ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun Antal sidor:12

Transkript

1 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12

2 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Resultat Organisation 5 8. Insatser/ resurser för personer med demenssjukdom i Värmdö Kommun Primärvården Minnesmottagningen i Nacka Biståndsenheten Hemtjänst och basal hemsjukvård Stöd till anhöriga med demenssjukdom Dagverksamhet Boende Kommentarer 7 9. Allmänt om demensverksamhet Kompetensutveckling och handledning för personalen Utredning och diagnos Registrering i demensregistret Läkemedel - behandling och uppföljning Nämndens styrning, och uppföljning av den kommunala demensvården Kommentar Har nämnden implementerat de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen Kommentar 11 1

3 Värmdö Kommun 1. Sammanfattning KPMG har av Värmdö Kommuns revisorer fått i uppdrag att göra en granskning om hur nämnden säkerställer en god demensvård i. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år År 2010 presenterade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna omfattar hela vårdkedjan vid demenssjukdom och eftersom en stor del av vården är ett kommunalt ansvar, har riktlinjerna stor bäring på den kommunala nivån. Nedan sammanfattar vi våra bedömningar Finansieringsnämnden har mål och riktlinjer för biståndsbedömningen. Riktlinjerna behöver dock revideras då de är gamla och i vissa fall inaktuella. Uppföljning sker via kvalitetsuppföljningar regelbundet mot bakgrund av tecknade avtal inom platser för särskilt boende, både inom kommunala platser och inom entreprenader. Inom hemtjänst behöver uppföljningar utvecklas då det där finns brister. En fördjupad granskning bör ske vad gäller uppföljningar inom hemtjänst. Genomförandeplaner påtalas av flertalet intervjuade tjänstemän som ett utvecklingsområde. Andra synpunkter på hur dessa genomförandeplaner fungerar framkommer också. Vi har inte inom ramen för uppdraget haft möjlighet att granska de olika synpunkter som framkommit om huruvida genomförandeplaner är av bristande kvalitet eller inte men vill påtala behovet av en fördjupad granskning vad gäller detta. De nationella riktlinjerna är implementerade i det vardagliga arbetet. Det finns dock inte kopplingar till det lokala handlingsprogrammet för demensvård. De behöver uppdateras och revideras och förankras hos den politiska organisationen. Många som arbetar till vardags med äldreomsorgsfrågor har inte tillräcklig kunskap om vad de nationella riktlinjerna innebär. Utbildning bör ges till dem som anses ha behov av denna kunskap. Värdegrundsfrågor bör implementeras i demensarbetet i. 2

4 2. Bakgrund KPMG har av Värmdö Kommuns revisorer fått i uppdrag att göra en granskning om hur nämnden säkerställer en god demensvård i. Uppdraget ingår i revisionsplanen för år År 2010 presenterade Socialstyrelsen nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Riktlinjerna omfattar hela vårdkedjan vid demenssjukdom och eftersom en stor del av vården är ett kommunalt ansvar, har riktlinjerna stor bäring på den kommunala nivån. Det finns cirka personer med demenssjukdom i Sverige. Åtta procent av alla som är 65 år eller äldre och nästan hälften av alla som är 90 år eller äldre, har en demenssjukdom. Varje år nyinsjuknar cirka personer i en demenssjukdom i Sverige. Utifrån ovanstående uppskattning beräknas att cirka 650 personer har demenssjukdom och att cirka 120 insjuknar per år i. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos en person gradvis och stadigvarande försämras, som t ex språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga. Behandling är inriktad på att ge den som är sjuk ett så bra liv som möjligt och bromsa sjukdomens utveckling. Risken att drabbas av demens ökar ju äldre man är. Det kan vara svårt att upptäcka de tidiga tecknen på demens. De kan yttra sig genom att en person blir mer glömsk än tidigare, får problem att koncentrera sig och svårare att ta initiativ till olika saker. Det vanligaste symtomet är att närminnet försämras. En person med demens kan ha svårt att minnas vad han eller hon gjorde för några timmar sedan, ibland minuter tillbaka, men minns händelser längre tillbaka i tiden. Demens utvecklas oftast långsamt och det kan ta flera år innan symtomen blir tydliga. Ju längre tid sjukdomen pågår, desto svårare får den demente att kommunicera, hitta i sin omgivning och klara praktiska saker i vardagen. Förändringar i humöret förekommer särskilt i senare sjukdomsstadier som yttrar sig som ökad ängslighet, ilska, oro, sömnstörningar och ibland hämningslöshet. Beteendestörningar kan vara svåra att hantera för närstående. I slutstadiet påverkas musklerna och kroppens hållning så att den demente har svårt att röra sig och behöver hjälp i de flesta praktiska situationer. Somliga drabbas också av inkontinens, ofrivilligt läckage, både vad gäller urin och avföring. 1 Det går som regel inte att bota en demenssjukdom, utan hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens åtgärder inriktas på att lindra symtom och att på olika sätt kompensera för de funktionsnedsättningar som personer drabbas av. Syftet är att underlätta vardagen och ge så god livskvalitet som möjligt under sjukdomens olika skeden. År 2007 beräknades samhällskostnaderna för vård och omsorg till personer med demenssjukdom uppgå till cirka 50 miljarder kronor, varar 85 procent tillföll kommunerna, fem procent i landstingen och tio procent för de närstående. 2 1 Stockholms Läns Landsting Hemsida 2 Stockholms läns landsting hemsida 3

