Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behov i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)"

Transkript

1 Våren (13) i samband med vård och rehabilitering vid astma eller kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Sammanfattning från förtroendemannagruppens samtal med personer med astma och/eller kronisk obstruktiv lungsjukdom, samt föräldrar till barn med astma, våren 2006 Bakgrund Astma är en kronisk, inflammatorisk sjukdom med ökad känslighet i luftvägarna för olika stimuli och ämnen. Hos små barn orsakas astma ofta av luftvägsinfektioner medan allergi är den vanligaste faktorn hos äldre barn och unga. Förekomsten hos skolbarn har fördubblats de senaste 20 åren och ligger på cirka 8-10 %. Efter årsåldern är cirka hälften av dessa symptomfria, men återfallsrisken är 25 %. Förekomsten hos vuxna ökar också och idag har cirka 8 % diagnostiserad astma. Primärprevention för uppkomsten av barnastma är att undvika rökning under graviditeten och att barnen ammas. Barnen bör undvika att vistas i miljöer med fukt och mögelskador. Hos vuxna anses arbetsmiljöarbete kunna förebygga astma, t ex genom att hindra inandning av skadliga ämnen. Behandling vid astma innebär, både för barn och vuxna, att undvika utlösande faktorer/ämnen, medicinering, patientutbildning och kontinuerlig uppföljning. (1) Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en allvarlig kronisk sjukdom som kännetecknas av att lungfunktionen successivt försämras genom luftvägsförträngning. Den största riskfaktorn för KOL är rökning men även exponering av farliga ämnen, t ex på arbetsplatsen, kan bidra till sjukdomen. I Sverige har cirka 8 % av befolkningen över 50 år KOL. År 2020 kommer sjukdomen att vara den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. KOL finns i olika svårighetsgrader vilket kräver olika medicinska insatser och vårdbehov. Att undvika rökning är den mest effektiva primärpreventiva åtgärden men en förbättrad arbetsmiljö utan farliga ämnen och luftföroreningar är viktigt. Rökstopp är den viktigaste behandlingsinsatsen. Andra rekommenderade insatser är läkemedelsbehandling, sjukgymnastik, kosthållning och syrgasbehandling. (1) Förtroendemannagruppen för hjärt-, kärl- och andningsorganens sjukdomar har sedan hösten 2005 arbetat med att belysa hälso- och sjukvårdsbehov hos personer med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) utifrån patient- och anhörigperspektivet. Särskilt fokus har legat på frågor om hälsa, egenvård och rehabilitering. (1) Socialstyrelsen, 2004, Riktlinjer för vård av astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom Nationella riktlinjer.

2 Våren (13) Under uppdragstiden har även andra projekt som berör sjukdomsgrupperna astma och KOL genomförts i Landstinget i Östergötland, t ex införandet av nationella riktlinjer och en struktur- och processkartläggning av astma/kol-vården i Östergötland. Tillsammans kan arbetena ge en mångfacetterad bild av behoven för patientgrupperna astma och KOL som grund för fortsatt utvecklingsarbete inom området. Förtroendemannagruppen för andningsorganens sjukdomar har tidigare gjort en sammanställning om patientbehov vid astma/kol. Den finns publicerad i det Medicinska programmet, andningsorganens sjukdomar, Syfte Målsättningen med förtroendemannagruppens arbete var att få ökad kunskap om vilka behov personer med astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) har i samband med behandling, vård och rehabilitering, samt för att uppnå så god hälsa som möjligt. Genomförande Under hösten 2005 och januari 2006 inhämtade förtroendemannagruppen kunskap om astma och KOL. Gruppen träffade bland annat företrädare från olika verksamheter inom hälso- och sjukvården i länet, en patientförening och tog del av olika dokument om astma och KOL. En samtalsguide med frågor utarbetades som stöd för samtalen med patienter och anhöriga. Frågorna var inriktade på erfarenheter och behov vid astma/kol utifrån följande områden; Insjuknande mötet med vården Behandling och medicinering Rehabilitering Bemötande Information Hälsa/egenvård Prioriteringar Förtroendegruppen fick hjälp av olika vårdenheter och en patientförening med att få kontakt med patienter. Under våren 2006 samtalade förtroendemännen med 33 personer från olika delar av länet, varav två personer representerade både sina egna erfarenheter av att leva med astma och också erfarenheter ur förälder/barnperspektivet. Förtroendemännen arbetade huvudsakligen två och två vid samtalstillfällena och samtalen skedde individuellt eller i en grupp på cirka 3-4 personer.

3 Våren (13) Redovisning av samtalen Analysen av samtalen utgick från frågeområdena i samtalsguiden med fokus på behov. De slutsatser som förtroendemannagruppen redovisar gäller endast för den grupp personer som deltagit och det går inte att dra generella slutsatser om patientgrupperna utifrån underlaget. Resultatet presenteras nedan utifrån perspektiven; Vuxna med astma och/eller KOL hos barn med astma/allergi utifrån föräldrarnas perspektiv Insjuknande och mötet med vården Vuxna med astma och/eller KOL Personerna beskriver vikten av att få en tidig diagnos och rätt insatser snabbt. Flera uppfattade svårigheter i den första delen av sjukdomsprocessen innan de fick diagnos. Det var svårt att få tid till en läkare som hade tillräcklig tid att lyssna och utreda besvären. Att bli tagen på allvar och få tid till uppföljning är viktigt för en god vård. Citat från en patient: Jag känner mig inte riktigt trodd när jag söker för besvären (astma). Jag har inte haft kontinuitet i läkarkontakterna och det är jobbigt att läkarna inte är uppdaterade och tror mig. Att träffa kunnig personal är viktigt för att känna sig trygg och de gruppen träffade var olika trygga beträffande kompetensen hos den personal de mött i vården. Frågan om tillgång till specialistkompetens, möjlighet att remitteras vidare och väntetider lyftes. Snabba processer uppfattades viktigt för att få en god vård. Astma/KOL-sjuksköterskan beskrevs som en viktig person vid utredning och uppföljning eftersom att träffa samma personal över tid är viktigt för en god vård och en person sa: Viktigt att man blir sedd eftersom det är svårt att prata om och precisera sina besvär. Kontinuiteten är viktigt för ett bra bemötande Bli tagen på allvar Snabb utredning/tidiga insatser Kunnig och kompetent personal (tillgång till specialistkompetens) Kontinuitet i läkar- och astmasjuksköterskekontakter hos barn med astma/allergi utifrån föräldrarnas perspektiv Flertalet av barnen hade förkylningsastma och/eller allergiska besvär som små. Barnen var hängiga, trötta och ofta förkylda eller hade akuta andningsbesvär, vilket var orsaken till att man sökte vården. Innan diagnosen hade klargjorts fanns en viss oro över barnens besvär och föräldrarna saknade information. I mötet med vården har man behov av att bli tagen på

