Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer"

Transkript

1 Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

2 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut i sammanfattning Samverkansnämnden rekommenderar landstingen att utveckla de hälsofrämjande insatserna så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs säkerställa att såväl primär- som sekundärpreventiva insatser erbjuds personer i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom. se över organisationen av trombolysverksamheten, där tillgången till personal med adekvat kompetens och relevant utrustning beaktas sträva efter att öka andelen trombolysbehandlade ge förutsättningar för att kunna genomföra akuta utredningar oavsett tidpunkt genom tillgång till kompetent personal, utredningsresurser och vård på strokeenhet sträva efter att andelen patienter som läggs in direkt och vårdas vid strokeenhet ökar avsevärt sträva efter att täckningsgraden för rapportering till Riks-Stroke uppgår till minst 80 % ge förutsättningar för att öka andelen patienter som får tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar rekommendation som gäller gemensamma informationsinsatser förslag kommer i början av maj! ge verksamheten i uppdrag att följa upp indikatorerna i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård Samverkansnämnden uppdrar till Kunskapsgruppen/Utvecklingsgruppen att de nationella riktlinjerna för strokesjukvården följs upp ur ett ledningsoch styrningsperspektiv inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår i Utvecklingsgruppen/Kunskapsstyrningsgruppen att givna uppdrag i den politiska viljeinriktningen följs upp av den regionala Kunskapsstyrningsgruppen/Utvecklingsgruppen 2 (9)

3 Samverkansnämnden uppdrar till Regionala specialitetsråden att tillsammans säkerställa att kompetens finns på länssjukhusen så att patienter i behov av hemikraniektomi kan, utan tidsfördröjning, föras över till regionsjukvård (specialitetsråden för neurologi, internmedicin och kirurgi) överväga möjligheterna av att utbilda fler av medicinklinikernas STläkare i neurologi (randutbildning). överväga behovet av en utökning av antalet ST-block inom neurologi utreda bakgrunden till de lokala skillnaderna när det gäller karotiskirurgi (specialitetsrådet för kirurgi) analysera uppföljningsresultaten och återrapporterar till Kunskapsstyrningsgruppen årligen (specialitetsrådet neurologi) 3 (9)

4 Inledning Den politiska viljeinriktningen är ett för regionen förtydligande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer och utgör Samverkansnämndens rekommendation till landstingen. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård på strokeområdet inom regionen och till att vara ytterligare stöd i styrning och ledning av hälso- och sjukvården med öppna och systematiska prioriteringar. De enskilda landstingen förväntas ta in rekommendationerna i budget- och planeringsprocesserna. Den politiska viljeinriktningen beskriver också de områden inom strokevårdens utveckling som Samverkansnämnden bedömer lämpar sig för ett regionalt samspel. Den riktar sig därför också till berörda specialitetsråd. Den första versionen av strokeriktlinjerna publicerades år uppdaterades riktlinjerna, vilket innebar att den tidigare versionen kompletterades med aktuella uppgifter. Strokevården idag Stroke är en av våra stora folksjukdomar. År 2007 drabbades över personer av stroke, ungefär lika många män som kvinnor. Över 80 procent av patienterna är över 65 år. Stroke är den vanligaste orsaken till neurologiskt handikapp hos vuxna och den tredje vanligaste dödsorsaken, efter hjärtinfarkt och cancer. Sedan år 2000 kan en tydlig minskning av antalet strokefall märkas, bl.a. beroende på förbättrad läkemedelsbehandling. Vårdtillfällen där någon typ av stroke var huvuddiagnos står för närmare vårddagar på sjukhus. För många patienter kvarstår ett betydande behov av rehabilitering och omsorg därefter. Därför tillkommer ett mycket stort vård- och resursutnyttjande i kommunala särskilda boendeformer och hemtjänst. Mål och rekommendationer Likvärdig vård Samverkansnämndens syfte med den politiska viljeinriktningen är att landstingen i regionen tillsammans erbjuder strokepatienter en vård som så långt möjligt är likvärdig till praxis och resultat mellan olika enheter. Rättvisande jämförelser är ett sätt att uppmärksamma skillnader i praxis och resultat, vilket kan bidra till utjämning av skillnader. Samverkansnämnden rekommenderar att landstingen antar som mål att täckningsgraden för rapportering till kvalitetsregistret Riks-Stroke vid utgången av 2012 i genomsnitt är 90 % och där 80 % är lägsta acceptabla målvärde för en enskild enhet. 4 (9)

