Vårdens resultat och kvalitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vårdens resultat och kvalitet"

Transkript

1 Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 4 från analysgruppen mars 2006

2 Innehållsförteckning 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Material och metod... 7 Diabetes Reumatoid artrit, RA Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL Alkoholrelaterade diagnoser Hjärtinfarkt Stroke Höftfraktur Kolorektalcancer Lungcancer Fortsatt arbete... 43

3 3 Sammanfattning Region Skåne vill konsekvent och kontinuerligt utveckla underlag och metoder för analys av vårdens insatser och resultat. Det viktigaste ledet finns i det dagliga arbetet nära patienten. Men också verksamhetsledningar på alla enheter tar aktiv del genom att utvärdera sina insatser gentemot de resurser som står till förfogande och därmed kunna förbättra sjukvården. Samtidigt behövs övergripande och heltäckande underlag för hela Skåne. Detta inte minst för att de enskilda enheterna och förvaltningarna ska kunna jämföra sig med andra för att kunna förbättra kvaliteten. Då måste underlaget bli mer översiktligt än vad som är möjligt när man t ex granskar den enskilde patientens journal. Sådana sammanställningar kan också väcka frågor som leder till fördjupade analyser och det kan också vara av värde i sig att visa och diskutera detta underlag. Denna rapport försöker fylla detta senare syfte genom att vi tagit fram och sammanställt data om vårdens resultat. Här tas upp dödlighet, återinsjuknande och vårdens regelbundenhet som ett led i en process att beskriva och utvärdera hela vårdkedjan från tidiga tecken på allvarlig sjukdom till behandling och resultat av vården. Data har relaterats till befolkning i olika ålder, kön och hemortsdistrikt. Inga kopplingar har gjorts till de enheter där patienterna vårdades. Strävan är att göra ett lokalt kvalitetsregister. Fördelen är då den snabba åtkomsten av data och möjligheten till öppna jämförelser. Dödlighet/överlevnad Den totala dödligheten var (vilket är väl känt) högre i högre ålder. Den var också i alla åldrar högre för män än för kvinnor (jfr att medellivslängden är lägre för män). Det fanns också skillnader mellan distrikten. Befolkningen i Sydvästra distriktet hade högre total dödlighet än befolkningen i övriga distrikt. Överdödligheten för distriktet var högre för kvinnor än för män. För de sjukdomsgrupper som här redovisas fanns en överdödlighet jämfört med befolkningen över 45 år. Den varierade från 1,5 gånger (50 procent) för personer med reumatoid artrit och 2,2 gånger för personer med diabetes till 6,3 gånger för hjärtinfarkt och 30 gånger för lungcancer. För alla sjukdomsgrupper fanns skillnader, dock små, i dödlighet mellan de olika distriktens befolkning. Endast för en av diagnoserna, stroke, fanns statistiskt signifikanta skillnader där personer med stroke i Sydvästra distriktet hade högre dödlighet 2004 jämfört med personer med stroke i övriga Skåne. Denna skillnad fanns inte för insjuknade , men för 2005 hade Sydvästra distriktet högre andel avlidna i stroke än övriga distrikt. Dödlighet totalt var högre för befolkningen i Sydvästra distriktet. Det kan i huvudsak bero på att fler personer insjuknar i livshotande sjukdomar. Man bör därför också undersöka om skillnader mellan distrikt kan förklaras av skillnader i sammansättning av patienter även med andra variabler än ålder och kön. I denna rapport visas för specifika sjukdomar dödlighet under och ett år efter insjuknandet. Om fler personer i ett distrikt insjuknar i en viss sjukdom kan resultatet (dödlighet, återinsjuknande) också påverkas av att de som insjuknar kan ha sämre hälsoläge eller förmåga

4 att klara sjukdomen än de som insjuknar och bor i andra distrikt. En annan förklaring kan vara skillnader i vårdinsatser. För att granska detta krävs vidare analyser. 4 Generellt måste man notera att det inte fanns större skillnader mellan distrikten. Det kan vara ett uttryck för att vården fungerar på ett relativt likartat sett oavsett hemort i Skåne. Överlevnad dag för dag efter vård visade för samtliga studerade sjukdomsgrupper att dödligheten var högst under och kort tid efter vård och att kurvan sedan planade ut, dvs. det är hur vi sätter in åtgärder i vården som har störst effekt. Materialet omfattar personer som haft kontakt med vården i angivna sjukdomar. Det måste hållas i åtanke vid tolkning av resultaten. Ett exempel är att den faktiska överlevnaden för alla med hjärtinfarkt är annan än den här beräknade eftersom personer med hjärtinfarkt som avlidit utan att komma till vård ej ingår. Återinsjuknande Inom ett år efter insjuknande återinsjuknade 21 procent i hjärtinfarkt och 12 procent i stroke. Andelen som återinsjuknade i hjärtinfarkt var högre i Nordvästra distriktet än i övriga distrikt. För stroke var andelen högre i Ystad-Österlen jämfört med övriga distrikt. Denna studie visar således på skillnader i återinsjuknande. Ett återinsjuknande i höftfraktur inom perioden fyra veckor till ett år inträffade för 4,5 procent av de som haft sin första höftfraktur. Regelbundenhet i vårdkontakter För personer med diabetes och reumatoid artrit visas kontakter i öppen vård i olika former, dels totalt och dels för primärvård. Urvalet innebär att det endast är de personer som hade någon kontakt under 2004 som ingår i populationen. Ca 80 procent av personer med diabetes hade minst en vårdkontakt under alla tertial, dvs. fyramånadersperioder. För kontakt enbart i primärvården visade kontakt både under första och andra halvåret samma procenttal. Andelen var lägre för Sydvästra distriktet jämfört med övriga distrikt. Fortsatt arbete I denna och tidigare rapporter har vården analyserats för patienter i specifika sjukdomar i ett flertal dimensioner. Det kan ge underlag för andra typer av studier än de som gjorts här. Så kan t ex kostnader för vård av patienter med en specifik sjukdom ställas mot de resultat som uppnåtts med ökad överlevnad/tillfrisknande och därmed på sikt kunna ge underlag för prioriteringar. Vårdinsatsernas betydelse för att undvika återinsjuknande och död kommer också att analyseras genom att studierna fördjupas med avseende på vilka åtgärder som vidtagits både under den akuta sjukdomsfasen och i efterförloppet. För t ex stroke kan det vara lika väsentligt att ge en vård i det akuta skedet med god kvalitet som att insatser efter utskrivningen från sjukhuset följer rekommendationerna för en god vård av patienter med stroke. Sådana jämförelser mellan sjukhusen planeras. Att det inte finns stora skillnader mellan distrikten gör det inte mindre angeläget att följa upp dödlighet (och andra resultat) efter vård. Med en sådan uppföljning kan man fortlöpande analysera att förbättringar i resultat kommer befolkningen tillgodo i hela Skåne. Självklart kan en monitorering också visa om det uppstår skillnader.

5 Det vore av värde med ytterligare metodutveckling för att mer distinkt definiera nyinsjuknande efter tidigare insjuknande. 5 Tolkning av regelbundenhet i vårdkontakter bör ge kunskap om hur vården fungerar avseende kontinuitet och regelbundenhet i vården av långvarigt sjuka. Mål kan ställas upp för hur ofta kontakter ska ske för hur stor andel av patienterna och målen kan med här visad metodik följas upp. Vårdens regelbundenhet kan studeras även för andra grupper. Det kan vara för kontakter endast i en viss diagnos eller vid en viss vårdenhet eller endast för planerad vård. Samarbete har startats med försäkringskassan för att studera sjukskrivning och förtidspensionering i relation till vårdkontakter. Läkemedelsregistret är en annan databas som nu görs tillgänglig. Genom att se till hela vårdkedjan kan analyser avseende nyinsjuknade personer i en viss sjukdom differentieras inte endast per ålder och kön utan också efter vad som hänt före insjuknandet, vilken behandling som givits och vad som hänt efter utskrivning. Sammanfattningsvis bör en uppföljning av vårdens resultat innefatta ett flertal aspekter och täcka hela vårdkedjan från tidiga tecken på sjukdom till insatser under vårdtiden och händelser efter vårdens akuta skeenden. Denna ambition finns i de fyra rapporter som nu presenterats av analysgruppen. Ytterligare utveckling och förfining av metoderna ska göras, men samtidigt är det av stor vikt att vårdens ledning och experter granskar och värderar metoder och resultat.

6 Bakgrund 6 Denna och en hel serie rapporter är sammanställda från det registermaterial som beskriver sjukvården i Skåne. Alla landsting har motsvarande material men i Skåne har ett stort arbete lagts ner på att använda registren och strukturera analyserna. Det ger möjlighet att beskriva och tydliggöra olika företeelser som har stor betydelse för att sjukvården skall kunna förstå sin egen verksamhet. I den första rapporten (Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne, augusti 2004) visades ett översiktligt underlag för diskussioner om prioriteringar inom forskning och utveckling. I Rapport 2 (Vet vi vad vi vet vad vården kan lära av register, augusti 2005) fördjupades informationen utifrån data för några olika sjukdomsgrupper och med tydligare fokus på vårdprocessen. För hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur, bröstcancer och prostatacancer redovisades särarten för respektive sjukdomsgrupp i vårdkontakter och kostnader före och efter insjuknandet och vården i det akuta skedet. I Rapport 3 (Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006) visades incidens och prevalens 2004 för ett flertal sjukdomsgrupper: hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur, kolorektalcancer, lungcancer, diabetes, kronisk obstruktiv lungsjukdom, reumatoid artrit samt alkoholrelaterade diagnoser. Dessutom fanns material över patienter med höga vårdkostnader och högkonsumenter, men dessa grupper tas ej upp här. Patienterna som redovisades i Rapport 3 följs i denna rapport upp avseende händelser efter vård: överlevnad, återinsjuknande och regelbundenhet i återkommande vård. Analysgrupp I analysgruppen ingår Thor Lithman, Dennis Noreen, Henrik Weibull och Juan Merlo, Hälsooch sjukvårdsledningen, Olof Johnell, Universitetssjukhuset MAS samt Hannie Lundgren, Forsknings- och utvecklingsenheten. Syfte I denna rapport är det huvudsakliga syftet att för specifika sjukdomsgrupper analysera händelser efter vård För detta används tidsperioden Jämförelser görs mellan befolkningen i de olika sjukvårdsdistrikten.

7 Material och metod 7 Rapporten ger uppgift om antal personer som avled eller återkom till förnyad vård efter insjuknande För hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur, kolorektalcancer och lungcancer följdes patienterna från inskrivningsdagen i sluten vård ett konsekutivt år framåt i tiden, dvs. också under del av år En kontinuerlig uppföljning gjordes dag för dag. Också återinsjuknande i samma diagnos studerades, men enbart för hjärtinfarkt, stroke och höftfraktur. Nyinsjuknande definierades med datum för första vårdtillfället i diagnosen som första diagnos under 2004 för personer som ej hade sluten vård i diagnosen föregående år. Specifikt för höftfraktur inräknades personer som hade akut besök hos läkare i öppen vård med diagnos höftfraktur. För övriga grupper (diabetes, reumatoid artrit, kronisk obstruktiv lungsjukdom och alkoholrelaterade diagnoser) gjordes definitionen att samtliga patienter med respektive diagnos i öppen eller sluten vård 2004 hade sjukdomen Därmed kunde uppföljningen avgränsas till kalenderåret Också vårdkontakternas regelbundenhet studerades. Materialet omfattar personer som var bosatta i Skåne under 2004 med det hemortsdistrikt de hade vid den första vårdkontakten i diagnosen under året. Dödlighet För diabetes, reumatoid artrit, kronisk obstruktiv lungsjukdom och alkoholrelaterade diagnoser beräknades dödlighet under kalenderåret Vid uppdelning per distrikt kompletterades med beräkning avseende tvåårsperioden För hjärtinfarkt, stroke, höftfraktur, kolorektalcancer och lungcancer beräknades dödlighet inom en period av ett år efter datum för insjuknande. Återinsjuknande Återinsjuknande inom ett år efter första insjuknande beräknades för de personer som kom till förnyad sluten vård med samma definition av diagnos som användes för första insjuknande, dvs. första diagnos. Materialet fick här utvidgas till att också omfatta sluten vård Denna analys gjordes för hjärtinfarkt, stroke och höftfraktur. För att undvika att överflyttning mellan kliniker eller sjukhus registrerades som återinsjuknande ingick endast vårdtillfällen med inskrivningsdatum minst två dagar efter utskrivning från det första vårdtillfället. För höftfraktur sattes gränsen till fyra veckor. Regelbundenhet i vårdkontakter År 2004 delades in i följande perioder: halvår, tertial, kvartal, tvåmånadersperioder och månader. Antal personer i respektive sjukdomsgrupp som hade kontakt, oavsett diagnos, under definierade perioder beräknades. Detta gjordes för diabetes och reumatoid artrit, men ej för övriga diagnoser. Kontakter beräknades dels summerat för all form av vård (sluten och öppen, privat och offentlig, läkare och övrig personal), dels summerat för all primärvård (privat och offentlig,

8 läkare och övrig personal). Både kontakt vid mottagning och annan kontakt (t ex telefon) togs med. 8 Befolkningens dödlighet Under år 2004 avled totalt personer av de som var bosatta i Skåne vid början av året. Räknat på antal invånare var dödligheten 1,01 procent. För kvinnor var dödligheten 1,04 procent och för män 0,98 procent. Denna skillnad beror på att det fanns fler kvinnor än män i de högre åldersgrupperna där dödligheten är högre. Tabell 1. Dödlighet för befolkningen i Skåne Procent av Antal avlidna befolkning ,04 0,07 0, ,00 0,01 0, ,02 0,06 0, ,06 0,11 0, ,40 0,55 0, ,43 2,29 1, ,15 6,15 4, ,12 17,18 15,05 Totalt ,04 0,98 1,01 Anm. Tabeller numreras med arabiska siffror eftersom de är många till antal. Motsvarande tabell för dödlighet beräknades också för 2005, men då med befolkning som bas. Värdena stämde väl överens med 2004 års värden, såväl totalt som i olika grupper (smärre variationer förekommer alltid och det behövs längre perioder för att utläsa trender). Men vid jämförelser mellan distrikt är det av värde att jämföra dödlighet för mer än ett år. Tabell 2. Dödlighet för befolkning i Skåne Procent av Antal avlidna befolkning ,08 0,05 0, ,01 0,02 0, ,02 0,05 0, ,05 0,09 0, ,43 0,55 0, ,39 2,25 1, ,16 6,46 5, ,25 16,69 15,00 Totalt ,05 0,98 1,02 Befolkningens åldersstruktur i olika distrikt påverkar den totala dödligheten. För att få jämförbara värden har därför jämförelser mellan distrikten standardiserats för ålder och kön.

9 9 Tabell 3. Dödlighet i procent per distrikt 2004 och 2005 (standardiserade värden) Hemortsdistrikt Mellersta 0,99 0,93 0,96 1,06 0,95 1,01 Nordöstra 1,07 0,93 1,00 1,01 0,91 0,96 Sydvästra 1,11 1,02 1,06 1,09 1,04 1,07 Nordvästra 1,03 0,97 1,00 1,03 1,01 1,02 Ystad-Österlen 0,95 1,05 1,00 1,06 0,92 0,99 Totalt 1,04 0,98 1,01 1,05 0,98 1,02 Tabellen visar en högre dödlighet för befolkningen i Sydvästra distriktet. Skillnader mellan distrikten kan bero på ett flertal faktorer, bl a olika förekomst av sjukdom. En faktor kan också vara skillnad i dödlighet efter insjuknande i akuta sjukdomar eller skillnader för patienter med kroniska sjukdomar. I efterföljande redovisning görs sådana analyser.

10 Diabetes 10 Antalet personer som ingick i studien var (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 4. Personer med diabetes Antal Per 1000 invånare ,8 1,1 0, ,5 3,5 3, ,8 5,4 5, ,3 10,1 9, ,5 45,2 36, ,7 97,1 81, ,0 103,3 90, ,5 73,8 66,7 Totalt ,7 30,5 27, ,7 64,2 55,4 Andel personer med diabetes ökade med stigande ålder upp till 85 år. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med diabetes var 4,4 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i olika åldersgrupper (Tabell 5). Tabell 5. Antal avlidna 2004 för personer med diabetes. Procent av alla Antal avlidna diabetes ,3 0, ,2 0,7 0, ,4 1,6 1, ,3 4,6 4, ,0 9,3 8, ,3 20,4 17,7 Totalt ,4 4,3 4,4 Jämförelse med total dödlighet Personer med diabetes hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 6). Totalt var dödligheten ca 2 gånger högre för personer med diabetes över 45 år jämfört med hela befolkningen i samma ålder. Skillnaden var större i yngre åldrar och mer uttalad för kvinnor än för män i åldern år.

11 Tabell 6. Dödlighet under ett år för personer med diabetes i förhållande till hela befolkningen 15- år. 11 Kvot ,2 3, ,2 6,0 5, ,6 2,8 3, ,3 2,0 2, ,7 1,5 1,6 85-1,2 1,2 1,2 Totalt 45-2,2 2,2 2,2 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten 2004 marginellt olika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 7). Dock var dödligheten något högre för befolkning i Nordvästra distriktet. Den högre dödligheten i distriktet föll på åldersgruppen 85- år och var mer uttalad för män än för kvinnor. Denna förhöjda dödlighet för diabetes i distriktet sågs inte för total dödlighet för hela befolkningen i distriktet. Detta kan vara ett observandum, men det var ingen statistiskt säkerställd skillnad. Personer med diabetes i Mellersta distriktet hade lägre dödlighet. För kvinnor i distriktet var andelen lägre i åldern 85- år medan för män i distriktet andelen var lägre i åldern år. Motsvarande skillnad fanns i total dödlighet för befolkningen i Mellersta distriktet. Inte heller detta visade statistiskt signifikant skillnad. Tabell 7. Dödlighet under 2004 per distrikt för personer med diabetes (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 3,7 3,9 3,8 Nordöstra 4,5 4,0 4,2 Sydvästra 4,7 4,6 4,7 Nordvästra 5,1 4,7 4,9 Ystad-Österlen 3,5 4,5 4,0 Totalt 4,4 4,3 4,4 För att få säkrare underlag togs också fram uppgifter om dödlighet för Samma mönster återfanns som för ettårsdödligheten, lägre dödlighet för befolkningen i Mellersta distriktet. Inte heller här fanns statistisk signifikant skillnad.

12 Tabell 8. Dödlighet under tvåårsperioden per distrikt för personer med diabetes 2004 (procent). 12 Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 7,9 8,3 8,1 Nordöstra 8,7 8,3 8,5 Sydvästra 9,3 9,7 9,5 Nordvästra 9,7 9,1 9,4 Ystad-Österlen 8,2 8,4 8,3 Totalt 8,8 8,9 8,8 Regelbundenhet i vårdkontakter Hur regelbundet patienter med diabetes hade kontakt med hälso- och sjukvården visas i Tabell Alla former av vårdkontakter ingår dels för alla vårdformer, dels för primärvården. Tabellerna visar indelning i två olika tidsperioder och uppgifterna är kumulerade. Det betyder att t ex uppgiften för båda halvår också inkluderar alla kvartal och alla månader. För att se andel enbart för en period kan man använda periodens siffra minus föregående periods siffra. T ex har för all vård 94,1 procent av personerna kontakt minst varje halvår, men 26,1 procent (94,1 minus 68,0) kontakt endast varje halvår men inte alla månader eller kvartal. I Tabell 9 visas kontakter med alla vårdenheter. Tabell 9. Andel (procent) av personer med diabetes som hade kontakt med hälso- och sjukvården alla månader*, kvartal och halvår och helår All vård Hemortsdistrikt Alla Alla Båda månader* kvartal halvår Helår Mellersta 14,5 70,1 94,9 100 Nordöstra 12,9 69,3 94,7 100 Sydvästra 10,9 64,5 93,5 100 Nordvästra 12,5 67,2 93,4 100 Ystad-Österlen 15,5 72,0 94,7 100 Skåne 12,9 68,0 94,1 100 *Exklusive juli

13 I Tabell 10 visas kontakter med primärvård. 13 Tabell 10. Andel (procent) av personer med diabetes som hade kontakt med primärvård alla månader*, kvartal och halvår och helår Primärvård Hemortsdistrikt Alla Alla Båda månader* kvartal halvår Helår Mellersta 6,7 48,2 80,6 94,4 Nordöstra 5,1 46,3 79,9 94,3 Sydvästra 2,7 36,1 71,8 90,0 Nordvästra 4,4 43,9 78,3 94,0 Ystad-Österlen 5,9 51,3 82,7 94,7 Skåne 4,7 43,8 77,7 93,1 *Exklusive juli I Tabell 11 visas kontakter under tvåmånadersperioder och tertial. Tabell 11. Andel (procent) av personer med diabetes som hade kontakt med hälso- och sjukvården alla tvåmånadersperioder och tertial All vård Primärvård Hemortsdistrikt Varannan månad Alla tertial Varannan månad Alla tertial Mellersta 44,3 84,0 26,4 64,0 Nordöstra 41,5 82,8 22,7 62,2 Sydvästra 37,6 79,3 15,8 52,0 Nordvästra 41,7 80,4 20,7 59,2 Ystad-Österlen 45,7 85,4 26,3 68,1 Skåne 41,5 81,9 21,5 59,6 Man måste hålla i åtanke att de personer som ingår i dessa tabeller hade minst en vårdkontakt med diagnos diabetes under året. De personer med diabetes som inte haft vårdkontakt med diagnos diabetes ingår således inte. Men det betyder inte att dessa personer inte haft kontakt för andra diagnoser, varför man inte säkert kan notera hur stor andel av alla med diabetes som haft kontakt. Sammanfattningsvis kan tabellerna tolkas som att en relativt stor andel av personer med diabetes hade kontakt med hälso- och sjukvården var fjärde månad (81,9 procent). Kontakter i primärvården var inte lika regelbundna, men sett till båda halvåren var täckningen också här närmare 80 procent. Personer i Sydvästra distriktet har lägre tal än övriga distrikt. Personer i Mellersta distriktet och Ystad-Österlen hade högre tal. Om det beror på olika vårdprogram eller på andra faktorer bör undersökas.

14 Reumatoid artrit, RA 14 Antalet personer som ingick i studien var (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 12. Personer med reumatoid artrit 2004 fördelat på kön och per 1000 invånare. Antal Per 1000 invånare ,0 0, ,1 0,1 0, ,8 0,0 0, ,9 0,6 1, ,0 3,8 6, ,9 8,2 12, ,3 8,1 12, ,7 4,7 6,8 Totalt ,3 2,4 4, ,0 5,3 8,8 Andel personer med reumatoid artrit ökade med stigande ålder upp till 75 år. Kvinnor visade högre förekomst än män. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med reumatoid artrit var 3,0 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i åldersgrupper över 75 år (Tabell 13). Tabell 13. Antal avlidna 2004 för personer med reumatoid artrit. Antal avlidna Procent av alla RA ,8 1, ,0 0,7 0, ,2 2,7 3, ,2 9,1 7, ,8 17,1 12,9 Totalt ,8 3,3 3,0 Jämförelse med total dödlighet Personer med RA hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 14). Totalt var dödligheten ca 50 procent högre för personer över 45 år med RA jämfört med hela befolkningen i samma ålder. Skillnaden fanns i yngre åldrar och var mer uttalad för kvinnor än för män.

15 Tabell 14. Dödlighet under ett år för personer med reumatoid artrit i förhållande till hela befolkningen 45- år. 15 Kvot ,4 1,3 1, ,2 1,2 1, ,5 1,5 1,4 85-0,8 1,0 0,9 Totalt 45-1,4 1,6 1,5 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten 2004 marginellt olika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 15). Dock var dödligheten något högre för befolkning i Sydvästra distriktet. Det rörde sig dock om små faktiska tal vilka ej gav statistisk signifikant skillnad Data för flera år kan vara av värde för att få större underlag. Tabell 15. Dödlighet under 2004 per distrikt för personer med reumatoid artrit (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 2,3 3,2 2,5 Nordöstra 2,8 2,4 2,7 Sydvästra 3,4 3,6 3,4 Nordvästra 2,9 1,8 2,6 Ystad-Österlen 2,0 5,7 3,0 Totalt 2,8 3,3 3,0 För att få säkrare underlag togs också fram uppgifter om dödlighet för Dödligheten var fortsatt något högre för Sydvästra distriktet, men också Ystad-Österlen visade något förhöjda tal. Dock innebar fynden ej statistiskt signifikanta skillnader. Tabell 16. Dödlighet under tvåårsperioden per distrikt för personer med reumatoid artrit 2004 (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 5,7 6,3 5,8 Nordöstra 6,2 5,7 6,1 Sydvästra 7,0 8,3 7,3 Nordvästra 6,3 5,3 6,0 Ystad-Österlen 6,3 10,2 7,4 Totalt 6,3 7,1 6,6

16 16 Regelbundenhet i vårdkontakter Personer med reumatoid artrit som fanns med vårdkontakt 2004 hade frekventa vårdkontakter. Ca 80 procent hade kontakt minst alla kvartal, varav ca 27 procent hade kontakt varje månad. Andelen med regelbunden kontakt i primärvården var ca 45 procent för kvartal och ca 55 procent för tertial. I Tabell 17 visas kontakter med alla vårdenheter. Tabell 17. Andel (procent) av personer med reumatoid artrit som hade kontakt med hälso- och sjukvården alla månader*, kvartal och halvår och helår All vård Hemortsdistrikt Alla Alla Båda månader* kvartal halvår Helår Mellersta 32,5 82,1 96,6 100 Nordöstra 28,2 80,7 96,0 100 Sydvästra 22,4 77,1 95,3 100 Nordvästra 21,2 78,2 95,3 100 Ystad-Österlen 35,6 84,3 96,0 100 Skåne 26,9 79,9 95,8 100 *Exklusive juli I Tabell 18 visas kontakter med primärvården. Tabell 18. Andel (procent) av personer med reumatoid artrit som hade kontakt med primärvård alla månader*, kvartal och halvår och helår Primärvård Hemortsdistrikt Alla Alla Båda månader* kvartal halvår Helår Mellersta 10,6 53,9 76,9 92,0 Nordöstra 7,4 57,2 80,5 93,9 Sydvästra 3,5 27,7 57,2 82,1 Nordvästra 5,4 44,4 74,9 92,3 Ystad-Österlen 8,8 50,2 76,3 92,0 Skåne 6,8 44,8 71,5 89,6 *Exklusive juli I Tabell 19 visas kontakter under tvåmånadersperioder och tertial. Tabell 19. Andel (procent) av personer med reumatoid artrit som hade kontakt med hälso- och sjukvården alla tvåmånadersperioder och tertial All vård Primärvård Hemortsdistrikt Varannan månad Alla tertial Varannan månad Alla tertial Mellersta 67,7 89,5 37,1 63,9 Nordöstra 71,0 87,7 42,1 68,0 Sydvästra 57,3 85,8 13,5 38,3 Nordvästra 58,0 86,2 25,6 57,4 Ystad-Österlen 69,3 89,8 31,9 59,3 Skåne 63,5 87,5 28,4 55,6

17 17 Man bör hålla i åtanke att de personer som ingår i dessa tabeller hade minst en vårdkontakt med diagnos RA under året. De personer med RA som inte haft vårdkontakt med diagnos RA ingår således inte. Men det betyder inte att dessa personer inte haft kontakt med andra diagnoser, varför man inte säkert kan notera hur stor andel av alla med RA som haft kontakt. Resultaten i tabellerna ovan bör, kanske efter ytterligare precisering (se sammanfattning) diskuteras mot bakgrund av vilken nivå och vilken regelbundenhet i kontakterna som bör finnas för denna sjukdomsgrupp. Det tycks med avseende på all vård inte vara några stora skillnader mellan distrikten, vilket kan tolkas som att vården fångar upp patienterna på likartat sätt i alla distrikt. Däremot finns skillnad för primärvård; Sydvästra distriktet visar lägre andel med regelbundna kontakter. Det bör undersökas om detta beror på skillnad i vårdorganisation eller annat.

18 Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL 18 Antalet personer som ingick i studien var (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 20. Personer med KOL 2004 fördelat på kön och per 1000 invånare. Antal Per 1000 invånare ,9 0,5 0, ,2 7,8 9, ,4 30,6 30, ,3 51,5 40, ,0 48,3 28,6 Totalt ,9 8,3 8, ,2 19,6 19,4 Andel personer med KOL var högre för män än för kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med kronisk obstruktiv lungsjukdom var 9,2 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i olika åldersgrupper (Tabell 21). Tabell 21. Antal avlidna 2004 för personer med KOL. Procent av alla Antal avlidna KOL ,7 3,3 2, ,0 7,3 7, ,4 15,0 13, ,4 28,7 24,7 Totalt ,9 10,7 9,2

19 19 Jämförelse med total dödlighet Personer med KOL hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 22). Totalt var dödligheten 4 gånger högre för personer med KOL över 45 år jämfört med hela befolkningen i samma åldersstrata. Skillnaden var större i yngre åldrar och mer uttalad för kvinnor än för män upp till 85 år. Tabell 22. Dödlighet under ett år för personer med KOL i förhållande till hela befolkningen 45- år. Kvot ,6 6,0 6, ,9 3,2 3, ,0 2,4 2,8 85-1,4 1,7 1,6 Totalt 45-3,6 4,9 4,2 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten 2004 marginellt olika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 23). Dock var dödligheten något högre för befolkning i Sydvästra distriktet. Den högre dödligheten i distriktet fanns för män men ej för kvinnor. Denna förhöjda dödlighet för KOL hos män i distriktet sågs också för dödligheten för hela befolkningen. Också för Nordvästra distriktet fanns en förhöjd dödlighet. Skillnaderna var ej statistiskt signifikanta. Tabell 23. Dödlighet under 2004 per distrikt för personer med KOL (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 7,5 10,8 9,0 Nordöstra 7,1 9,2 8,1 Sydvästra 8,2 12,1 10,0 Nordvästra 9,1 10,4 9,7 Ystad-Österlen 6,5 9,9 8,1 Totalt 7,9 10,7 9,2 För att få säkrare underlag togs också fram uppgifter om dödlighet för Samma mönster återfanns som för ettårsdödligheten, högre dödlighet för befolkning i Sydvästra och Nordvästra distrikten, men skillnaden var inte statistisk signifikant.

20 Tabell 24. Dödlighet under tvåårsperioden per distrikt för personer med KOL 2004 (procent). 20 Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 15,0 20,5 17,6 Nordöstra 13,3 17,8 15,5 Sydvästra 16,6 23,5 19,9 Nordvästra 18,0 22,1 19,9 Ystad-Österlen 14,5 18,1 16,2 Totalt 15,8 20,9 18,2

21 Alkoholrelaterade diagnoser 21 Antalet personer som ingick i studien var (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 25. Personer med alkoholrelaterade diagnoser Antal Per 1000 invånare ,0 0,2 0, ,0 0,7 0, ,1 3,8 3, ,5 5,8 4, ,9 13,8 9, ,7 9,5 5, ,1 4,4 3, ,9 2,9 2,2 Totalt ,8 6,9 4, ,8 11,3 7,3 Andel personer med alkoholrelaterade diagnoser var högst i åldern år. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Man bör observera att detta material endast omfattar personer med vård för alkoholrelaterade diagnoser, varför ett stort mörkertal kan finnas. Dödlighet Dödligheten för personer med alkoholrelaterade diagnoser var 3,5 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i yngre åldersgrupper (Tabell 26). Tabell 26. Antal avlidna 2004 för personer med alkoholrelaterade diagnoser. Procent av alla med Antal avlidna alkoholrelaterade diagnoser ,5 1,1 0, ,8 1,5 1, ,4 3,3 3, ,0 7,8 7, ,1 12,3 13, ,4 20,0 19,0 Totalt ,4 3,6 3,5 Jämförelse med total dödlighet Personer med alkoholrelaterade diagnoser hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 27). Totalt var dödligheten (45- år) ca 2 gånger högre för personer med alkoholrelaterade diagnoser jämfört med hela befolkningen. Skillnaden var större i yngre åldrar och mer uttalad för kvinnor än för män.

22 Tabell 27. Dödlighet under ett år för personer med alkoholrelaterade diagnoser i förhållande till hela befolkningen 15- år. 22 Kvot ,7 17,9 20, ,4 13,3 15, ,5 6,0 7, ,5 3,4 3, ,6 2,0 2,7 85-1,3 1,2 1,3 Totalt 45-2,3 2,1 2,1 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten 2004 marginellt olika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 28). Dock var dödligheten något högre för befolkning i Mellersta och Nordöstra distriktet. Ingen statistisk signifikant skillnad förelåg. Det rörde sig också om små faktiska tal, varför data för flera år kan vara nödvändiga. Tabell 28. Dödlighet under 2004 per distrikt för personer med alkoholrelaterade diagnoser (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 4,5 4,5 4,5 Nordöstra 6,4 3,2 4,2 Sydvästra 3,5 3,7 3,6 Nordvästra 2,8 3,4 3,2 Ystad-Österlen 2,6 2,8 2,8 Totalt 3,4 3,6 3,5 För att få säkrare underlag togs också fram uppgifter om dödlighet för Mellersta distriktet låg fortsatt något högre än genomsnittet, men Nordöstra distriktet låg nära genomsnittet. Ingen statistisk signifikant skillnad förelåg. Tabell 29. Dödlighet under tvåårsperioden per distrikt för personer med alkoholrelaterade diagnoser 2004 (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 8,2 8,2 8,2 Nordöstra 10,9 6,2 7,6 Sydvästra 7,6 7,2 7,3 Nordvästra 7,3 7,1 7,2 Ystad-Österlen 5,6 6,2 6,0 Totalt 7,6 7,1 7,3

23 Hjärtinfarkt 23 Antalet personer som ingick i studien var (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 30. Personer insjuknade i hjärtinfarkt Antal Per 1000 invånare ,0 0,0 0, ,2 0,5 0, ,0 6,0 4, ,1 14,2 10, ,4 19,5 15, ,3 23,2 19,1 Totalt ,7 4,3 3, ,9 10,0 7,8 Anm. Under 25 år fanns två personer, ingår i total men redovisas ej per åldersgrupp. Andel personer med hjärtinfarkt ökade med stigande ålder. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med hjärtinfarkt under och inom en ettårsperiod efter insjuknande var 13,8 procent. Dödligheten var högre för kvinnor än för män i åldern år, men högre för män än för kvinnor i högre åldersgrupper (Tabell 31). Tabell 31. Antal avlidna inom ett år efter insjuknande i hjärtinfarkt. Procent av alla Antal avlidna hjärtinfarkt ,4 1,8 2, ,0 7,1 7, ,7 19,2 18, ,6 50,0 44,1 Totalt ,3 11,5 13,8 Dödligheten ökade med åldern. Den relativt högre dödligheten i den högsta åldersgruppen med fler avlidna kvinnor än män påverkade skillnaden mellan könen i total dödlighet (17,3 procent för kvinnor och 11,5 procent för män).

24 24 Jämförelse med total dödlighet Personer med hjärtinfarkt hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 32). För åldersgrupper över 45 år var dödligheten ca 6 gånger högre för personer med hjärtinfarkt jämfört med hela befolkningen. En del av skillnaden berodde på olika sammansättning av populationerna. Av tabellen kan man därför utläsa att överdödligheten varierade från 2,9 gånger för personer över 85 år till 4,6 gånger för personer år. Skillnaden var också mer uttalad för kvinnor än för män upp till 85 år. Tabell 32. Dödlighet inom ett år efter insjuknande för personer med hjärtinfarkt i förhållande till hela befolkningen 45- år. Kvot ,4 3,3 4, ,3 3,1 4, ,0 3,1 3,6 85-2,9 2,9 2,9 Totalt 45-7,7 5,3 6,3 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten under och ett år efter insjuknande i stort sett lika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 33). Tabell 33. Dödlighet per distrikt för personer med hjärtinfarkt inom ett år efter insjuknande (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 18,2 10,8 13,7 Nordöstra 20,9 9,8 14,2 Sydvästra 16,6 11,7 13,7 Nordvästra 16,2 12,4 13,9 Ystad-Österlen 15,8 13,4 14,3 Totalt 17,3 11,5 13,8

25 25 Ettårsöverlevnad Överlevnaden efter hjärtinfarkt var efter 30 dagar 93 procent, efter 180 dagar 89 procent och efter 360 dagar 86 procent (Figur). Den ålders- och könsstandardiserade dödligheten visades i Tabell 33. Hjärtinfarkt ettårsöverlevnad 1,000 0,975 0,950 0,925 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö Skåne 0,900 0,875 0, Dagar 400 Återinsjuknande i hjärtinfarkt Inom ett år efter första insjuknande återinsjuknade 21 procent, fler män än kvinnor. Tabell 34. Antal återinsjuknade inom ett år efter insjuknande i hjärtinfarkt. Procent av alla Antal hjärtinfarkt ,8 17,3 14, ,6 23,8 23, ,0 25,8 24, ,2 21,5 18, ,8 19,8 16,6 Totalt ,6 23,2 21,0 Andelen återinsjuknade varierade något mellan distrikten (Tabell 35). Nordvästra distriktet visade högre andel än övriga distrikt. Skillnaden var statistiskt signifikant (95 procent konfidensintervall 1,15-1,62). Skillnaden var större för män än för kvinnor och fanns i alla åldersgrupper.

26 Tabell 35. Återinsjuknande per distrikt för personer med hjärtinfarkt inom ett år efter insjuknande (procent). 26 Återinsjuknande inom ett år (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 17,2 19,3 18,5 Nordöstra 17,2 18,3 17,9 Sydvästra 15,3 22,4 19,6 Nordvästra 20,0 30,7 26,5 Ystad-Österlen 21,2 24,8 23,4 Totalt 17,6 23,2 21,0 Återinsjuknande i hjärtinfarkt skedde ganska jämt över tiden under ettårsperioden efter den första hjärtinfarkten, dock planade kurvan ut successivt (Figur). Som nämndes i avsnittet Metod togs de händelser som inträffade samma dag eller dagen efter utskrivning från första hjärtinfarkten bort. Med denna definition återinsjuknade 0,2 procent inom två dagar, 1,4 procent (kumulativt) inom fem dagar, 3,6 procent inom 10 dagar, 7,2 procent inom en månad och 11,2 procent inom två månader. När definitionen av återinskrivning ändrades till att det skulle vara minst 28 dagar efter utskrivningen var andelen återinskrivna inom ett år 13,8 procent. Även vid denna beräkning hade Nordvästra distriktet högre andel än hela Skåne (17,7 procent). Hjärtinfarkt återinsjuknande inom ett år 0,30 0,25 0,20 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö 6 Skåne 0,15 0,10 0,05 0, Dagar 400 Kommentar: Det finns anledning undersöka vilka faktorer som ligger bakom högre återinsjuknande i Nordvästra distriktet.

27 Stroke 27 Antalet personer som ingick i studien var (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 36. Personer insjuknade i stroke Antal Per 1000 invånare ,2 0,3 0, ,0 3,4 2, ,3 12,7 10, ,5 22,8 19, ,0 30,7 26,7 Totalt ,5 3,7 3, ,6 8,8 8,2 Anm. Under 25 år fanns 15 personer, ingår i total men redovisas ej per åldersgrupp. Andel personer med stroke ökade med stigande ålder upp till 85 år. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med stroke under och inom en ettårsperiod efter insjuknande var 20,4 procent. Det fanns ingen skillnad mellan kvinnor och män (Tabell 37). Tabell 37. Antal avlidna inom ett år efter insjuknande i stroke. Procent av alla Antal avlidna stroke ,0 8, ,2 2, ,0 8,3 8, ,7 11,9 11, ,8 21,6 22, ,4 46,1 42,4 Totalt ,4 18,4 20,4 Jämförelse med total dödlighet Personer med stroke hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 38). Totalt var dödligheten 6 gånger högre i åldern år för personer med stroke jämfört med hela befolkningen. I åldern år var dödligheten ca 5 gånger högre och i åldern 85- år ca 3 gånger högre. Kvinnor med stroke hade högre överdödlighet än män med stroke.

28 Tabell 38. Dödlighet inom ett år efter insjuknande för personer med stroke i förhållande till hela befolkningen 45- år. 28 Kvot ,8 15,1 18, ,2 5,2 6, ,5 3,5 4,5 85-2,9 2,7 2,8 Totalt 45-10,1 8,3 9,2 Distrikt För befolkning i Sydvästra distriktet var dödligheten under och ett år efter insjuknande högre än för hela Skåne (Tabell 39). Statistiskt säkerställd skillnad nåddes då testet gjordes för befolkning i Sydvästra distriktet jämfört med befolkningen i övriga Skåne (95 procent konfidensintervall = 1,04 1, 44). Resultatet kvarstod för kvinnor men ej för män. Tabell 39. Dödlighet per distrikt för personer med stroke inom ett år efter insjuknande (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 19,7 18,3 19,0 Nordöstra 19,4 17,4 18,4 Sydvästra 25,8 19,4 22,6 Nordvästra 21,5 18,6 20,0 Ystad-Österlen 24,6 18,4 21,4 Totalt 22,4 18,4 20,4 Vid en kontroll för åren fanns dock inte motsvarande skillnad. En närmare analys visar att skillnaden 2004 mest beror på förbättrad överlevnad 2004 i Skåne men ej i Sydvästra distriktet. Uppgifter togs också fram för nyinsjuknade i stroke 2005 samt avlidna under året. Det ger inte möjlighet att beräkna ettårsöverlevnad, men eftersom dödligheten är högst vid eller strax efter stroke, kan material för 2005 också användas för att jämföra distrikten. Totalt insjuknade personer i stroke vilka ej hade diagnosen Av dessa avled 721 under året (16,7 procent). I Sydvästra distriktet insjuknade 1264 personer, varav 245 avled (19,3 procent). Skillnaden var statistiskt signifikant (Tabell 40) då distriktet jämfördes med övriga Skåne (95 procent konfidensintervall = 1,05-1,47).

29 Tabell 40. Dödlighet per distrikt för personer med stroke under 2005 (procent). 29 Avlidna (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 17,6 14,7 16,2 Nordöstra 14,3 11,8 13,0 Sydvästra 21,4 17,3 19,3 Nordvästra 18,2 13,9 16,0 Ystad-Österlen 21,2 12,9 17,0 Totalt 18,8 14,7 16,7 Ettårsöverlevnad Överlevnaden efter stroke var efter 30 dagar 89 procent, efter 180 dagar 84 procent och efter 360 dagar 80 procent (Figur). Kurvorna för överlevnad respektive år under 2000-talet förändrades inte (ej visat). Den ålders- och könsstandardiserade dödligheten visades i Tabell 39. Stroke ettårsöverlevnad 1,00 0,95 0,90 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö Skåne 0,85 0,80 0, Dagar 400

30 30 Återinsjuknande i stroke Inom ett år efter första insjuknade registrerades 12 procent med ett nytt insjuknande i stroke. Tabell 41. Antal återinsjuknade inom ett år efter insjuknande i stroke. Procent av alla Antal stroke ,3 8, ,7 10,4 13, ,7 14,2 14, ,1 13,1 13, ,8 11,4 11, ,6 10,9 10,1 Totalt ,5 12,4 12,0 Andelen återinsjuknade varierade något mellan distrikten (Tabell 42). Ystad-Österlen visade högre andel än övriga distrikt. Skillnaden var statistiskt signifikant (95 procent konfidensintervall 1,02-1,82). Skillnaden fanns för kvinnor i alla åldersgrupper. Tabell 42. Återinsjuknande per distrikt för personer med stroke inom ett år efter insjuknande (procent). Återinsjuknande (efter stand) Hemortsdistrikt procent Mellersta 10,0 12,7 11,4 Nordöstra 11,0 12,1 11,6 Sydvästra 10,9 13,7 12,3 Nordvästra 11,3 9,7 10,5 Ystad-Österlen 18,1 13,4 15,7 Totalt 11,5 12,4 12,0 Återinsjuknande i stroke skedde jämt över tiden under ettårsperioden efter första stroke, dock med något högre tal kort tid efter utskrivning. (Figur). Som nämndes i avsnittet Metod togs de händelser som inträffade samma dag eller dagen efter utskrivning från första stroke bort. Med denna definition återinsjuknade 0,2 procent inom två dagar, 1,0 procent (kumulativt) inom fem dagar, 1,8 procent inom 10 dagar, 4,2 procent inom en månad och 5,8 procent inom två månader.

31 31 Stroke återinsjuknande inom ett år 0,150 0,125 0,100 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö 6 Skåne 0,075 0,050 0,025 0, Dagar 400 Kommentar: Det finns anledning undersöka vilka faktorer som ligger bakom högre återinsjuknande i Ystad-Österlen samt högre dödlighet i Sydvästra distriktet.

32 Höftfraktur 32 Antalet personer som ingick i studien var (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 43. Personer insjuknade i höftfraktur Antal Per 1000 invånare ,0 0,1 0, ,6 0,4 0, ,4 2,2 2, ,1 9,0 12, ,1 25,7 32,2 Totalt ,7 1,2 2, ,0 2,8 4,5 Under 25 år fanns 8 personer, ingår i total men redovisas ej per åldersgrupp. Andel personer med höftfraktur ökade med stigande ålder. Kvinnor visade högre förekomst än män. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med höftfraktur under och inom en ettårsperiod efter insjuknande var 25,7 procent. Dödligheten var högre för män än för kvinnor i alla åldersgrupper (Tabell 44). Tabell 44. Antal avlidna inom ett år efter insjuknande i höftfraktur. Procent av alla Antal avlidna höftfraktur ,7 4, ,8 12,7 9, ,8 21,2 17, ,3 32,1 21, ,6 43,8 35,3 Totalt ,2 31,6 25,7 Jämförelse med total dödlighet Personer med höftfraktur hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 45). Totalt var dödligheten 10 gånger högre i åldern år för personer med höftfraktur jämfört med hela befolkningen. I åldern år var dödligheten ca 4 gånger högre och i åldern 85- år ca 2 gånger högre.

33 Tabell 45. Dödlighet inom ett år efter insjuknande för personer med höftfraktur i förhållande till hela befolkningen 45- år. 33 Kvot ,9 23,1 19, ,0 9,3 9, ,2 5,2 4,4 85-2,3 2,5 2,3 Totalt 45-10,2 14,5 11,5 Distrikt För befolkning i olika distrikt var dödligheten inom ett år efter insjuknande lika efter standardisering för ålder och kön (Tabell 46). Inget distrikt hade statistiskt signifikant skillnad från övriga distrikt. Tabell 46. Dödlighet per distrikt för personer med höftfraktur inom ett år efter insjuknande (procent). Dödlighet (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 21,7 25,2 22,7 Nordöstra 22,2 35,6 26,2 Sydvästra 23,5 32,0 26,1 Nordvästra 23,1 33,0 26,0 Ystad-Österlen 27,3 26,5 27,0 Totalt 23,2 31,6 25,7

34 Ettårsöverlevnad Överlevnaden efter höftfraktur var efter 30 dagar 93 procent, efter 180 dagar 81 procent och efter 360 dagar 74 procent (Figur). Den ålders- och könsstandardiserade dödligheten visades i Tabell Höftfraktur ettårsöverlevnad 1,00 0,95 0,90 0,85 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö Skåne 0,80 0,75 0, Dagar 400 Återinsjuknande i höftfraktur Inom ett år efter första insjuknade registrerades 160 personer (7,0 procent) med ett nytt insjuknande i höftfraktur. Denna andel gällde för återinsjuknande minst en dag från utskrivning i första insjuknande. Men det är troligt att återinsjuknande den närmaste tiden efter utskrivning inte innebar att personen fick vård en ny höftfraktur utan att det var kontakter för den tidigare frakturen. Därför sattes gränsen till minst fyra veckor från utskrivningsdatum. Med denna definition återinsjuknade 103 personer (4,5 procent). Det fanns ingen systematisk skillnad mellan personer i olika ålder och kön (Tabell 47).

35 Tabell 47. Antal återinsjuknade efter fyra veckor upp till ett år efter insjuknande i höftfraktur. 35 Procent av alla Antal höftfraktur ,3 4, ,4 7,9 5, ,6 5,1 5, ,0 5,0 4, ,1 4,9 4,3 Totalt ,2 5,2 4,5 Medelvårdtiden vid det första vårdtillfället beräknades för de som senare återinsjuknades och var 5,86 dagar. Det var något högre än för patienter som ej återinsjuknade. För dessa var medelvårdtiden 5,41 dagar. Andelen återinsjuknade varierade något mellan distrikten (Tabell 48). Män i Nordöstra distriktet visade lägre andel än övriga distrikt. Skillnaden var ej statistiskt signifikant. Tabell 48. Återinsjuknande per distrikt för personer med höftfraktur inom ett år efter insjuknande (procent). Återinsjuknande inom ett år (efter Hemortsdistrikt stand) procent Mellersta 4,3 5,6 4,7 Nordöstra 4,6 1,0 3,5 Sydvästra 3,0 8,0 4,5 Nordvästra 4,6 5,0 4,8 Ystad-Österlen 7,0 0,0 4,9 Totalt 4,2 5,2 4,5 Återinsjuknande i höftfraktur skedde jämt över tiden (Figur) under ettårsperioden efter första höftfraktur (de fyra första veckorna ingår ej). Det kan nämnas att 57 personer återinsjuknade under perioden en dag upp till fyra veckor efter utskrivning.

36 36 Höftfraktur återinsjuknande inom ett år 0,06 0,05 0,04 HemDistrikt 1 M 2 NÖ 3 SV 4 NV 5 Y-Ö 6 Skåne 0,03 0,02 0,01 0, Dagar 400 Kommentar: Personer som drabbas av höftfrakturer kan ofta också ha andra sjukdomar (se rapport 3). Överdödligheten är hög jämfört med övriga befolkningen. Man bör undersöka om det är möjligt att reducera insjuknandet genom profylaktiska åtgärder.

37 Kolorektalcancer 37 Antalet personer som ingick i studien var 727 (tabellen nedan hämtades från Patienternas väg genom vårdsystemet 2004, mars 2006 ). Tabell 49. Personer med kolorektalcancer 2004 fördelat på kön och per 1000 invånare. Antal Per 1000 invånare ,0 0,0 0, ,1 0,1 0, ,5 0,6 0, ,9 2,4 2, ,2 4,1 3, ,0 3,2 2,3 Totalt ,6 0,6 0, ,3 1,5 1,4 Andel personer med kolorektalcancer ökade med stigande ålder upp till 85 år. Män visade högre förekomst än kvinnor. Fördelning per distrikt redovisades i ovan nämnd rapport. Dödlighet Dödligheten för personer med kolorektalcancer under och inom en ettårsperiod efter insjuknande var 26,3 procent. Dödligheten var högre för kvinnor än för män över 65 år (Tabell 50). Tabell 50. Antal avlidna inom ett år efter insjuknande i kolorektalcancer. Antal avlidna Procent av alla kolorektalcancer ,2 10, ,5 13,3 11, ,9 18,9 20, ,1 32,8 35, ,8 46,4 50,7 Totalt ,7 23,9 26,3 Jämförelse med total dödlighet Personer med kolorektalcancer hade högre dödlighet än hela befolkningen. Det gällde samtliga åldrar och kön (Tabell 51). Totalt var dödligheten 11 gånger högre i åldern år för personer med kolorektalcancer jämfört med hela befolkningen. I åldern år var dödligheten ca 7 gånger högre och i åldern 85- år ca 3 gånger högre.

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Prostatacancer.doc 1 Prostatacancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Prostatacancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Bröstcancer.doc 1 Bröstcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Bröstcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser

Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Vårdkostnader för kvinnor och män vid olika diagnoser Analys från register i sluten och öppen vård Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport 6 från analysgruppen

Läs mer

BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer

BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport 2007-11-20 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning

Läs mer

Folkhälsa. Maria Danielsson

Folkhälsa. Maria Danielsson Folkhälsa Maria Danielsson Människors upplevelse av sin hälsa förbättras inte i takt med den ökande livslängden och det gäller särskilt det psykiska välbefi nnandet. Hur ska denna utveckling tolkas? Är

Läs mer

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Våren 2006 1 (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk

Läs mer

Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Lungcancer.doc 1 Lungcancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Lungcancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material och metod

Läs mer

Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Cancer kolorektal.doc 1 Kolorektal cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Cancer kolorektal.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar. i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Etapp 3 Komorbiditet och överlevnad Rapport 2009-03-03 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014

Skånepanelen 2 2014. Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal. Genomförd av CMA Research AB. April 2014 Skånepanelen 2 2014 Medborgarundersökning Sjukvård/patientjournal Genomförd av CMA Research AB April 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 5 Resultat

Läs mer

Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv

Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Urinblåsecancer.doc 1 Urinblåsecancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Urinblåsecancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården

Framgångsfaktorer i diabetesvården. Inspiration för utveckling av diabetesvården Framgångsfaktorer i diabetesvården Inspiration för utveckling av diabetesvården Inledning Analys av data från registret visar skillnader i resultat något som tyder på möjligheter att öka kvaliteten. Diabetes

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostataoch Lungcancer Etapp 1 Rapport 2008-05-26 Rapporten omfattar Rapport 2007-11-20 Kolon-, Rektal-, Bröst och

Läs mer

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata

omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata Mest sjuka äldres vård v och omsorg Bygger på indikatorer som tidigare använts Uppgifter från 2010 och 2011 Register eller enkätdata De mest sjuka äldre 297 000 personer 65 år och äldre Personer med omfattande

Läs mer

Årsrapport för år 2007

Årsrapport för år 2007 Årsrapport för år 7 Vårdbarometern är en undersökning av befolkningens erfarenheter av, kunskaper om och attityder till svensk hälso- och sjukvård. Denna rapport är en sammanfattning av 7-års intervjuer.

Läs mer

Cancer i kvinnliga könsorgan

Cancer i kvinnliga könsorgan Gyncancer.doc 1 Cancer i kvinnliga könsorgan Vårdkontakter i ett producentperspektiv Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull 2006-11-26 Gyncancer.doc 2 Innehåll Sid Bakgrund 3 Syfte 3 Material

Läs mer

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08

Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Verksamhetsområde Urologi Om blodprovet PSA för att upptäcka tidig prostatacancer Docent Ola Bratt Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund 2005-12-08 Ska friska män låta kontrollera sin prostatakörtel?

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad Överlevnad hos personer med svår alfa-1-antitrypsinbrist (PiZZ) Tidigare studier av AAT bristens naturalförlopp har varit få och omfattat främst

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet

Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet REMISSYTTRANDE 1 Datum 2015 01 28 Vår beteckning LTV 141567 Yttrande över revisionsrapport Vård på lika villkor, sjukvårdsrelaterad åtgärdbar dödlighet Landstingets revisorer har överlämnat revisionsrapporten

Läs mer

Vad tycker man om sin vårdcentral?

Vad tycker man om sin vårdcentral? Qulturum Rapport Vad tycker man om sin vårdcentral? En befolkningsenkät 2001 Kjell Lindström Sofia Eriksson Primärvårdens FoU-enhet 2002:3 Författare: Kjell Lindström, distriktsläkare Primärvårdens FoU-enhet

Läs mer

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen

överlämna förvaltningens yttrande över remissen till Landstingsstyrelsen HSN 2009-01-27 p 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Medicinska Ledningsstaben 2008-12-03 HSN 0801-0055 LS 0809-1095 Handläggare: Ann Fjellner Yttrande över Remiss, Uppdrag i budget 2008

Läs mer

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna jämförelser 2013. Vård och omsorg om äldre 2013 14223 Sammanställning av borgs läns resultat i Öppna jämförelser 213 Vård och omsorg om äldre 213 Underlaget till sammanställningen är hämtat från Vård och omsorg om äldre jämförelser mellan kommuner och

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen

Årsrapport för 2009. Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit. Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen Årsrapport för 2009 Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit Hans Östholm Jörgen Paulander Inger v. Bültzingslöwen SKaPa Älvgatan 47 652 30 Karlstad www.skapareg.se skapa@liv.se 054-615000 2010-09-16

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel

Handisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009

Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Gunnar Ekbäck maj 2009 Tandvårdsutbudet i Örebro län 2009 Behov Utbud Efterfrågan Inledning/Bakgrund... 3 Behov, utbud och efterfrågan... 3 Landstingets ansvar... 4 Demografi... 5 Personaltillgång... 7

Läs mer

Hjärtsjuklighet i Östergötland

Hjärtsjuklighet i Östergötland FOLKHÄLSOVETENSKAPLIGT CENTRUM LINKÖPING Rapport 2001:2 Hjärtsjuklighet i Östergötland 1988 1997 Linköping september 2001 Rolf Wiklund Johan Byrsjö Inger Hagström Öwe Löfman Helle Noorlind Brage HJÄRTSJUKLIGHET

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Vårdprogram/KlinikNytt

Vårdprogram/KlinikNytt 21-8-31 1 Vårdprogram/KlinikNytt En granskning av implementering och tillämpning inom primärvården 2 Innehåll Sammanfattning...3 Bakgrund...5 Kvalitetssystem inom hälso- och sjukvården...5 Nationella riktlinjer...5

Läs mer

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering

Läs mer

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat

SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat SNQ:s årsrapport 2012: Neonatalvårdens omfattning och resultat Bakgrund och omfattning Omkring 10 procent av alla nyfödda barn läggs in på neonatalavdelningarna vid landets sjukhus för att de behöver extra

Läs mer

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005

Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Vad tycker norrbottningarna - Vårdbarometern, år 2005 Innehållsförteckning: Vad tycker norrbottningarna? Sammanfattning 1 Vårdbaromtern.2 De som besökt vården under 2005.. 2 Kontakt med vården Första kontakten.

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer Processledarmötet 18 mars 2015 Kjerstin Larsson, Akademiska sjukhuset Levnadsvanor i SoS Nationella riktlinjer Syfte att kartlägga:

Läs mer

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan

KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan GALLUP SVERIGE KK-Stiftelsen 2002 Könsperspektiv på datoranvändning i skolan Lärare och elever Innehållsförteckning INLEDNING... 3 SAMMANFATTNING... 4 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 5 2. METOD... 6 2.1 URVAL...6

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Attityder kring SBU:s arbete Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning Hösten 2010 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING ANALYSRAPPORT Sammanfattning... 1 Inledning...

Läs mer

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008?

Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Basal hemsjukvård - vad har hänt sedan 2008? Resultat från undersökning hösten 2010 Närsjukvårdsavdelningen Utvecklingsavdelningen Rapporten är framställd av: Marjaliisa Abrahamsson Anne-Maj Berggren Elisabeth

Läs mer

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat

10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat 10. Förekomst av hörselnedsättning och indikationer för hörapparat Sammanfattning I den vuxna svenska befolkningen beräknas 120 000 personer ha svår eller mycket svår hörselnedsättning. Närmare en halv

Läs mer

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården

Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Stabil läkarbemanning är avgörande för kontinuitet och vårdkvalité i primärvården Analys av sambandet mellan stabiliteten i vårdcentralernas läkarbemanning och den patientupplevda kvaliteten RAPPORT Juni

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12

ABCD. Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport. Värmdö kommun. 2011-12-09 Antal sidor:12 Förstudie av den kommunala demensvården Revisionsrapport Antal sidor:12 Värmdö Kommun Innehåll 1. Sammanfattning. 2 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod

Läs mer

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01

Område psykiatri. Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv. Revisionskontoret. Datum: 2002-04-12. Dnr: JLL 684/01 Datum: 2002-04-12 Revisionskontoret Dnr: JLL 684/01 Kvalitetsuppföljning med brukarperspektiv Område psykiatri Handläggare: Tfn Revisor: Ulla-Britt Halvarsson 063-14 75 26 Sid 2 (11) Innehållsförteckning

Läs mer

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012

Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet Effekter av valfrihet Befolkningen vill välja vårdenhet/mottagning en majoritet anser

Läs mer

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv.

Utveckla öppna jämförelser. 61 indikatorer. Östergötland står sig väl. Det allmängiltiga och det enskilda. Sammanvägda perspektiv. Sammanfattning Utveckla öppna jämförelser. Under år 2006 kommer Landstinget i Östergötland att utveckla modeller för öppna jämförelser. Genom jämförelserna söks svar på frågor hur Östergötland ligger till

Läs mer

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015

Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Västra Götalandsregionen 1 (6) Datum 2015-03-25 Diarienummer HS 87-2015 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Handlingsplan för införande av standardiserade vårdförlopp i Västra Götalandsregionen 2015 Bakgrund

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010

Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 2010 Samhällsmedicin PM 1 Gävleborg 11-1-2 Några första resultat kring levnadsvanorna i Gävleborg från den nationella folkhälsoenkäten 1. Kort om den nationella folkhälsoenkäten Den nationella folkhälsoenkäten

Läs mer

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland

Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Fallprevention bland äldre på vårdcentralerna i Östergötland Sammanställning av vårdcentralernas arbete med fallprevention utifrån en enkätundersökning 2008 LINKÖPING JANUARI 2009 JENNY MALMSJÖ - 1 - För

Läs mer

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se

Alkohol och hälsa. En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa. Sammanfattning av. www.fhi.se Sammanfattning av Alkohol och hälsa En kunskapsöversikt om alkoholens positiva och negativa effekter på vår hälsa statens folkhälsoinstitut www.fhi.se Statens folkhälsoinstitut ISBN 91-7257-323-6, ISSN

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande

Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Sjukersättning - de bakomliggande skälen till ställningstagande SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 2 (21) Innehållsförteckning Sjukersättning

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen

Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen Vi tar pulsen på den svenska rehabiliteringen I samband med att Reumatikerförbundet under 2004 fokuserar på behovet av rehabilitering, har Reumatikertidningen tagit pulsen på den svenska rehabiliteringen.

Läs mer

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi

Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi 1 Framtidsplan, Hälso- och sjukvård, Dalarna Öron-, näs- och halssjukdomar och Audiologi Svar på frågor som ställts av landstingsstyrelsen 1. Högspecialiserad vård Vilka är de huvudsakliga diagnosgrupper

Läs mer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer Utdrag ur Södra sjukvårdsregionens vårdprogram för prostatacancer år 2008. Vårdprogrammet kan i sin helhet hämtas via www.ocsyd.se eller beställas från

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Leflunomide STADA. Version, V1.0 Leflunomide STADA Version, V1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Leflunomide STADA 10 mg filmdragerade tabletter Leflunomide STADA 20 mg filmdragerade

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom eller skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2014-05-09 Dnr 3.1-10780/2014 1(5) Begreppet allvarlig sjukdom skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom

Läs mer

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård

Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård Läkemedelsanvändares utnyttjande av sjukvård en studie i Skåne Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Medicin från apotek. 11,6% Ej kontakt med hälso- och sjukvård. Ej medicin från apotek. 8,2 % Kontakt med

Läs mer

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014

Tandhälsorapport. Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland. www.lio.se. Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Tandhälsorapport Uppföljning av tandvårdskontakter för äldre tonåringar i Östergötland Enheten för hälsoanalys Linköping maj 2014 Kerstin Aronsson Sven Ordell www.lio.se Innehåll Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014

Studerandes sysselsättning 2015. YH-studerande som examinerades 2014 Studerandes sysselsättning 2015 YH-studerande som examinerades 2014 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget att följa

Läs mer

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997

6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 6. Utredning av gastroskopiverksamhet i Sverige 1987 och 1997 I en SBU-rapport från 1990 Gastroskopi vid utredning av ont i magen redovisas en enkät som avser användning av EDG-skopi esofagogastroduodenoskopi

Läs mer

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015

Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Datum 2015-02-10 Stödstrukturen för evidensbaserad praktik inom vård, omsorg och socialtjänst, Skåne Handlingsplan för sammanhållen vård och omsorg om mest sjuka äldre 2015 Mål ur den enskildes perspektiv

Läs mer

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Indikatorer Bilaga Innehåll 1. Generellt om indikatorerna... 4 2. Förteckning över indikatorerna...

Läs mer

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang

Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang 2010-06-08 Dnr 4139/2010 Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang Utgångspunkter Utgångspunkter för Socialstyrelsens beskrivning av vad begreppet allvarlig sjukdom/skada

Läs mer

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs

Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs HSN 2009-03-17 p 24 1 (4) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Handläggare: Maria Weber Persson Svar på skrivelse från Mariana Buzaglo (s) om att fler åtgärder för njursjuka behövs Ärendet Mariana

Läs mer

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst- och Prostatacancer Etapp 1 Rapport 2007-11-20 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Innehållsförteckning

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Behandling av depression hos äldre

Behandling av depression hos äldre Behandling av depression hos äldre En systematisk litteraturöversikt Januari 2015 (preliminär version webbpublicerad 2015-01-27) SBU Statens beredning för medicinsk utvärdering Swedish Council on Health

Läs mer

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning

Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Cancerplan Standardiserade Vårdförlopp 2015 Redovisning Landstinget Blekinge Oktober 2015 Inledning Landstinget Blekinge redovisar i detta dokument en sammanställning av aktiviteter och åtgärder som är

Läs mer

Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning:

Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning: Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas av sjukdomar Undersökning: Projektnummer: 3171670 Uppdragsgivare: Allmänheten om sambandet mellan tobaksrökning och risken att drabbas

Läs mer

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking

Revisionsrapport* Sjukfrånvaro. Krokoms kommun. Mars 2008 Maj-Britt Åkerström. *connectedthinking Revisionsrapport* Sjukfrånvaro Krokoms kommun Mars 2008 Maj-Britt Åkerström *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2 Inledning...5 2.1 Bakgrund...5 2.2 Uppdrag

Läs mer

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment

I korta drag. Utvecklingen av tidsbegränsat anställda AM 110 SM 1501. Trends for persons in temporary employment AM 110 SM 1501 Utvecklingen av tidsbegränsat anställda Trends for persons in temporary employment I korta drag Temarapporten för fjärde kvartalet 2014 ger en beskrivning av hur antalet och andelen tidsbegränsat

Läs mer

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Studerandes sysselsättning 2014. YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Studerandes sysselsättning 2014 YH- och KY-studerande som examinerades 2013 Förord Utbildningar inom yrkeshögskolan ska tillgodose arbetslivets behov av kvalificerad arbetskraft. Det är därför angeläget

Läs mer

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015

SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF:s remissvar på: Guldgruvan i hälso- och sjukvården - Översyn av de nationella kvalitetsregistren Förslag till gemensam satsning 2011-2015 SYLF tackar för möjligheten att få besvara remiss avseende:

Läs mer

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna FAJ-projektet den 16 juni 2014 Institutionen för Folkhälso- och vårdvetenskap Allmänmedicin /Anders Thelin Med dr, Projektansvarig Slutredovisning av forskningsprojektet Lantbrukarnas arbetsmiljö och folksjukdomarna

Läs mer

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012. Indikatorer Bilaga Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar 2012 Indikatorer Bilaga Innehåll Generellt om indikatorerna 3 Förteckning över indikatorerna 5 Gemensamma indikatorer för rörelseorganens sjukdomar 9

Läs mer

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer