SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR"

Transkript

1 SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Presentation av resultat Västernorrland Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller spridas vidare utan personligt skriftligt samtycke ifrån Sirona AB.

2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH BEGRÄNSNINGAR FÖR ANALYSEN Detta är en hälsoekonomisk analys och syftet med rapporten är att ge en uppskattning av implikationerna av att förändra ojämlikheter vad gäller prevalens av riskfaktorer i olika grupper av individer Analysen har genomförts genom att beräkna direkta, indirekta samt kvalitetskostnader för ojämlikhet relaterad till skillnader i utbildningsnivå och kön. Analysen är ej komplett och endast följande kostnader är beräknade* Direkta kostnader har beräknats genom att analysera kostnaden för slutenvård, specialiserad öppenvård, läkemedelskonsumtion, sjukersättning samt primärvård Indirekta kostnader har beräknats genom att analysera framtida produktionsbortfall till följd av dödsfall samt sjukfrånvaro till följd av ohälsotillstånd kopplade till riskfaktorerna rökning, fetma samt avsaknad av tillit Kvalitetskostnader har beräknats genom att analysera antalet förlorade levnadsår till följd av dödsfall samt utebliven livskvalitet till följd av sämre hälsa Dessa avgränsningar i analysen innebär att det finns anledning att tro att de verkliga kostnaderna är högre än vad som presenteras här Kostnadsöverlapp till följd av komorbiditet kan förekomma i analysen, vilket kan leda till en viss överskattning av resultaten Analysen bygger på ett antal antaganden som tydligt redovisas i metodbilagan. Om dessa analyser tas ut ur sitt sammanhang eller inte tolkas rätt kan felaktiga slutsatser dras. Alla resultat och analyser bör tolkas med viss försiktighet och med en helhetssyn på den komplexa frågeställningarna som här belyses * Flera av kostnadsposterna innehåller skattningar, varför beräkningarna bör tolkas med försiktighet Sirona analys 1

3 SLUTSATSER Då ojämlikheter mellan landsting, kön och utbildningsnivå analyserades framkom det att den största ojämlikheten i Västernorrland, räknat i kronor, är socioekonomiska skillnader i rökning, som idag uppskattas kosta ca 13 miljoner kronor årligen Räknat i förlorad livskvalitet är skillnader mellan könen i nedsatt psykiskt välbefinnande den klart största ojämlikheten med ca 1 8 QALYs, kvalitetsjusterade levnadsår Alla besparingar är fördröjda och kräver långsiktiga investeringar för att kunna realiseras i framtiden Samtliga aktörer gör besparingar då förekomsten av riskfaktorer sjunker i befolkningen. Landstinget är den aktör som potentiellt kan göra störst besparingar med 4-9% av de totala besparingarna Av de analyserade ojämlikheterna är avsaknad av tillit den som är relaterade till lägst kostnader Skillnader Utbildningsnivå Kön Mkr QALYs Mkr QALYs Rökning Fetma Tillit Nedsatt psykiskt välbefinnande * * * Väldigt små skillnader ses mellan utbildningsnivåerna på riksnivå enl. Öppna Jämförelser 214 (Socialstyrelsen), varför dessa uteslöts ur analysen. Sirona analys 2

4 FÖRSLAG TILL NÄSTA STEG Identifiera relevanta åtgärder och insatser för förbättrad folkhälsa, och utvärdera deras potentiella effekt, baserat bl.a. på denna kostnadsanalys Identifiera relevanta målgrupper för åtgärder Inventera existerande initiativ, och identifiera eventuella gap där nya åtgärder behövs Kartlägg vilken evidens som finns för olika åtgärder Uppskatta kostnader och effekter (på kort och lång sikt) av olika insatser, och beräkna effektivitet utifrån resultaten i denna analys Vidareutveckla långsiktig samverkan med andra aktörer (exv. kommuner, Försäkringskassan, företag, ideella organisationer) Kartlägg gemensamt vilka möjligheter och resurser varje aktör har att bidra till bättre folkhälsa Identifiera vilka möjliga besparingar respektive aktör kan göra om folkhälsan förbättras Utveckla hållbar finansieringsmodell för gemensamma insatser, som tar hänsyn till hur potentiella besparingar och ekonomiska risker fördelas 3

5 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 4

6 ANDELEN RÖKARE I BEFOLKNINGEN MINSKADE STADIGT MELLAN 24 OCH 213 Historisk förekomst av rökning uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst av rökning uppdelat per kön, procent 2 Kvinnor Män 5 Skillnaderna i förekomst av rökning mellan utbildningsnivåerna i riket har varit relativt konstant de senaste åren Gruppen med individer som har förgymnasial utbildning är den grupp som har högst andel rökare De stora skillnaderna som kunde ses mellan könen 24 har utjämnats till Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 5

