Resultat från Strokevården i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Resultat från Strokevården i Stockholms län"

Transkript

1 Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box Stockolm Tfn

2 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas varje år. Stockholms läns landsting jobbar kontinuerligt för att förbättra insatserna för dem som drabbas av stroke. Som en del i det arbetet har en rapport tagits fram som beskriver vårdkedjorna i länet. Rapporten bygger till stor del på registerdata om produktion som rapporterats in från slutenvårdsverksamheterna till förvaltningen. I uppföljning av vården sker även rapportering exempelvis från vården av vissa utvalda kvalitetsresultat. Vården rapporterar även till kvalitetsregister, där Strokeregistret är ett sådant exempel. Avsikten med rapporten vårdkedjeanalys av strokevården är inte att spegla en total bild av kvaliteten inom strokesjukvården, utan just vårdkedjan. Vid tolkning av resultaten bör hänsyn tas till att statistiken kan vara missvisande exempelvis beroende på varierande kvalitet i inrapportering. Några kvalitetsresultat lyfts dock fram. I öppna jämförelser av hälso- och sjukvården som årligen publiceras av Socialstyrelsen tillsammans med SKL används kvalitetsregister som datakällor, men även andra register. För att komplettera bilden som ges i vårdkedjeanalysen finns nedan en kort beskrivning av hur resultaten i öppna jämförelser förändrats över tid. Vid jämförelser mellan åren bör dock tas i beaktande att inrapporteringsgraden är olika mellan sjukhusen och att graden av sjukdom varierar. Exempelvis så vårdas de svårast sjuka patienterna vid universitetssjukhus. Resultaten i öppna jämförelser kan vara hämtade från olika mätperioder, varför beskrivningen nedan utgår från publiceringsår av Öppna jämförelser. Vård vid strokeenhet Det finns ett starkt kunskapsunderlag för att vård på väl fungerande stokeenheter minskar dödligheten, funktionsnedsättning och behovet av institutionsboende. Riksstroke har en pågående diskussion kring särskilda förutsättningar på universitetssjukhus eftersom en del av strokepatienterna vårdas vid andra avdelningar, exempelvis neuro-intensivvårdsavdelningar. Vård på en strokeenhet har i de nationella riktlinjerna givits högsta prioritet och målet är att mer än 90 procent vårdas vid strokeenhet. Andelen patienter som vårdats vid strokeenhet har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 81,4% för kvinnor jämfört med 71,6% år 2007 och männen 81,8% år 2010 jämfört med 76,5% år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett sämre resultat totalt för båda könen med 81,6% år 2010 jämfört med riket 86,5%. Resultatet för de olika sjukhusen varierar mellan % i öppna jämförelser Dessa resultat speglar patienter som vårdats år Förvaltningen följer även upp vård vid strokeenhet i avtalen. Kravet är att minst 80% skall vårdas vid strokeenhet och målet är 90%. Resultaten som sjukhusen själva rapporterat för år 2010 visar på att alla sjukhus klarar 80%. I detta resultat har patienter som vårdats vid exempelvis intensivvårdsavdelningar exkluderats från universitetssjukhuset. Vård vid intensivvårdsavdelning innebär en mer avancerad vård, vilket en del patienter behöver på grund av sjukdomens svårighetsgrad. För dessa patienter är inte våd vid strokenehet tillräcklig.