5 3. Syfte Syftet med förstudien är att översiktligt bedöma om hur nämnden styr, utformar och följer upp den kommunala demensvården. Ytterligare ett syfte är att bedöma om/hur nämnden har implementerat de slutsatser och rekommendationer som de nationella riktlinjerna ger. Resultatet av den översiktliga förstudien kan tjäna som underlag för en fördjupad granskning inom någon del av demensvården inom nämndens ansvarsområde. 4. Revisionskriterier Vi kommer att bedöma om rutinerna/verksamheten uppfyller Tillämpbara interna regelverk, policys mm. Politiska beslut 5. Ansvarig nämnd/styrelse Granskningen avser Finansieringsnämnden för äldreomsorg. Även Vård och Omsorgsstyrelsen berörs. 6. Genomförande/metod Granskningen kommer att genomföras genom: Dokumentstudie av relevanta dokument Dokumentstudie av avtal med entreprenörer (särskilt boende och privata utförare-hemtjänst) Intervjuer med tjänstemän. Följande dokument har granskats: Nationella riktlinjer för demensvården 2010 Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Riktlinjer för biståndsbedömning äldreomsorgen (Antagna ) Reviderade till viss del Regionala riktlinjer för demensvården Stockholms läns landsting Måldokument för finansieringsnämnden

6 7. Resultat 7.1 Organisation Den politiska organisationen i Värmdö skiljer på finansiering och produktion. Ansvaret för demensvården ligger på Finansieringsnämnden för äldreomsorg som beställer verksamhet från produktionen. Finansieringsnämnden för äldreomsorg är beställare, ansvarar för kundval, finansiering och myndighetsutövning. Avtal styr den verksamhet som beställs och kvalitetsuppföljning görs av verksamheterna regelbundet. Kommunens egen produktion av välfärstjänster finns samlade inom ProVarmdo. Detta ligger under Vård och Omsorgsstyrelsen. Totalt ca 65 resultatenheter finns inom ProVarmdo inom utbildning, vårdoch omsorg samt kultur och fritid. Ansvar för produktionen åligger vård och omsorgsstyrelsen. Inom Äldreomsorgens särskilda boenden finns två externa entreprenörer och två kommunala. Inom hemtjänst reglerar LOV (Lagen om valfrihet) verksamheten. Detta innebär att den enskilde kan välja om den skall ha en privat eller kommunal insats. Demensvården finns även för personer under 65 år då ligger ansvaret för denna vård på socialnämnden. 8. Insatser/ resurser för personer med demenssjukdom i Värmdö Kommun 8.1 Primärvården Primärvården ansvarar i första hand för förebyggande vård, tidig upptäckt, basal minnesutredning, medicinsk behandling och uppföljning för de personer som är listade vid respektive primärvårdsenhet enligt vårdvalet. Det är framförallt inom primärvårdsnivån som den initiala basala utredningen vid misstanke om demenssjukdom sker. En god kunskap om demenssjukdomar inom primärvårdsnivån är nödvändig för att tidig upptäckt skall kunna ske. Primärvården är också ansvarig för hemsjukvård vilket bland annat innefattar medicinering och hjälp med detta för de personer som har sådant behov. Likaså ansvarar primärvården för kognitiva hjälpmedel för personer i ordinärt boende. 8.2 Minnesmottagningen i Nacka Vid Minnesmottagningen finns specialistläkare i geriatrik, demenssjuksköterska, arbetsterapeut och undersköterskor. Minnesmottagningen är ett komplement till primärvårdsnivån. Patienter kan komma till Minnesmottagningen på remiss från primärvårdsnivån. Minnesmottagningen skall också fungera som ett expertstöd inom demensområdet för både kommun och primärvård. 3 3 Hemsida Nackageriatriken AB 5