7 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN 214 Andel dagligrökare Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan landstingen, Mkr 1% 1% 77 5 (6%) 38 (5%) 9% 18 (24%) 16 (21%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Dalarna Halland Västernorrland Kostnaden av att Dalarna och Halland har högre förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 8 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 6

8 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN RÖKARE I DALARNA OCH HALLAND BLIR DENSAMMA SOM I VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 1,,5 Dalarna och Halland jmf. med Västernorrland, Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år 8 Dalarna och Halland jmf. med Västernorrland Den idag ca 8 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare i Dalarna och Halland blir densamma som i Västernorrland de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 4 QALYs Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 7

9 I ALLA TRE ANALYSERADE LANDSTINGEN SES SKILLNADER I RÖKNING FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 14% 11% 5% 9% 12% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Västernorrland 12% 6% 3% 8% 9% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 13% 8% 5% 9% 11% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 8

10 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel dagligrökare Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan utbildningsnivåerna, Mkr 12% (6%) 67 (5%) 32 (24%) 27 (2%) 6% 3% Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning har högre förekomst av rökare uppskattas idag vara ca 13 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 9

11 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I VÄSTERNORRLAND OM SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER RÖKER I LIKA LÅG GRAD SOM DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procent Livskvalitetsvinst, QALYs Förgym. jmf. med eftergym. Gym. jmf. med eftergym. Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr Den idag ca 13 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika låg som bland de med eftergymnasial utbildning de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 8 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 1

12 DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel dagligrökare 8% 9% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i rökning mellan könen, Mkr 17 1 (6%) 8 (49%) 4 (24%) 3 (21%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av rökare bland kvinnor är högre än bland männen uppskattas idag vara ca 15 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 5% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 11

13 BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV RÖKARE BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄNNEN I VÄSTERNORRLAND VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procent 1, Kvinnor jmf. med män,5, Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr Livskvalitetsvinst, QALYs Den idag ca 15 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i rökning förväntas försvinna till 234 om andelen rökare bland kvinnor blir lika låg som bland männen de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel rökare utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att färre röker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 1 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 12

14 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 13

15 ANDELEN MED FETMA HAR ÖKAT I ALLA GRUPPER DE SENASTE TIO ÅREN Historisk förekomst av fetma uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning 18 Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst av fetma uppdelat per kön, procent Kvinnor Män 15 Förekomst av fetma har ökat i alla grupper de senaste 1 åren Skillnaderna i förekomst av fetma mellan utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de senaste åren Grupperna av individer med för- eller gymnasial utbildning är de som har högst andel fetma Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 14

16 ANALYS AV POTENTIALEN AV ATT HALVERA DE SOCIOEKONOMISKA SKILLNADERNA I FÖREKOMST AV FETMA I RIKET TILL A Fortsatt ökad fetma i befolkningen* Prevalens av fetma, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 22 2 Prevalens om fetma ökar kraftigt till 224, procent 2,% 22,% 13,% B Dagens ojämlikhet i fetma halveras Prevalens av fetma, procent Förgym. Prevalens om ojämlikheten i fetma halveras till 224, procent 13,% Gym. 13,% Eftergym. 1,% Förgym. Gym. Eftergym. * Approximation baserad på linjär framskrivning av trenden mellan 24 och 214 Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 15

17 OM SOCIOEKONOMISKA SKILLNADER I FETMA HALVERAS KAN POTENTIELLT STORA BESPARINGAR GÖRAS I RIKET Utveckling av kostnader i scenario A och B, Mkr Scenario A Utveckling av vinst i kvalitetsjusterade levnadsår i scenario A och B, QALYs Scenario B Vid ett scenario där andelen med fetma fortsätter att öka de kommande 1 åren kommer kostnader relaterade till fetma öka dramatiskt de kommande 2 åren 6,8 Mdr kr per år QALYs per år A Ett scenario med ökad fetma i befolkningen ger en ökad kostnad om ca 4 6 MKr år 234 På grund av den ökade fetman inträffar fler sjukfall, vilket leder till stora förluster i kvalitetsjusterade levnadsår Vid detta scenario förväntas ca 4 9 QALYs förloras på grund av sjukdomar orsakade av fetma år 234 B Fortsatt ökad fetma i befolkningen Ojämlikhet i fetma halveras Vid ett scenario där de socioekonomiska skillnaderna i fetma minskar de kommande 1 årensjunker kostnader relaterade till fetma År 234 förväntas besparingarna på grund av lägre andel fetma uppgå till ca 2 2 Mkr På grund av den minskade fetman inträffar färre sjukfall, vilket leder till stora vinster i kvalitetsjusterade levnadsår När de socioekonomiska skillnaderna i fetma halveras kommer QALY-vinsten 234 vara ca 2 3 QALYs Sirona analys 16

18 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN LANDSTINGEN 214 Andel med fetma Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan landstingen, Mkr 17% 17% 21 4 (2%) 176 (87%) 13% 9 (4%) 13 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Dalarna Västernorrland Halland Kostnaden av att Dalarna och Västernorrland har högre förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 2 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 17

19 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM ANDELEN MED FETMA I DALARNA OCH VÄSTERNORRLAND BLIR DENSAMMA SOM I HALLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 4 2 Dalarna och Västernorrland jmf. med Halland Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 2 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma i Dalarna och Västernorrland blir lika låg som i Halland de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att förekomsten av fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 2 QALYs Sirona analys, Landstinget Dalarna, Landstinget Västernorrland, Region Halland 18

20 I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I FETMA FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 19% 19% 12% 17% 16% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor 2% 16% 16% 18% Västernorrland 11% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 17% 11% 1% 14% 12% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 19

21 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA 214 VÄSTERNORRLAND Andel med fetma 2% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan utbildningsnivåerna, Mkr (2%) 17 (88%) 16% 11% 5 (4%) 8 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Kostnaden av att grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning har högre förekomst av fetma uppskattas idag vara ca 12 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 2

22 STORA BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS I VÄSTERNORRLAND OM FÖREKOMSTEN AV FETMA I SAMTLIGA SOCIOEKONOMISKA GRUPPER ÄR LIKA LÅG SOM BLAND DE MED EFTERGYMNASIAL UTBILDNING VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter Förgym. jmf. med eftergym. Gym. jmf. med eftergym Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i fetma, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 12 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning blir lika låg som bland de med eftergymnasial utbildning de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att andelen med fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 13 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 21

23 DET FINNS KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN I VÄSTERNORRLAND 214 VÄSTERNORRLAND Andel med fetma 16% 18% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i fetma mellan könen, Mkr 29 1 (2%) 25 (87%) 1 (4%) 2 (6%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av fetma bland kvinnor är högre än bland männen uppskattas idag vara ca 3 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 9% av de totala kostnaderna Sirona analys, Landstinget Västernorrland 22

24 BESPARINGAR KAN POTENTIELLT GÖRAS OM FÖREKOMSTEN AV FETMA BLAND KVINNOR BLIR LIKA LÅG SOM BLAND MÄN I VÄSTERNORRLAND VÄSTERNORRLAND Skillnad i prevalens, procentenheter 2 Kvinnor jmf. med män Utveckling av kostnader relaterade till ojämlikhet i rökning, Mkr per år Livskvalitetsvinst, QALYs per år Den idag ca 3 miljoner kronor stora extrakostnaden för ojämlikheter i fetma förväntas försvinna till 234 om andelen med fetma bland kvinnor blir lika låg som bland män de kommande 1 åren Först efter 2 år nås full effekt av att skillnaderna i andel med fetma utjämnats. Detta då minskningen av extrarisken för att insjukna i någon av de identifierade ohälsotillstånden är fördröjd I takt med att andelen med fetma sjunker kommer livskvaliteten bland landstingets invånare att öka och 234 förväntas den årliga livskvalitetsvinsten vara ca 3 QALYs Sirona analys, Landstinget Västernorrland 23

25 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 24

26 DET FINNS MÅNGA FAKTORER SOM KAN PÅVERKA NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Fysisk ohälsa Ekonomisk stabilitet Trygghet Tillit Ha vänner Nedsatt psykiskt välbefinnande Det finns många faktorer som påverkar nedsatt psykiskt välbefinnande Dessa faktorer samspelar med varandra och med psykiskt välbefinnande på mycket komplexa sätt, vilket medför att det är svårt att skatta enskilda faktorers påverkan Fokus för detta arbete har varit att analysera hur avsaknad av tillit påverkar nedsatt psykiskt välbefinnande Mobbning Stress Sirona analys 25

27 STORA SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT SES MELLAN DE OLIKA UTBILDNINGSNIVÅERNA RIKET Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat per utbildningsnivå, procent Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Historisk förekomst gällande avsaknad av tillit uppdelat per kön, procent Kvinnor Män Skillnaderna i förekomst gällande avsaknad av tillit mellan utbildningsnivåerna har varit relativt konstant de senaste åren Gruppen med förgymnasial utbildning är den grupp med högst andel individer med avsaknad av tillit och prevalensen inom denna grupp är ungefär dubbelt så stor som inom gruppen med eftergymnasial utbildning Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 26

28 I ALLA LANDSTINGEN SES SKILLNADER I AVSAKNAD AV TILLIT FÖR BÅDE UTBILDNINGSNIVÅ OCH KÖN Utbildningsnivå Kön Dalarna 31% 24% 17% 26% 23% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor 26% 27% 21% 26% 25% Västernorrland Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Halland 28% 24% 14% 26% 23% Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Män Kvinnor Siffrorna för Dalarna, Halland och Västernorrland avser preliminära värden från HLV 214 ej för spridning. Sirona analys, Region Halland, Landstinget Västernorrland, Landstinget Dalarna 27

29 DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN UTBILDNINGSNIVÅERNA 214 VÄSTERNORRLAND Andel med avsaknad av tillit 26% 27% Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit mellan utbildningsnivåerna, Mkr 2,6,1 (6%) 1,1 (43%) 21%,9 (33%),5 (19%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen med avsaknad av tillit är högre bland de med förgymnasial och gymnasial utbildning än bland de med eftergymnasial utbildning Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för individer med låg tillit är relativt låg Sirona analys, Landstinget Västernorrland 28

30 DET FINNS ENBART SMÅ KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN 214 VÄSTERNORRLAND Andel med avsaknad av tillit Merkostnad relaterad till ojämlikheter i avsaknad av tillit mellan könen, Mkr 26% 25% 1,8,1 (6%),8 (43%),6 (33%),3 (19%) Totalt Kommun Landsting/ Region Staten Övrigt Män Kvinnor Det finns inga stora kostnader relaterade till att andelen med avsaknad av tillit är högre bland männen än bland kvinnorna Anledningen till att kostnaderna är små är att den relativa risken att utveckla nedsatt psykiskt välbefinnande för individer med låg tillit är relativt låg Sirona analys, Landstinget Västernorrland 29

31 NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE UPPSKATTAS KOSTA CA 25 MILJARDER KRONOR FÖR SAMHÄLLET ÅRLIGEN Kostnad per person och år (kr) Förekomst i riket Total kostnad per år Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 7 Sjukersättning Primärvård X 1,7 miljoner individer (17%) = ca 25 miljarder Produktionsbortfall, död 3 2 Produktionsbortfall, sjuk 3 9 Totalt 15 5 Sirona analys 3

32 FÖREKOMST AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE* I DE ANALYSERADE LANDSTINGEN Förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande uppdelat per kön, procent Dalarna 19% 12% 15% Kvinnor Män Totalt Det är hög förekomst av nedsatt psykiskt välbefinnande i alla landstingen Västernorrland 18% Kvinnor 12% Män 15% Totalt Den generella trenden är att kvinnor i större utsträckning upplever nedsatt psykiskt välbefinnande än män Alla tre analyserade landstingen i denna studie har lägre andel med nedsatt psykiskt välbefinnande än genomsnittet för riket Halland 16% 12% 14% Kvinnor Män Totalt * Avser 213 års nivå enl. Nationella folkhälsoenkäten (Folkhälsomyndigheten) Sirona analys, Nationella folkhälsoenkäten 31

33 DET FINNS STORA KOSTNADER RELATERADE TILL BEFINTLIGA OJÄMLIKHETER MELLAN KÖNEN 213 VÄSTERNORRLAND Andel med nedsatt psykiskt välbefinnande Merkostnad relaterad till ojämlikheter i nedsatt psykiskt välbefinnande mellan könen, Mkr 18% 89 6 (7%) 34 (38%) 28 (31%) 12% 21 (24%) Totalt Kommun Landsting/ Staten Övrigt Region Män Kvinnor Kostnaden av att förekomsten av nedsatt psykiskt välbefinnande bland kvinnor är högre än bland män uppskattas idag vara ca 9 miljoner kronor årligen Landstinget är den aktör som belastas med störst kostnader med ca 4% av de totala kostnaderna I tillägg bidrar denna ojämlikhet till livskvalitetsförluster på ca 1 8 QALYs årligen Sirona analys, Nationella Folkhälsoenkäten 32

34 AGENDA Rökning Fetma Nedsatt psykiskt välbefinnande Appendix Kostnad per sjukfall 33

35 KOSTNAD PER FALL AV LUNGCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 34

36 KOSTNAD PER FALL AV TJOCKTARMSCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 35

37 KOSTNAD PER FALL AV PROSTATACANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 36

38 KOSTNAD PER FALL AV BRÖSTCANCER Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård 46 Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 37

39 KOSTNAD PER FALL AV HJÄRTINFARKT Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 6 75 Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 38

40 KOSTNAD PER FALL AV STROKE Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk 23 7 Totalt Sirona analys 39

41 KOSTNAD PER FALL AV KOL Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel 4 89 Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 4

42 KOSTNAD PER FALL AV HÖGT BLODTRYCK Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död 6 86 Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 41

43 KOSTNAD PER FALL AV TYP II DIABETES Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 42

44 KOSTNAD PER FALL AV NEDSATT PSYKISKT VÄLBEFINNANDE Diskonterade värden över genomsnittlig duration Slutenvård Spec. öppenvård Läkemedel Sjukersättning Primärvård Produktionsbortfall, död Produktionsbortfall, sjuk Totalt Sirona analys 43