3 Trombolysbehandling efter stroke I cirka 85 procent av strokefallen är orsaken en blodpropp i hjärnan, hjärninfarkt, medan orsaken i de resterande fallen är en blödning. Vid hjärninfarkter har intravenös trombolysbehandling, använd enligt de gällande kriterierna, en mycket gynnsam effekt på utfallet för en del av patienterna som får behandlingen. Risken för död och funktionsnedsättning minskar. Trombolysbehandling har därför en hög prioritet i de nationella riktlinjerna för stroke. År 2009 redovisades trombolysbehandling efter stroke första gången i öppna jämförelser. Andelen patienter som fått trombolysbehandling har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 11,0 % för båda könen jämfört med 9,4% år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett bättre resultat för båda könen med 11,0 % år 2010 jämfört med riket 8,3 %. Blodförtunnande behandling vid förmaksflimmer Ungefär en procent av befolkningen bedöms ha hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer. Detta är också en av de vanligaste orsakerna till stroke. Förmaksflimmer är därmed också en viktig riskfaktor för återinsjuknande i stroke. Behandling med warfarin efter stroke och vid förmaksflimmer medför en betydligt lägre risk för att patienten ska återinsjukna i stroke eller annan hjärt-kärlsjukdom. Andelen patienter som behandlas med blodförtunnande medel vid förmaksflimmer har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 63,8 % för kvinnor jämfört med 32,4 % år 2007 och männen 57,7 % år 2010 jämfört med 44,4 % år Det skedde en liten försämring för män mellan åren 2009 och Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett något sämre resultat totalt för båda könen med 60,2 % år 2010 jämfört med riket 63,7 %. Funktionsförmåga efter stroke Patienter som överlever stroke återfår i olika grad den funktion man hade före insjuknandet. I Riks-Stroke samlas data om strokepatienternas beroende av andra för sin personliga ADL, i en uppföljning efter tre månader. ADL står för Aktiviteter i Dagligt Liv. Med personlig ADL avses aktiviteterna förflyttning, toalettbesök samt av- och påklädning. Som kvalitetsindikator speglar måttet sjukvårdsinsatserna både i akutfasen och i den fortsatta rehabiliteringen efter utskrivning från akutsjukhus. Andelen patienter som var ADL-oberoende har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 82,4 % för kvinnor jämfört med 79,2 % år 2009 och männen 82,5 % år 2010 jämfört med 82,1 % år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett något bättre resultat totalt för båda könen med 82,3 % år 2010 jämfört med riket 82,2 %.

4 Nöjdhet med sjukhusvård År 2010 redovisades patienters nöjdhet med sjukhusvård vid stroke första gången i öppna jämförelser. Andelen patienter som svarat att de är mycket nöjda eller nöjda med den vård de fått på akutsjukhuset 3 månader efter vistelsen var år 2010 var 89,2 % för båda könen. Jämfört med rikets genomsnittliga resultat 90,3 % så hade Stockholm ett sämre resultat. Återinsjuknande efter stroke Andel återinskrivningar på sjukhus efter stroke kan utgöra ett mått på effekterna av de sekundärpreventiva insatserna efter första strokeinsjuknandet. Sekundärpreventiva åtgärder omfattar bland annat påverkan av livsstilsfaktorer genom exempelvis rökavvänjning, kostrådgivning och hjälp till fysisk aktivitet. Andra åtgärder är läkemedelsbehandling (blodtryck, blodfetter, blodproppsförebyggande behandling) och karotiskirurgi vid förträngning av halspulsådern. Återinsjuknande utgör också, jämsides med överlevnad och återgång till ett vardagligt liv, ett centralt resultatmått för strokesjukvården. Andelen patienter som återinsjuknar i stroke har i öppna jämförelser försämrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 11,2 % för kvinnor jämfört med 10,9 år 2009 och männen 11,7 % år 2010 jämfört med 10,7 år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett sämre resultat totalt för båda könen med 11,4 % år 2010 jämfört med riket 9,6 %. Dödlighet vid stroke I öppna jämförelser redovisas två mått på dödlighet efter stroke. Måttet dödlighet efter förstagångsstroke avser att mäta kvaliteten i hela vårdkedjan från den förebyggande verksamheten till ambulansverksamheten, det akuta omhändertagandet och efterföljande vård. Måttet dödligheten inom 28 och 90 dagar efter sjukhusvård för stroke syftar till att mäta kvaliteten i det akuta omhändertagandet och i den efterföljande vården utanför sjukhus. Andelen patienter som avlider efter förstagångsstroke har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 21,0 % för kvinnor jämfört med 21,9 år 2007 och männen 21,4 % år 2010 jämfört med 22,2 år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett bättre resultat totalt för båda könen med 21,1 % år 2010 jämfört med riket 22,3 %. Andelen patienter som avlider inom 28 och 90 dagar efter sjukhusvård för stroke har i öppna jämförelser förbättrats i Stockholm år 2010 jämfört med År 2010 var resultatet 13,6 % för kvinnor jämfört med 14,2 % år 2007 och männen 14,5 % år 2010 jämfört med 15,3 % år Jämfört med rikets genomsnittliga resultat så har Stockholm ett bättre resultat totalt för båda könen med 13,9 % år 2010 jämfört med riket 14,5 %.