5 Övergripande mål för strokevården Minskad sjuklighet och dödlighet i stroke samt förbättrad livskvalitet hos patienter som drabbats av stroke genom ett aktivt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Strokesjukvården i Uppsala/Örebroregionen ska kännetecknas av god kvalitet (God Vård) Patienter/anhöriga/närstående anser att man får god vård och gott omhändertagande i hela vårdkedjan. Rekommenderade gemensamma mål för strokevården utifrån Några centrala rekommendationer och deras konsekvenser Hälsoinriktad hälso- och sjukvård/att förebygga stroke Stroke ingår tillsammans med t ex hjärtinfarkt i samlingsbenämningen hjärtkärlsjukdomar. Insatser för att förebygga olika typer av hjärt-kärlsjukdomar är i många viktiga aspekter likartade. Av den orsaken har Socialstyrelsen utgått från delar av preventionsavsnittet i Nationella riktlinjer för hjärtsjukvården 2008, kompletterade med vissa specifika förebyggande insatser mot stroke. Orsakerna till hjärt-kärlsjukdomar förklaras till stor del av ohälsosamma levnadsvanor (rökning, matvanor, fysisk inaktivitet, alkoholvanor) samt psykosocial påverkan och biologiska riskmarkörer (övervikt, högt blodtryck, blodfettsrubbning, diabetes). Betydligt större kraft behöver läggas på primärpreventiva insatser. Förändringar av levnadsvanor påverkar högt blodtryck i en gynnsam riktning vilket minskar behovet av läkemedelsbehandling. En adekvat läkemedelsbehandling vid högt blodtryck, höga blodfetter samt blodproppsförebyggande behandling vid förmaksflimmer är dock av stor betydelse för att förebygga stroke. 5 (9)

6 utveckla de hälsofrämjande insatserna så att rekommendationerna i de nationella riktlinjerna följs säkerställa att såväl primär- som sekundärpreventiva insatser erbjuds personer i riskzonen för hjärt-kärlsjukdom se till/säkerställa att de rekommendationer för läkemedelsbehandling som anges i riktlinjerna följs Akut utredning och behandling på sjukhus vid misstänkt stroke och TIA Trombolys inom 4,5 timmar I cirka 85 procent av strokefallen är orsaken en blodpropp i hjärnan (hjärninfarkt), medan orsaken i de resterande fallen är en blödning. Vid hjärninfarkter har intravenös trombolysbehandling en mycket gynnsam effekt på utfallet för en del av patienterna som får behandlingen. Risken för död och funktionsnedsättning minskar, vilket gör att trombolysbehandling har en hög prioritet i stroke-riktlinjerna. I riktlinjerna har behandlingsfönstret (tiden mellan symtomdebut och behandling) för trombolysbehandling utökats från 3 timmar till 4,5 timmar. För att kunna erbjuda trombolys dygnet runt krävs bemanning både nätter och på helger, vilket redan idag är ett problem på många av de mindre sjukhusen i regionen. Ett ökat tidsintervall innebär att behovet av personal som arbetar obekväm arbetstid ökar ytterligare. För att klara bemanningsfrågan är det därför möjligt att resurserna för diagnostik och behandling kan behöva koncentreras till ett begränsat antal sjukhus i respektive landsting. se över organisationen av trombolysverksamheten, där tillgången till personal med adekvat kompetens och relevant utrustning beaktas sträva efter att öka andelen trombolysbehandlade Akut utredning och behandling på sjukhus vid misstänkt TIA TIA är en liten propp som orsakar ett tillfälligt och övergående tillstånd av syrebrist i hjärnan. Det är en varningssignal för allvarig stroke. Ca 10 % av dem som fått en TIA får en stroke inom två dagar. Snabbt påbörjad behandling efter en TIA innebär starkt minskad risk för stroke. För utredning krävs i majoriteten av fallen en inläggning på sjukhus och då inom ramen för omhändertagande av patienter med stroke. Tillståndet kan missbedömas. För att kunna ställa rätt diagnos och göra adekvat utredning krävs neurologisk kompetens. 6 (9)

