Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Åstorps kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport 2010:8"

Transkript

1 Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets KPMG AB Antal sidor: 9 Antal bilagor:1

2 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Syfte Genomförande och metod Bemanning 1 2. Vad är palliativ vård? 2 3. Lagstiftning och nationella riktlinjer Döden angår oss alla om värdig vård vid livets slut, SOU 2001: Prioriteringsutredningen 4 4. Vården av palliativa patienter i Gränssnittsöverenskommelsen Kommunens verksamhet Regionens verksamhet 6 5. Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder 7 Bilaga 1. Intervjupersoner 9

3 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte Genom Region Skånes revisionskontor och på uppdrag av revisorerna i Region Skåne och åtta skånska kommuner (Burlöv, Hörby, Skurup, Staffanstorp, Vellinge, Ystad, Åstorp och Östra Göinge) har KPMG fått i uppdrag att granska samverkan mellan Region Skåne och skånska kommuner kring den palliativa vården/vård i livets. Granskningens syfte har varit att ge underlag för att bedöma hur kommunerna och Region Skåne samverkar kring palliativ vård och vilka insatser som görs. I granskningen har lyfts fram områden där samarbetet fungerar bra och ger förväntat resultat men också områden där samverkan inte fungerar eller inte fungerar tillräckligt bra och behöver förbättras. De övergripande revisionsfrågorna har varit: Hur är den palliativa vården organiserad i kommunen respektive regionen? Vilka kommunala och regionala resurser finns för palliativ vård? Hur tillses att kontinuitet i vården upprätthålls? Hur fungerar samarbetet mellan kommunen och regionen? Vilka särskilda samverkansformer och gemensamma projekt finns inom området? Hur fungerar informationsöverföring mellan verksamheternas olika delar (sjukhus, primärvård, kommun)? I denna rapport berörs i huvudsak endast samverkan mellan och Region Skåne. En särskild rapport beträffande den palliativa vården i hela Region Skåne har upprättats. 1.3 Genomförande och metod Granskningen har omfattat genomgång av lagstiftning samt nationella, regionala och lokala riktlinjer/överenskommelser med bäring på uppdraget liksom en kartläggning 2008 av den palliativa vården i Region Skåne. Vidare har intervjuer genomförts med hälso- och omsorgsnämndens ordförande och 2:e vice ordförande, vård- och omsorgschefen, medicinskt ansvarig sjuksköterska, områdeschef, distriktssköterska inom hemsjukvården, distriktsläkare samt verksamhetschefen vid palliativa enheten Helsingborg/Ängelholm. 1.4 Bemanning Ansvarig för granskningen av samverkan mellan och Region Skåne har Bo Järnbring och Örjan Garpenholt varit. Magnus Larsson har svarat för kvalitetssäkring av rappor- 1

4 ten, som har saklighetsgranskats av kommunens vård- och omsorgschef respektive Palliativa enhetens i Helsingborg/Ängelholm verksamhetschef. 2. Vad är palliativ vård? Världshälsoorganisationen (WHO) har 2002 definierat palliativ vård 1 som vård som bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och familjer som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Palliativ vård förebygger och lindrar lidande genom tidig upptäckt, noggrann analys och behandling av smärta och andra fysiska, psykosociala och existentiella problem. Palliativ vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symptom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att påskynda eller fördröja döden. Integrerar psykologiska och existentiella aspekter i patientens vård Erbjuder organiserat stöd till hjälp för patienter att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Erbjuder organiserat stöd till hjälp för familjen att hantera sin situation under patientens sjukdom och efter dödsfallet. Tillämpar ett teambaserat förhållningssätt för att möta patienters och familjers behov samt tillhandahåller, om det behövs, även stödjande och rådgivande samtal. Befrämjar livskvalitet och kan även påverka sjukdomens förlopp i positiv bemärkelse. Är tillämpbar tidigt i sjukdomsskedet tillsammans med terapier som syftar till att förlänga livet såsom cytostatika och strålbehandling. Palliativ vård omfattar även sådana undersökningar som är nödvändiga för att bättre förstå och ta hand om plågsamma symtom och komplikationer. Ett i sammanhanget centralt begrepp är brytsamtalet. Med brytsamtalet menas ett samtal sedan läkare gjort bedömningen att vårdens inriktning övergår från att bota till att lindra. Det är en läkaruppgift att föra eller leda ett samtal där patienten och patientens anhöriga informeras om att vården övergår från att bota till att lindra. Ett genomfört brytsamtal är ofta förutsättning för inskrivning i olika former av palliativ vård. Bland annat till följd av den medicinska utvecklingen med nya behandlingsalternativ har dock brytsamtalet i mindre grad än tidigare blivit förutsättning för inskrivning i palliativ vård. 1 Ref: National cancer control programs: policies and managerial guidelines, second ed. Geneva, World Health Organization, Svensk översättning : Kenne-Sarenmalm E, Fürst CJ, Strang P, Ternestedt BM 2