5 Tabell 1: Resultat hämtade ur öppna jämförelser av hälso- och sjukvården år Resultat finns inte för alla år eftersom mätningarna förändrats och utvecklats över tid Mått Vård vid strokeenhet SLL kvinnor 71,6 68,0 70,9 81,4 män 76,5 75,2 78,3 81,8 totalt 74,6 81,6 Riket kvinnor 80,2 80,7 82,5 85,7 män 83,0 84,0 84,9 87,3 totalt 83,7 86,5 Trombolysbehandling efter stroke SLL kvinnor 9,4 10,7 män 9,3 11,3 totalt 9,4 11,0 Riket kvinnor 7,4 8,2 män 7,4 8,4 totalt 7,4 8,3 Blodförtunnande behandling vid flimmer SLL kvinnor 32,4 60,4 63,8 män 44,4 58,0 57,7 totalt 59,0 60,2 Riket kvinnor 40,8 63,8 65,8 män 50,2 61,7 62,2 totalt 62,6 63,7 Funktionsförmåga efter stroke SLL kvinnor 79,2 82,2 män 82,1 82,5 totalt 80,8 80,7 82,3 Riket kvinnor 77,0 82,0 män 81,4 82,4 totalt 79,1 79,3 82,2 Nöjdhet med sjukhusvård SLL kvinnor 86,7 89,1 män 89,7 89,2 totalt 88,2 89,2 Riket kvinnor 88,5 89,1 män 91,3 91,4 totalt 90,0 90,3 Återinsjuknande efter stroke SLL kvinnor 10,9 11,2 män 10,7 11,7 totalt 10,4 10,8 11,4 Riket kvinnor 9,4 9,4 män 9,9 9,8 totalt 9,6 9,6 9,6 Dödlighet vid stroke SLL kvinnor 21,9 21,7 21,3 21,0 män 22,2 22,1 21,7 21,4 totalt 21,4 21,1 Riket kvinnor 23,4 22,7 22,5 22,6 män 22,8 22,0 21,8 21,7 totalt 22,3 22,3 Dödlighet efter sjukhusvård vid stroke SLL kvinnor 14,2 14,0 14,2 13,6 män 15,3 15,3 15,2 14,5 totalt 14,5 13,9 Riket kvinnor 14,7 14,7 14,7 14,6 män 14,8 14,7 14,6 14,5 totalt 14,6 14,5

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 4: Landstingsprofiler Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av

Läs mer

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013

Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 Sjukvårdens utveckling över tid nationella trender och variationer mellan landstingen komplement till Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2013 2014-02-19 Inledning Här får du översiktlig bild av sjukvårdens

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar

Nationell utvärdering 2011 Strokevård. Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 3: Indikatorbeskrivningar Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Indikatorer. Nationella riktlinjer för Strokesjukvård 2009 Bilaga 2

Indikatorer. Nationella riktlinjer för Strokesjukvård 2009 Bilaga 2 Indikatorer Nationella riktlinjer för Strokesjukvård 2009 Bilaga 2 Innehållsförteckning 1. Strokesjukvårdens resultat...3 INDIKATOR 1.1: Dödlighet efter stroke (letalitet) 3 INDIKATOR 1.2: Dödlighet efter

Läs mer

Stroke många drabbas men allt fler överlever

Stroke många drabbas men allt fler överlever Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen 30 000 35 000 personer per år av ett slaganfall, som också är

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN R iks-stroke För helåren 1999 och 2000 RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåren 1999 och 2000. 1 UTGIVARE STYRGRUPPEN

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Forskning och verksamhet för bättre strokevård

Forskning och verksamhet för bättre strokevård Forskning och verksamhet för bättre strokevård Gör vi rätt saker? Implementering av forskningsrön och politiska beslut Implementering av forskningsrön och politiska beslut. Är patientnyttan optimal och

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård Landstinget har goda resultat inom områdena hälsoinriktad vård, intensivvård, ortopedisk sjukvård samt tillgänglighet. I ett flertal indikatorer ligger

Läs mer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer

Övergripande indikatorer. Områdesvisa indikatorer Övergripande indikatorer Hälsotillstånd, dödlighet med mera 1 Återstående medellivslängd. Kv. + 82,9 + 83,2 + 83,4 82,3 + 82,7 + 83,2 83,5 + 82,8 + 82,8 + 83,0 + 83,0 + 83,9 + 83,0 + 82,4 + 82,8 + 82,6

Läs mer

Svar på revisionsrapport från Ernst & Young avseende vårdkedjan för strokepatienter.