7 Inom regionen kan det medföra behov av tillgång till fler neurologer alternativt ökat utbud av randutbildning inom neurologi för internmedicinare som har hand om akuta neurologiska tillstånd. verka för att patient, som söker hälso- och sjukvården, med misstänkt TIA får akut utredning och behandling på sjukhus av strokekompetent läkare och med tillgång till undersökning med datortomografi och ultraljud Vård på strokeenhet Enligt de nationella riktlinjerna ska vård i akutfasen vid stroke bedrivas vid särskilda strokeenheter. Vård på väl fungerande strokeenheter minskar dödligheten, det personliga beroendet och behovet av institutionsboende. Uppgifter från Riks-Stroke 2008 visar att knappt 84 procent av alla strokepatienter (registrerade i Riks-Stroke) vårdades på en strokeenhet under åtminstone en del av vårdtiden. Andelen kan sannolikt vara lägre med tanke på täckningsgraden i Riks-Stroke. Andelen som faktiskt tas in direkt på strokeenhet ligger omkring % av patienter intagna på sjukhus med stroke. Landstingens strävan bör vara att betydligt öka andelen patienter som direkt läggs in på strokeenhet, då detta är att föredra både utifrån ett medicinskt perspektiv och ett patientperspektiv. sträva efter att andelen patienter som initialt tas in och vårdas vid strokeenhet ökar avsevärt sträva efter att täckningsgraden för rapportering till Riks-Stroke uppgår till minst 80 % Hemikraniektomi inom 48 timmar vid malign mediainfarkt Malign mediainfarkt kan utvecklas efter en infarkt i storhjärnan. Malign mediainfarkt innebär att det inom några dagar utvecklas en tilltagande svullnad i det skadade området som leder till förhöjt tryck i skallen. Tillståndet är inte vanligt och det kräver stor neurologisk kompetens för att säkerställa rätt diagnos. Dödligheten är hög om det inte behandlas. Ingreppet är att betrakta som en livräddande åtgärd, men betydande symtom kan bli bestående trots lyckad operation. Det är därför viktigt att sjukvården individualiserar beslutet om operation efter tydlig information till patient och närstående. 7 (9)

8 Patienter med hotande malign mediainfarkt behöver utan tidsfördröjning under första dygnet erhålla noggrann övervakning och beredskap inför operation. Eftersom detta tillstånd kräver högspecialiserad vård behövs tydliga kriterier för vilka patienter som behandlingen kan vara aktuell för samt hur överföringen av patienten ska ske. uppdra till specialitetsråden för neurologi, internmedicin och kirurgi att tillsammans säkerställa att kompetens finns på länssjukhusen så att patienter i behov av hemikraniektomi kan, utan tidsfördröjning, föras över till regionsjukvård Skyndsam karotiskirurgi Kirurgisk behandling av karotisstenos (förträngning av halspulsådern) används för att minska risken för framtida stroke. Skyndsam karotisoperation, inom 14 dagar från symtomdebut, är viktigt för att förebygga stroke på patienter som visat symtom från TIA eller lindrig hjärninfarkt. Data från kvalitetsregister (Swedvasc) tyder på att många landsting inte klarar tidsgränsen på 14 dagar. Vidare att det finns lokala och regionala skillnader. ge förutsättningar för att öka andelen patienter som får tillgång till karotiskirurgi inom 14 dagar ge berörda specialitetsråd i uppdrag att utreda bakgrunden till de lokala skillnaderna Informationsinsatser Vikten av informationskampanjer riktade till allmänheten, så att personer som är i närheten av en person som insjuknar i stroke kan känna igen tillståndet och larma ambulans, lyfts fram i Socialstyrelsens riktlinjer. Studier visar att informationskampanjerna behöver upprepas halvårsvis. I riktlinjerna rekommenderas upprepade informationskampanjer kring akut stroke via egna informationskanaler och massmedia. Informationen till befolkningen är till stor del desamma för samtliga landsting och ett grundmaterial borde kunna vara gemensamt. Socialstyrelsen har inte för avsikt att ta fram något informationsmaterial. Inom Västra Götalandsregionen har ett förberedelsearbete genomförts för en informationskampanj snabbkurs i överlevnad, fördelat på tre år. Ett samarbete kring grundmaterial bör övervägas för att begränsa kostnader för informationskampanjen. 8 (9)

