Stroke många drabbas men allt fler överlever

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Stroke många drabbas men allt fler överlever"

Transkript

1 Stroke många drabbas men allt fler överlever Birgitta Stegmayr Docent i medicin Stroke är en vanlig sjukdom. Här i Sverige drabbas troligen personer per år av ett slaganfall, som också är en av de vanligaste dödsorsakerna. Risken för en 45-årig svensk man att få stroke före 85 års ålder är ungefär 1 på 4, motsvarande för en kvinna är 1 på 5. Omkring en tredjedel av de människor som drabbas av ett slaganfall får en bestående skada. Ca 75 procent av dessa personer behöver hjälp med förflyttningar, med kommunikation och med att klara det dagliga livet. Det som Kjell Asplund var inne på tidigare, att kontrollera riskfaktorerna, är det mest effektiva sättet att slippa slaganfall och att reducera konsekvenserna av slaganfallet. Han visade på stora skillnader i dödlighet mellan olika länder i Europa, höga tal i de östliga länderna och lite lägre i väster. Därför startade man ett internationellt projekt vid mitten av talet. Projektet heter Multinational Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Disease, men det är förstås enklare att använda förkortningen MONICA. Från början deltog nära 40 länder, framför allt i Europa men också bl.a. Kanada, USA, Australien och Nya Zeeland var med. Vi hade två svenska MONICA-centra: Norra Sverige, dvs. Norrbottens och Västerbottens län, samt Göteborg. Inget centrum fanns i Norge, men de övriga nordiska länderna var med. För vår del är MONICA en studie som är befolkningsbaserad, vilket innebär att vi registrerar alla som drabbas, både hjärtinfarkt och slaganfall. Hjärtinfarkt registreras numera upp till 75 års ålder och slaganfall har vi hela tiden registrerat mellan 25 och 75 år. Inte bara de som drabbas och kommer till sjukhus utan även de som söker primärvård kommer med i registret. Jag kan tänka mig att några här har fått brev om att vi har registrerat er i projektet. Med 4 5 års mellanrum har vi också genomfört riskfaktorundersökningar i båda länen. Den femte avslutades nu i april i år. 21

2 Konstant antal insjuknade I MONICA-projektet kan vi se hur vanligt det är i de båda nordligaste länen med stroke, åtminstone upp till 75 års ålder. Bland männen drabbas ungefär 250 per inv. av ett första slaganfall. Fortfarande drabbas lika många som när vi startade projektet Om vi lägger ihop alla slaganfall, även hos dem som drabbas ytterligare en eller flera gånger, ligger andelen insjuknanden på ungefär 350 per inv. och år. Motsvarande tal för kvinnor är ungefär 40 procent lägre: ca 175 per i den här åldersgruppen, se Figur 1. När det gäller insjuknande i hjärtinfarkt har vi sett en rejäl nedgång, men inte för slaganfall. Figur 1. För varken män eller kvinnor har andelen insjuknanden i stroke gått ner sedan MONICA-projektet startade Figur 2. Andelen strokedrabbade inom de europeiska områden som ingår i MONICA-projektet. Ryssland och Finland noterar höga tal. Minst insjuknar folk i Göteborg och i Italien. 22

3 Hur ser det då ut i de andra länderna inom MONICA-projektet? Figur 2 visar stora skillnader. Vårt område, norra Sverige, ligger på den nedre halvan, både för män och för kvinnor. Stroke är ju en sjukdom som man kan avlida av, men dödligheten har gått ned ganska rejält sedan 1985, se Figur 3. När vi började projektet 1985 avled nära 20 procent av männen av sitt slaganfall, nu är vi nere i ca 10 procent. Samma utveckling kan noteras för kvinnor, se figur 4. Figur 3. Andelen avlidna män inom 28 dagar efter ett insjuknande. Figur 4. Andelen avlidna kvinnor inom 28 dagar efter ett insjuknande har efterhand sjunkit ungefär samma nivå som männen, jfr Figur 3. 23

4 Dödsfallsrisken halverad Risken för att avlida i stroke har i vårt område nästan halverats under den tid MONICA-projektet har pågått. Letaliteten, som detta kallas, är inte lika låg i alla länder. Figur 5. jämför oss med några andra länder som var med i MO- NICA-projektet. De här siffrorna har några år på nacken, eftersom de flesta länder avslutade sina MONICA-projekt i mitten av 1990-talet, och vi får hoppas att det har blivit lite bättre nu. Figur 5. En relativt högre andel strokedrabbade avlider i Ryssland, Polen och Jugoslavien. Figur 6. Åldersfördelning m.m. för insjuknanden i stroke i Sverige 2003, data från kvalitetsregistret Riks-Stroke. 24

5 Som Kjell Asplund var inne på är medelåldern hög för slaganfall i Sverige, se Figur 6. Medelåldern 2003 var drygt 73 år för män och 78 år för kvinnor. Den har ökat något för varje år som vi registrerat, men ni ser också att människor i alla åldrar kan insjukna. Framför allt är det emellertid äldre som drabbas. Riks-Stroke jämför sjukhusen Riks-Stroke är ett nationellt kvalitetsregister som vi faktiskt driver här från Umeå. Avsikten är att öka vårdkvaliteten för strokepatienter på sjukhus. I det här registret ingår alla åldrar, inte bara upp till 75 år. Alla som drabbas av stroke och kommer till sjukhus ingår. Dessutom registreras en uppföljning av varje patient ungefär tre månader efter insjuknandet. Vi sammanställer årliga rapporter som jämför sjukhusen med varandra. När vi började 1994 deltog inte alla, men från ungefär år 2000 ingår samtliga svenska sjukhus i det här kvalitetsregistret. Varje år tillkommer människor i registret, som totalt täcker strokefall. Lite fakta från Riks-Stroke: Ungefär 90 procent av dem som idag insjuknar i stroke bor i eget boende, 15 procent har hjälp från kommunen och 10 procent har serviceboende. Ungefär hälften av de insjuknade har pågående blodtrycksbehandling. En femtedel av dem som drabbas har diabetes. Ungefär 16 procent är rökare. Förmaksflimmer, som oftare drabbar allt äldre människor, förekommer hos var fjärde patient. För lite drygt 70 procent är det fråga om ett första slaganfall. Stroke-enheter förbättrar Numera har vi nått därhän att över 75 procent av de strokedrabbade vårdas på en stroke-enhet, se Figur 7 på nästa sida, men det går ändå inte riktigt lika snabbt som vi skulle önska. En mängd översiktsartiklar visar att dödligheten hos de patienter som får vård på en stroke-enhet är procent lägre. Också behovet av vård eller serviceboende efteråt minskar med ungefär 30 procent. Egentligen har alla, oavsett ålder och svårighetsgrad, nytta av vård på strokeenhet jämfört med vanlig vårdavdelning. Inom Riks-Stroke har vi t.ex. funnit att en större andel av de patienter som vårdas på stroke-enhet kommer hem utan kommunal hjälp, fler kan gå utan hjälp och fler klarar sina dagliga akti- 25

6 Figur 7. En ökande andel av de drabbade vårdas på en särskild stroke-enhet jämfört med vanlig vårdavdelning. Figur 8. Dödligheten i olika tidsintervall efter insjuknandet var lägre hos dem som hade vårdats på en stroke-enhet. viteter som att klä sig och att gå på toaletten själv. Figur 8 visar att också dödligheten var lägre hos dem som hade vårdats på en stroke-enhet. Få av de patienter som är vid fullt medvetande när de kommer in till sjukhus dör inom 28 dagar. Värre är det tyvärr för dem som är medvetandesänkta när de kommer, men även här såg vi en skillnad jämfört med vanlig vårdavdelning: Det gick bättre för dem som hade fått vård på stroke-enheten. Ett litet räkneexempel: Om patienter skulle få vårdas på stroke-enhet istället för vanlig vårdavdelning skulle ytterligare 72 återvända hem, 41 färre hamna på sjukhem och 28 fler överleva. I Sverige har några sjukhus 26

7 Figur 9. Andelen strokepatienter som vårdas på stroke-enheter vid svenska sjukhus. Varje stapel representerar ett sjukhus som är med i Riks-Stroke. Några har över huvud taget inte etablerat någon strokeavdelning medan andra har nästan alla strokepatienter där. över huvud taget inte etablerat någon strokeavdelning, se Figur 9. Den ljusare stapeln i högra delen av bilden är NUS i Umeå; här får nästan alla strokepatienter vård på stroke-enhet. Motsvarande stora variationer mellan sjukhusen finns när det gäller hur stor andel av patienterna med förmaksflimmer som får blodförtunnande medel efter en propp i hjärnan. Det är skillnader som inte kan förklaras på annat sätt än genom olika behandlingsrutiner vid det enskilda sjukhuset. Det finns sjukhus som i mindre grad än andra sätter in åtgärder för att minska risken för att patienten drabbas igen. Bland dem som bodde hemma vid slaganfallet kan här i Umeå ungefär 70 procent återvända till hemmet, en del av dem med kommunal hjälp. Övriga återfinns på kommunalt särskilt boende eller har avlidit. En del sjukhus är duktiga på att få hem patienterna till eget boende, som i Umeå, medan andra lyckas mindre bra. Väldigt få strokepatienter är missnöjda med den vård de får på sjukhus, se figur 10 på nästa sida. I Västerbotten är mindre än två procent missnöjda med vården. En del bland de 6,8 procent som svarar Vet ej kan förstås också vara missnöjda men säger i så fall inte det. En förvånansvärt stor andel av patienterna säger att hälsan är god eller ganska god efter ett slaganfall. Bara ca 20 procent tycker att de mår dåligt tre 27

8 Figur 10. Bara ca tre procent i Riks-Stroke 2003 uttalar klart att de är missnöjda eller mycket missnöjda, störst andel i Stockholmsregionen. Figur 11. Patienternas egen bedömning av sin hälsa tre månader resp. två år efter insjuknandet. (Riks-Stroke 2003). månader efteråt. Efter två år anser procent att de mår dåligt, se figur 11. Vi vet att de anhöriga gör en mycket stor insats. Tre månader efter slaganfallet anser 36 procent att de inte alls är beroende av hjälp från anhöriga, 45 procent anser sig vara delvis beroende av anhöriga och hela 17 procent är helt beroende av anhöriga. Två år efteråt syns i stort sett ingen förändring. Fortfarande är 16 procent helt beroende av sina anhöriga. 28

9 Sammanfattningsvis kan man säga att antalet personer som insjuknar i stroke inte har förändrats på de senaste 15 åren, i alla fall inte i åldrarna upp till 75 år. Andelen som avlider av sitt slaganfall har däremot nästan halverats i den här gruppen. Vi kan också se att strokevården skiljer sig mellan sjukhus i Sverige. Med en åldrande befolkning och fler som överlever sin stroke kommer vi att få allt fler människor i samhället som har haft denna sjukdom. Sverker Olofsson: Om jag nu inte missförstod dig, är Västerbotten ett bra län att få stroke i? Birgitta Stegmayr: Ja, vi ligger bra till. Vi har låg andel som avlider och bra vård. De allra flesta vårdas på en stroke-enhet. Sverker Olofsson: Vad är skillnaden i hur jag behandlas på stroke-enheten jämfört med en vanlig avdelning? Birgitta Stegmayr: Vad de goda resultaten vid vård på stroke-enhet beror på har diskuterats mycket. Man kan inte sätta fingret på en enda faktor utan det är hela konceptet. Personalen arbetar på ett helt annat sätt än på en vanlig vårdavdelning. De är specialutbildade för just strokepatienten och kan parera för de risker och komplikationer som förekommer efter ett slaganfall. Sverker Olofsson: Enligt en av dina bilder säger 85 procent av dem som haft stroke att de mår bra. Är det verkligen sant om man definierar det utifrån dina värderingar? Birgitta Stegmayr: Jag tycker att man ska gå efter patientens värderingar här när patienten svarar på frågan Hur uppskattar du din hälsa? anser 85% sig må bra. Sverker Olofsson: Jag tänker på en person som jag känner mycket väl och som verkligen tycker sig må bra men ändå är ganska beroende av tekniska hjälpmedel. Han mår ju bra därför att han har ett kusligt alternativ. De här som säger sig må bra, är de tillbaka i maskineriet? Birgitta Stegmayr: Nej, det behöver det inte alls betyda. Medelåldern är hög, men många har en hög livskvalitet. 29

Forskningens dag 2004. Stroke. ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET

Forskningens dag 2004. Stroke. ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Forskningens dag 2004 Stroke ett slag mot hjärnan EN BOK FRÅN FORSKNINGENS DAG 2004 MEDICINSKA FAKULTETEN UMEÅ UNIVERSITET Stroke ett slag mot hjärnan Utgiven av Medicinska fakulteten, Umeå universitet,

Läs mer

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Resultat från Strokevården i Stockholms län Resultat från Strokevården i Stockholms län Faktafolder maj 2011 HSN-förvaltningen Box 69 09 102 39 Stockolm Tfn 08-123 132 00 Stroke är en av de stora folksjukdomarna och ca 3700 länsinvånare drabbas

Läs mer

Analyserande rapport från RIKS-STROKE

Analyserande rapport från RIKS-STROKE Analyserande rapport från Riks-Stroke. För helåret 1997 och halvåret 1998 1 Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåret 1997 och första halvåret 1998 STYRGRUPPEN FÖR RIKS-STROKE PO Wester (ordförande)

Läs mer

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register

RIKS-STROKE. The Swedish Stroke Register Riks-Stroke Den SvenSka StRokevåRDenS kvalitet 2011 version för patienter och närstående RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Förord Riks-Stroke har i sina årsrapporter om strokevårdens kvalitet i Sverige

Läs mer

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige

Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Fetare men friskare 25 års hjärtkärlsjukdom och diabetes med MONICA i norra Sverige Mats Eliasson Adjungerad professor Institution för folkhälsa och klinisk medicin Umeå Universitet Överläkare, Medicinkliniken,

Läs mer

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. R iks-stroke. För helåren 1999 och 2000. RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN R iks-stroke För helåren 1999 och 2000 RIKS-STROKE The National Stroke Register in Sweden Analyserande rapport från RIKS-STROKE För helåren 1999 och 2000. 1 UTGIVARE STYRGRUPPEN

Läs mer

Kvalitets- och kostnadsdata ger

Kvalitets- och kostnadsdata ger Kvalitets- och kostnadsdata ger bättre sjukvård Kvalitets- och kostnadsregistrering vid Kungälvs sjukhus 1990 Registrering i rikshöft startar 1991 KPP-registrering införs 1995 Registrering i riksstroke

Läs mer

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. Riks-Stroke. För helåren 2001 och 2002

ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN. Riks-Stroke. För helåren 2001 och 2002 ANALYSERANDE RAPPORT FRÅN Riks-Stroke För helåren 21 och 22 1 TRYCKT AV VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING 23 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Bakgrund...6 Riks-Strokes organisation...7 Analyserande

Läs mer

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011. Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland 2011 Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012 marianne.forars@vgregion.se eric.bertholds@vgregion.se Att tänka på när resultaten

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa

God vård. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa God vård Margareta Kristenson Professor/Överläkare Socialmedicin och Folkhälsovetenskap Institutionen för Medicin och Hälsa 1 God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälsooch sjukvård Säker hälso- och

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Varför får man stroke?

Varför får man stroke? Varför får man stroke? Kjell Asplund, professor i medicin, MONICA-projektet, Socialstyrelsen Jag ska tala om orsakerna till stroke och då ur två aspekter: Vad är det som händer i kroppen när man får en

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi

Att leva med stroke. Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Att leva med stroke Birgitta Bernspång, professor i arbetsterapi Jag visar en videofilm för att ni ska förstå vad vi talar om när vi talar om människor som drabbats av stroke. Den ger en liten inblick

Läs mer

Fakta om stroke. Pressmaterial

Fakta om stroke. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om stroke Stroke (hjärnblödning, slaganfall) är den främsta orsaken till svåra funktionshinder hos vuxna och den tredje största dödsorsaken efter hjärtsjukdom och cancer. Omkring 30

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

STÖD FORSKNING OM STROKE

STÖD FORSKNING OM STROKE STÖD FORSKNING OM STROKE Bestäm själv forskningsområde i samarbete mellan STROKE- SJUKDOMEN Stroke är en folksjukdom. Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige och ca en halv miljon berörs (patienter,

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter

Rapport från valideringsprojekt Sammanfattning av ingående delrapporter Rapport från valideringsprojekt 2012 2013 Sammanfattning av ingående delrapporter 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion Sammanfattning Delrapport 1: Innehållsvaliditet en jämförelse mellan Riksstroke och

Läs mer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för strokevården i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden 2010-10-14 Samverkansnämndens rekommendationer och beslut

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp.

Det är viktigt för alla att veta. Särskilt viktigt är det om man bor ensam eller om det är långa avstånd till hjälp. Nödnumret 112 När man blir äldre ökar risken för akut sjukdom och olyckor i hemmet. Det finns många hot från att man faller och slår sig till att drabbas av allvarliga tillstånd som stroke eller hjärtinfarkt.

Läs mer

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket

Stroke. Lästips från sjukhusbiblioteket Stroke Lästips från sjukhusbiblioteket Sjukhusbiblioteken i Värmland 2015 Afasi och samtal : goda råd om kommunikation (2010) Det är många gånger svårt att föra samtal med en person som har fått afasi.

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden

Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen. område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Vad är stroke? En störning av blodcirkulationen i ett område av hjärnan som leder till skada på hjärnvävnaden Huvudtyper av stroke Blödning i hjärnan 10 % Blödning i hjärnans hinnor 5 % Cerebral infarkt

Läs mer

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1

Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten. FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Sunderby sjukhus FOU-dagen 2009-11-04 Aase Wisten FOU-dagen 2009 Aase Wisten 1 Förr Ingen brådska Inläggning på avd där det fanns plats Lågprioriterad grupp Lokalt egna rutiner för strokevård Nu Trombolys

Läs mer

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10

Uppföljning Nationella strokekampanjen. Susanne Hillberger 2013-04-10 Uppföljning Nationella strokekampanjen Susanne Hillberger 2013-04-10 Bakgrund: Nya nationella riktlinjer 2009 Snabbt agerande vid stroke räddar många liv Snabbt påbörjad utredning och behandling och vård

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 8.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2008-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter

Stroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter 1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting

Läs mer

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02

Tuberkulos 2013. Smittskyddsenheten, Karin Strand 2014-04-02 Tuberkulos 2013 Trend Östergötland Under 2013 rapporterades 28 nya tuberkulosfall i Östergötland, vilket är något färre än 2012 (31 fall). Under ett par år har incidensen i Östergötland varit högre än

Läs mer

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar

Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Vård vid hjärt- och kärlsjukdomar Sammanfattning Risken att avlida i någon hjärt- och kärlsjukdom har minskat för båda könen, vilket är den främsta förklaringen till att medellivslängden i Sverige har

Läs mer

Förord. Lennarth Johansson Ansvarig för Äldreuppdraget

Förord. Lennarth Johansson Ansvarig för Äldreuppdraget Förord 1996 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att under åren 1997 till 2000 följa utvecklingen på äldreområdet. Uppdragets inriktning är dels att följa hur kvaliteten i fråga om bl.a. trygghet och

Läs mer

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks

Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks rapport läs mer Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Riks-Stroke och hur fallgropar vid tolkning av resultaten undviks PETER APPELROS, docent, bitr överläkare,

Läs mer

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge

Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut om närsjukvård i Blekinge Blekingesjukhuset 2016-08-18 Ärendenummer: 2016/00240 Förvaltningsstaben Dokumentnummer: 2016/00240-4 Lars Almroth Till Nämnden för Blekingesjukhuset Plan för verkställande av landstingsfullmäktiges beslut

Läs mer

Hjärtinfarkt i Sverige

Hjärtinfarkt i Sverige Hjärtinfarkt i Sverige drabbade och avlidna i akut hjärtinfarkt sedan 1990 Hjärt-Lungfonden November 2012 Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra

Läs mer

Anhörigas situation RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke. The Swedish Stroke Register

Anhörigas situation RIKS-STROKE. R apport från Riks-Stroke. The Swedish Stroke Register Anhörigas situation R apport från Riks-Stroke RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register FÖRORD Det nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke presenterar sedan 1996 årliga rapporter om den svenska strokevårdens

Läs mer

Vägledning för Riks-Stroke TIA 3.0

Vägledning för Riks-Stroke TIA 3.0 Vägledning för Riks-Stroke TIA 3.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2012-01-01 och därefter. Formulärets ändringar gäller från 2012-01-01. Har ni frågor om registreringen hör av er

Läs mer

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor

Om vuxna år. Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor Om vuxna 25-64 år Sjukdomsbördan Förekomst av sjukdom Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Vuxna (25 64 år) Detta är en bred åldersgrupp att beskriva ur hälsosynpunkt.

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt

Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt Fokus på dödlighet efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt november 2012 Andel (%) I Socialstyrelsens rapport Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 2009 redovisas att andel kvinnor

Läs mer

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013

Läs mer

Inledning och introduktion till diabetes

Inledning och introduktion till diabetes Inledning och introduktion till diabetes Kristina Lejon Universitetslektor, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Välkomna till den här dagen där vi ska berätta om diabetesforskning, framför

Läs mer

Diabetes typ-2 patienter - June 2008

Diabetes typ-2 patienter - June 2008 Diabetes typ- patienter - June 008 1 Bara en släng av socker? En undersökning från Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård Malmö, september 008 Diabetes typ- patienter - June 008 Bakgrund Personer

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE)

För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) För en jämlik och kunskapsbaserad strokevård NATIONELLA PROGRAMRÅDET FÖR STROKE (NPR STROKE) NRP Strokes arbete: > > Alla patienter ska ha tillgång till bästa möjliga vård,> oavsett var i landet man bor

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Till dig som är anhörig till strokedrabbad

Till dig som är anhörig till strokedrabbad RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Till dig som är anhörig till strokedrabbad Följande frågor är riktade till dig som är anhörig till den strokedrabbade. Formuläret består av ett antal frågor som

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Ökad överlevnad vid stroke men oförändrad risk att insjukna

Ökad överlevnad vid stroke men oförändrad risk att insjukna Birgitta Stegmayr, docent (Birgitta.Stegmayr@medicin.umu.se) Kjell Asplund, professor; båda vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Ökad överlevnad vid

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

RIKSSTROKE - TIA. Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2016-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - TIA Personnummer I I Kön 1= man 2= kvinna Namn: Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Läs mer

Livssituationen två år efter stroke. En uppföljning av strokedrabbade och deras närstående

Livssituationen två år efter stroke. En uppföljning av strokedrabbade och deras närstående Livssituationen två år efter stroke En uppföljning av strokedrabbade och deras närstående Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Underlag från experter. Det innebär

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Frågestund och diskussion

Frågestund och diskussion Frågestund och diskussion Sverker Olofsson: Vi fortsätter där Per Wester slutade. Jag satt själv och funderade på det och jag har också fått in några sådana frågor: Hur vet jag att det är just en stroke

Läs mer

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag

Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Sjukdomsförebyggande & Utvecklingsuppdrag Östersunds sjukhus, hörsalen 2014-03-25 Thomas Ljung Leg läk, Docent Vetenskaplig handledare JLL Adj lektor folkhälsovetenskap MIUN & Ronny Weyland Chef Folkhälsocentrum

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS

Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 2014 01 20 Verksamhetsplan 2014 Bilaga 1: NULÄGES- ANALYS 1. Antal föreningarna, Den 1 januari hade de 26 patientföreningarna 8 200. Målet för helåret 2013 var att nå 8 000 och det målet överträffades

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland

Barndiabetes. skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland Barndiabetes skillnader i HbA1c och body mass index (BMI) mellan flickor och pojkar i Västra Götaland oktober 2012 Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen bland barn och ungdomar i Sverige

Läs mer

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda

Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Obs! Registrerade uppgifter måste vara journalförda Version 7.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2017-01- 01 och därefter För registrering av TIA-diagnos efter trombolys eller trombektomi

Läs mer

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm

Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Till dig som skall Genomgå Endovaskulär behandling av aortaaneurysm Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-19 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen

Läs mer

Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB

Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB Hearing med Dag Jungenfelt, vd Medfield Diagnostics AB Dag Jungenfelt: Hej, Välkomna till denna webbhearing för Medfield Diagnostics AB. Jag heter Dag Jungenfelt och är VD för bolaget. Ni är nu hjärtligt

Läs mer

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar I många av indikatorerna inom psykiatrin har landstinget resultat i nivå med riket samt inom områdena; typ-1 diabetes, ortopedi, RA samt delvis inom hjärtsjukvård.

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016

Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 Resultat från användarenkäten WEBBRAPPORT FRÅN RIKSSTROKE UTGIVEN NOVEMBER 2016 FÖRORD Under våren 2016 genomförde Riksstroke en användarundersökning i syfte att ta reda på hur registret används i verksamheten.

Läs mer

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet

Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet. Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Sveriges framtida befolkning och dödlighetsantagandet Lena Lundkvist och Örjan Hemström Prognosinstitutet Befolkningsprognos 213-26 Varje år Ålder, kön och födelseland Till år 26 i publikationerna, 211

Läs mer

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE!

Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Välkommen till avdelning 32 SIVA/NAVE! Avdelning 32 SIVA/NAVE Vi är en medicinsk akutavdelning med både vårdplatser, behandlingsrum för trombolysbehandling samt en intermediäravdelning med fyra förstärkta

Läs mer

Regionbildning från ett vårdperspektiv

Regionbildning från ett vårdperspektiv Regionbildning från ett vårdperspektiv Karlskrona 21 februari 2014 Göran Stiernstedt Framtidens utmaningar Finansiering Effektivitet kvalitet - kostnader Patientmakt - valfrihet Jämlikhet IT Framtidens

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005

POPULÄRVERSION AV Nationel a riktlinjer för stroke 2005 POPULÄRVERSION AV Nationella riktlinjer för stroke 2005 ISBN 978-91-85483-28-0 Artikelnr 2007-114-59 Redaktör David Svärd Text Charlotta Munter Sättning Edita Västra Aros Foton Sidorna 11, 15, 25, 29,

Läs mer

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor?

- Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? DRABBAD AV RATTFYLLERI - Hur påverkas anhöriga eller de som personligen drabbas av rattfylleriolyckor? Jörgen Lundälv, docent i socialt arbete, Göteborgs universitet och docent i trafikmedicin, Umeå universitet

Läs mer

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp

Läs mer

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013

NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 NATIONELL INFORMATIONSKAMPANJ OM STROKE 2011-2013 STROKE EN FOLKSJUKDOM - Vanligaste orsaken till handikapp - Drabbar årligen 30 000 svenskar - Tredje vanligaste dödsorsaken - Medelålder 73 år för män,

Läs mer

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Anders Hjern barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Uppföljning av utvecklingsuppdrag

Uppföljning av utvecklingsuppdrag MALL FÖR UPPFÖLJNING 2015-05-19 Vårt dnr: 1 (6) Kansliet för Uppföljning av utvecklingsuppdrag 1. Projektnamn Studie av patientrapporterade data kring uppföljningsbesök efter stroke mot vårdproduktionsuppgifter.

Läs mer

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare

Personcentrerad rehabilitering. Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare Jesper Poucette Distriktsläkare Rehabläkare Hemsjukvårdsläkare 45 minuter Strokerehabilitering i Lidköping som utgångspunkt för diskussion kring bemötande och värdegrund Eller Värdegrund och bemötande

Läs mer

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016

SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 SCB: Sveriges framtida befolkning 2014-2016 10 miljoner invånare år 2017 Det är i de äldre åldrarna som den största ökningen är att vänta. År 2060 beräknas 18 procent eller drygt två miljoner vara födda

Läs mer

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden

Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Catrin Henriksson Uppsala Clinical Research center Akademiska sjukhuset Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom? Bakgrund Hjärtinfarkt (AMI) 38 800

Läs mer

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust?

Spelet om hälsan. - vinst eller förlust? Spelet om hälsan Vägval för neurosjukvården - vinst eller förlust? Landsting Sjukhus Aktuellt väntetidsläge Aktuellt väntetidsläge till neurologisk specialistsjukvård Väntetider i vården. SKLs hemsida.

Läs mer

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0

Vägledning. För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning För TIA registrering i Riksstroke Version 6.0 Vägledning för TIA-registrering i Riksstroke Version 6.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i TIA 2015-01-01 och därefter. Formulärets

Läs mer

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader

Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden. STROKE en folksjukdom. Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Forskningsföreläsning Hjärt-Lungfonden STROKE en folksjukdom Östersund 2013-02-18 Eva-Lotta Glader Innehåll Vad är stroke? Hur kan vi behandla? Hur går det sen? Forskning Stroke och läkemedelsföljsamhet

Läs mer

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa

Juni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,

Läs mer

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på

Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi. Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på Kan man se diabetes? Nina Fransén Pettersson doktorand, immunologi, Institutionen för klinisk mikrobiologi Filmer och färgbilder till detta föredrag kan ses på www.medfak.umu.se/forskning/forskningens-dag/-forskningens-dag-2012/

Läs mer

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012

Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer. Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 Socialstyrelsens nya strokeriktlinjer Erfaringer fra Sverige Riks Stroke Kjell Asplund Oslo, 30 nov 2012 RIKS STROKE STROKE Start 1994 Alla 74 sjukhus som vårdar akuta strokepatienter Täckningsgrad c:a

Läs mer

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv

5. Högskolenivå. Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv Högskolenivå 5 5. Högskolenivå Svensk högskoleutbildning i ett internationellt perspektiv ISCED Klassificering av utbildningarna på primär-, sekundär- och tertiärskolenivå finns i utbildningsnomenklaturen

Läs mer

Flatcoated retriever, schäfer, tysk jaktterrier och finsk stövare är några raser som bara har 55 procents chans att leva i tio år.

Flatcoated retriever, schäfer, tysk jaktterrier och finsk stövare är några raser som bara har 55 procents chans att leva i tio år. Totalt alla raser Hundarna blir äldre över tid Över 90 procent blir äldre än fem år idag, och två tredjedelar av alla hundar blir över 10 år gamla. 1995 avled 4,4 procent av hanhundarna, 2002 avled 3,9

Läs mer