7 8.3 Biståndsenheten Ansvarar för social utredning, bedömning av behov av insatser samt för uppföljning. Behovsbedömning ska bygga på en helhetssyn av den enskildes situation, möjligheter och behov. Det finns lokala riktlinjer till hjälp för bedömningen. Biståndsenheten kan vid behov besluta om insatser enligt SoL (Socialtjänstlagen) som t.ex. hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvistelse eller särskilt boende. 8.4 Hemtjänst och basal hemsjukvård Hemtjänsten ansvarar för att biståndsenheten beslut om hemtjänst verkställs. En viktig uppgift är att informera berörd biståndshandläggare om ökade eller förändrade behov av insatser föreligger och att vid behov även slå larm till berörd primärvårdsenhet om behov av kontakt finns. Basal hemsjukvård innebär sjukvård i hemmet upp till sjuksköterskenivå. Behov av dessa insatser bedöms av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Det är berörd primärvårdsenhet som ansvarar för att utföra hemsjukvård. 8.5 Stöd till anhöriga med demenssjukdom I finns en organisation för anhörigstöd. En demenssköterska är verksam i kommunen. Anhörigstödet erbjuder stöd till personer som vårdar och hjälper en närstående. Exempel på stöd är enskilda samtal. Insatserna är kostnadsfria och kan ges både med och utan biståndsbeslut. 8.6 Dagverksamhet Dagverksamheten en anpassad dagvård, som kan medverka till ett värdigt liv med struktur och mening i vardagen för personen med demenssjukdom. Under vistelsetiden på dagverksamheten har privata utföraren hälso- och sjukvårdsansvar upp till och med sjuksköterskenivå. erbjuder en dag i veckan dagverksamhet utan biståndsbedömning. I övrigt finns flera dagverksamheter som den enskilde kan få via biståndsbeslut. 8.7 Boende Efter beslut av biståndsenheten kan personer med demenssjukdom erbjudas särskilt boende med specialinriktning demens. Det finns belägg för att hemlika miljöer kan bidra till att minska beteendesymtom, öka välbefinnande och förbättra möjligheten att orientera sig. I finns det 4 särskilda boenden. Ett av dessa boenden har inriktning mot demens. Det finns ingen sammanställning över antalet med demenssjukdom i ordinärt boende samt särskilt boende utan specialinriktning för demens. Kommunala insatser beslutas inte utifrån diagnos utan utifrån behov av insats och därför sammanställs inte sådana uppgifter rutinmässigt. För personer med demenssjukdom som bor i ordinärt boende kan biståndsenheten även besluta om plats på korttidsboende för avlastning av anhöriga eller stimulans för den demenssjuke. 6

8 Figur. Beskrivning av samverkan, vård och omsorg för personer med demenssjukdom Kommentarer Vi kan konstatera att det finns förutsättningar för en god vård och omsorg för personer med demenssjukdom i. De insatser finns, som enligt riktlinjer bör finnas. I de genomförda intervjuerna framkommer att vård och omsorg för personer med demenssjukdom utvecklats under de senaste fem åren t.ex. har andelen av särskilda boenden med specialinriktning för personer med demenssjukdom ökat. Däremot kan vi inte utifrån tillgängliga data uttala oss om dessa befintliga insatser uppfyller behovet av insatser. 9. Allmänt om demensverksamhet 9.1 Kompetensutveckling och handledning för personalen För att uppnå en god vård- och omsorg inom arbetet för personer med demenssjukdom krävs att de som arbetar med dessa personer, har en basal omvårdnadskunskap samt kunskap och kompetens om demenssjukdomar. 7

9 Eftersom arbete med demenssjukdomar innebär att man ofta ställs inför etiska utmaningar och dilemman krävs att personal erbjuds regelbunden handledning, som innebär tid för reflektion och praktisk träning Utredning och diagnos Basal demensutredning genomförs i första hand inom primärvården. I och med nacka Minnesmottagnings tillkomst finns ett komplement och ett stöd till primärvården. Den basala demensutredningens fem viktigaste syften är att: * utesluta behandlingsbara orsaker till symtomen * fastställa diagnos alternativt utesluta en demenssjukdom * ge underlag för medicinsk behandling * ge underlag för en god omvårdnad * ge information till och stödja den drabbade och anhöriga En utvidgad demensutredning genomförs då basal utredning inte ger tillräcklig information för att fastställa diagnos. För utvidgad demensutredning samarbetar med Geriatriska kliniken på Nacka minnesmottagning. 9.3 Registrering i demensregistret Alla nydiagnostiserade patienter ska, efter patientens godkännande, registreras i det Svenska Demensregistret (SveDem). SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som drivs med stöd från Sveriges Kommuner och Landsting. Registret ger möjligheter till nationella jämförelser av vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Registrets data kan också användas som en del i det lokala kvalitetsarbetet Läkemedel - behandling och uppföljning s demensprogram hänvisar till Läkemedelsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer. En viktig aspekt i läkemedelsbehandling för personer med demenssjukdom är att symtomlindrande behandling sätts in i ett tidigt skede. En förutsättning för detta är tidig upptäckt. Regelbunden uppföljning ska göras av läkemedlets effekt och eventuella biverkningar. 4 Hemsida Stockholms läns landsting 5 8

10 10. Nämndens styrning, och uppföljning av den kommunala demensvården. Beslut inom särskilt boende och hemtjänst vad gäller demensvården tas av biståndsbedömare. Nämnden har genom politiska beslut styrt denna verksamhet så att biståndsbedömningen är helt särskild från de som utför tjänsten dvs. särskilda boenden och hemtjänstorganisationen. Finansieringsnämnden för äldreomsorg har antagit mål för Några exempel på mål är att den enskilde skall ha inflytande över sin situation. Målet är att man skall tillhöra de 30 procent bästa kommunerna i landet inom detta område. Detta mål bedöms inte som uppfyllt. Samma mål finns vad gäller möjligheten att få komma ut inom hemtjänsten. Där finns indikatorer som visar att kommunen uppnått detta mål då man ligger på plats 22 i Sverige. Organisationen bygger på att biståndsbeslut fattas varefter genomförandeplaner på individnivå skall skrivas av utförarna i verksamheten. Enligt de intervjuade biståndshandläggarna saknas flera delar vad gäller utförarnas genomförandeplaner. Enligt de intervjuade tjänstemännen på biståndsbedömarsidan innehåller genomförandeplaner inte den tydlighet som biståndsbedömarorganisationen vill ha i en genomförandeplan. Praxis enligt socialstyrelsens allmänna råd är att den utförande enheten, vare sig det är en intern eller en extern verksamhet, skall skriva genomförandeplaner. Genomförandeplan bygger på att den insatsen som kommunen beställer (biståndsbedömning) av den utförande enheten skall beskrivas, av utföraren, i en genomförandeplan. Dessa planer skall innehålla alla de delar som tas upp i ett biståndsbeslut. Det skall vidare redovisas på individnivå hur man avser att arbeta för att hjälpa den enskilde. Där skall också redovisas mål för den enskilde brukaren och hur man vill uppnå dem. Eventuella brister i genomförandeplanerna kan, enligt de intervjuade, få som konsekvens att det blir problem med uppföljning för nämnden på individnivå. Genomförandeplanerna är enligt de intervjuade tjänstemännen av bristande kvalité. Det påtalas av samtliga biståndsbedömare. Chefstjänstemän påtalar å sin sida att det finns genomförandeplaner men att kvalitén kan vara bristande i vissa fall. Det finns från nämndens sida ett krav att genomförandeplaner skall finnas för att ersättning skall betalas ut vilket innebär att en icke bra skriven genomförandeplan, eller det faktum att ingen genomförandeplan alls finns, enligt avtal skulle innebära att inga pengar betalas ut. Idag betalas, till utförarna, ersättning ut i samtliga fall. Denna ersättning kan inom äldreomsorgen enligt chefstjänstemän reduceras i vissa fall då genomförandeplanerna inte är tillräckliga. Chefstjänsteman har också påtalat att dessa rutiner håller på att förändras och skall vara klara i januari. Socialstyrelsen påtalar i de nationella riktlinjerna behovet av årliga uppföljningar inom demensvården, vad gäller läkemedelsbehandling, kognition och funktionsförmåga samt allmäntillstånd. De riktlinjer som finns inom biståndsbedömarorganisationen används enligt intervjuade tjänstemän på sporadiskt. Detta eftersom de inte av dem anses aktuella. Till en liten del så reviderades riktlinjerna i år (2011) annars är de inte aktuella då de är antagna Enligt flera tjänstemän så skall de dock revideras i sin helhet Uppföljning av demensvården sker enligt de tjänstemän som intervjuats vartannat år på samtliga privata särskilda boenden. Detta görs i form av avtalsgranskningar. Detta har vi verifierat. Bra rutiner finns för uppföljning där uppföljningen sker utifrån granskning av genomförandeplan och utifrån avtal tillsammans med personal och anhöriga. Vi har inte kunnat verifiera att biståndsbedömarorganisationen deltar i denna uppföljning. Enligt 9

11 intervjuade tjänstemän har man aktivt valt bort dem, då andra med bred kunskap deltar i denna utvärdering och uppföljning. De rekommendationer till utförarenheten som denna granskning kommer fram till, vad gäller förbättringar, följs upp året efter och alla dessa uppföljningar redovisas till nämnden. Vi har inte kunnat verifiera att denna typ av uppföljning görs i de egna kommunala särskilda boenden. Vad gäller hemtjänst, finns från nämndens sida ingen uppföljning idag. Organisationen för en diskussion om hur en sådan uppföljning skulle kunna se ut Kommentar Biståndshandläggarfunktionen är en mycket viktig funktion i den kommunala verksamheten. Här genereras den verksamhet som ska bedrivas och därmed även kostnader. I Värmdö finns flera enheter som arbetar med biståndsbedömning, både inom äldreomsorgen och inom omsorgen om funktionsnedsatta samt socialpsykiatrin. Det saknas i vissa delar samordning idag, vilket framkommit i intervjuer. Dock menar chefstjänstemän att samordning finns och vår uppfattning är att en samordning kan vara positivt ur flera aspekter. Vi rekommenderar kommunen att se över detta. Det vi kan konstatera är att det är olika organisationer för biståndsbedömare varför en grundligare granskning av detta borde vara av vikt. De intervjuer vi gjort påvisar att genomförandeplaner som finns inom nämndens äldreomsorg av flertalet intervjuade bedöms ha bristande kvalitet. De ska enligt avtal och kommunens riktlinjer finnas och enligt avtalet ska ersättning inte utgå i de fall genomförandeplaner inte finns. Vår uppfattning är att beställarsidan ska följa avtalet och inte betala ersättning om planer inte finns eller om de är av bristande kvalité. Enligt biståndsbedömarorganisationen skrivs inte genomförandeplaner på ett tillfredsställande sätt. Enligt chefstjänstemän finns genomförandeplaner, även om de anser att kvalitén kunde vara bättre. Vår bedömning är att djupare granskning av detta är önskvärd. Nämnden har en bra uppföljning inom privata särskilda boenden med bra rutiner som redovisas till nämnden. Vi vill dock påtala att uppföljningarna bygger på att det finns kvalitativa genomförandeplaner vilket vi, baserat på de intervjuer som gjorts, finner som osäkert. De rutiner som utarbetats vad gäller avtalsgranskning är dock tillfredsställande. Det är vår bedömning att det inte finns samma rutiner inom hemtjänsten. Vi har inte kunnat hitta någon uppföljning av denna verksamhet och detta behöver utvecklas. Bristen har också verifierats i samtal med chefstjänstemän. Vi bedömer att detta är viktigt för nämnden då väldigt mycket av äldreomsorgens demensverksamhet finns inom hemtjänst. Detta bör följas upp. Efter genomförd förstudie föreslår vi att en fördjupning bör ske av uppföljningar inom hemtjänst. Det är centralt att nämnden kan påvisa uppföljningar inom alla områden i äldreomsorgen. Speciellt då många privata aktörer finns och det i dag betonas ett kommunalt ansvar för uppföljning, oaktat om det är en kommunal eller privat aktör som utför tjänsterna. Vi föreslår vidare att en fördjupning görs vad gäller genomförandeplaner inom hela äldreomsorgen. Dessa genomförandeplaner är grunden för att en bra uppföljning skall kunna göras. Vidare bedömer vi att biståndsbedömare som fattat originalbeslutet för individen bör delta i uppföljningar av ärenden då man på det sättet kan få synpunkter på när de anser att genomförandeplanerna saknar väsentliga delar. 10

12 11. Har nämnden implementerat de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen I intervju med tjänstemän framkommer att det finns enskild kunskap om de nationella riktlinjerna. På kommunens hemsida finns också länk till dessa riktlinjer. De nationella riktlinjerna har lagt fokus vid att grundliga utredningar skall göras vid demensproblematik. Förutom de grundliga basutredningar poängteras de utvidgade demensutredningar som kan göras. Vid intervjuer med tjänstemän påtalar biståndsbedömare att man idag använder sig av basutredningar men ej utvidgade demensutredningar. Vid samtal med tjänsteman med specialistkunskaper dementeras detta dock och hon påtalar att Minnesmottagningen i Nacka frekvent gör denna typ av utredningar i kommunen. De områden som de nationella riktlinjerna lyfter fram är: Utredning för de med misstänkt demenssjukdom Det multiprofessionella teamarbetet Uppföljning Läkemedelsbehandling Dagverksamhet Vård- och omsorgsboende för personer med demenssjukdom Anhörigstöd Man påtalar också i de nationella riktlinjerna behovet av årliga uppföljningar inom demensvården, vad gäller läkemedelsbehandling, kognition och funktionsförmåga samt allmäntillstånd. I de nationella riktlinjerna påtalas också behovet av utredningar och uppföljningar kopplade till beteendemässiga störningar inom demensvården. Värdegrundsfrågor är också en central del i de nationella riktlinjerna. s har i sitt lokala vårdprogram inom demens inte implementerat de nationella riktlinjerna. En tjänsteman som har specialistkunskap på området uppfattar att många av de saker som poängteras i de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen används i vardagligt arbete men i det lokala program som finns saknas direkta kopplingar till de nationella riktlinjer som utformats av Socialstyrelsen Kommentar Vår bedömning är att de nationella riktlinjerna som Socialstyrelsen tagit fram är implementerade i det vardagliga arbetet men att det inte finns dokumenterat i det lokala handlingsprogrammet. Detta innebär att ingen formell politisk koppling finns. Således finns inte styrningen från den politiska organisationen. Samverkan med landstinget i dessa frågor är av vikt. 11

13 Vår bedömning är att många av de delar som är centrala i de nationella riktlinjerna används i det vardagliga arbetet. Nacka Minnesmottagning har mycket kunskap på området och används, vid demensutredningar, frekvent av kommunen. Avlastning till anhöriga finns i olika former t.ex. dagverksamhet som inte är biståndsbedömd. Kunskapen i kommunen kring vad de nationella riktlinjerna innebär är dock bristfällig för de tjänstemän som inte har någon specialistkunskap på området. Kommunen bör utveckla arbetet med att ge information eller utbildning till dem som jobbar med dessa frågor på vardaglig basis. Vidare är det vår bedömning att de lokala riktlinjerna bör uppdateras och att de nationella riktlinjerna därmed implementeras i det lokala demensprogrammet. Dessa lokala riktlinjer bör sedan antas av nämnden. Vad gäller värdegrundsfrågor som påtalas som en viktig del i de nationella riktlinjerna för demensvården så har detta enligt intervjuer inte arbetats igenom i kommunen. Tjänstemän har också påtalat detta som ett utvecklingsområde. Det är vår bedömning att detta område bör kompletteras i kommunens lokala demensprogram. KPMG dag som ovan Tommy Nyberg Mats Lundberg 12