9 Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Enligt Socialstyrelsens beräkningar är rekommendationerna i uppdateringen av strokeriktlinjerna inte kostnadsdrivande, förutsatt att hälso- och sjukvården ökar användandet av warfarin hos patienter med förmaksflimmer. Samverkansnämnden menar dock att en implementering av riktlinjerna initialt med t ex ökad andel vårdade på strokeenhet, kan innebär en ökad kostnad, även om vissa åtgärder är kostnadsbesparande på sikt. Detta beroende på hur väl strokesjukvården är utbyggd. Det tycks som om strokesjukvården i de flesta landsting inte fått samma resurstillskott som till exempel hjärtsjukvården. För god strokevård behövs tillgång till neurologisk kunskap och kompetens. Alla sjukhus som behandlar strokepatienter har inte tillgång till neurologer. Neurologklinikerna i regionen bör kunna utbilda fler av medicinklinikernas STläkare i neurologi (randutbildning). Vidare bör en översyn ske av antalet STblock inom neurologin samlat för hela regionen så att behovet av neurologer kan tillgodoses. Uppföljning I de Nationella riktlinjerna beskrivs 32 kvalitetsindikatorer som tagits fram för uppföljning och jämförelser av vårdens utveckling av processer, resultat och kostnader över tid. De ska också kunna användas som underlag för att initiera förbättringar av vårdens kvalitet. I ett uppföljningsperspektiv förväntas: - att respektive landsting ger sin verksamhet i uppdrag att följa upp indikatorerna i de nationella riktlinjerna för strokesjukvård - att specialitetsråden neurologi analyserar uppföljningsresultaten och återrapporterar till Kunskapsstyrningsgruppen årligen - att de nationella riktlinjerna för strokesjukvården följs upp ur ett ledningsoch styrningsperspektiv inom ramen för det utvecklingsarbete som pågår i Utvecklingsgruppen/Kunskapsstyrningsgruppen - att givna uppdra ti den politiska viljeinriktningen följs upp av den regionala Kunskapsstyrningsgruppen/Utvecklingsgruppen. 9 (9)

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

2011-03-29 LS-LED11-329

2011-03-29 LS-LED11-329 Lednings- och verksamhetsstöd DATUM DIARIENR 2011-03-29 LS-LED11-329 Landstingsstyrelsen Politiska viljeinriktningar för strokesjukvården, diabetessjukvården och vården vid depression och ångestsyndrom

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd

Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd 1 (33) Uppföljning av Politiska viljeinriktningar Uppsala-Örebroregionens Samverkansnämnd Antagen av Samverkansnämnden 2015-XX-XX 2 (33) Innehållsförteckning Uppföljning av Politiska viljeinriktningar

Läs mer

STROKE- vad är det? En kort översikt

STROKE- vad är det? En kort översikt STROKEvad är det? En kort översikt Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden En folksjukdom Den vanligaste orsaken till handikapp 20

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet ohälsosamma matvanor Bakgrund till riktlinjerna Ingen enhetlig praxis

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram

Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård. Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Implementering av Nationella riktlinjer för strokesjukvård Vi gjorde det med ett Genombrottsprogram Syfte Att förbättra STROKE - sjukvården inom prehospital- och akut strokesjukvård för alla patienter

Läs mer

Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125

Upprättare Datum Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125 PM 1 (6) Upprättare Dnr Mats Björeman, Lars Holmberg 2015-06-03 LK/150125 Lars Holmberg, Mats Björeman 2015-06-03 Nivåstrukturering av urologisk och gynekologisk cancer i Uppsala-Örebroregionen 2015 Uppdraget

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer SK- kurs Akut stroke 2011-02- 03 ATT GÖRA VAD VI VET OCH VETA VAD VI GÖR Kjell Asplund KUNSKAPSCIRKLARNA FÖR KVALITET I VÅRDEN Klinisk forskning Systema7ska kunskaps-

Läs mer

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 - Stöd för styrning och ledning 1 ISBN: 978-91-86301-59-0 Artikelnr: 2009-11-4 Omslag: Socialstyrelsen/Tiina Laukkanen Foto: John Henley/Corbis/Scanpix Sättning:

Läs mer

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 STROKE EN FOLKSJUKDOM - Vanligaste orsaken till handikapp - Drabbar årligen 30 000 svenskar - Tredje vanligaste dödsorsaken - Medelålder 73 år för män,

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för rörelseorganens sjukdomar i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2012-09-28 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Riktlinjer för strokesjukvård 2005 Remiss från Socialstyrelsen Förlängd remisstid till 21 september 2005

Riktlinjer för strokesjukvård 2005 Remiss från Socialstyrelsen Förlängd remisstid till 21 september 2005 Bilaga 16:13 till kommunstyrelsens protokoll den 21 september 2005, 40 PM 2005 RVII (Dnr 325-1811/2005) Riktlinjer för strokesjukvård 2005 Remiss från Socialstyrelsen Förlängd remisstid till 21 september

Läs mer

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-11-12 De nationella riktlinjerna 2014-11-12 2 Varför riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Andel med ohälsosamma

Läs mer

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015

Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens nationella riktlinjer från 2015 Christina Lindberg, Hanna Höghielm 2016-04-06 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid astma och KOL i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion baserad på Socialstyrelsens

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Granskning av strokevården

Granskning av strokevården Landstingets revisorer 2012-04-23 000006 Landstingsstyl'elsen Granskning av strokevården Vi rekommenderar landstingsstyrelsen att beakta de synpunkter avseende utveckling av strokevården som påtalas i

Läs mer

Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke

Förbättra och effektivisera informationsinsamlingen till kvalitetsregister för stroke KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik Medical Management Centrum Programmet för Medicinsk informatik Vårdens organisation och ekonomi i ett IT-perspektiv, 4p

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och

Läs mer

Politisk viljeinriktning diabetes

Politisk viljeinriktning diabetes TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Per-Olov Gustafsson Staben för övergripande hälso- och sjukvårdsfrågor +46155247636 2015-11-10 LS-LED15-1303-1 Ä R E N D E G Å

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Karotisstenoser 30/1-13

Karotisstenoser 30/1-13 Karotisstenoser 30/1-13 Johan Sanner NR-kliniken CSK När skall vi utreda? Vilka skall vi behandla? Handläggning i praktiken Riksstrokedata 2011 Medelålder 76 år (K-d: 76 år, A: 78, T: 78) Män 73 år Kvinnor

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor Vad ska riktlinjerna leda till? God vård och omsorg genom att stödja: öppna och systematiska

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 www.svnuppsalaorebro.se Utkast 2015-11-18 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2015 Sjukvårdsregionens utvecklingsgrupp för nationella riktlinjer 1 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Utvecklingsgruppen

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Strukturdata. Rapport från från Riks- Stroke 2013 2013. - Sammanställning - och och jämförelse av strokesjukvårdens av

Strukturdata. Rapport från från Riks- Stroke 2013 2013. - Sammanställning - och och jämförelse av strokesjukvårdens av Strukturdata Rapport från från Riks- Stroke 2013 2013 O O O O O O O O O O O O - Sammanställning - och och jämförelse av strokesjukvårdens av struktur i Sverige i Sverige åren åren 2005, 2005, 2010 2010

Läs mer

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Beslutstöd för prioriteringar 2009 Preliminär version Artikelnr 2009-126-35 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Innehållsförteckning Förord 5 1.

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Forskar med en fot i kliniken Det kliniska perspektivet på forskning

Forskar med en fot i kliniken Det kliniska perspektivet på forskning Neurologkliniken, Universitetssjukhuset Örebro Forskar med en fot i kliniken Det kliniska perspektivet på forskning genom syrar all verksamhet på neurologkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och I

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Enkla råd (5 minuter) Kvalificerat rådgivande

Läs mer

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER

NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD PATIENTER Kliniken i fokus NEUROLOGISEKTIONEN CENTRALSJUKHUSET KRISTIANSTAD Teamarbetet ger tryggare PATIENTER Neurologisektionen vid Centralsjukhuset Kristianstad har vuxit snabbt de senaste åren. Parkinsonteamet

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke

Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke Förslag! YTTRANDE 2014-03-26 LJ 2013/904 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsfullmäktige Motion: Förebyggande behandling nödvändigt för att undvika stroke I en till landstingsfullmäktige inlämnad motion