4 Våren (13) allvar och att få barnens besvär utredda av personal med kunskap om astma och allergi. För att föräldrarna ska känna sig trygga behöver barnens besvär följas upp kontinuerligt och en förälder uttryckte det så här: Jag önskar personalen på vårdcentralen skulle ha mer kunskap om astma för att ställa rätt diagnos och att vården tar mer ansvar för rätt insatser. Även vad gällde barnens situation lyftes frågan om tillgång till specialistkompetens och vikten av tilltro till kompetens hos personal. Flera föräldrar hade valt att använda sig av privata vårdgivare med specialistkompetens i astma/allergi för att få sina behov tillgodosedda och någon sa: Väntetiden för att få en utredning på allergicentrum är för lång och därför vände vi oss till en privatläkare med specialistkompetens. Snabb utredning av kunnig personal är viktigt. Bli tagen på allvar Snabb utredning/tidiga insatser Kompetent och specialistkunnig personal Kontinuitet i läkar- och astmasjuksköterskekontakter Information Behandling Vuxna med astma och/eller KOL För både astma- och KOL-patienter är den huvudsakliga behandlingen, förutom att sluta röka, medicinering. De intervjuade ansåg att de har kunskap om sina mediciner och själva kan modifiera mängden efter behov vilket minskar vårdbehovet. Med rätt mediciner har jag kontroll över sjukdomen även när jag är sämre, sa en person. Flertalet av de med astma beskrev att de fått positiv effekt av medicinerna och kan leva relativt obehindrat. Några med mycket svår astma hindrades i privat- och arbetsliv och hade behov av medicinska insatser, stöd i hemmet och anpassningar på arbetet. Patienter med KOL hade mer varierande behov beroende på graden av besvär. Vid uttalade besvär begränsas livet och även familj/anhörig påverkas. Personer med svår KOL har behov av syrgasbehandling i hemmet och regelbundna kontakter med lungkliniken och uppföljning i hemmet. Hemsjukvården beskrevs som mycket värdefull och trygg. Att vårdbehovet successivt ökade medförde en viss oro med tanke på resurser i hälso- och sjukvården. Viktigt oavsett diagnos är god tillgänglighet vid akuta besvär, regelbunden uppföljning och kontinuitet i personalkontakten, att personalen har kunskap om besvären samt information. Överrapporteringen mellan vårdgivare uppfattades mycket viktig och då denna kontakt

5 Våren (13) brustit eller då man skulle byta vårdkontakt gav det en känsla av osäkerhet och risk för att falla mellan stolarna. Exempel på patientröster: Att man inte har samma läkare varje gång påverkar upplevelsen av vården negativt. På vårdcentralen finns inte tillräckligt med kunskap om lungsjukdomen KOL. "Vårdcentralen kan tillgodose behovet av den hjälp jag behöver, där finns ju även arbetsterapin, nu ser jag inga problem. Det är senare när sjukdomen framskrider och jag behöver hjälp på eller från sjukhus som det kommer att bli oroligt. Att sluta röka är den viktigaste behandlingsinsatsen. Alla intervjuade tog upp vikten av att sluta röka och att de hade uppmanats till detta. Flera beskrev behov av ett strukturerat stöd för att sluta röka och några ansåg sig inte ha fått möjlighet till detta. Att inte klara av att sluta röka är jobbigt för individen och några upplevde att de fått ett dåligt bemötande på grund av rökningen och några uttryckte detta så här: Läkaren borde säga till att man SKA sluta, definitivt. Vården måste säga ifrån för annars hjälper inte insatserna. Det är inte säkert att jag skulle fått samma bemötande om jag inte hade slutat röka innan jag blev riktigt sjuk. Det märks en liten anspänning då de frågar om man fortfarande röker. Stöd att sluta röka Tillgång till rätt mediciner och syrgasbehandling Regelbunden uppföljning t ex hos astma/kol-sjuksköterskan Kompetent personal specialistkompetens vid svåra besvär Stöd i hemmet och i relation till arbetet vid svåra besvär Fungerande överrapportering mellan vårdgivare Närhet till vården Information hos barn med astma/allergi utifrån föräldrarnas perspektiv Alla barnen hade medicinering beroende på behov. Föräldrarna ansåg att medicinerna fungerade mycket bra om de var rätt inställda. Regelbunden uppföljning är viktig för en god behandling och trygghet. Att personalen uppfattas som kunnig om allergi och astma samt att tillgängligheten är hög är grundläggande för god vård, e-post och telefonsamtal är lika viktigt som fysiska besök. Astmasjuksköterskan uppfattades som en viktig resurs. Även här lyftes frågan om specialkunnig personal. Information till både barn och föräldrarna är viktigt och en förälder uttryckte detta så här:

6 Våren (13) För att få en bra behandling krävs att man känner sig trygg. Trygghet är lika med närhet och kompetens. Närhet Rätt medicinering Information Regelbunden uppföljning av astmasjuksköterska eller läkare Kontinuitet i personal Specialistvård Rehabilitering Vuxna med astma och eller KOL Personer med lindriga astmatiska besvär uppfattade inte att de hade behov av rehabilitering. De lever utan några större hinder med rätt medicinering. Flera beskrev dock vikten av att få råd när det gäller t ex andning och träning för att må bra. För personer med KOL kan mediciner och rehabilitering inte hindra försämring men påverka hälsan och livskvaliteten. Personerna hade behov av information/kol- och astmautbildning, stöd till träning, stöd av dietist och eventuellt hjälp i hemmet. Personer med uttalade symtom hade svårighet att klara träning på egen hand och behövde få stöd av vården genom sjukgymnastik eller annan handledd träning. et var störst för dem som hade behov av syrgas vid aktivitet men även för dem med mindre besvär. Rätt träning är viktigt för att orka med vardagen. Flera uppfattade att behovet av att träna kontinuerligt med stöd inte är tillgodosett idag. De som deltog i gruppgymnastik var mycket nöjda och fick positiv effekt på hälsan. De önskade att få fortsätta träna kontinuerligt och inte bara en kort period och exempel på uttalande är: "Jag märker att träningen ger effekt och att regelbundenheten är viktig. "Jag har fortfarande nytta av träningsprogrammet som har modifierats lite av sjukgymnasten på vårdcentralen i där jag fortsatt att träna. Jag märker hur viktigt det är att försöka att vara igång." Träning i grupp gör det lättare att komma iväg och det känns tryggare. Träning med handledning Kontinuitet i träningen Träningsråd och andningsstöd Dietist/kostråd Information KOL/astma skola

7 Våren (13) hos barn med astma/allergi utifrån föräldrarnas perspektiv Flera barn och deras familjer levde utan att sjukdomen påverkade dem i någon högre utsträckning när de väl fått kunskap om sjukdomen och dess behandling. Föräldrarna uppfattade inte att barnen har behov av rehabilitering. För andra påverkade sjukdomen livet mer, t ex att inte kunna vara i alla miljöer eller äta viss mat, vilket begränsade sociala relationer och tillgängligheten till restauranger och offentliga miljöer samt resor. För att barnen och familjen ska kunna leva så obehindrat som möjligt efterfrågas kunskap om sjukdomen, om kost och träning. Litteratur inom området saknades. Flera barn och föräldrar hade varit med på Allergiföreningens läger och astmaskola vilket hade varit mycket bra då man träffade kunnig personal och lärde sig av varandra. Barnen såg att de inte var ensamma med sina besvär och vågade vara mer öppna vilket bidrar till ökad trygghet för föräldrarna. Flera önskade att det skulle finnas ekonomiskt stöd och fler möjligheter att åka på läger. Kunskap om sjukdomen, t ex astmaskola Träffa dietist för kostråd Recept på nätet eller kokböcker Träningsråd av sjukgymnast Träffa andra barn och föräldrar Bemötande Vuxna med astma och/eller KOL Det förekom varierande erfarenheter av bemötandet i samband med astma/kol, från mycket bra till sämre. Viktigt för ett bra bemötande är första kontakten med vårdgivaren vare sig det är i telefon eller på vårdcentral/sjukhus, samt att tillgängligheten är god. Vid mötet är det viktigt är att personalen tar sig tid att lyssna. Flertalet beskrev att bemötandet i hög grad påverkas av personalens kompetens samt möjligheterna till kontinuerlig uppföljning. Astmasjuksköterskorna var mycket uppskattade och uppfattades som kompetenta och viktiga för upplevelsen av ett gott bemötande i samband med astma/kol. Sjuksköterskorna har mer tid än läkaren, är kunniga och står för kontinuitet. Ett fungerande samarbete mellan olika vårdinstanser är viktigt. Flera hade erfarenhet av brister i vårdkedjan vilket bidragit till osäkerhet och att man uppfattat sig minde väl bemött och en person sa: Samarbetet mellan vårdcentralen och specialisterna måste bli bättre för att man ska få en god vård och känna sig trygg.

8 Våren (13) Tillgänglighet Kompetens om astma/kol hos personalen Kontinuitet hos personalen astmasjuksköterskan är viktig Att bli lyssnad på och trodd Få tillräckligt med tid och uppföljning hos barn med astma/allergi utifrån föräldrarnas perspektiv Föräldrarna hade också olika erfarenheter av bemötandet i vården. De allra flesta kände sig nöjda med bemötandet när barnen väl fått diagnosen. Viktigast för ett gott bemötande ansågs vara att bli tagen på allvar, lyssnad till och att möta kunnig personal, men också tillräckligt med tid vid möten och god tillgänglighet både för att träffa vårdpersonal och snabba råd per telefon. Flera beskrev det positiva med att kunna kontakta astmasjuksköterskan genom e-post och telefontid. Bemötandet vid kontakt med sjukvårdsupplysningen är mycket viktigt framför allt vid akut sjukdom och att råden där är riktiga och detta uttryckte några så här: Det är viktigt att läkaren tar sig tid och inger lugn. Att inte byta personal är viktigt för tryggheten. Jag är jättenöjd med bemötandet på allergicentrum. De tar sig tid när vi kommer dit och det går att komma i kontakt genom telefon. Det skulle finnas mer telefontid varje dag. Vi får den hjälp vi behöver av kunnig personal. Personalen ger ett mycket bra pedagogiskt stöd. Tillgänglighet Kompetens hos personalen om astma och allergi Kontinuitet hos personal Bli tagen på allvar/lyssnad till Tid vid mötet med vårdpersonalen Information Vuxna med astma och/eller KOL De intervjuade beskrev att de i stort fått tillräcklig information om sjukdomen och behandling. Flera hade behov av information om träning, kost och patientföreningar och saknade detta eller hade varit tvungna att efterfråga den. Många av dem som hade varit i kontakt med lungmottagningen eller medicinkliniken hade gått på astma/kol-skola vilket gett kunskap om sjukdomen. En bra insats var att få träffa andra med liknande besvär. Astmasjuksköterskan var viktig gällande informationen om sjukdomen vilket exemplifieras genom citat:

9 Våren (13) Astmasjuksköterskan är toppen, lär ut massor om sjukdomen. Flera av de intervjuade tog upp vikten av samhällsinformation om astma för att underlätta för astmatiker. Flera personer tyckte att det var svårt att få förståelse eftersom sjukdomen inte märks utåt. Informationen har dock blivit bättre på offentliga platser med t ex rök- och parfymförbud. Någon såg behov av mer kunskap hos personer som arbetar offentligt om hur man ska agera vid akuta astmaanfall och någon sa: "Det syns inte att man är sjuk. Man märker att astma är lite tabu i samhället." Information om vad man kan göra själv vid förkylning och akuta besvär uppfattade de flesta att de fått. De modifierade sina mediciner eller sökte vård om besvären var akuta. Man blir sin egen läkare provar själv vad som fungerar. sa en person. Flera av de intervjuade beskrev att de trots kunskap ibland väntade för länge med att söka vård vid förkylning för att inte uppta vårdtid. Alla hade kunskap om vikten att vaccinera sig mot influensa på hösten. Sjukvårdsupplysningen är en viktig informationskälla vid sjukdom och det behövs olika sätt att komma i kontakt med personal, vilket en person uttryckte så här: Det är svårt att snabbt få kontakt och hjälp på vårdcentralen. Sjukvårdsupplysningen är mycket bra och ger goda råd, ett komplement till vårdcentralen som ger egen kontroll. Samhällsinformation Information om föreningar Information om träning och kost Astma-/KOL-skola Snabbt tillgänglig information vid sjukdom hos barn med astma/allergi utifrån föräldrarnas perspektiv Information är viktigt för att föräldrarna ska känna sig trygga och barnen ska kunna hantera sin sjukdom. De flesta föräldrar ansåg att de och barnen hade grundläggande kunskaper men några uppfattade att man måste efterfråga information själv. Flertalet behövde mer information om kost och motion.

10 Våren (13) Alla föräldrar tog upp vikten av att omgivningen har kunskap om astmasjuka barns behov, t ex kompisar och deras föräldrar, skola och offentliga miljöer. Flera föräldrar ansåg att det inte finns tillräcklig kunskap i skolorna om miljö, kost och mediciner, vilket ger en osäkerhet och några sa: Skolan och samhället har dålig information och förståelse om sjukdomen. Denna information måste förbättras. Mer information behöver komma ut i samhället. Astma- och allergiföreningen är bra med sina kampanjer. Information från olika sjukvårdspersonal och patientföreningar uppskattades. Astmaskolor med möjlighet att träffa andra är ett mycket viktigt informationssätt. Alla föräldrar hade inte kunskap om att det finns föreningar. Föräldrarna och barnen hade fått information om hur de ska göra vid förkylning och kände sig trygga i detta. De modifierar medicinering i första hand och vid akuta besvär söker de vård. Sjukvårdsupplysningen är viktig liksom tillgänglighet till astmasjuksköterskan. Samhällsinformation om sjukdomen Information till skolan om astma och allergi Utbildningsinsatser, t ex om kost, träning, mediciner (astmaskola) Information om föreningar Hälsa och egenvård Vuxna med astma/kol Hälsoupplevelsen var mycket olika. De med få besvär uppfattade hälsan som god medan de med uttalade besvär upplevde hälsan som sämre. Upplevelsen beskrevs ofta utifrån vilka begränsningar som finns i vardagen. Flertalet av de intervjuade ansåg att de hade fått den hjälp de kan vänta sig av vården. Några hade behov av mer vårdinsatser och stöd; t ex hemhjälp, träning och kostråd för att kunna påverka hälsan. Patienter med KOL visste att de inte kan bli bättre i sin sjukdom men de försöker att hålla sig så friska som möjligt genom rätt medicinering, bra kost och regelbunden motion. Träning uppfattade flertalet ha effekt på hälsan men många kunde inte utföra träningen själv. De hade behov av stöd för att träna, då träning i friskvården inte kändes tillräckligt tryggt. En del personer orkade inte träna alls. Alla ansåg att influensasprutan var viktig för att hålla sig frisk. Flera av dem som inte hade slutat röka berättade att de hade kunskap om rökningens effekt på hälsan och efterfrågade hjälp att sluta inte bara nikotinplåster och pekpinnar utan coachning. Exempel på uttalande är: Lära sig leva sunt och motionera hjälper en att hålla sig frisk. Det måste finnas stöd för att sluta röka. Det är svårt att klara på egen hand.

11 Våren (13) Få hjälp/stöd angående kost och motion Träningsmöjligheter under handledning (möjlighet till gruppträning) Influensaspruta Stöd att sluta röka hos barn med astma/allergi utifrån föräldrarnas perspektiv Föräldrarna ansåg att barnen hade god hälsa i stort och uppfattade inte att vården kan göra mer om forskningen inte går framåt. Redan idag finns bra mediciner. Barnen lever som vanligt om miljön är bra, vilket är viktigt för att kunna delta i aktiviteter och sociala sammanhang. Föräldrarna var medvetna om vikten av kost och motion och uppmuntrade barnen i dessa frågor. För att främja hälsa krävs kunskap och astmaskolan är en viktig resurs för detta. Ett par föräldrar uttryckte det så här: Vi försöker leva ett hälsosamt och aktivt liv där inte sjukdomen tar för stort utrymme. Kost och motion är viktigt. Allergiföreningens astmaskola och fjällresa är viktigt eftersom aktivitet och kunskap är viktigt för att främja hälsan. På frågan om man använt sig av alternativmedicin svarade föräldrarna nekande. De hade inte heller pratat om alternativmedicin i kontakt med vården då de inte kände att det var accepterat att använda sig av detta. Information till samhället och skolan om astma/allergi Egen kunskap om besvären astmaskola Rätt medicinering Motion/aktivitet Kost Prioriteringar Vid samtal om vad som är viktigt att prioritera för att vården vid astma och KOL ska uppfattas som god framkommer i stort samma aspekter oberoende av patientgrupp eller föräldraperspektivet. Viktigast är; Tillgänglighet till både närsjukvård och specialistkompetens En fungerande vårdkedja Kompetens hos personalen Snabba utredningar och insatser Kontinuerliga uppföljningar Rehabiliterande insatser för att livet ska vara så bra som möjligt, t ex att träffa dietist och sjukgymnast eller gå astma/kol-skola

12 Våren (13) Sammanfattning Förtroendemannagruppen för hjärt-, kärl- och andningsorganens sjukdomar hade som uppdrag under hösten 2005 och våren 2006 att samtala med personer med astma och KOL, samt föräldrar till barn med astma. Samtalen handlade om behov i samband med behandling, vård och rehabilitering och egenhälsa. Sammanställningen visar att behoven är relativt lika oberoende om diagnosen är astma eller KOL, eller utifrån föräldraperspektivet. en av medicinska och rehabiliterande insatser ökar beroende på graden av besvär. De behov som framkom överensstämmer i stort med dem som identifierades i förtroendemannagruppens rapport från 1999, men i de senaste intervjuerna har även behov i relation till rehabilitering och hälsa diskuterats, vilket visar behov t ex gällande kost och träningsinsatser. Förtroendemannagruppen uppfattar en förändring i positiv riktning gällande resursen astma/kol-sjuksköterska men de beskriver en varierande tillgång till astmasjuksköterska i dagsläget på olika vårdcentraler. Sammanfattningsvis kan behoven från patientsamtalen våren 2006 kategoriseras utifrån tre olika nivåer; 1. i förhållande till hälso- och sjukvårdspersonal Tillgänglighet Bli tagen på allvar Tid i mötet med personalen Kunnig personal om astma/kol Kontinuitet hos personalen Information om sjukdom/behandling/rehabilitering astma/kol-skolor Rehabiliteringsinsatser dietist, sjukgymnastik, rökstopp 2. i förhållande till hälso- och sjukvårdsorganisationen Tillgänglighet snabb utredning och insats Närhet En smidig sammanhängande vårdprocess Lättillgänglig specialistkontakt Rehabiliteringsinsatser kost och fysisk träning Hemsjukvård Uppföljning Kompetens hos personalen 3. i förhållande till samhället Information om astma/kol till medborgarna, skola och offentliga miljöer Möjlighet att träffa andra personer med samma sjukdom/besvär (föreningar) Astmavänliga miljöer, både i skola och andra offentliga miljöer Stöd i relation till arbete och hemsituation Träningsmöjligheter

13 Våren (13) Erfarenheterna från dessa samtal är att för dessa patienter har vissa delar i vårdprocessen varit mer prioriterade än andra och det är viktigt att hela processen säkras genom: Möjlighet till lika vård- och rehabiliteringsinsatser i hela länet. Fungerande vårdprocesser och samarbete mellan vårdnivåer. Kompetens gällande astma och KOL i primärvården. Regelbunden uppföljning. Stöd att sluta röka. Bättre möjlighet till rehabilitering, t ex fysisk träning och dietist. Förtroendemannagruppen hade under arbetsperioden inte möjlighet att komma i kontakt med barn och ungdomar med astma, vilket innebär att rapporten inte belyser barnens egna uppfattningar av behov. Eftersom intervjupersonerna är relativt få utifrån barn-föräldraperspektivet finns ett behov av att fördjupa detta område och även utifrån andra lungsjukdomar hos barn, t ex cystisk fibros. Ytterligare en viktig aspekt att beakta generellt är om det föreligger andra behov utifrån etnisk och kulturell bakgrund. Förtroendemännen vill rikta ett stort tack till de personer som tagit sig tid att delge sina erfarenheter i samband med astma och KOL samt till personal i vården och patientföreningar som bidragit med värdefull kunskap och tillfrågat patienter om deltagande. Förtroendemannagruppens medlemmar: Berit Andersson (s) Anita Hedman (kd) Peter Hermansson (s) Cvijeta Stojnic Karlsson (mp) Terese Hallerfelt (samordnare)

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne

Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne Certifiering Astma/Allergi/KOL mottagningar Primärvården, Region Skåne En satsning för att förbättra strukturen och omhändertagandet av patienterna på astma/allergi och KOL mottagningarna inom Primärvården

Läs mer

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård

Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård Hjärtsvikt Medicin SU/Mölndal i samarbete med Mölndals kommun och primärvård CVU Rapportserie 2005:7 Projektledare: Mona Karlsson Medicinmott SU/Mölndal Mölndal Projektgrupp: Maria Morén Ulf Axelsson Margaretha

Läs mer

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal.

Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. 070208 Övergripande kompetensplan för sjukgymnaster inom primärvården FyrBoDal. Bakgrund. Den övergripande kompetensplanen för sjukgymnaster är en beskrivning av dagens kompetens, framtida förmodade behov

Läs mer

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov

Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för Urologiska sjukdomar September 2004 1 Att leva med godartad förstorad prostata konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen inom det medicinska programmet benigna urologiska

Läs mer

KOL - ett växande problem

KOL - ett växande problem Hälso- och sjukvårdsdelegationens programarbete NR 10-2008 Andningsorganens sjukdomar, KOL - ett växande problem Förord Programarbete i Västernorrland är en arbetsmetod där ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte

Läs mer

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar

2014-09-20. Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Upplevelser av att leva med astma hos barn och ungdomar Marina Jonsson Allergisamordnare, Barnsjuksköterska Centrum för Arbets- och Miljömedicin Doktorand, Kvinnors och Barns Hälsa Karolinska Institutet

Läs mer

UTREDNINGSINSTITUTET

UTREDNINGSINSTITUTET September år 2010 UTREDNINGSINSTITUTET Astma- och Allergiförbundets kartläggning över astmavården i fem län/regioner En rapport genomförd av Utredningsinstitutet HANDU AB på uppdrag av Astma- och Allerigförbundet.

Läs mer

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US

Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens

Läs mer

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012

Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Minnesanteckningar från allergironden på Jordbro vårdcentral den 11 april-2012 Först vill jag tacka Jordbro vårdcentral att vi fick komma och ha en allergirond hos Er, det var mycket trevligt och det blev

Läs mer

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun

Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Hälsosamt åldrande i Ljusnarsbergs kommun Äldrepolitiskt program 2016-2019 Antaget av kommunfullmäktige den 9 december 2015 115 1 Inledning Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträde den 10 juni 2015

Läs mer

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB INLEDNING En av tio svenskar har astma vilket gör den till en av våra stora folksjukdomar. 1 Astma betyder andnöd,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Utvärdering FÖRSAM 2010

Utvärdering FÖRSAM 2010 Utvärdering av FÖRSAM genom deltagarintervjuer, Samordningsförbundet Göteborg Väster Innehåll 1. Bakgrund... 2 2. Metod... 2 2.1 Urval... 2 2.2 Intervjuerna... 2 2.3 Analys och resultat... 3 3. Resultat...

Läs mer

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina

Handlingsplan för. Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Handlingsplan för Palliativ vård vid livets slut i Vilhelmina Bild: Ulla-Britt Granberg 2010 Vilhelmina kommun Vilhelmina sjukstuga Innehållsförteckning 1. Målsättning 2. Bakgrund 3. Syfte med handlingsplanen

Läs mer

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena

Vårdcentralen. Vadstena. Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Vårdcentralen Vadstena Välkommen till Vårdcentralen Vadstena Öppettider: Vardagar 08.00-17.00 Rådgivning, receptförnyelse och bokning av läkartid via sjuksköterska Telefontid: Vardagar 08.00-17.00 Samtliga

Läs mer

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti:

1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: 1. Fråga till Alliansen och de rödgröna: Hur kommer vården för ME/CFS-patienter att utformas om ni vinner valet? Fråga till respektive parti: Hur vill ert parti utforma vården för ME/CFS-patienter? Alliansen

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar

Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Förtroendemannagruppen Endokrina sjukdomar september 2005 1 Diabetes och fetma hos barn och ungdomar Diabetes Förekomst I Sverige är totalt 4 %, 350 000 personer, drabbade av sjukdomen diabetes. Detta

Läs mer

Vårdcentralen Ankaret

Vårdcentralen Ankaret Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.

Läs mer

Frågor om Din lungsjukdom

Frågor om Din lungsjukdom Frågor om Din lungsjukdom. Hur gammal är Du?..... år.. Är Du? Kvinna Man. På vilken vårdcentral/hälsocentral/familjeläkarmottagning har Du Dina läkarkontakter? Svar:. Ej aktuellt. Vilken lungsjukdom har

Läs mer

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan)

För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) För dig som behandlas med Tracleer (bosentan) 1 Innehåll Hur behandlas PAH?... 4 Hur fungerar behandlingen med Tracleer?... 4 Kommer Tracleer att få mig att må bättre?... 5 Gångtest... 7 Funktionsklassificering...

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 140326 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 7 Sammafattning I den sjunde träffen sammanfattade de lokala lärande nätverken vad det gett dem at delta i det lärande

Läs mer

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv

Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1. Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Förtroendemannagruppen för Rörelseorganens sjukdomar och skador November 2004 1 Ont i nacken! Behov av hälso- och sjukvård, sett ur patientens perspektiv Inledning Förtroendemannagruppen för rörelseorganens

Läs mer

Sammanställning 1 100215

Sammanställning 1 100215 Sammanställning 1 100215 Bakgrund Nationellt Kompetenscentrum Anhöriga, NKA, har sedan starten 2008 arbetat inom fyra olika prioriterade områden. Ett av dessa är Individualisering, utveckling och utvärdering

Läs mer

Rollfördelning och organisation

Rollfördelning och organisation Rollfördelning och organisation Rollfördelning 1.1 Primärvårdens roll 1.1.1 Uppgifter Tidig upptäckt Utredning och diagnostik Behandling enligt riktlinjer och uppföljning av stabil KOL Behandla komorbiditeter

Läs mer

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne

Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne Utvecklingsplan till avtal om ansvarsfördelning, samverkan och utveckling avseende hälso- och sjukvården i Skåne 1. Utvecklingsområden Avtalet omfattar fyra nedanstående prioriterade utvecklingsområden

Läs mer

En liten guide till kvinnohälsa

En liten guide till kvinnohälsa En liten guide till kvinnohälsa Barnmorskemottagningarna i Primärvården Skåne vart ska jag gå? får jag tvillingar? ÄR DET RÄTT FÖR MIG? är det normalt? kostar det något? Trygghet är vår specialitet är

Läs mer

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande

Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande 2013-02-06 Barns åsikter om sjukhus, vårdcentraler, väntrum och personalens bemötande Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport,

Läs mer

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6

Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 140204 Nätverket stöd för vuxna anhöriga till person med psykisk ohälsa, Sammanställning 6 Sammafattning I den sjätte träffen var uppgiften till de lokala nätverken att diskutera konkreta utvecklingsförslag

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman

KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN. Utvärdering hösten 2007. Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman KORTTIDSBOENDET KÄLLBACKEN SOM STÖD FÖR KVARBOENDE I EGET HEM I ÄLVSBYNS KOMMUN Utvärdering hösten 2007 Katrine Christensen Ingegerd Skoglind-Öhman Socialnämnden 2008-06-11 Inledning Politikerna i Älvsbyn

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH 1(9) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Riktlinjer för specialiserad 1.0 Riktlinjer sjukvård i hemmet, SSIH Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Utfärdande enhet: Målgrupp:

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri

Barn- och ungdomspsykiatri [Skriv text] NATIONELL PATIENTENKÄT Barn- och ungdomspsykiatri UNDERSÖKNING HÖSTEN 2011 [Skriv text] 1 Förord Patienters erfarenheter av och synpunkter på hälso- och sjukvården är en viktig grund i vårdens

Läs mer

Vård vid astma och KOL

Vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer Utvärdering Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar och sammanfattning 2014 Nationella riktlinjer Utvärdering 2014 Vård vid astma och KOL Förbättringsområden, bedömningar

Läs mer

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar

Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om att förbättra hälsan för ensamföräldrar HSN 2010-11-16 p 6 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2010-10-12 HSN 1007-0738 Handläggare: Pia Pahlstad Yttrande över motion av Lena-Maj Anding m fl (MP) om förbättra hälsan

Läs mer

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län

Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och

Läs mer

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM

Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM Frankeras ej. Mottagaren betalar portot Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Box 9090 102 72 STOCKHOLM SVARSPOST Kundnummer 110043801 110 09 STOCKHOLM www.logiken.se Alla bidrag är välkomna Vill du stödja

Läs mer

Träning vid hjärtsvikt

Träning vid hjärtsvikt Träning vid hjärtsvikt Cecilia Edström Sjukgymnast HOPP-projektet Skellefteå Hjärtcentrum, Umeå Fysisk träning vid kronisk hjärtsvikt är högt prioriterat! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård

Läs mer

Brukardialogberedningar

Brukardialogberedningar Brukardialogberedningar Brukardialoger - möten mellan politiker och brukare Varje år gör Landstinget i Östergötland fördjupade behovsanalyser inom områden som hälso- och sjukvårdsnämnden väljer ut. Behovsanalyserna

Läs mer

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område

Bilaga A - Frekvenstabell 2013: Valt område Sektion: Tillgång till sjukvård Fråga: Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27460 63% 69% 66% 66% Nej 14138 37% 31% 34% 34% Minns ej/vill ej svara 212 1%

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar INITIALT ERBJUDANDE OM STÖD UPPREPAT ERBJUDANDE OM STÖD från förälder

Läs mer

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid?

Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid? Egenvård i skolan behöver ditt barn hjälp med medicinering eller annan medicinsk insats under skoltid? Med egenvård menas medicinering eller annan medicinsk åtgärd som utförs av icke medicinskt utbildad

Läs mer

Välkommen till Lärandeseminarium 1

Välkommen till Lärandeseminarium 1 Välkommen till Lärandeseminarium 1 Jämlik strokevård! Sammanhållen vård, rehabilitering, stöd och information Patient/brukare/närstående är en viktig resurs! JÄMLIK STROKEVÅRD Sammanhållen vård, stöd,

Läs mer

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material

Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Riktlinjer för vård av patienter med hälsoproblem relaterade till dentala material Giltighet Tills vidare. Målgrupp Tandvårdspersonal Ansvarig för dokumentet Planeringsenheten, Beställarenheten för tandvård

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010

Patientenkät öppenvård Samtliga enkäter Sjukgymnastik och Arbetsterapi 2010 1(14) 1. Man eller kvinna? 1. Man 363 44 2. Kvinna 463 56 Antal ej angivit svar: 14 av 840 (=1,67%). Antal svarande: 826. 2(14) 2. Ålder? 1. under 20 år 16 2 2. mellan 21-40 år 166 20 3. mellan 41-60 år

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2009:105 1 (11) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2008:38 av Juan Carlos Cebrian (S) om rätt vårdnivå vid rehabilitering av synskadade Föredragande landstingsråd: Lars Joakim Lundquist

Läs mer

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL).

Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). Fakta: Av Sveriges befolkning, har minst 5 % diagnosen Kronisk Obstruktive Lungsjukdom (KOL). Varje år, måste drygt 35 000 svenskar läggas in på sjukhus pga. svåra

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Introduktion till Äldre

Introduktion till Äldre Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn

Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn Lokalt Handlingsprogram för Palliativ vård i livets slut i Ulricehamn De flesta människor i Sverige dör den långsamma döden där döendet är ett utdraget förlopp till följd av sjukdom eller ålder. Under

Läs mer

Riktlinjer för anhörigstöd

Riktlinjer för anhörigstöd Vård, omsorg och IFO Annelie Amnehagen annelie.amnehagen@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 1(7) Riktlinjer för anhörigstöd 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Anhörigas

Läs mer

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen

K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Omvårdnad Gävle 2 0 0 6 K valitetsdeklaration för biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen Innehållsförteckning Vad är en kvalitetsdeklaration? 3 1. Biståndsbedömning enligt Socialtjänstlagen (SoL) 1.1

Läs mer

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund

Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Avsiktsförklaring om samverkan för minskad ohälsa i Oxelösund Oxelösunds kommun, Landstinget Sörmland, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Svenska Kyrkan, SSAB, Hamnen och andra privata företagare vill

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-02-13 Innehåll 1 Vad är demens? 5 2 Målen för demensverksamheten i Arboga kommun 6 3 Kommunalt stöd 7 4 Uppföljning och utvärdering, ett levande dokument 10 3

Läs mer

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd?

Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Vad är viktigt för att du som anhörig ska känna att du har ett bra stöd? Fokusgrupper med anhöriga och närstående i Skaraborg 007. Innehållsförteckning...Sida Inledning... Fokusgrupp som metod... Fokusgrupper

Läs mer

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet

Slutrapport. Lundagårdsprojektet 2006-2009. Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport Lundagårdsprojektet 2006-2009 Lundagårdsprojektet 1 Demensförbundet Slutrapport 2009-10-28 Lundagårdsprojektet 2006 2009 Dnr:2006/093 Stöd- och samtalsgrupper för personer som nyligen fått

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~=

s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= s êç=á=î êäçëâä~ëë=ñ ê=píçåâüçäãë=ä~êå=çåü=ìåö~= cçäâé~êíáéí=îáää== Ha vård i världsklass för de kroniskt och svårt sjuka barnen Införa nolltolerans mot köer - barn måste få vård utan väntan Stimulera

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL Regionalt seminarium Nässjö den 5 mars 2015 Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL remissversion Nya nationella riktlinjer för vård vid astma

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdcentralen Strängnäs Kvalitetsbokslut 2014 Vårdcentralen Strängnäs Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 6 Tillgänglighet... 6 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.

Läs mer

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL KOL en folksjukdom Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en inflammatorisk luftrörs- och lungsjukdom som ger en successivt försämrad lungfunktion och på sikt obotliga lungskador. KOL är en folksjukdom

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Att leva med MS multipel skleros

Att leva med MS multipel skleros Att leva med MS multipel skleros Att leva med ms Ibland måste man vara extra snäll mot sig själv Charlotte Sundqvist var en mycket aktiv 16-åring när hon började ana att något var på tok. Sedan en tid

Läs mer

Att leva med prostatacancer

Att leva med prostatacancer Att leva med prostatacancer Oliver Hedestig Universitetsadjunkt, doktorand i Omvårdnad Jag driver tillsammans med Anders Widmark ett forskningsprojekt om att leva med prostatacancer. Den forskning som

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014

Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Anna Bengtsson 2012-11-13 LiÖ 2012-3416 Hälso- och sjukvårdsnämnden Handlingsplan för ökad tillgänglighet 2012-2014 Landstingsstyrelsen har i sin verksamhetsplan för år 2012 uppdragit

Läs mer

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Behandling av astma Sammanfattning Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning). Det finns olika hjälpmedel för att andas in astmaläkemedel och det är viktigt att de används på rätt

Läs mer

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson

Behovsstyrning genom behovsanalyser. Nätverket Region Östergötland Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Behovsstyrning genom behovsanalyser Nätverket Uppdrag hälsa, 2015-03-12, Anna Bengtsson Hälso- och sjukvårdsstyrning efter behov Östgötens behov Hälso- och sjukvårdsinsatser God hälsa Styrning av hälso-

Läs mer

Verksamhetsrapport 2001

Verksamhetsrapport 2001 Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett

Läs mer

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet.

ADHD på jobbet. Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. ADHD på jobbet Denna rapport är ett led i Attentions arbete för att uppmärksamma och förbättra situationen för personer med ADHD i arbetslivet. Innehåll RESULTATET I KORTHET... 3 BAKGRUND... 4 GENOMFÖRANDE...

Läs mer

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor

Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Handikappolitiskt program 2006 2010 Delaktighet i samhället för människor med varierande levnadsvillkor Antagen av kommunfullmäktige 27 mars 2006, 47 Innehållsförteckning Förord Sid. 3 Syfte Sid. 4 Avgränsningar

Läs mer

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se

CheckUp www.explizit.se www.checkup.se CheckUp Idag utvecklas tekniken i snabb takt och den integreras i våra liv allt mer. Detta gäller lika mycket för hälso- och sjukvården som för vårt arbete eller våra fritidsaktiviteter. E-hälsa är samlingsbegreppet

Läs mer

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014 Medborgarpanelens upplevelse av hälso- och sjukvårdens tjänster på webben. Arbetsmaterial 2014-0-23 Handläggare Ove Granholm 2014-0-23 2(7) Undersökning nummer 2 är slutförd.

Läs mer

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept.

Recept för rörelse. TEXT Johan Pihlblad. Lena Kallings är medicine doktor och landets främsta expert på fysisk aktivitet på recept. Recept för rörelse Minst hälften av svenska folket rör sig för lite. Forskare varnar för negativa hälsoeffekter och skenande sjukvårdskostnader i en snar framtid. Frågan är vad som går att göra. Fysisk

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

Behandling och förebyggande av influensa

Behandling och förebyggande av influensa Behandling och förebyggande av influensa Sammanfattning Influensa är en smittsam virussjukdom. Hos i övrigt friska ungdomar och vuxna är sjukdomen generellt sett självläkande, och ingen särskild läkemedelsbehandling

Läs mer

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Slutrapport Datum: 2003-12-08 1(10) Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden Rätt förmån Rätt ersättning 2003-12-08 Projektledare: Kristina Hylén Bengtsson och

Läs mer

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst

NYTT ARBETSSÄTT. För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT För handläggning av bistånd och planering för utförande av hemtjänst NYTT ARBETSSÄTT Under 2016 inför Ängelholms kommun ett nytt arbetssätt gällande handläggning av bistånd och planering

Läs mer

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR

SÄKERHETSVISAREN 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR 1. LEDNING OCH PRIORITERINGAR Ledningen har en nyckelroll för att företaget ska bli bättre på att förhindra olyckor och tillbud. Ord måste omsättas i handling och en viktig uppgift är att involvera alla

Läs mer

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin. 3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande Andel i befolkningen, 16 84 år, som med hjälp av frågeinstrumentet GHQ12 har uppskattats ha nedsatt psykiskt välbefinnande Täljare: Antal individer i ett urval av

Läs mer

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna

Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna Primärvårdsforum 4 november 2015 Sammanställning från samtalstrådarna 1. Invånarnas behov Hur lär vi känna invånarna som valt oss, deras olika uttalade och outtalade behov, drivkraft, beteende och kunskaper?

Läs mer

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus

Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Hur har ni det på akuten? En intervjuundersökning om akutsjukvårdens organisation vid tio svenska sjukhus Eva Törnvall, Agneta Andersson FoU enheten för närsjukvården, Landstinget i Östergötland www.lio.se/fou

Läs mer

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre Ett projektarbete i två delar på hälsocentralen Ankaret i Örnsköldsvik 2013. Del ett i projektet. Kristina Lundgren, familjeläkare, specialist

Läs mer

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde

Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde 1(6) Jönköpings sjukvårdsområde Personalenheten Agneta Björck 036-32 12 80 agneta.bjorck@lj.se Sammanställning av arbetsmiljöinsatser inom Jönköpings sjukvårdsområde Bakgrund En god arbetsmiljö och ett

Läs mer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer ELEVHÄLSA Elevhälsa - definition Elevernas hälsa är allas angelägenhet och ansvar. Lärande och hälsa går hand i hand. Elever arbetar och presterar bättre om de mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Varje

Läs mer

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård

Bilaga A: Frekvenstabell Sverige 2011. Sektion: Tillgång till sjukvård Ja 26279 64% 64% Nej 14761 36% 36% Minns ej/vill ej svara 270 1% Ja 13529 33% 33% Nej 27403 67% 66% Minns ej/vill ej svara 378 1% (5) Instämmer helt 23216 58% 56% (4) Instämmer delvis 8668 22% 21% (3)

Läs mer

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få.

LIKAMEDEL. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER. Information om depression och den hjälp du kan få. När livet har gått i moln. FRÅGA EFTER LIKAMEDEL Läkemedelsrådet i Region Skåne Box 1, 221 00 Lund. Tel 046-15 30 00. Fax 046-12 79 49. E-post: lakemedelsradet@skane.se www.skane.se/lakemedelsradet Information

Läs mer

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula?

Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Framtid inom akutsjukvård vad kan vi se om vi använder både erfarenhet och kristallkula? Ambulanssjukvården och akutklinikerna i Dalarna har fått uppdraget att ta fram en framtidsplan för akutsjukvården

Läs mer

~HÅBO 2016-01-13 KALLELSE TILL VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS EXTRAINSATTA SAMMANTRÄDE "-'KOMMUN

~HÅBO 2016-01-13 KALLELSE TILL VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS EXTRAINSATTA SAMMANTRÄDE -'KOMMUN ~HÅBO "-' KALLELSE TILL VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS EXTRAINSATTA SAMMANTRÄDE 2016-01-13 KALLELSE Vård- och omsorgsnämnden Ledamöter Lisbeth Bolin (C), Ordfårande Helen Embretsen (KD), l :e vice ordfårande

Läs mer

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60

Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) 2010-10-18 Ordförande Socialnämnden Program för vård och stöd till personer med demenssjukdom och deras anhöriga SN-2010/60 Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger

Strömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963

Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Hemvist Hallon och Lingon tel. 08-508 21 961 Hemvist Blåbär och Smultron tel. 08-508 21 962 Kök tel. 08-508 21 963 Förskolechef Kerstin Fagerström Clarin Tel. 508 21 840 kerstin.fagerstrom-clarin@stockholm.se

Läs mer