45 44

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör

Jämlik vård och hälsa i Västmanland. Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Jämlik vård och hälsa i Västmanland Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Varför fokus på jämlik vård? Det finns stora ojämlikheter inom vård och hälsa nationellt och i Västmanland Skillnaderna

Läs mer

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Fyra hälsoutmaningar i Nacka Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en

Läs mer

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2014 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Ökat fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete för att klara framtidens utmaningar Den

Läs mer

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige,

Bakgrund. Metod. Andelen personer som är 85 år eller äldre (här benämnda som äldre äldre) är 2,6 % i Sverige, 2015-04-10 Bakgrund Att bli äldre behöver inte innebära försämrad hälsa och livskvalitet. Möjligheten att påverka äldres hälsa är större än vad man tidigare trott och hälsofrämjande och förebyggande insatser

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert

RAPPORT. Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka. 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert RAPPORT Länets folkhälsoenkät - fokus Nacka 2016-03-16 Nina M Granath Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Om folkhälsa... 3 2.1 Vad påverkar vår hälsa?... 3 3 Om folkhälsoenkäten... 5

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014

Primärvårdsforum. Spira 25 mars 2014 Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014 Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng

Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed, Säffle, Årjäng Vem har Samordnade behov? Och hur många är det? Får de tillgång till samordning? Riket Bengtsfors, Åmål, Dals-Ed,, Vem har samordnade behov? 5% av befolkningen? Öppna jämförelser SKL Unga som varken arbetar

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker.

Hälsobarometern 2006. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 2006 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Utgiven av Alecta februari 2007. (8) Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4 Tema: Psykiskt långtidssjuka

Läs mer

Prioriteringar av obesitaskirurgi

Prioriteringar av obesitaskirurgi Prioriteringar av obesitaskirurgi Ingmar Näslund öl, docent ordf SFÖAK, registerhållare SOReg Universitetssjukhuset, Örebro VARFÖR PRIORITERING? Mer resurser Möjligheter Behov Resurser Effektivisering

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR Metodbeskrivning Detta material är använt i en muntlig presentation. Materialet är inte en komplett spegling av Sironas perspektiv. Materialet får inte kopieras eller

Läs mer

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget Anne-Li Isaxon leg. dietist, projektledare Margareta Eriksson, leg. sjukgymnast Med Dr, Folkhälsostrateg Folkhälsocentrum Kroniska sjukdomar kan förebyggas Hälsosamma

Läs mer

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor

Levnadsvanor. Ansamling av ohälsosamma levnadsvanor Levnadsvanor Med levnadsvanor menar vi här de vanor som har stor betydelse för vår hälsa. Levnadsvanorna påverkas av kultur och tradition och varierar med ekonomiska villkor, arbetslöshet och socioekonomisk

Läs mer

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014

Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Sammanställning Uddevalla 1 (6) Handläggare Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson Telefon 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Öppen jämförelse Folkhälsa 2014 Öppna

Läs mer

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län

Övervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte?

Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte? Modellering av hälsodata Folkhälsoinvesteringar eller inte? Andreas J. Weser, BWB andreas@weser-online.com Malin Carlsson, Regionförbundet Jämtlands län malin.carlsson@regionjamtland.se PODD-RA Varför

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Kostnader sista levnadsåret

Kostnader sista levnadsåret 1 (18) ju Kostnader sista levnadsåret betydelse för framtida vårdkostnader Juni 2012 Sammanfattning Andelen personer 65 år och äldre i Västra Götaland förväntas öka förhållandevis kraftigt under de närmaste

Läs mer

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården

Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården Planeringsunderlag för hälso- och sjukvården En sammanställning av uppgifter angående befolkningen och hälso- och sjukvården i Gävleborgs län Samhällsmedicin Gävleborg Innehåll Förord 1. Befolkningen -

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren.

Rökning har inte minskat sedan 2008. Totalt är det 11 procent av de vuxna, äldre än 16 4 år i länet som röker dagligen, se figuren. Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning.

