitet och minskad risk för tidig död - Från heltidssjukskrivning till att arbeta som snickare 80 procent - Patienten återfaller när medicineringen avslutas Vad får man för 10 miljoner kronor? norrbottningars primärvård inklusive läkemedel i ett år eller 20 sjukskötersketjänster per år eller 203 ballongsprängningar eller magnetkameraundersökningar Frågeställningen är kopplad till prioriteringsgrupp 3

12 Kompletterande fakta Läkemedel till vilket pris som helst? - Från 2005 till 2010 har läkemedelskostnaden i Norrbotten ökat med 100 miljoner kronor. - År 2010 utgjorde läkemedelskostnaden 14 procent (790 miljoner kronor) av landstingsbudgeten - Läkemedelsanvändningen i länet överensstämmer väl med genomsnittet i landet, men norrbottningarnas sjukdomsbild medför landets högsta förmånskostnader. - Förmånskostnaden i Norrbotten är cirka kronor per invånare och år jämfört med kr i övriga landet. - I Norrbotten finns två patientgrupper (cirka 20 personer) som behöver medicin som kostar 70 miljoner kronor per år.

13 Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egentliga vårdbehovet? Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat? Den som kontaktar en vårdcentral får därefter träffa den personalkategori som bedöms kunna ge bästa effektiva vårdnivå. Det innebär att man ibland får träffa en läkare, ibland en sjuksköterska och ibland någon med en annan kompetens. Frågeställningen är kopplad till prioriteringsgrupp 4

14 Kompletterande fakta Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egentliga vårdbehovet? I dagsläget är det fler primärvårdsbesökare som träffar en sjuksköterska än en läkare Primärvårdsbesökare under 2010: Besök till sjuksköterska 1,41 besök per invånare Besök till läkare 1,25 besök per invånare (statistik för samtliga vårdcentraler i Norrbotten)

15 Varifrån kommer landstingets pengar? Övriga intäkter 13% Statsbidrag och utjämning 25% Landstingsskatt 62% Utfall 2010

16 Hur fördelas landstingets resurser? ÖVRIG HÄLSO- O SJUKVÅRD 8% TANDVÅRD 3% POLITIK 1% KULTUR OCH UTBILDNING 2% TRAFIK o REGIONAL UTV. 2% PRIMÄRVÅRD 23% SPECIALISERAD VÅRD 61% Utfall 2010

17 Vad används pengarna till? Läkemedel 11% Riks- och regionsjukvård 7% Material och tjänster 22% Bidrag och ersättningar 3% Investeringar 3% Personalkostnad 54% Utfall 2010

18 Sammanfattning: Frågorna Hälsovård eller sjukvård? En viss del av budgeten för att åtgärda livsstilssjukdomar (till exempel fetmakirurgi) överförs till förebyggande hälsoarbete. Är det rätt prioriterat? God vård nära eller bättre vård en bit ifrån? Fler kan behöva resa för att få sällanvård i framtiden. Är det rätt prioriterat? Är patientens efterfrågan alltid förenlig med det egentliga vårdbehovet? Den som kontaktar en vårdcentral får inte alltid träffa en läkare. Är det rätt prioriterat? Läkemedel till vilket pris som helst? Medborgare i Norrbotten har rätt till läkemedel oavsett kostnaden. Är det rätt prioriterat?

19 Prioriteringsgrupper De svårast sjuka ska prioriteras. Prioriteringar måste alltid utgå från nedanstående prioriteringsprinciper. Behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriteringsgrupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i prioriteringsgrupp 3. Medicinsk bedömning måste ske innan patienten kan placeras i någon prioriteringsgrupp. Prioriteringsgrupp 1 Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Palliativ vård och lindrande vård i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Prioriteringsgrupp 2 Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering med mera enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Prioriteringsgrupp 3 Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Prioriteringsgrupp 4 Vård av andra skäl än sjukdom och skada. Prioriteringsgrupp 5 Åtgärder utan dokumenterad nytta.

20 Etisk plattform (förenklad sammanfattning) Landstingets etiska plattform bygger på prioriteringsutredningens grundläggande principer: Människovärdesprincipen Alla människor har samma rätt till vård oavsett begåvning, social ställning, inkomst, ålder, etnicitet eller någon annan faktor. Endast behovet avgör insatsen. Behovs- eller solidaritetsprincipen Vårdens resurser ska satsas på de patienter som har störst behov. Hur stort behovet är bedöms utifrån sjukdomens svårighetsgrad och varaktighet samt vilken potentiell hälsoförbättring en vårdinsats kan medföra. Enligt principen ska behoven hos svaga grupper, och grupper som har svårt att göra sina röster hörda, särskilt beaktas. Kostnadseffektivitetsprincipen Innebär att hälso- och sjukvården har en skyldighet att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Denna princip är dock underordnad de två andra principerna, vilket betyder att svåra sjukdomar och väsentliga livskvalitetsförsämringar ska prioriteras framför lindrigare åkommor, även om vården av de svåra tillstånden är dyrare. De samlade och långsiktiga effekterna och kostnaderna måste vägas in. Det kommer alltid att finnas grupper som inte har möjligheter, kunskap eller förmåga att föra sin egen talan. Landstinget måste särskilt bevaka dessa gruppers intressen.