Svar på revisionsrapport från Ernst & Young avseende vårdkedjan för strokepatienter. MISSIV 2013-03-07 Medicincentrum, Per-Henrik Nilsson Landstingsstyrelsen Svar på revisionsrapport från Ernst & Young avseende vårdkedjan för strokepatienter. Ernst & Young framför i sin granskning av strokevårdskedjan

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Uppföljning av utvecklingsuppdrag MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.

Läs mer

Granskning av vårdkedjan för strokepatienter. Rapport på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kronoberg. Helene Kratz Gunnar Uhlin 2012-11-19

Granskning av vårdkedjan för strokepatienter. Rapport på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kronoberg. Helene Kratz Gunnar Uhlin 2012-11-19 Granskning av vårdkedjan för strokepatienter Rapport på uppdrag av revisorerna i Landstinget Kronoberg Helene Kratz Gunnar Uhlin 2012-11-19 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar

Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar Bilaga 1/4 Bilaga: Förslag på områden för behovsanalyser och brukardialoger 2017 med motiveringar I detta dokument redovisas beredningen för behovsstyrnings förslag på områden för behovsanalyser 2017.

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005 POPULÄRVERSION AV Nationella riktlinjer för stroke 2005 ISBN 978-91-85483-28-0 Artikelnr 2007-114-59 Redaktör David Svärd Text Charlotta Munter Sättning Edita Västra Aros Foton Sidorna 11, 15, 25, 29,

Läs mer

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009

Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård 2009 Öppna Jämförelser Hjärtsjukvård Sammanfattande kommentarer Undvikbar slutenvård vid hjärtsjukdom (A2, C1, D1). Denna indikator speglar det organisatoriska omhändertagandet av denna patientgrupp (hjärtsvikt

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Landstingens insatser

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Landstingens insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Landstingens insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Landstingens insatser Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan.

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Indikatorer för jämställd hälsa och vård Indikatorer för jämställd hälsa och vård 17 indikatorer inom hälso- och sjukvården Författare: Anke Samulowitz Rapporten är utgiven av: Kunskapscentrum för Jämlik vård, KJV Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Läs mer

Rehabilitering inom strokesjukvården

Rehabilitering inom strokesjukvården Revisionsrapport Rehabilitering inom strokesjukvården Region Halland Eva Lidmark Jean Odgaard Innehållsförteckning Sammanfattning 3 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Uppdrag och revisionsfråga 1 1.3 Metod

Läs mer

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28

Öppna jämförelser 2011. Pressinformation 2011-11-28 Öppna jämförelser 2011 Pressinformation 2011-11-28 Medverkande Svante Lönnbark, landstingsdirektör Stefan Back, medicinsk rådgivare Patrik Bergman, utredare Samhällsmedicin Katarina Wijk, chef Samhällsmedicin

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik? Prioriteringskonferensen 2013 22 oktober Gävle Fredrik Westander Presentation Landstingserfarenhet från Värmland

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke

Fem årliga rapporter från Riks- Stroke Fem årliga rapporter från Akutskede + 3- månadersuppföljning 1- årsuppföljning TIA (enbart webbpublikation) Anhörigas situation (fr o m i år) Rapport anpassad till patienter och anhöriga Årsrapporten:

Läs mer

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

Att mäta effektivitet i vård och omsorg Att mäta effektivitet i vård och omsorg Kristina Stig Enheten för öppna jämförelser 1 2015-05-07 Modellen för effektivitetsanalys God vård och omsorg t 2015-05-07 Effektivitetsanalyser 3 Modell för effektivitet

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE Version 10.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2010-01-01 och därefter. För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING

Läs mer

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet:

Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Motion: Förebyggande behandling nödvändig för att undvika stroke Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Höglandet 2014-03-26

Läs mer

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 STROKE EN FOLKSJUKDOM - Vanligaste orsaken till handikapp - Drabbar årligen 30 000 svenskar - Tredje vanligaste dödsorsaken - Medelålder 73 år för män,

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013

Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 2013 Temperaturen på den svenska vården RESULTAT I KORTHET FRÅN ÖPPNA JÄMFÖRELSER 213 Hur mår svensk hälso- och sjukvård? Vill du veta hur det står till med den svenska sjukvården? Här presenterar vi kortfattat

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Remissversion Bilaga

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Indikatorer Remissversion Bilaga Nationella riktlinjer för vård vid stroke Indikatorer Remissversion Bilaga Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - AKUTSKEDET Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn Adress Telefon Valfri uppgift (ex.