Läs mer

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1 I augusti 2011 beslutade den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA att godkänna dabigatran (marknadsfört under namnet Pradaxa)

Läs mer

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR

Läs mer

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård 8 oktober 2007 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Pressmeddelande Betyg åt den gotländska hälso och sjukvården Enligt Sveriges Kommuner och Landsting och Socialstyrelsens nya öppna jämförelser av den svenska

Läs mer

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Elin Khokhar Distriktsläkare Foto: Nicklas Blom/ bildarkivet.se 2014-03-04 Innehåll i riktlinjerna På Inte vilket vilka sätt kan levnadsvanorna

Läs mer

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010

Kostnadsutvecklingen inom vården och omsorgen 2001 2010 Ekonomiska analyser Sammanfattande iakttagelser De totala utgifterna för hälso- och sjukvården uppgick 2009 till 313,7 miljarder kronor i 2010 års pris. Samma år uppgick socialtjänstens utgifter till 151,9

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Hälsoläget i Gävleborgs län

Hälsoläget i Gävleborgs län Hälsoläget i Gävleborgs län med särskild fokus på matvanor och fysisk aktivitet Lotta Östlund, sociolog och utredare, Samhällsmedicin Inspirationsseminarium Ett friskare Sverige Arr: Folkhälsoenheten Söderhamn

Läs mer

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare Det förstod redan Karl den XIII eller kanske Karl den XIV Johan (Bernadotte) Som

Läs mer

Avvikelseanalys och implementering av ÖJ Folkhälsa 2009 i Gävleborgs län

Avvikelseanalys och implementering av ÖJ Folkhälsa 2009 i Gävleborgs län Avvikelseanalys och implementering av ÖJ Folkhälsa 2009 i Gävleborgs län Nätverkskonferens Nätverket Hälsa och demokrati samt Nätverket Uppdrag hälsa Piteå 2010-02-11 Lotta Östlund, sociolog och utredare

Läs mer

Golfnyttan i samhället

Golfnyttan i samhället Utdrag om golfens dokumenterade hälsoeffekter från HUI:s rapport Golfnyttan i samhället. Golfnyttan i samhället Golf och hälsa Golf är en av Sveriges största idrotter, med drygt 450 000 medlemmar i alla

Läs mer

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa

Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa NY VERSION Datum 2015-01-22 Dnr Arbetsutskottet Direktiv för regionstyrelsens beredning kring jämlik hälsa Bakgrund Folkhälsan i Sverige har blivit allt bättre och medellivslängden har ökat under flera

Läs mer

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas? Nationella riktlinjer f god vårdv Kristina Eklund Ge en överblick av pågående arbeten Lyfta fram konkreta exempel från praxisundersökningar (levnadsvanor, depression/ångest och demens) Visa att riktlinjerna

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Strokevård

Nationell utvärdering 2011 Strokevård Nationell utvärdering 2011 Strokevård Landstingens insatser Bilaga 5: Riskfaktorer, sjuklighet, dödlighet, vårdkonsumtion och kostnader Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder,

Läs mer

Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering

Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Folkhälsan i Sverige 216 Årlig rapportering Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice, e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se.

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukfrånvarons utveckling Sjukfrånvarons utveckling Ann-Marie Begler Generaldirektör Försäkringskassan Sid 1 19 januari 216 AFA jan- nov- sep-1 jul-2 maj-3 mar-4 jan-5 nov-5 sep-6 jul-7 maj-8 mar-9 jan-1 nov-1 sep-11 jul-12 maj-13

Läs mer

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg

Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg. Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Behov och behovsanalyser vid HSK Göteborg Anders Östlund Hälso- och sjukvårdskansliet Göteborg Huvudprocess: Stödja hälso- och sjukvårdsnämnderna 20100120 Tidigare års erfarenheter Särskilda uppdrag Befolkningens

Läs mer

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen

Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Årsrapport 2015 RMPG Hälsofrämjande strategier inom Sydöstra sjukvårdsregionen Utvecklingstendenser Omvärldsspaning Den demografiska utvecklingen pekar på att vi blir allt fler äldre och tack vare medicinska

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun

Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Hälsa på lika villkor? År 1 Luleå kommun Innehållsförteckning: Om undersökningen... 1 Hälsa... 1 Kroppslig hälsa... 1 Psykisk hälsa... 7 Tandhälsa... 9 Delaktighet och inflytande... 1 Social trygghet...

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning Hälso- och sjukvårdsberedningeredning öst Verksamhetsområde: Kalix Överkalix Haparanda Övertorneå Lennart Holm, S Överkalix Britt-Marie Vikström, S Kalix-Nyborg Kurt-Åke Andersson, S Kalix Siv-Britt Harila,

Läs mer

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, fil. dr bo.hovstadius@lnu.se 2015-09-05 ehälsoinstitutet Barn som anhöriga - Ekonomisk studie av samhällets

Läs mer

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015

Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014. Antagen av Kf 57/2015 Välfärdsredovisning Bräcke kommun 2014 Antagen av Kf 57/2015 Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Vad är folkhälsa?... 1 1.2 Varför är det viktigt att förbättra folkhälsan?... 2 2 Fakta och statistik... 3 2.1

Läs mer

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017

Folkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017 Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och

Läs mer

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013 RSL 11 dec 2013 Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Henning Elvtegen, Ledningsstaben Östergötland Öppna jämförelser 2013 SKL/Socialstyrelsen

Läs mer

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015

Statistik. om Stockholms län och region. Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Statistik om Stockholms län och region Befolkningsprognos 2006 för perioden 2006-2015 Bilaga F Befolkningsprognoser liten pm om hur/varför man gör olika prognoser och hur Stockholms läns landstings prognos

Läs mer

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna!

Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria. Välkomna! Fördjupade enkäter i Adolfsberg, Drottninghög, Dalhem, Fredriksdal, Söder-Eneborg-Högaborg, Planteringen, Närlunda, Maria Välkomna! Hälsoläget i Helsingborg 2000-12 Helsingborgsresultaten följer i stort

Läs mer

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård

Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Är ojämlikheten i vården ofrånkomlig? Rapport från Kommissionen för jämlik vård Innehåll Inledning...3 Sammanfattning...3 Bakgrund och syfte...3 Ojämlik vård i fakta och siffror...4 Ojämlikhet mellan könen...4

Läs mer

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland

Befolkningens behov av hälso- och sjukvård. ett kunskapsunderlag för Västernorrland Befolkningens behov av hälso- och sjukvård ett kunskapsunderlag för Västernorrland Framtagen av Landstinget Landstingsstaben Hälso- och sjukvård i samarbete med Landstingsservice Konsult Foto: Håkan Kvam

Läs mer

Den ljusnande framtid är vård

Den ljusnande framtid är vård Den ljusnande framtid är vård Fokus på effektiviseringsgapet www.regeringen.se sök på LEV Den ljusnande framtid är vård Bakgrund - en åldrande befolkning medför ökad efterfrågan på vård och omsorg Syfte

Läs mer

Hälsa vid funktionsnedsättning

Hälsa vid funktionsnedsättning Folkhälsoskrift 2012:5 Hälsa vid funktionsnedsättning Av Sara Maripuu, Oktober 2012 2 (10) Landstinget Kronoberg Kontakt: Sara Maripuu, processledare, sara.maripuu@ltkronoberg.se 3 (10) Hälsa vid funktionsnedsättning

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland Förebygga eller bota vad kostar mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland 1 Trender och problem Trots att folkhälsan generellt sett fortsätter att utvecklas positivt och vi lever allt

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015

Kommittédirektiv. En kommission för jämlik hälsa. Dir. 2015:60. Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Kommittédirektiv En kommission för jämlik hälsa Dir. 2015:60 Beslut vid regeringssammanträde den 4 juni 2015 Sammanfattning En kommitté en kommission för jämlik hälsa ska lämna förslag som kan bidra till

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST

SAMMANFATTNING LÖNSAMT MED AV RAPPORTÄDER TILLGÄNGLIGA BOST TNING T A F N A M M SA T AV RAPPOR D E M T M A S R N E Ö D L Ä T S O B A G I L G N Ä TILLG Tillgängliga bostäder gör att fler äldre kan bo kvar hemma längre det ökar livskvaliteten och självständigheten,

Läs mer

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre? Göteborg 4 oktober 2013 Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting Intro Ny operationsmetoder och läkemedel

Läs mer

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun 2013-2016. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 FOLKHÄLSOPLAN För Emmaboda kommun 2013-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-16, 100 registernr. 03.20.1 Hållbar och Hälsa Miljö tog initiativ till att en lokal folkhälsoprofil skulle tas fram, och

Läs mer

Titel Syfte Målgrupp

Titel Syfte Målgrupp Titel Hälsocheckar. Syfte Ungdomar mår idag allt sämre. Genom goda matvanor och fysisk aktivitet kan man förebygga en rad hälsoproblem exempelvis hjärt-/kärlsjukdomar, typ 2- diabetes, stroke, sjukdomar

Läs mer

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes

Diabetes i media. -tips till dig som skriver om diabetes Diabetes i media -tips till dig som skriver om diabetes Förord 03 5 tips till dig som rapporterar om diabetes 04 Diabetes ett samhällsproblem 06 Diabetes i siffror 07 Vad är diabetes 09 Två typer av diabetes

Läs mer

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28

2013:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 2013:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:2 Sveriges Företagshälsor 2013-11-28 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 De anställdas syn

Läs mer

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete Rapport Dokumenttitel: Skattning av trafikarbete Västsvenska paketet rapport Utförande part: WSP Kontaktperson: Tobias Thorsson Innehåll 1 Introduktion Fel!

Läs mer

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson

HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte

Läs mer

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014

Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Hälsobarometern NUMMER 1, 2014 Nummer 1, 2014 Hälsobarometern Länsförsäkringars Hälsobarometer ska visa vad svenska företag tror om sjukskrivningen i landet, vad sjukskrivningarna kan bero på och hur företagarna

Läs mer

Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar

Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Innehåll - 17 frågor: 1. Vad är en social investering? 4 2. Vad innebär det att arbeta med sociala investeringar? 5 3. Är det någon skillnad mellan sociala

Läs mer

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn

Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015. De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn Sveriges Företagshälsor och Svenskt Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern 2015 De anställdas syn på jobbet inom vård- och omsorgssektorn 1 Förord och sammanfattning Resultaten från Jobbhälsobarometern går

Läs mer

Allmänt hälsotillstånd

Allmänt hälsotillstånd Allmänt hälsotillstånd Självrapporterat allmänt hälsotillstånd utgör ett grovt mått på individens hälsa. Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska

Läs mer

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund

Arbetsmaterial 2014-06-13. Socialdepartementet. PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården. Bakgrund Arbetsmaterial 2014-06-13 Socialdepartementet PM Bakgrund om regeringens satsning: Kortare väntetider i cancervården Bakgrund Cirka 60 000 cancerfall rapporteras årligen till Cancerregistret. Könsfördelningen

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Berg kommun... 5 Östersunds kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Handikappföreningarna Sörmland. Eleonoragatan 18 63343 Eskilstuna Tel. 016-13 87 90 kansli@hsod.se www.hsod.se Fax. 016-13 87 91

Handikappföreningarna Sörmland. Eleonoragatan 18 63343 Eskilstuna Tel. 016-13 87 90 kansli@hsod.se www.hsod.se Fax. 016-13 87 91 Handikappföreningarna Sörmland Eleonoragatan 18 63343 Eskilstuna Tel. 016-13 87 90 kansli@hsod.se www.hsod.se Fax. 016-13 87 91 Är ett samarbetsorgan och en samarbetspartner för 25 handikappföreningar

Läs mer

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014

Öppna jämförelser. Vård och omsorg om äldre 2014 Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2014 2014 års rapport Syftet med öppna jämförelser är att stimulera kommuner och landsting att analysera sin verksamhet, lära av varandra, förbättra kvaliteten

Läs mer

En sjukförsäkring i förändring

En sjukförsäkring i förändring En sjukförsäkring i förändring Per Lytsy Per.lytsy@pubcare.uu.se Socialmedicin, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala Universitet Socialmedicin, Akademiska sjukhuset Ohälsan skiftar karaktär

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över dabigatran (Pradaxa) t o m oktober 2012. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Sammanfattning Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående

Meddelandeblad. Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer,

Läs mer

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet

Nationell utveckling. Sammanfattning i korthet Innehållsförteckning... 1 Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 2 Länsutveckling... 4 Växjö kommun... 5 Ljungby kommun... 6 Övriga kommuner... 7 Om Årets Företagarkommun...8 Så är Årets

Läs mer

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process?

Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Varför prioriteria och vad ska man tänkapåförattfåen legitim process? Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vem är det som ska prata om detta? Tvärvetenskaplig forskarutbildning

Läs mer

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008

WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 WHO:s kommission för hälsans sociala bestämningsfaktorer 2008 Sir Michael Marmot och 19 kommissionärer Tre övergripande rekommendationer: 1. Förbättra vardagslivets villkor 2. Motverka den orättvisa fördelningen

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006

Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Sammandrag av rapporterade besvär, levnadsvanor och vårdkonsumtion i några av länets kommuner. Källa: befolkningsenkät 2006 Andel med långvarig sjukdom, 16-84 år (åldersstand. ) Norrbotten 41 43 42 Jokkmokk

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun Är det kostnadseffektivt? (Är det en bra investering?) Inna Feldman, Karoline Jeppsson Inna.feldman@lul.se Vad är hälsoekonomi? Jämför de

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Trogna bankkunder med bunden ränta

Trogna bankkunder med bunden ränta Trogna bankkunder med bunden ränta - bolånemarknadens förlorare SBAB:s uppdrag från ägaren, staten, är att bidra till konkurrens och mångfald på bolånemarknaden. Bolånerapporten belyser trender på bolånemarknaden

Läs mer

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa 7-8 MAJ Psykisk ohälsa Inom ramen för Nya Perspektiv har psykisk ohälsa lyfts fram som en gemensam utmaning för kommunerna och Landstinget i Värmland. Det finns en omfattande dokumentation som visar att

Läs mer

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

5 754 217 824 90-94 220 024 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 76 9-94 5 754 217 824 9-94 22 24 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 1 Rapport 2010-05-06 0-18 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet för budgetåret 2010 ska Pensionsmyndigheten senast den 6 maj 2010 redovisa genomsnittsålder för uttag av pension.

Läs mer

Hela staden socialt hållbar

Hela staden socialt hållbar Hela staden socialt hållbar Social resursnämnd är processägare för mål som följer med från 2014 Öka förutsättningarna till goda livschanser och därmed utjämna dagens skillnader. Göteborgarnas hälsa ska

Läs mer