5 I motsats till vad som är fallet i flera andra länder finns idag ingen medicinsk specialitet för palliativ vård i Sverige. Sedan 1997 finns dock en professur i palliativ vård knuten till Karolinska institutet. Svenska palliativregistret är ett nationellt kvalitetsregister som är till för alla som vårdar människor i livets slut. Registret finansieras genom medel från den av regeringen beslutade treåriga överenskommelsen för att förbättra vården och omsorgen för de mest sjuka. Till registret kan del av eller hela verksamheten i en kommun eller ett landsting/region anslutas. Registret samlar in och analyserar data med mål att identifiera brister som finns i vården i livets och är ett viktigt redskap vid egenbedömning och för att stimulera till förbättringsarbete. 3. Lagstiftning och nationella riktlinjer Utgångspunkten för all hälso- och sjukvård i kommuner och landsting/regioner är Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). I dess portalparagraf ( 2) anges att målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet ska ges företräde till vården. Lagen ( 3) ger landstinget/regionen det huvudsakliga ansvaret för hälso- och sjukvård, undantaget sådan hälso- och sjukvård som enligt 18 är kommunens ansvar (i särskilda boenden, viss dagverksamhet och hemsjukvård om landstinget/regionen överlåtit att erbjuda sådan vård). Kommunens ansvar omfattar enligt lagen inte sådan sjukvård som meddelas av läkare. Det innebär i fråga om palliativ vård att lagen ger kommuner och landsting/regioner ett delat ansvar. Till skillnad från många länder saknar Sverige för närvarande en nationell strategi för palliativ vård. Den nationella cancerstrategin tar till viss del upp området palliativ vård inom palliativ vård av cancersjukdom. 3.1 Döden angår oss alla om värdig vård vid livets slut, SOU 2001:6 År 2001 lämnades en utredning till regeringen med titeln; Döden angår oss alla om värdig vård vid livets slut. Utredningen hade till uppgift att: Analysera och lämna förslag till hur man kan förbättra livskvaliteten och öka inflytandet för dem som är svårt sjuka och döende samt deras familjer och närstående. Beskriva samarbetsformer i kommuner och landsting, som rör vården i livets. Dra generella slutsatser vad avser den framtida vårdens organisation. Belysa forskning och utbildningsbehov. Kommittén förslag innebär att: Individens valfrihet och inflytande samt de närståendes delaktighet skall vara i centrum. Tyngdpunkten flyttas från olika huvudmäns revirbevakning till samverkan mot gemensamma mål. 3

6 Vikten av att palliativ vård inom landstingens och kommunernas primärvård skall få ökad tillgång till läkare och ökade medicinska insatser påtalas. Krav ställs på en utbyggd grund-, fort- och påbyggnadsutbildning inom palliativ vård samt möjlighet till kompetensutveckling för alla berörda personalkategorier. Successiv uppbyggnad av kompetenscentra vid vilka utbildning, forskning och vård kombineras förordas. Behovet av ökade resurser för forskning understryks och förordar också ett framtida inrättande av en specialitet i palliativ medicin. Utredningen utmynnade inte i någon proposition till Riksdagen. Man hänvisade till att Socialstyrelsen skulle utarbeta allmänna riktlinjer för vården i livets. Några sådana riktlinjer har hittills inte publicerats. För närvarande pågår dock ett arbete inom Socialstyrelsen med att ta fram nationella riktlinjer för palliativ vård. Dessa beräknas vara klara till sommaren år Prioriteringsutredningen Prioriteringsutredningen tillsattes Slutbetänkandet Vårdens svåra val (SOU 1995:5) kom våren I april 1997 fattade Riksdagen beslut om riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården som innebar förändringar i Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763, 1997:142). Riksdagen ställde sig bakom riksdagens riktlinjer för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Beslutet innebär att tre principer ska ligga till grund för prioriteringar inom vården och utgöra den etiska plattformen: Människovärdesprincipen alla människor har samma värde och samma rättigheter. Behovs- och solidaritetsprincipen resurserna bör fördelas efter behov. Kostnadseffektivitetsprincipen vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder ska det finnas en rimlig relation mellan kostnad och effekt. Prioriteringsutredningen gjorde en indelning i fyra prioriteringsgrupper. Palliativ vård och vård i livets ingår tillsammans med bl.a. vård av livshotande akuta sjukdomar i prioriteringsgrupp 1. När det gäller palliativ vård och vård i livets framhöll utredningen vikten av att den palliativa vården skall tillerkännas samma krav på kompetens som den behandlande vården. Omvårdnad av patienter i livets kräver resurser och kompetens och ett utvecklat samarbete mellan olika vårdgivare. 4

7 4. Vården av palliativa patienter i 4.1 Gränssnittsöverenskommelsen Enligt ovan nämnd gränssnittsöverenskommelse har kommunerna ansvaret för den basala palliativa vården i ordinärt boende eller i särskilt boende upp till och med sjuksköterskenivå. Läkarstöd ska utgå från primärvården. Kommunerna har också ansvar för hemtjänst enligt socialtjänstlagen. Region Skåne ansvarar för basal palliativ vård till patienter som vårdas inom slutenvård och har också ansvar för den specialiserade palliativa vården, vilken utgår från särskilda enheter. Dessa enheter bedriver läkarledd, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH), specialiserad slutenvård inklusive hospice, samt erbjuder konsultstöd till den basala nivån. Som framgår ovan ingår i regionens ansvar också läkarstöd från primärvårdsnivån, av den vårdcentral/familjeläkare där den enskilde är listad, till den kommunala basala palliativa vården. 4.2 Kommunens verksamhet I är Hälso- och omsorgsnämnden (fr.o.m socialnämnden) politiskt ansvarig för den basala palliativa vården. För utförandet av detta ansvar svarar hälso- och omsorgsförvaltningen. Kommunens palliativa vård bedrivs vid de särskilda boendena (SÄBO) Astern, Backsippan och Vidåsen. Den palliativa vården i eget boende bedrivs genom kommunens hemsjukvård, som är organiserad i två geografiska områden. Verksamheten är bemannad med distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden och bedrivs dygnet runt. Enligt gränssnittsöverenskommelsen ska kommunens verksamheter få läkarstöd från primärvårdsnivån (se vidare under avsnitt 4.3). Palliativ vård registreras inte separat och därmed finns inga uppgifter om vårdens omfattning tillgängliga. Utvärdering av den palliativa vården i kommunen har inte skett och inga projekt drivs för närvarande. Kommentar: Vi har noterat att en kommungemensam definition av begreppet palliativ vård liksom riktlinjer för vårdens bedrivande saknas. Beträffande definition av begreppet palliativ vård föreslår vi att WHO:s definition används och att denna för att bli känd av den berörda personalen kommuniceras i samband med kompetensutveckling och i andra sammanhang. I början av 2011ansluts det särskilda boendet Backsippan till Svenska Palliativregistret och under 2011 bedöms samtliga särskilda boenden vara anslutna. När all palliativ vård inrapporteras till registret får kommunen automatiskt ett underlag för egenvärdering och förbättringsarbete liksom de statistiska uppgifter som i dag saknas och som bland annat är en viktig förutsättning vid den palliativa vårdens dimensionering och utformning. 5