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Riks Stroke 1 års uppföljning 2009. www.riks-stroke.org

Riks Stroke 1 års uppföljning 2009. www.riks-stroke.org Riks Stroke 1 års uppföljning 2009 www.riks-stroke.org Kvalitetsregister Vara uppföljningssystem Registrera uppgi?er på individ nivå Analysera och redovisa resultat för samtliga padenter på verksamhetsnivå

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2016 Kommunresultat för Nybro Syftet med presentationen Er kommun har fått den här presentationen som ett komplement till 2016 års Öppna jämförelser Vård och

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Mätning av väntetider i vården

Mätning av väntetider i vården 1 Mätning av väntetider i vården 2010-10-22 2 Den nationella vårdgarantin Statens nationella vårdgaranti gäller väntetider till planerad vård (dvs inte akut vård) Vårdgarantin innebär att: patienter ska

Läs mer

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11

Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Syfte: Understödd tidig hemgång Ägaruppdrag 2010-11 Komplement till strokerehab. inom PV/Kommun Tryggare omhändertagande i hemmet Specialistkompetenta team fortsätter rehabiliteringen i hemmet Öka möjligheter

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom

Öppna jämförelser 2014 Jämlik vård. Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Öppna jämförelser 214 Jämlik vård Somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

2011-03-29 LS-LED11-329

2011-03-29 LS-LED11-329 Lednings- och verksamhetsstöd DATUM DIARIENR 2011-03-29 LS-LED11-329 Landstingsstyrelsen Politiska viljeinriktningar för strokesjukvården, diabetessjukvården och vården vid depression och ångestsyndrom

Läs mer

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården

Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Stockholm den 16 oktober 2009 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Mag-tarmsjukdomar måste få en högre prioritet i sjukvården Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) vill med denna skrivelse ge uppmärksamhet

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR STROKESJUKV ÅRDEN

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR STROKESJUKV ÅRDEN I II Landstinget DALARNA 2011-03-03 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR STROKESJUKV ÅRDEN Sammanfattning av uppdragen Generellt aktivt deltagande i kampanjen "rädda hjärnan" från hälso- och sjukvården o ökad beredskap

Läs mer

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1

WEBBTABELLER. Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 WEBBTABELLER Webbtabellerna finns på Riks-Strokes hemsida (www.riks-stroke.org, flik Årsapporter): Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Webbtabell

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Kommunernas insatser

Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD. Delrapport: Kommunernas insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Kommunernas insatser Nationell utvärdering 2011 STROKEVÅRD Delrapport: Kommunernas insatser Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Stöd för styrning och ledning Remissversion

Nationella riktlinjer för vård vid stroke. Stöd för styrning och ledning Remissversion Nationella riktlinjer för vård vid stroke Stöd för styrning och ledning Remissversion Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE

RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING AV STROKE Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter För registrering av TIA-diagnos använd särskilt TIA-formulär! RIKS-STROKE - AKUTSKEDET FÖR REGISTRERING

Läs mer

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård

Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Nationella riktlinjer för Strokesjukvård Beslutstöd för prioriteringar 2009 Preliminär version Artikelnr 2009-126-35 Publicerad www.socialstyrelsen.se, februari 2009 2 Innehållsförteckning Förord 5 1.

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus

Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Vård- och rehabiliteringsplan, avd 5, Gällivare sjukhus Min vård- och rehabiliteringsplan Detta är en sammanfattning av min vårdtid under vistelsen på strokeenheten/medicinsk rehabilitering och den fortsatta

Läs mer

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD ISBN 978-91-85999-40-8 Artikelnr 2009-126-93 Omslag Foto Socialstyrelsen/Marie Edström Erik G Svensson/Scanpix

Läs mer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer

Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Vårdavtalets kvalitetsindikatorer Andel patienter med stroke som vårdas på strokeenhet Miniminivå/Målnivå 2010 99% 88% 2011 95% 89% 72%/90% 2012 92% 95% 83%/90% Andel patienter insjuknande i hjärninfark

Läs mer

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning

Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009. - Stöd för styrning och ledning Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 - Stöd för styrning och ledning 1 ISBN: 978-91-86301-59-0 Artikelnr: 2009-11-4 Omslag: Socialstyrelsen/Tiina Laukkanen Foto: John Henley/Corbis/Scanpix Sättning:

Läs mer

Framgångsfaktorer i strokevården

Framgångsfaktorer i strokevården Framgångsfaktorer i strokevården EN JÄMFÖRANDE STUDIE AV STROKEVÅRD Framgångsfaktorer i strokevården 1 Framgångsfaktorer i strokevården 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund Utmaningar kvarstår trots

Läs mer

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus.

Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. WEBBTABELLER Webbtabell 1 Webbtabell 2 Webbtabell 3 Webbtabell 4 Webbtabell 5 Webbtabell 6 Webbtabell 7 Medelålder och andel patienter som inte var medvetandesänkta vid ankomst till sjukhus. Andel patienter

Läs mer

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 FÖRORD Under våren 2016 genomförde Riksstroke en användarundersökning i syfte att ta reda på hur registret används i verksamheten.

Läs mer

Kvalitets- och kostnadsdata ger

Kvalitets- och kostnadsdata ger Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke

Läs mer

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke

VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke VÅRDPROGRAM - Vårdprocess stroke Primärvårdens alt kommunernas åtagande»förebygga stroke«i stort sett samma riktlinjer som för att förebygga alla andra hjärtkärlsjukdomar. Alla TIA-attacker hanteras som

Läs mer

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007

Diabetes och stroke. Peter Borenstein. överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett. Peter Borenstein 2007 Peter Borenstein överläkare i neurologi Stroke-enheten och stroke-rehabiliteringen SÄS/Skene lasarett Diabetes som riskfaktor för stroke Viktiga faktorer vid akut handläggning av stroke-fall Olika typer

Läs mer

Landstinget i Värmland. Följsamhet till Nationella riktlinjer - stroke. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 19

Landstinget i Värmland. Följsamhet till Nationella riktlinjer - stroke. Revisionsrapport. KPMG AB Antal sidor: 19 Följsamhet till Nationella riktlinjer - stroke Revisionsrapport KPMG AB 2016-03-14 Antal sidor: 19 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 3 3. Syfte och frågeställningar 3 4. Revisionskriterier 4 5.

Läs mer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer

Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer Hur kan vi förebygga stroke hos patienter med förmaksflimmer 2013 12 03 Stroke är en folksjukdom 30 000 drabbas årligen varav 20 000 nyinsjuknanden 1 miljon vårddagar 20% avlider 1:a månaden 3:e vanligaste

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

1-årsuppföljning 2010. - livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser

1-årsuppföljning 2010. - livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser Ett år efter stroke R a p p o r t f r å n R i k s - S t r o k e 1-årsuppföljning 2010 - livssituation, tillgodosedda behov och resultat av vårdens och omsorgens insatser Version för professioner och beslutsfattare

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013. Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård 2013 Antikoagulationsbehandling vid förmaksflimmer Preliminär version Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Antal % % % % % % Min-max Riket

Antal % % % % % % Min-max Riket (Sammanhållen vård och omsorg) 1. Fall, undernäring, trycksår och munhälsa 2. Rehabilitering Fallskador Åtgärd vid Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Åtgärd vid risk Rehabilitering efter Funktionsförmåga

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård

Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Därför arbetar HFS-nätverket med jämlik hälsa och jämlik vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare i Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Linköpings Universitet/Region Östergötland Nationell koordinator

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se

Levnadsvillkoren försf. rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se Levnadsvillkoren försf rsämras... Mårten Gerle Sakkunnig psykiatrisk hälso- och sjukvård marten.gerle@socialstyrelsen.se ... även efter dödend den Lise-Lotte Nilsson och Bengt Lögdberg konstaterar att

Läs mer

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus

Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Strokesjukvården på Sahlgrenska universitetssjukhus Bakgrund Strokevård inom SU har tidigare bedrivits inom verksamheterna för internmedicin, neurosjukvård samt geriatrik. Sjukhusansluten öppenvårdsrehabilitering

Läs mer

DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register R i k s - S t r o k e DEN SVENSKA STROKEVÅRDENS KVALITET 2010 VERSION FÖR PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register TRYCKT AV VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 2012 ISSN 2001-2314 2 Förord

Läs mer

Riksstroke 1-årsuppföljning

Riksstroke 1-årsuppföljning 3930262870 Riksstroke 1-årsuppföljning Kvalitetsregistret Riksstroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen

Läs mer

Anhörigas situation RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke. The Swedish Stroke Register

Anhörigas situation RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke. The Swedish Stroke Register Anhörigas situation R apport från Riks-Stroke RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke presenterar sedan 1996 årliga rapporter om den svenska strokevårdens

Läs mer