Läs mer

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag

s00015487-06 Affärshemligheter och konfidentiell information 2015 Boehringer Ingelheim International GmbH eller ett eller flera dotterbolag Sida 1199 av 5 av 275 DEL VI.2 Del VI.2.1 DELOMRÅDEN AV EN OFFENTLIG SAMMANFATTNING Information om sjukdomsförekomst Ischemisk stroke orsakas av en blodpropp i en artär i hjärnan. Bland personer över 55

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning för TIA-registrering i Riksstroke Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2015-01-01 och därefter. Formulärets

Läs mer

Offentliga rummet 4 juni 2008

Offentliga rummet 4 juni 2008 Offentliga rummet 4 juni 2008 VDN-märkta offentliga tjänster på webben Birgitta Eriksson Hälso- och sjukvårdsavdelningen Socialstyrelsen birgitta.eriksson@socialstyrelsen.se Möjligheterna att välja v ökar

Läs mer

Organisation av MS-vården

Organisation av MS-vården Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det

Läs mer

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården

LIF rapport. Det finns ingen ursäkt 2008:7. Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården LIF rapport Det finns ingen ursäkt Fokus på nationella riktlinjer och uppnådda behandlingsresultat för hjärt- och kärlsjukvården 2008:7 Juli 2008 Innehållsförteckning Förord... 4 Sammanfattning... 5 1.

Läs mer

Visionsmål Delmål Indikator

Visionsmål Delmål Indikator 1 Medicinska programberedningen Sammanträdesplats Landstingets kansli Närvarande Ledamöter Christina Hasselrot (s) ordförande Silvi Wigh-Senestad (m) vice ordförande Martin Tollén (s) Peter Hermansson

Läs mer

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser

Hälso- och sjukvård. Socialstyrelsens sammanfattande iakttagelser Hälso- och sjukvård I detta kapitel belyser Socialstyrelsen den aktuella utvecklingen inom några vårdområden. Därefter beskrivs den övergripande utvecklingen inom de olika målområdena för god vård. Beskrivningarna

Läs mer

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor

Läs mer

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Folkhälsoenheten Eva Pettersson Lindberg Sara Maripuu 2012-01-02 Implementering av Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Sammanfattning Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Reviderat Slutförslag 2012-05-10 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen.

Artärer de ådror som för syresatt blod från lungorna ut i kroppen. Pressmaterial Ordlista Ablation en metod för behandling av förmaksflimmer som innebär att läkaren går in med en kateter från ljumsken till hjärtat och på elektrisk väg försöker häva störningen i hjärtats

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden

Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess 2012. Miljarden 1(7) TJÄNSTEUTLÅTANDE Hälso- och sjukvårdsavdelningen Christina Möller/Mats Swanberg 2012-02-10 Dnr RS 690-2011 Till Hälso- och sjukvårdsutskottet Statsbidrag för en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess

Läs mer

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Katastrofmedicinsk beredskap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2013:22 (M) Föreskrifter och allmänna råd Katastrofmedicinsk beredskap Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005 POPULÄRVERSION AV Nationella riktlinjer för stroke 2005 ISBN 978-91-85483-28-0 Artikelnr 2007-114-59 Redaktör David Svärd Text Charlotta Munter Sättning Edita Västra Aros Foton Sidorna 11, 15, 25, 29,

Läs mer

Delårsrapport. Första kvartalet 2013. Medfield Diagnostics AB (publ) 556677-9871

Delårsrapport. Första kvartalet 2013. Medfield Diagnostics AB (publ) 556677-9871 Delårsrapport Första kvartalet 2013 Medfield Diagnostics AB (publ) 556677-9871 Sammanfattning av första kvartalet 2013 Den tredje kliniska studien (MF03) fortskrider som planerat på både Sahlgrenska i

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-15 PVN16-0009-2 Ä R E N D E G Å N G M Ö T E S D A T U M Yttrande

Läs mer

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt

Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt Socialstyrelsens nya riktlinjer för hjärtsvikt RiksSvikt Månadswebbinarium 2016-01-28 Webbinarvärd: Catarina Koerfer, Regional koordinator RiksSvikt Föreläsare: Peter Vasko, Registerhållare Teknisk värd:

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Handlingsplan Modell Västerbotten

Handlingsplan Modell Västerbotten Stina Saitton Flik 8.15. Leg apotekare, PhD Läkemedelscentrum Norrlands Universitetssjukhus 901 85 Umeå Tel: 090-785 31 95 Fax: 090-12 04 30 E-mail: stina.saitton@vll.se (kommunen bokar LMgenomgång) Handlingsplan

Läs mer

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios

Yttrande över motion - Vården av kvinnor med endometrios TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(3) H A N D LÄ G G A R E D A TU M D IA R IEN R Mikael Törmä Staben för regionala frågor +46155245000 2015-12-14 LS-LED14-619-3 Ä R EN D EG Å N G Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsutskott

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks- Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS- STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepagenter Täckningsgrad c:a 96% 25-26 000 pagenter

Läs mer

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11

Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2011-11-24 Rev/11039 Revisorerna KBR/VHL Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset förstudie Rapport 4-11 Förändringsarbete vid akutmottagningen på Centralsjukhuset

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (3) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-08-30 p 14 Handläggare: Birger Forsberg Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om öka användningen av hälsoekonomiska

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

STROKE. Program för Landstinget i Uppsala län

STROKE. Program för Landstinget i Uppsala län STROKE Program för Landstinget i Uppsala län Antaget av landstingsfullmäktige den 10 februari 2003 Missiv till program om stroke Antaget av landstingsfullmäktige den 10 februari 2003 Bakgrund Landstingsstyrelsen

Läs mer

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå

Neurologen vid Norrlands universitetssjukhus Stark forskningskultur i Umeå Några av personalen på neurologen i Umeå samlade på bild fr v: Bo Lundqvist, Peter Andersson, Hans Lindsten, Helena Fordell, Jan Malm, Anders Svenningsson, Laleh Zarrinkoob, Lars Forsgren, Peter Sundström,

Läs mer

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016

Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Socialdemokraternas i ärende 20, mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Mål och budget 2014 och planunderlag 2015-2016 Hälsa Region Halland verkar för en god och jämlik hälsa hos invånarna i Halland.

Läs mer

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Regional medicinsk riktlinje Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor Fastställd av HSD (HSD-D 13-2015) giltigt till september 2017. Utarbetad av Sektorsråden i allmänmedicin och odontologi

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Strokeenheter i Sverige. kartläggning av dimensionering, praxis och vårdinnehåll

Strokeenheter i Sverige. kartläggning av dimensionering, praxis och vårdinnehåll Strokeenheter i Sverige kartläggning av dimensionering, praxis och vårdinnehåll Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär att det

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

Att formulera krav som leder i önskvärd riktning

Att formulera krav som leder i önskvärd riktning Att formulera krav som leder i önskvärd riktning Exempel från Skåne Magnus Kåregård Medicinsk rådgivare Hälsovalskontoret Vad är det vi inom landstingen/regionerna traditionellt leder och styr efter? Vårddagar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Hur arbetar man kunskapsbaserat?

Hur arbetar man kunskapsbaserat? Hur arbetar man kunskapsbaserat? Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa Hans Rutberg Professor/Överläkare Institutionen för Medicin

Läs mer

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Årsrapport Köpt vård 2015. Version: 1.0. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Årsrapport Köpt vård 2015 Version: 1.0 Beslutsinstans: Regionstyrelsen INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTVECKLING AV KÖPT VÅRD TOTALT... 3 1.1 Primärvård utanför Jämtland Härjedalen... 3 1.2 Länssjukhusvård utanför

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 4: Landstingsprofiler Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Vägval för neurosjukvården vinst eller förlust?

Vägval för neurosjukvården vinst eller förlust? Våren 2010 Arbetsversion Vägval för neurosjukvården vinst eller förlust? Ett studiematerial framtaget av Innehåll Förord 1. Inledning 5 2. Metod och material 6 3. Tillgänglighet till neurologisk kompetens

Läs mer

Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården

Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården MOTIONSSVAR Dnr 15/4289 15/4297 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Marie Källman Motion 56 - Åtgärder för en förbättrad akutsjukvård Motion 63 - En väg in till den akuta vården Beslut Styrelsen

Läs mer

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

Slutrapport Stroke/Neurologi

Slutrapport Stroke/Neurologi 1.0 Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projekt: Projeknr: Slutrapport Vård 2010- genomförandeprojektet Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Torbjörn Berglund 2010-05-19 Styrgrupp 2010-09-14 Dnr NU 63:160/2010

Läs mer