8 Individuella vårdplaner vid palliativ vård upprättas, vilket inte minst är viktigt under jourtid då läkare och annan personal inte har samma kännedom om patienterna. Däremot framgår inte alltid ur vårdplanerna hur ansvaret fördelas då kommunens och regionens personal har ett delat patientansvar. Beträffande personalens formella kompetens har vi noterat att förutom distriktssköterskor och sjuksköterskor har 90 procent av övrig personal undersköterskekompetens. Medel i riket är 80 procent med en variation mellan procent. Av naturliga skäl är kontinuiteten bland personal lättare att åstadkomma inom de särskilda boendena. Inom hemsjukvården innebär arbetet under jourtid sämre kontinuitet främst bland undersköterskor och vårdbiträden. Vårt intryck är dock att ansträngningar görs för att åstadkomma största möjliga kontinuitet. 4.3 Regionens verksamhet Vården av kommunens palliativa patienter tillgodoses förutom av den egna verksamheten och sjukhusen av Palliativa enheten med bas i Helsingborg och Ängelholm. Verksamheten är organisatoriskt en del av Primärvården Skåne och leds av en verksamhetschef. Palliativa enheten tillhandahåller avancerad (läkarledd) sjukvård i hemmet, punkt- och konsultinsatser gentemot kommunerna samt hospicevård i Helsingborg. Verksamheten har totalt 41 platser för avancerad sjukvård i hemmet och totalt 10 hospiceplatser. I den specialiserade palliativa vårdens uppdrag ingår också handledning, utbildning, forskning, utvecklings- och kvalitetsarbete, information samt tilllämpning och utvärdering av ny utveckling i den kliniska vardagen. Behoven av specialiserad palliativ vård för patienter från tillgodoses i huvudsak genom verksamheterna i Helsingborg. Under 2011 kommer antalet ASIH-platser att utökas med sex platser medan däremot antalet hospiceplatser under 2011 kommer att vara oförändrat 10 platser. I nedanstående tabell beskrivs antalet personer mantalsskrivna i som vårdats vid Region Skånes palliativa enhet i Nordvästra Skåne. Tabell. Personer mantalsskrivna i som vårdats vi den palliativa enheten i nordvästra Skåne år Hospice ASiH Antal personer Vårddygn Antal personer Vårddygn

9 Av de patienter som vårdat vid hospice eller vid ASiH har det flesta avlidit. Enstaka patienter har övergått till andra vårdformer t.ex. kommunal basal palliativ vård. Vårdtiden inom ASiH har ökat mellan 2008 till Det enskilt höga antalet vårddygn år 2009 beror på en enskild patient som vårdades under lång tid. Förutom ovan beskrivet åtagande ingår i regionens åtagande enligt gränssnittsöverenskommelsen läkarstöd från primärvårdsnivån till den kommunala basala palliativa vården från den vårdcentral/familjeläkare där den enskilde är listad. Kommentar: Vår bild är att samarbetet med Palliativa enheten Helsingborg/Ängelholm fungerar väl. Detta gäller även konsultationer och handledning och Palliativa enheten erbjuder kompetensutveckling i form av föreläsningar och på annat sätt och fullgör därmed sitt uppdrag som kompetens- utvecklare inom den basala kommunala palliativa vården. Däremot förekommer inget gemensamt utvecklingsprojekt. Beträffande läkarstöd från primärvårdsnivån är detta i hög grad avhängigt bemanning och intresse för palliativ vård. Vår bild är att läkarstödet från vårdcentralen i Åstorp och Familjeläkarna i Åstorp till den basala palliativa vården i kommunen fungerar väl och att gränssnittsöverenskommelsen även i detta avseende uppfylls. En boende i Åstorp kan ha valt att vara listad hos en annan distriktsläkare utanför kommun. Med dessa vårdcentraler finns inga upparbetade samverkansrutiner. När det händer skall den kommunens hälso- och sjuvård ha kontakt med den distriktsläkare där den enskilde är listad. Kommunens personal uppger att det är mycket ovanligt att en boende som får basal palliativ vård av är listad hos distriktsläkare utanför kommunen. Beträffande genomförande av brytpunktssamtal har vi noterat att det alltför ofta förekommer att brytpunktssamtal inte genomförts då patient överförs från sjukhusklinikerna (Helsingborg, Ängelholm och Lund) för palliativ vård i kommunens regi. Även brytpunktssamtal i primärvårdens regi behöver utvecklas. Vi är dock medvetna om att i en del fall kan samtal ha förts utan att patienten och dess anhöriga kunnat ta till sig budskapet. En notering i patientens journal borde alltid ske. 5. Sammanfattande kommentarer och förslag till åtgärder Vår bild, utifrån intervjuer med företrädare för, regionens palliativa enhet i Helsingborg/Ängelholm samt verksamhetsansvariga vid Åstorps vårdcentral och Familjeläkarna i Åstorp, är att samverkan mellan den basala kommunala palliativa vården och regionens specialiserade palliativa vård fungerar väl. Motsvarande gäller även primärvårdens läkarstöd från primärvårdsnivån till den basala palliativa vården i kommunen oavsett vid vilken vårdcentral den enskilda som erhåller palliativ vård är listad. Den kommunala hälso- och sjukvården registrerar inte insatser utifrån diagnos utan efter insats. Därför kan man idag inte uttala sig om i vilken utsträckning palliativ vård/ vård i livets. sker. När kommunens verksamheter är anslutna till det palliativa registret kommer en bättre uppföljning av den palliativa vården att kunna genomföras. Samtidigt kan sägas att en stor del av kommunens hälso- och sjukvård vid kommunens SÄBO och hemsjukvård är vård i livets. Inriktning av insatser vid SÄBO och hemsjukvård är ofta att möjliggöra ett gott avslut på livet genom att lindras symtom och inte bota sjukdomar. 7

10

11 Bilaga 1. Intervjupersoner Emma Ahlström, områdeschef Bodil Axelsson, 2:e vice ordförande i hälso- och omsorgsnämnden Karin Brandt, medicinskt ansvarig sjuksköterska Marianne Eskilsson, distriktssköterska Gunilla Karlsson, ordförande i hälso- och omsorgsnämnden Andreas Paldynski, distriktsläkare vid vårdcentralen i Åstorp Eva Petersen, verksamhetschef vid palliativa enheten Helsingborg/Ängelholm Gunilla Velin, vård- och omsorgschef Lars- Göran Winberg verksamhetschef vid Familjehälsan i Åstorp 9

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Skurups Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 7

Skurups Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 7 Skurups Kommun Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede KPMG AB 2010-12-21 Antal sidor: 7 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4

Läs mer

Burlövs Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Februari 2011 Antal sidor:8

Burlövs Kommun. Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede. Revisionsrapport. KPMG AB Februari 2011 Antal sidor:8 Burlövs Kommun Granskning av samverkan kring palliativ vård/vård i livets slutskede KPMG AB Antal sidor:8 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3 Genomförande och metod 1 1.4 Bemanning 1

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE

VÅRD I LIVETS SLUTSKEDE Sida 1 (9) 2016-01-19 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (9) Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Palliativ vård

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt

Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Palliativ vård, palliativt förhållningssätt Tillbakablick, dagsläge och framtida utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden:

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel Beskrivning av vad som styr inriktningen av vilka hjälpmedel som tillhandahålls och riktlinjerna för förskrivning inom Hjälpmedelsnämnden

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Anders Wallner Kerstin Dolfe, 0-09 8 0 BESLUTSFÖRSLAG Datum 00-05-7 Dnr 080 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för utveckling av den specialiserade palliativa vården

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting

Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting www.pwc.se Revisionsrapport Jenny Krispinsson Anna Carlénius Maria Strömbäck Hans Rinander Palliativ vård - samverkan mellan kommun och landsting Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande

Läs mer

Svenska palliativregistret (2009)

Svenska palliativregistret (2009) vid hjärtsvikt ett europeiskt och globalt perspektiv enligt WHO (2002) : Lindrar smärta och andra plågsamma symtom. Bekräftar livet och betraktar döendet som en normal process. Syftar inte till att varken

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting

Koncept. Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för äldre en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Koncept Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2011-01-27 nr Socialdepartementet Enheten för sociala tjänster Karin Hellqvist tel. 08 405 59 23 Prestationsbaserat statsbidrag till insatser för

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköpings kommun. Granskning av vård i livets slutskede

Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Jönköpings kommun. Granskning av vård i livets slutskede Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Jönköpings kommun Granskning av vård i livets slutskede Sammanfattning och slutsatser... 2 1. Inledning... 3 1.1. Bakgrund... 3 1.2. Uppdraget...

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Diagnos på primärvården i Region Skåne

Diagnos på primärvården i Region Skåne Sveriges läkarförbunds Sverigerond i Skåne 25 november 2015 Diagnos på primärvården i Region Skåne Det viktigaste mötet mellan patient och läkare äger rum på kliniker och vårdcentraler där den kliniska

Läs mer

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet!

Palliativ vård i livets slutskede. - högsta prioritet! Palliativ vård i livets slutskede - högsta prioritet! Carl-Magnus Edenbrandt Docent, Leg.läkare Institutionen för kliniska vetenskaper Lunds Universitet Ordförande Svensk Förening för Palliativ Medicin

Läs mer

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD

UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1(6) Gråmarkerat justeras i varje uppdragsbeskrivning, enl proj Avtalsstruktur. UPPDRAG FÖR BASAL HEMSJUKVÅRD 1 Mål och inriktning Ett hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv skall genomsyra

Läs mer

Regeringens skrivelse 2004/05:166

Regeringens skrivelse 2004/05:166 Regeringens skrivelse 2004/05:166 Vård i livets slutskede Skr. 2004/05:166 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 26 maj 2005 Göran Persson Ylva Johansson (Socialdepartementet)

Läs mer

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri.

Ärendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för folkhälsa och psykiatri. HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-12-20 p 4 1 (3) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Eva Andersén Karlsson Instruktion för Stockholms läns läkemedelskommitté Ärendebeskrivning Detta ärende berör

Läs mer

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS

Riktlinje för vård i livets slutskede. Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje för vård i livets slutskede Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Lena Jadefeldt Slattery MAS Godkänd av Monica Holmgren chef Vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Hearing palliativ vård

Hearing palliativ vård Hearing palliativ vård Arbetsgrupp: Göran Runesson, Ursula Scheibling, Anders Ström, Helen Karlsson, Monica Jönsson, Lena Råsberg-Hägg, Sickan Ljunghager, Margareta Lindahl, Doris Kjellström Uppdrag för

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län

Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län Projekt Sammanhållen hemvård i Gävleborg 2012-02-22 Projektrapport om kommunaliseringen av hemsjukvården i Gävleborgs län - utredning av förutsättningar för och förslag till kommunalisering av hemsjukvården

Läs mer

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören.

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören. Detta dokument är indelat i tre avsnitt: 1. Villkor för uppdraget 2. Krav på uppdraget 3. Uppföljning Den enskilde ansöker om dagverksamhet hos kommunens biståndshandläggare som fattar beslut om insats

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET

~~~1/;t- Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET Il e U U LINKÖPINGs N IVERSITET 15-10-29 DN R LIU-2015-01324 YTIRANDE 1(6) Remissutlåtande från Medicinska fakulteten, Linköpings universitet avseende rapporten En Värdefull Vård - en hälsooch sjukvård

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt.

Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom. Ingen intressekonflikt. Namn: Jan Mårtensson, Jönköping Titel: Familjen i den pallia:va vården av hjärt- kärlsjukdom Ingen intressekonflikt. Pallia:v vård enligt WHO (2002) Pallia%v vård: Lindrar smärta och andra plågsamma symtom.

Läs mer

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan.

Famna har erbjudits lämna sina synpunkter över rubricerade föreskrifter och handbok, vilka lämnas nedan. Ert datum Er beteckning, referens Socialstyrelsen socialstyrelsen@socialstyrelsen.se Yttrande över Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande behandling, Om att ge eller inte ge

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7

Värmdö kommun. Samverkan kommun och landsting Förstudie. KPMG AB Offentlig sektor 2012-01-17 Antal sidor: 7 Samverkan kommun och landsting Förstudie KPMG AB Offentlig sektor Antal sidor: 7 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 1 2.

Läs mer

Ökad läkarmedverkan i äldrevården

Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ökad läkarmedverkan i äldrevården Ett förslag från Sveriges läkarförbund 1 Sveriges läkarförbund 2001 Sveriges läkarförbund, 2000 Text: Robert Wahren Tryck: Elanders Graphic Systems, Göteborg 2001 2 Ädelreformen

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv Lars Högberg Februari 2012 2012-02-24 Lars Högberg Projektledare Carin Hultgren Uppdragsansvarig 2 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...

Läs mer

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17

Landstinget Dalarna. Granskning av Fast vårdkontakt. Rapport. KPMG AB 2011-12-12 Antal sidor:17 Granskning av Rapport KPMG AB Antal sidor:17 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning 2 2. Bakgrund 4 3. Syfte och avgränsning

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB 2015-02-02 Antal sidor: 4 Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4 2015 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Organisation Folkmängden

Läs mer

Palliativ vård i Västra Götaland

Palliativ vård i Västra Götaland Palliativ vård i Västra Götaland Nationellt Regionalt lokalt Ulla Molander, överläkare, docent, chefläkare Elisabet Löfdahl, överläkare, regional processägare palliativ vård Pionjär inom palliativ vård-

Läs mer

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR Region Stockholm Innerstad Sida 1 (11) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. Sida 2 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Fokusberedningen för närsjukvård - rapportering av uppdrag Rapport Datum: 2015-10-14 Fokusberedningen för närsjukvård 2015-10-14 Innehåll 1. Uppdrag till fokusberedningen för närsjukvård...4 2. Beredningens

Läs mer

En värdig vård vid livets slut

En värdig vård vid livets slut 2009-11-12 En värdig vård vid livets slut Hospice Österlen som centrum för vård, forskning och utbildning Svenska Kyrkan och Stiftelsen Österlenvård verkar för omsorgen om människorna på Österlen. Vi vill

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun

Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska.

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014. Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ÅR 2014 Susanne Nilsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska. 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: 1. BAKGRUND 3 1.1 Patientsäkerhetslagen 3 1.2 Kvalitetsledningssystem 3 1.3 Patient lag 4 1.4

Läs mer

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation

Meddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen

Läs mer

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård:

Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Läkarförbundets förslag för en god äldrevård: Primärvården är basen utveckla vårdvalet Flera geriatriker och reformera öppenvården Inför en kommunöverläkare Inför namngiven huvudansvarig vårdgivare Öka

Läs mer

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster

2 Målgrupper. 3 Vårdtjänster ADA 6686 Sid 1 (10) UPPDRAG SPECIALISERAD ÄTSTÖRNINGSVÅRD 1 Uppdraget Syftet med specialiserad ätstörningsvård är att uppnå förbättrad psykisk hälsa och social funktionsförmåga, samt minska dödligheten

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015 09 09 1 (5) HSN 1506-0788 Handläggare: Britt Arrelöv Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-11-03, p 8 Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse Omsorgsnämnden år 2014 Dnr 2015-104-790 Innehåll 1 Sammanfattning 7 1.1 Hemsjukvård... 7 1.2 Senior Alert... 7 1.3 Efterlevandesamtal... 8 1.4 Smärtskattning... 8 1.5 Hygien...

Läs mer

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland

Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin Halland 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Psykiatrin Halland 2013-02-13 DN PS120011, 74 Eva Osvald Gustafsson Förvaltningschef Driftnämnden Psykiatri Omorganisation/förändring av utbud inom Vuxenpsykiatrin

Läs mer

Patientlagen och Patientdatalagen

Patientlagen och Patientdatalagen YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn Patientlagen och Patientdatalagen Några lagar som styr vårdadministratörens arbete Examensarbete 35 poäng Författare: Ann Ericsson Handledare:

Läs mer

Alla tjänar på ett starkt team!

Alla tjänar på ett starkt team! Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med olika aktörer för att skapa en jämlik, patientfokuserad och effektiv cancervård. I Sverige

Läs mer

Från riktlinjer till effekter

Från riktlinjer till effekter 19 SEPTEMBER 2008 Minnesanteckningar från seminarium Från riktlinjer till effekter Tid och plats 18 september kl 10.00 16.00, Hornsgatan 15, Stockholm. Närvarande Nätverket Hälsa och Demokrati Birgitta

Läs mer

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015. Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Handlingsplan Datum 2015-09-22 Diarienummer HS 63-2015 Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015 Innehåll Sammanfattning... 3 Överenskommelse om tillgänglighet

Läs mer

ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A.

ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A. ASIH Sollentuna, Praktikertjänst N.Ä.R.A. Verksamhetsbeskrivning Praktikertjänst N.Ä.R.A. erbjuder befolkningen i Stockholms södra och norra länsdelar personfokuserad specialiserad hemsjukvård eller specialiserad

Läs mer

IT-verksamheten, organisation och styrning

IT-verksamheten, organisation och styrning IT-verksamheten, organisation och styrning KPMG Örebro 27 februari 2007 Antal sidor 12 Innehåll 1. Inledning 1 2. Syfte 1 3. Metod 1 4. Sammanfattning 2 5. IT-verksamhet, organisation och ansvar 3 5.1.1

Läs mer

Vård i livets slutskede. Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner

Vård i livets slutskede. Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner Vård i livets slutskede Socialstyrelsens bedömning av utvecklingen i landsting och kommuner Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka

Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 7 (11) Kommunfullmäktige 2015-10-15 Kf 112 Ks 151 Au 177 KS/2014-0267 Svar på Motion Öka antalet platser för korttidsboende samt tillskapa platser för omvårdnad av äldre sjuka

Läs mer

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende

Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter

Läs mer

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm

PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm PROTOKOLL FÖR ÅRSMÖTE i Svensk Förening för Palliativ Medicin 26 mars 2009 kl 15.30 Läkarsällskapet, Stockholm 1 Ordföranden Maria Jakobsson hälsar välkommen 2 Mötet befinner kallelsen och dagordningen

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Sammanhållen överenskommelse om vård och omsorg för äldre Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av hälso- och

Läs mer

Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef:

Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens. Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista. Avtalspart/Nämnd: Verksamhetschef/enhetschef: Vård- och omsorgsboende: Rinkeby Äldreboende - demens Uppföljande stadsdelsförvaltning: Rinkeby-Kista Avtalspart/Nämnd: Rinkeby-Kista sdn Verksamhetschef/enhetschef: Hossein Ahmadian Adress: Rinkebyplan

Läs mer

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016

YTTRANDE. Dnr S2015/00212/FS. Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Stockholm den 27 maj 2016 YTTRANDE Dnr S2015/00212/FS Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 27 maj 2016 Betänkandet Effektiv vård (SOU 2016:2) Sammanfattning SPF Seniorerna stöder till stora delar

Läs mer

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården

Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården EUROPEISKA UNIONEN Europeiska regionala Utvecklingsfonden 2006-09-14 INTERREG IIIA INTERREG III A Sverige-Norge Förstudie om den demenssjukes och anhörigas väg genom vården - PROJEKTBESKRIVNING Ett gränslöst

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående

Anhöriga som ger omsorg till närstående www.pwc.se Revisionsrapport Christer Marklund Anhöriga som ger omsorg till närstående Haparanda stad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Syfte och revisionsfråga...

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svenska Diabetesförbundet Lillemor Fernström Utredare Hälso- och sjukvårdsfrågor Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum

Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2478 av Cecilia Widegren m.fl. (M) En tydlig strategi för apotek och läkemedel patienten i centrum Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till

Läs mer

Vetenskap, erfarenhet och tyckande..

Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Vetenskap, erfarenhet och tyckande.. Sjunde nationella prioriteringskonferensen, Gävle 2013-10-21 Hans Starkhammar Verksamhetschef, RCC sydöst Ordförande i prioriteringsgruppen, Socialstyrelsens cancerriktlinjer

Läs mer

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för

Läs mer

Äldrerapport för Östergötland 2011

Äldrerapport för Östergötland 2011 Äldrerapport för 2011 En rapport från s kommuner och Landstinget i Dragning, WRETA möte 2012 04 12 (Henning Elvtegen, Landstingets Ledningsstab) Äldrerapport för 2011 Äldreuppdraget: Säkrad Vårdkedja Återhämtning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Datum 2015-02-05 1 (8) Vår handläggare Helena Dahlstedt 0151-192 36 helena.dahlstedt@vingaker.se Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden Inledning Den

Läs mer

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen Hemsjukvård i förändringf Uppdraget:

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Sävsjö kommun 2012 2013-03-01 Ann-Christin Jansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Mall Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Centrala pensionärsrådet

Centrala pensionärsrådet PROTOKOLL 1-8 Datum 2014-05-28 1 (7) Protokoll från sammanträde Tid: 2014-05-28 kl 09.00--12.00 Plats: Rum Cerebrum, Regionalt cancercentrum syd, Lund Deltagande ledamöter Carl Johan Sonesson, ordförande

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Datum 2015-12-09 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2016 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer