SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
|
|
- Kristin Ivarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.
2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR ANALYSEN Detta är en hälsoekonomisk analys och syftet med rapporten är att ge en uppskattning av implikationerna av att förändra ojämlikheter vad gäller prevalens av riskfaktorer i olika grupper av individer Analysen har genomförts genom att beräkna direkta, indirekta samt kvalitetskostnader för ojämlikhet relaterad till skillnader i utbildningsnivå och kön. Analysen är ej komplett och endast följande kostnader är beräknade* Direkta kostnader har beräknats genom att analysera kostnaden för slutenvård, specialiserad öppenvård, läkemedelskonsumtion, sjukersättning samt primärvård Indirekta kostnader har beräknats genom att analysera framtida produktionsbortfall till följd av dödsfall samt sjukfrånvaro till följd av ohälsotillstånd kopplade till riskfaktorerna rökning, fetma samt avsaknad av tillit Kvalitetskostnader har beräknats genom att analysera antalet förlorade levnadsår till följd av dödsfall samt utebliven livskvalitet till följd av sämre hälsa Dessa avgränsningar i analysen innebär att det finns anledning att tro att de verkliga kostnaderna är högre än vad som presenteras här Kostnadsöverlapp till följd av komorbiditet kan förekomma i analysen, vilket kan leda till en viss överskattning av resultaten Analysen bygger på ett antal antaganden som tydligt redovisas i metodbilagan. Om dessa analyser tas ut ur sitt sammanhang eller inte tolkas rätt kan felaktiga slutsatser dras. Alla resultat och analyser bör tolkas med viss försiktighet och med en helhetssyn på den komplexa frågeställningarna som här belyses * Flera av kostnadsposterna innehåller skattningar, varför beräkningarna bör tolkas med försiktighet Sirona analys 1
3 SLUTSATSER Då ojämlikheter mellan landsting, kön och utbildningsnivå analyserades framkom det att den största ojämlikheten i Västernorrland, räknat i kronor, är socioekonomiska skillnader i rökning, som idag uppskattas kosta ca 13 miljoner kronor årligen Räknat i förlorad livskvalitet är skillnader mellan könen i nedsatt psykiskt välbefinnande den klart största ojämlikheten med ca 1 8 QALYs, kvalitetsjusterade levnadsår Alla besparingar är fördröjda och kräver långsiktiga investeringar för att kunna realiseras i framtiden Samtliga aktörer gör besparingar då förekomsten av riskfaktorer sjunker i befolkningen. Landstinget är den aktör som potentiellt kan göra störst besparingar med 4-9% av de totala besparingarna Av de analyserade ojämlikheterna är avsaknad av tillit den som är relaterade till lägst kostnader Skillnader Utbildningsnivå Kön Mkr QALYs Mkr QALYs Rökning Fetma Tillit Nedsatt psykiskt välbefinnande * * * Väldigt små skillnader ses mellan utbildningsnivåerna på riksnivå enl. Öppna Jämförelser 214 (Socialstyrelsen), varför dessa uteslöts ur analysen. Sirona analys 2
4 FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG Identifiera relevanta åtgärder och insatser för förbättrad folkhälsa, och utvärdera deras potentiella effekt, baserat bl.a. på denna kostnadsanalys Identifiera relevanta målgrupper för åtgärder Inventera existerande initiativ, och identifiera eventuella gap där nya åtgärder behövs Kartlägg vilken evidens som finns för olika åtgärder Uppskatta kostnader och effekter (på kort och lång sikt) av olika insatser, och beräkna effektivitet utifrån resultaten i denna analys Vidareutveckla långsiktig samverkan med andra aktörer (exv. kommuner, Försäkringskassan, företag, ideella organisationer) Kartlägg gemensamt vilka möjligheter och resurser varje aktör har att bidra till bättre folkhälsa Identifiera vilka möjliga besparingar respektive aktör kan göra om folkhälsan förbättras Utveckla hållbar finansieringsmodell för gemensamma insatser, som tar hänsyn till hur potentiella besparingar och ekonomiska risker fördelas 3
5 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 4
6 ANDELEN RÖKARE I BEFOLKNINGEN MINSKADE STADIGT MELLAN 24 OCH 213 Historisk förekomst av rökning uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst av rökning uppdelat per kön, procent 2 Kvinnor Män 5 Skillnaderna i förekomst av rökning mellan utbildningsnivåerna i riket har varit relativt konstant de senaste åren Gruppen med individer som har förgymnasial utbildning är den grupp som har högst andel rökare De stora skillnaderna som kunde ses mellan könen 24 har utjämnats till Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 5
7 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN 214 Andel dagligrökare Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan landstingen, Mkr 1% 1% 77 5 (6%) 38 (5%) 9% 18 (24%) 16 (21%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Dalarna Halland Västernorrland Kostnaden av att Dalarna och Halland har högre förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 8 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 6
8 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN RÖKARE I DALARNA OCH HALLAND BLIR DENSAMMA SOM I VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 1,,5 Dalarna och Halland jmf. med Västernorrland, Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år 8 Dalarna och Halland jmf. med Västernorrland Den idag ca 8 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare i Dalarna och Halland blir densamma som i Västernorrland de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 4 QALYs Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 7
9 I ALLA TRE ANALYSERADE LANDSTINGEN SES SKILLNADER I RÖKNING FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 14% 11% 5% 9% 12% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Västernorrland 12% 6% 3% 8% 9% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 13% 8% 5% 9% 11% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 8
10 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel dagligrökare Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan utbildningsnivåerna, Mkr 12% (6%) 67 (5%) 32 (24%) 27 (2%) 6% 3% Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning har högre förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 13 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 9
11 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I VÄSTERNORRLAND OM SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER RÖKER I LIKA LÅG GRAD SOM DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procent Livskvalitetsvinst, QALYs Förgym. jmf. med eftergym. Gym. jmf. med eftergym. Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr Den idag ca 13 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika låg som bland de med eftergymnasial utbildning de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 8 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 1
12 DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel dagligrökare 8% 9% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan könen, Mkr 17 1 (6%) 8 (49%) 4 (24%) 3 (21%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av rökare bland kvinnor är högre än bland männen uppskattas idag vara ca 15 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 11
13 BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV RÖKARE BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄNNEN I VÄSTERNORRLAND VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procent 1, Kvinnor jmf. med män,5, Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr Livskvalitetsvinst, QALYs Den idag ca 15 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare bland kvinnor blir lika låg som bland männen de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 1 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 12
14 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 13
15 ANDELEN MED FETMA HAR ÖKAT I ALLA GRUPPER DE SENASTE TIO ÅREN Historisk förekomst av fetma uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 18 Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst av fetma uppdelat per kön, procent Kvinnor Män 15 Förekomst av fetma har ökat i alla grupper de senaste 1 åren Skillnaderna i förekomst av fetma mellan utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de senaste åren Grupperna av individer med för- eller gymnasial utbildning är de som har högst andel fetma Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 14
16 ANALYS AV POTENTIALEN AV ATT HALVERA DE SOCIOEKONOMISKA SKILLNADERNA I FÖREKOMST AV FETMA I RIKET TILL A Fortsatt ökad fetma i befolkningen* Prevalens av fetma, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 22 2 Prevalens om fetma ökar kraftigt till 224, procent 2,% 22,% 13,% B Dagens ojämlikhet i fetma halveras Prevalens av fetma, procent Förgym. Prevalens om ojämlikheten i fetma halveras till 224, procent 13,% Gym. 13,% Eftergym. 1,% Förgym. Gym. Eftergym. * Approximation baserad på linjär framskrivning av trenden mellan 24 och 214 Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 15
17 OM SOCIOEKONOMISKA SKILLNADER I FETMA HALVERAS KAN POTENTIELLT STORA BESPARINGAR GÖRAS I RIKET Utveckling av kostnader i scenario A och B, Mkr Scenario A Utveckling av vinst i kvalitetsjusterade levnadsår i scenario A och B, QALYs Scenario B Vid ett scenario där andelen med fetma fortsätter att öka de kommande 1 åren kommer kostnader relaterade till fetma öka dramatiskt de kommande 2 åren 6,8 Mdr kr per år QALYs per år A Ett scenario med ökad fetma i befolkningen ger en ökad kostnad om ca 4 6 MKr år 234 På grund av den ökade fetman inträffar fler sjukfall, vilket leder till stora förluster i kvalitetsjusterade levnadsår Vid detta scenario förväntas ca 4 9 QALYs förloras på grund av sjukdomar orsakade av fetma år 234 B Fortsatt ökad fetma i befolkningen Ojämlikhet i fetma halveras Vid ett scenario där de socioekonomiska skillnaderna i fetma minskar de kommande 1 årensjunker kostnader relaterade till fetma År 234 förväntas besparingarna på grund av lägre andel fetma uppgå till ca 2 2 Mkr På grund av den minskade fetman inträffar färre sjukfall, vilket leder till stora vinster i kvalitetsjusterade levnadsår När de socioekonomiska skillnaderna i fetma halveras kommer QALY-vinsten 234 vara ca 2 3 QALYs Sirona analys 16
18 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN 214 Andel med fetma Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan landstingen, Mkr 17% 17% 21 4 (2%) 176 (87%) 13% 9 (4%) 13 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Dalarna Västernorrland Halland Kostnaden av att Dalarna och Västernorrland har högre förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 2 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 17
19 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN MED FETMA I DALARNA OCH VÄSTERNORRLAND BLIR DENSAMMA SOM I HALLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 4 2 Dalarna och Västernorrland jmf. med Halland Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 2 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma i Dalarna och Västernorrland blir lika låg som i Halland de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att förekomsten av fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 2 QALYs Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 18
20 I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I FETMA FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 19% 19% 12% 17% 16% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor 2% 16% 16% 18% Västernorrland 11% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 17% 11% 1% 14% 12% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 19
21 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA 214 VÄSTERNORRLAND Andel med fetma 2% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan utbildningsnivåerna, Mkr (2%) 17 (88%) 16% 11% 5 (4%) 8 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning har högre förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 12 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 2
22 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I VÄSTERNORRLAND OM FÖREKOMSTEN AV FETMA I SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER ÄR LIKA LÅG SOM BLAND DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter Förgym. jmf. med eftergym. Gym. jmf. med eftergym Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 12 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika låg som bland de med eftergymnasial utbildning de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att andelen med fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 13 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 21
23 DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel med fetma 16% 18% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan könen, Mkr 29 1 (2%) 25 (87%) 1 (4%) 2 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av fetma bland kvinnor är högre än bland männen uppskattas idag vara ca 3 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 22
24 BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV FETMA BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄN I VÄSTERNORRLAND VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 2 Kvinnor jmf. med män Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 3 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma bland kvinnor blir lika låg som bland män de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att andelen med fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 3 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 23
25 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 24
26 DET FINNS MÅNGA FAKTORER SOM KAN PÅVERKA NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Fysisk ohälsa Ekonomisk stabilitet Trygghet Tillit Ha vänner Nedsatt psykiskt välbefinnande Det finns många faktorer som påverkar nedsatt psykiskt välbefinnande Dessa faktorer samspelar med varandra och med psykiskt välbefinnande på mycket komplexa sätt, vilket medför att det är svårt att skatta enskilda faktorers påverkan Fokus för detta arbete har varit att analysera hur avsaknad av tillit påverkar nedsatt psykiskt välbefinnande Mobbning Stress Sirona analys 25
27 STORA SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT SES MELLAN DE OLIKA UTBILDNINGSNIVÅERNA RIKET Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat per kön, procent Kvinnor Män Skillnaderna i förekomst gällande avsaknad av tillit mellan utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de senaste åren Gruppen med förgymnasial utbildning är den grupp med högst andel individer med avsaknad av tillit och prevalensen inom denna grupp är ungefär dubbelt så stor som inom gruppen med eftergymnasial utbildning Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 26
28 I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 31% 24% 17% 26% 23% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor 26% 27% 21% 26% 25% Västernorrland Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 28% 24% 14% 26% 23% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 27
29 DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA 214 VÄSTERNORRLAND Andel med avsaknad av tillit 26% 27% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit mellan utbildningsnivåerna, Mkr 2,6,1 (6%) 1,1 (43%) 21%,9 (33%),5 (19%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen med avsaknad av tillit är högre bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning än bland de med eftergymnasial utbildning Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för individer med låg tillit är relativt låg Sirona analys, Landstinget Västernorrland 28
30 DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN 214 VÄSTERNORRLAND Andel med avsaknad av tillit Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit mellan könen, Mkr 26% 25% 1,8,1 (6%),8 (43%),6 (33%),3 (19%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen med avsaknad av tillit är högre bland männen än bland kvinnorna Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för individer med låg tillit är relativt låg Sirona analys, Landstinget Västernorrland 29
31 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE UPPSKATTAS KOSTA CA 25 MILJARDER KRONOR FÖR SAMHÄLLET ÅRLIGEN Kostnad per person och år (kr) Förekomst i riket Total kostnad per år Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 7 Sjukersättning Primärvård X 1,7 miljoner individer (17%) = ca 25 miljarder Produktionsbortfall, död 3 2 Produktionsbortfall, sjuk 3 9 Totalt 15 5 Sirona analys 3
32 FÖREKOMST AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE* I DE ANALYSERADE LANDSTINGEN Förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande uppdelat per kön, procent Dalarna 19% 12% 15% Kvinnor Män Totalt Det är hög förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i alla landstingen Västernorrland 18% Kvinnor 12% Män 15% Totalt Den generella trenden är att kvinnor i större utsträckning upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än män Alla tre analyserade landstingen i denna studie har lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande än genomsnittet för riket Halland 16% 12% 14% Kvinnor Män Totalt * Avser 213 års nivå enl. Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten) Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 31
33 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN 213 VÄSTERNORRLAND Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Merkostnad relaterad till ojämlikheter i nedsatt psykiskt välbefinnande mellan könen, Mkr 18% 89 6 (7%) 34 (38%) 28 (31%) 12% 21 (24%) Totalt Kommun Landsting/ Staten Övrigt Region Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor är högre än bland män uppskattas idag vara ca 9 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 4% av de totala kostnaderna I tillägg bidrar denna ojämlikhet till livskvalitetsförluster på ca 1 8 QALYs årligen Sirona analys, Nationella Folkhälsoenkäten 32
34 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 33
35 KOSTNAD PER FALL AV LUNGCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 34
36 KOSTNAD PER FALL AV TJOCKTARMSCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 35
37 KOSTNAD PER FALL AV PROSTATACANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 36
38 KOSTNAD PER FALL AV BRÖSTCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård 46 Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 37
39 KOSTNAD PER FALL AV HJÄRTINFARKT Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 6 75 Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 38
40 KOSTNAD PER FALL AV STROKE Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk 23 7 Totalt Sirona analys 39
41 KOSTNAD PER FALL AV KOL Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 4 89 Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 4
42 KOSTNAD PER FALL AV HÖGT BLODTRYCK Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död 6 86 Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 41
43 KOSTNAD PER FALL AV TYP II DIABETES Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 42
44 KOSTNAD PER FALL AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 43
45 44
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI?
INVESTERA I HÄLSA VAD VINNER VI? Seminarium den 16 januari 2015 Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras
Läs merJämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör
Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna
Läs merFyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
Läs merCancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10
Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för
Läs merBakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,
2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser
Läs merÅrsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den
Läs merKommunikationsavdelningen 2011-12-07
1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och
Läs merUtanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Läs merRAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert
RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5
Läs merHälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn. Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande arbete exempel från Hälsokalkylatorn Samhällsmedicin, Region Gävleborg 2019-06-10 Inledning Bakgrund och syfte Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara
Läs mer2(16) Innehållsförteckning
2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...
Läs merKostnader sista levnadsåret
1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merFysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare
Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Det förstod redan Karl den XIII eller kanske Karl den XIV Johan (Bernadotte) Som
Läs merSocialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna
Läs merDabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1
Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)
Läs merHälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka
Läs merPrimärvårdsforum. Spira 25 mars 2014
Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler
Läs merRökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.
Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.
Läs merFördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!
Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort
Läs merVarför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget
Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma
Läs merPrioriteringar av obesitaskirurgi
Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering
Läs merPressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård
8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska
Läs merARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020
57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent
Läs merModellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?
Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte? Andreas J. Weser, BWB andreas@weser-online.com Malin Carlsson, Regionförbundet Jämtlands län malin.carlsson@regionjamtland.se PODD-RA Varför
Läs merBarn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader
Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, fil. dr bo.hovstadius@lnu.se 2015-09-05 ehälsoinstitutet Barn som anhöriga - Ekonomisk studie av samhällets
Läs merKAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201
KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR
Läs merSAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST
TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,
Läs merTrogna bankkunder med bunden ränta
Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden
Läs merLevnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor
Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk
Läs merHälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar
Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar
Läs merVem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng
Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,, Vem har samordnade behov? 5% av befolkningen? Öppna jämförelser SKL Unga som varken arbetar
Läs merHälsobarometern NUMMER 1, 2014
Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring
Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merAvvikelseanalys och implementering av ÖJ Folkhälsa 2009 i Gävleborgs län
Avvikelseanalys och implementering av ÖJ Folkhälsa 2009 i Gävleborgs län Nätverkskonferens Nätverket Hälsa och demokrati samt Nätverket Uppdrag hälsa Piteå 2010-02-11 Lotta Östlund, sociolog och utredare
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merÖppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014
Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten
Läs merAndel (%) små barn 0-3 år av inskrivna barn
Andel små barn 0-3 år av inskrivna barn Andel små barn 0-3 år, 56 57 55 54 55 55 55 55 55 av inskrivna barn 56 55 56 53 54 52 56 54 55 54 55 55 52 53 54 54 54 55 Andel (%) små barn 0-3 år av inskrivna
Läs merFOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1
FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och
Läs merFysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning
Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merVästsvenska paketet Skattning av trafikarbete
Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!
Läs merNationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?
Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna
Läs merNationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19. Resultat för Gävleborgs län 2014
Nationell folkhälsoenkät - Hälsa på lika villkor, 2014 2015-01-19 Resultat för Gävleborgs län 2014 Samhällsmedicin Den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) genomförs varje år sedan
Läs merGolfnyttan i samhället
Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla
Läs merVälfärds- och folkhälsoredovisning
Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,
Läs merHälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?
Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel
Läs merTitel Syfte Målgrupp
Titel Hälsocheckar. Syfte Ungdomar mår idag allt sämre. Genom goda matvanor och fysisk aktivitet kan man förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar
Läs merPolicy Brief Nummer 2015:5
Policy Brief Nummer 2015:5 Samhällskostnader för fem livsmedelsburna sjukdomar i Sverige I denna Policy Brief presenteras beräkningar av samhällets kostnader för fem av de vanligaste livsmedelsburna sjukdomarna
Läs merAllmänt hälsotillstånd
Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska
Läs mer2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28
2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn
Läs merÅrsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen
Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska
Läs merHälso- och sjukvårdsberedningeredning
Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,
Läs merKostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010
Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen
1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa
Läs merFolkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.
Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil
Läs merDiabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes
Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes
Läs merNEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi
Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos
Läs merPlaneringsunderlag för hälso- och sjukvården
Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -
Läs merSjukfrånvarons utveckling
Sjukfrånvarons utveckling Ann-Marie Begler Generaldirektör Försäkringskassan Sid 1 19 januari 216 AFA jan- nov- sep-1 jul-2 maj-3 mar-4 jan-5 nov-5 sep-6 jul-7 maj-8 mar-9 jan-1 nov-1 sep-11 jul-12 maj-13
Läs merHälsoläget i Gävleborgs län
Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn
Läs merVälfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015
Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1
Läs merDirektiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa
NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera
Läs merÖppen jämförelse Folkhälsa 2014
Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna
Läs merRiskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator
Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer
Läs merSydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013
Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen
Läs merBehov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg
Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Huvudprocess: Stödja hälso- och sjukvårdsnämnderna 20100120 Tidigare års erfarenheter Särskilda uppdrag Befolkningens
Läs merHälsokalkylator. Bakgrund
Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,
Läs merWHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008
WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen
Läs merHälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn
Hälsoekonomiska beräkningar: Cancerpreventionskalkylatorn Exempel från Uppsala-Örebros sjukvårdsregion och Gävleborgs län Johan Frisk, Samhällsmedicin vid Forskning och Samhällsmedicin, Region Gävleborg
Läs merMedelpensioneringsålder och utträdesålder
1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.
Läs merNationell utvärdering 2011 Strokevård
Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,
Läs merUppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016
ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning
Läs merStatistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015
Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos
Läs merSveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn
Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går
Läs merHandikappföreningarna Sörmland. Eleonoragatan 18 63343 Eskilstuna Tel. 016-13 87 90 kansli@hsod.se www.hsod.se Fax. 016-13 87 91
Handikappföreningarna Sörmland Eleonoragatan 18 63343 Eskilstuna Tel. 016-13 87 90 kansli@hsod.se www.hsod.se Fax. 016-13 87 91 Är ett samarbetsorgan och en samarbetspartner för 25 handikappföreningar
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merKommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015
Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till
Läs merÄr ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård
Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4
Läs mersätter hallänningen i centrum
Vårdval Halland sätter hallänningen i centrum 1 Vårdval Halland en framtidslösning Befolkningsmodell Nya närsjukvården är ett naturligt förstahandsval med undantag av akuta tillstånd som kräver sjukhusvård.
Läs merSKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR
SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Metodbeskrivning Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller
Läs merLevnadsförhållanden i Skaraborg
Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...
Läs merBarns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län
Barns Hälsa och Livsmiljö-med fokus på Jönköpings län Barn är känsliga för miljöpåverkan då de; Foto; Mona Lindholm -fortfarande växer och utvecklas, fysiskt såväl som psykiskt -intar mera mat och dryck
Läs merEn sjukförsäkring i förändring
En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär
Läs merArbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund
Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen
Läs merHälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting
Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Vad styr hur vi använder våra gemensamma resurser? Principer för prioriteringar Ekonomiska
Läs merVad är sociala investeringar? 17 frågor och svar
Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Innehåll - 17 frågor: 1. Vad är en social investering? 4 2. Vad innebär det att arbeta med sociala investeringar? 5 3. Är det någon skillnad mellan sociala
Läs merÖppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre
Öppna jämförelser 2014 vård och omsorg äldre Fokus sammanhållen vård och omsorg i Sörmland Inledning I denna presentation finns delar av resultatet från öppna jämförelser vård och omsorg om äldre 2014.
Läs merNationell utveckling. Sammanfattning i korthet
Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets
Läs merEn äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut
En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar
Läs merVårdens resultat och kvalitet
Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport
Läs merFolkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering
Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.
Läs mer2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.
2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna
Läs merFolkhälsostrategi 2014-2018
Folkhälsostrategi 2014-2018 En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande och förebyggande insatser åstadkomma en
Läs merHandisam. Beräkningsunderlag för undersökningspanel
Beräkningsunderlag för undersökningspanel Kund Mottagare Ann Dahlberg Författare Johan Bring Granskare Gösta Forsman STATISTICON AB Östra Ågatan 31 753 22 UPPSALA Wallingatan 38 111 24 STOCKHOLM vxl: 08-402
Läs merInledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs
Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång
Läs merHälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun
Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...
Läs merHälsobarometern. Första kvartalet 2004. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker.
Hälsobarometern Första kvartalet 2004 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Hälsobarometern Alecta den 27 april första 2004kvartalet 2004, 2004-04-27
Läs mermest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland
Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt
Läs mer