Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Epidemiologi 2. Ragnar Westerling"

Transkript

1 Epidemiologi 2 Ragnar Westerling

2 Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie

3 Kohortstudie Longitudinell studiedesign Exponerade, ex rökning Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare Ej sjuka, ex ej lungcancer

4 Kohortstudie, exempel 800 exponerade följs 20 år 1200 ej exponerade följs 20 år Exponerade, ex rökning 90 Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare 1190 Ej sjuka, ex ej lungcancer

5 Exempel forts.- Fyrfältstabell Lungcancer Ej lungcancer Totalt Rökare Ej rökare

6 Exempel, forts. - beräkning Kumulativ incidens 20 år rökare 90/800=0.112 Kumulativ incidens 20 år ej rökare 10/1200= 0,008 Relativ risk= KI rökare /KI ejrökare = 0.112/0,008=14 Absolut riskökning=ki rökare -KI ejrökare = ,008=0.104

7 Relativ risk och absolut riskdifferens Relativ risk Anger hur starkt sambandet är mellan expositionen och sjukdomen Relativ risk mer än 1 anger ökad risk/(riskfaktor Tänk på andra förklaringar, s.k. confounders Absolut riskdifferens (oftast riskökning) Anger vilken extra risk jag har att drabbas av sjukdom om jag exponeras, d.v.s. betydelsen för individen Anger hur mycket incidensen ökar i befolkningen för dem som exponeras, d.v.s. betydelsen för folkhälsan

8 Confounder Något som samvarierar med såväl expositionen som sjukdomen och som kan vara den egentliga förklaringen till att personerna blivit sjuka. Rökning Cancer i bukspottkörteln Alkohol -confounder

9 Att kontrollera för confounders Matchning: att para ihop personer i de två grupper som jämförs Ex. med avseende på ålder, kön Stratifiering: att dela upp analyserna i undergrupper ( ex. ger rökning en ökad risk både bland dem som dricker mycket respektive lite alkohol Statistiska modeller:multivariatia analyser man får värden på RR som gäller oberoende av ev. confounders

10 Att tänka på vid kohortstudier Definiera expositionen Hur mycket exposition krävs Bestäm uppföljningstid Beakta latenstid för insjuknande efter exposition Tydliga kriterier för sjukdomen Studiens storlek Ovanlig sjukdom kräver större studie

11 Begränsningar med kohortstudie Om lång uppföljningstid krävs Om sjukdomen är ovanlig Fall-kontrollstudie kan då vara ett alternativ

12 Fall-kontroll studie Retrospektiv design Exponerade, ex rökning Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare Ej sjuka, ex ej lungcancer

13 Fall-kontroll studie, exempel Exponerade, ex rökning 90 Sjuka, ex lungcancer Ej exponerade ex ej rökare 60 Ej sjuka, ex ej lungcancer

14 Fall-kontrollstudie, exempel forts - fyrfältstabell Rökare Icke-rökare Fall (lungcancer) Kontroller (ej lungcancer) 40 60

15 Fall-kontrollstudie, exempel forts - beräkning Oddset att vara rökare hos fallen= 90/10=9 Oddset att vara rökare hos kontrollerna==40/60=0,667 Odds ratio=oddset vara rökare bland fallen/oddset vara rökare bland kontrollerna=9/0.667 = 13.5 Odds ratio motsvarar relativ risk

16 Att tänka på vid fall-kontroll studier Val av fall Enhetlig diagnos Nyligen insjuknade Val av kontroller Skall avspegla expositionen i det område fallen kommer ifrån Hur få information om exposition Intervjuer, enkäter, register Eventuell osäkerhet i data Selektions bias Recallbias

17 Hur kan man stärka att det rör sig om ett orsakssamband Kraftig riskökning Dos-respons-samband Flera studier pekar i samma riktning Biologisk trovärdighet Andra kända mekanismer, psykologiskt, socialt, organisatoriskt

18 Jämförelse fall-kontroll och kohortstudie Fall-kontroll studie Vanligen snabb och billig Bra vid ovanliga sjukdomar Bara en sjukdom studeras Mer detaljerad information/färre individer Risk för bias vid val av fall och kontroller Ger bara relativ risk (odds ratio) Risk för recall bias Kohortstudie Vanligen långsam och dyr Användbar vid vanliga sjukdomar Flera sjukdomar studeras Ej så detaljerad information/fler individer Mindre risk för bias Ger både relativ och absolut risk Recall bias kan undvikas

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010

Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010 Seminarium i miljömedicin och epidemiologi VT 2010 Pontus Hallenberg Tommy Hedin Amanda Möller Maria Normann Johan Rudenhed Petri Räisänen Julia Slezak Innehåll Buller och ljud... 2 När blir buller störande?...

Läs mer

Radonexponering hos rökare

Radonexponering hos rökare Radonexponering hos rökare Basgrupp 9 Ahlberg, Lisa Andersen, Josefin Ersson, Björn Hed, Niklas Helenius, Jacob Pavlovic, Nevena Weber, Johan Inledning Tidigare studier har visat att det föreligger en

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar

Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar F1 Introduktion Kritiskt förhållningssätt Olika typer av undersökningar Kursupplägg 12 föreläsningar 7 seminarieövningar (Ö1 och Ö7 är obligatoriska) 1 inlämningsuppgift (i grupp) Del 1: tillämpa stickprovsteori

Läs mer

Omtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL!

Omtentamen 2009-04-02. Kod:. LYCKA TILL! 1 LYCKA TILL! 1. Vilka är de viktigaste arbetsrelaterade lungsjukdomarna i Sverige? Internationellt? Varför finns skillnader? (3 poäng) 2 LO Tidningen 2008-11-14 Arbetsolyckorna har minskat i 50 år Byggnadsställning

Läs mer

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen?

Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Forskningens dag 7 8 november 2012 Hur mår provrörsbarnen? Karin Källén Hur mår provrörsbarnen? Bakgrund: Hur mäter man hälsa genom att utnyttja register? Vad mäter man? Hur jämför man risker? Hur tolkar

Läs mer

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms

Basgrupp 9. Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms http://www.miljoportalen.se/boleva/boende/radon Basgrupp 9 Jenny Berggren Nina Fjellström Joakim Hansson Jerker Karlsson Oskar Lundgren Elise Vallberg Susanne Wilhelms 19 april 2006 Del I Radon Radon är

Läs mer

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv?

Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Barn till föräldrar med cancer hur många berörs och vilka är konsekvenserna i ett livsloppsperspektiv? Nka Barn som anhöriga 2016:1 Rapport 5 från projektet Barn som anhöriga från CHESS, Stockholms universitet/karolinska

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (2LK100) HT2015 2015-10-19 08.30-11.30. Namnteckning: Namnförtydligande:. Personnummer:.

Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (2LK100) HT2015 2015-10-19 08.30-11.30. Namnteckning: Namnförtydligande:. Personnummer:. Tentamen Hälsa i samhälle och miljö (2LK100) HT2015 2015-10-19 08.30-11.30 Namnteckning: Namnförtydligande:. Personnummer:. Sifferkod: Max: 60 p Godkänt: 40 p OBS!!! Skriv INTE namn och personnummer någon

Läs mer

Det sociala ursprungets betydelse för levnadsvanor och hälsa. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:26

Det sociala ursprungets betydelse för levnadsvanor och hälsa. Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:26 Det sociala ursprungets betydelse för levnadsvanor och hälsa En introduktion till forskningen och presentation av två empiriska studier Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2010:26 Karolinska Institutets

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Arbete och besvär i rörelseorganen

Arbete och besvär i rörelseorganen nr 2001:12 Arbete och besvär i rörelseorganen En vetenskaplig värdering av frågor om samband Andra upplagan Tommy Hansson och Peter Westerholm (red) arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie isbn 91-7045-714-x

Läs mer

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting

WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält. Maria Feychting WHOs hälsoriskbedömning av radiofrekventa fält Maria Feychting 2014-12-11 Maria Feychting 1 WHO:s internationella EMF projekt Etablerades 1996 Syfte Att granska den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter

Läs mer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer

Statistik 1 för biologer, logopeder och psykologer Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Innehåll 1 Analys av korstabeller 2 Korstabeller Vi har tidigare under kursen redan bekantat oss med korstabeller. I en korstabell redovisar man fördelningen på två

Läs mer

Introduktion till studiedesign och biostatistik

Introduktion till studiedesign och biostatistik Introduktion till studiedesign och biostatistik Amelie Plymoth, PhD, MPH, MSc Postdoktor, Institutionen för Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik (MEB) amelie.plymoth@ki.se Övergripande syfte med VetU

Läs mer

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005:

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: 1 05/208-10 Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: Utlåtande över Nordby et al Indicators of mancozeb exposure in relation to thyroid cancer and neural tube defects in

Läs mer

Radon Det osynliga hotet

Radon Det osynliga hotet Radon Det osynliga hotet Hur många lungcancerfall kan sparas om gränsvärdet i bostäder sänks? Riskanalysmetoder VBR 180 Emma Ingmarsson, Robin Linde, Anders Lynnér, Johan Nilsson 2012-10-15 Följande rapport

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Registerdata Svenska och nordiska höftprotesregistren Johan Kärrholm Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal PRISS möte 2013 terminologi Infektion kan leda till - icke kirurgisk

Läs mer

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements.

Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements. Cervical cancer prevention - Studies on possible improvements. Björn Strander Stolt medicine doktor Onkologiskt centrum, Västra regionen och Kvinnomottagningen, Kungsbacka Närsjukhus Syftet med avhandlingen

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna:

Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: Tentamen i vetenskaplig artikel 25 april 2013 Besvara följande frågor i anslutning till de utdelade artiklarna: I. Belshe RB et al. Efficacy results of a trial of a herpes simplex vaccine. N Engl J Med

Läs mer

Vad är ett gott åldrande?

Vad är ett gott åldrande? Vad är ett gott åldrande?.. en from förhoppning eller.. ett realistiskt scenario Åldrande Komplext samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala processer som påverkar individens överlevnad och funktionella

Läs mer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning. Dokumentet har använts som underlag vid bedömning av screening för

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer Charlotte Skoglund, M.D., PhD Maria Ungdom, Beroendecentrum Stockholm Klinisk Neurovetenskap & Medicinsk Epidemiologi och Biostatistik, Karolinska Institutet

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Östgötens hälsa 2006. Pengarna och livet. Rapport 2007:3. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa 2006. Pengarna och livet. Rapport 2007:3. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:3 Pengarna och livet Oktober 2007 Charlotta Lindell Elin Eriksson Anita Jernberger Lars Walter Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc Östgötens hälsa 2006 Pengarna

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

2(16) Innehållsförteckning

2(16) Innehållsförteckning 2(16) Innehållsförteckning MPR-vaccination av barn... 5 Barns deltagande i förskoleverksamhet... 5 Pedagogisk utbildning inom förskolan... 5 Behörighet till gymnasiet... 5 Slutförda gymnasiestudier...

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen

BILAGOR. Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen BILAGOR Registerstudier av cancersjukdomar i Södra sjukvårdsregionen Kolon-, Rektal-, Bröst-, Prostata- och Lungcancer Etapp 2 Vård före insjuknande Rapport 2008-09-15 Bo Attner Thor Lithman Dennis Noreen

Läs mer

Rapport från Yrkes- och miljömedicin nr 89. Testikelcancer inom pappers- och massaindustrin

Rapport från Yrkes- och miljömedicin nr 89. Testikelcancer inom pappers- och massaindustrin Yrkes- och miljömedicin Göteborg Rapport från Yrkes- och miljömedicin nr 89 Testikelcancer inom pappers- och massaindustrin Resultat från en Cancermiljöregisterstudie Eva Andersson, specialistläkare 1

Läs mer

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23

Hälsouniversitetet Linköping. Buller. Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 Hälsouniversitetet Linköping Buller Finns det ett samband mellan nattligt buller och högt blodtryck? Basgrupp 1 2009-11-23 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Mått och mätning av ljud och buller... 3 Mätinstrument...

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Folkhälsoatlas koloncancer

Folkhälsoatlas koloncancer Folkhälsoatlas koloncancer Befolkningens hälsa Folkhälsa - uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Kristina.alexanderson@ki.se Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS))

Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) P5_TA(2003)0502 Cancerscreening * Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till rådets rekommendation om cancerscreening (KOM(2003) 230 - C5-0322/2003-2003/0093(CNS)) (Samrådsförfarandet)

Läs mer

Hur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare

Hur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Hur påverkas vi av buller? -Ny kunskapssammanställning om buller och hälsa Charlotta Eriksson, Med. Dr., Handläggare Miljömedicinska Enheten Centrum för Arbets- och Miljömedicin Syfte Uppdrag från Naturvårdsverket

Läs mer

Introduktion till Biostatistik. Hans Stenlund, 2011

Introduktion till Biostatistik. Hans Stenlund, 2011 Introduktion till Biostatistik Hans Stenlund, 2011 Modellbaserad analys Regression Logistisk regression Överlevnadsanalys Hitta misstag Hantera extremvärden Bortfall Hur samlas data in? Formell analys

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för f r Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt

Läs mer

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström

Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Vad betyder bortfallet för resultatet i folkhälsoenkäter? Gunnel Boström Sammanfattning Då bortfallet i folkhälsoenkäter ökar för varje år är det viktigt att veta hur de som utgör det ökade bortfallet

Läs mer

Elektromagnetisk strålning

Elektromagnetisk strålning Elektromagnetisk strålning -Basgrupp 5- Vi omges ständigt av olika typer av strålning, i vår naturliga miljö har det alltid funnits i form av till exempel solljus och från bakgrundsstrålning från jorden.

Läs mer

EHEC - sjuka människor

EHEC - sjuka människor EHEC - sjuka människor Smittskydd Stockholm 2011-10-25 Fallbeskrivning 1 2-årig flicka, insjuknar med blodiga diarréer och magont Försämras efter några dagar med njurinsufficiens, läggs i dialys Utvecklar

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till?

Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Validering av kvalitetsregisterdata vad duger data till? Anders Ekbom, Professor Karolinska Institutet Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk epidemiologi Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Cancerrehabilitering i vårdprocesser ARBETSMATERIAL/DISKUSSIONSUNDERLAG Cancerrehabilitering i vårdprocesser Barbro Arvidsson, barbro.arvidsson@orebroll.se och Anna Kling, anna.kling@orebroll.se Processledare för vårdprogramgruppen Cancerrehabilitering,

Läs mer

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan 2011-09-13 Onkologi -introduktion Outline: Vad är cancer? Incidens i Sverige och världen Riskfaktorer/prevention Behandling Nationell cancerstrategi Cancer is a threat to the individual and a challenge for the society

Läs mer

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07

Kommunikationsavdelningen 2011-12-07 1 Folkhälsorapporten 2011 2011-12-07 2 Invånarna i länet mår bättre men utmaningar finns kvar Folkhälsan blir allt bättre i länet dödligheten i hjärt- kärlsjukdom minskar, alkoholkonsumtionen minskar och

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död

Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död 7 Delrapport 7 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Sjukskrivning i psykiska diagnoser och risk för att få sjuk- eller aktivitetsersättning eller för förtida död Ellenor Mittendorfer Rutz Linnea

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi annika.hanberg@ki.se Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Vad jag arbetar med Professor på Institutet för miljömedicin,

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN. En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 1(10) FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR NORRLANDSTINGEN 2012 2014 En god hälsa på lika villkor för hela befolkningen 2 Det nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa

Läs mer

Yrkesmässig exponering för och hälsorisker av vinylklorid

Yrkesmässig exponering för och hälsorisker av vinylklorid Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 145 Yrkesmässig exponering för och hälsorisker av vinylklorid Eva Andersson, överläkare Gerd Sällsten,

Läs mer

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa

Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Förtätad bebyggelse, miljö och hälsa Tom Bellander, CivIng, Professor i miljömedicinsk epidemiologi Centrum för arbets- och miljömedicin, Stockholms läns landsting & Institutet för miljömedicin, Karolinska

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi

Vårt sjukvårdsuppdrag. Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010. Medellivslängden i Sverige 2011-01-18. Åldersstruktur Epidemiologi Vårt sjukvårdsuppdrag Åldersstruktur Epidemiologi Immigration Födelsetal Ålderspyramid Sveriges befolkning 31 december 2010 Källa: SCB Figur 2:1 Medellivslängden i Sverige Källa: SCB. Figur 3:1 1 Spädbarnsdödligheten

Läs mer

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser?

Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Hur påverkar postoperativ radioterapi överlevnaden för bröstcancerpatienter med 1 3 lymfkörtelmetastaser? Anna Nordenskjöld, Helena Fohlin, Erik Holmberg, Chaido Chamalidou, Per Karlsson, Bo Nordenskjöld,

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

Vårdens resultat och kvalitet

Vårdens resultat och kvalitet Vårdens resultat och kvalitet Resultat efter vård 2004-2005 Dödlighet Återinsjuknande Regelbundenhet i vårdkontakter Behov av forskning och utveckling inom hälso- och sjukvården i Region Skåne Rapport

Läs mer

ADHD från 8-18 års ålder

ADHD från 8-18 års ålder ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag?

Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Hälsorelaterad livskvalitet hos patienter som behandlas för matstrupscancer vad vet vi idag? Pernilla Lagergren, Professor i kirurgisk vårdvetenskap Institutionen för molekylärmedicin och kirurgi Upplägg

Läs mer

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar

Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Bilaga 5. Gallrings- och granskningsmallar Mall för gallring av abstrakt Ett abstrakt gallras om ett eller flera av nedanstående villkor är uppfyllda. Sjukdom/besvär ej relevant Studien har annat fokus

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

RADON OCH LUNGCANCER. Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg. Läkarprogrammet Linköping VT 10

RADON OCH LUNGCANCER. Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg. Läkarprogrammet Linköping VT 10 RADON OCH LUNGCANCER Petra Axenram Ellen Gredegård Linda Gutborn Thor Dahlman Tobias Carlsson Anna Berg Läkarprogrammet Linköping VT 10 Radon Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas naturligt i en sönderfallskedja

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds- och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Att minska hälsoklyftor

Att minska hälsoklyftor Att minska hälsoklyftor En balansakt på slak lina Göran Henriksson och Åsa Lundquist 10-i-topp 1990 vs. 2015 Rök inte Ät hälsosamt Daglig fysisk aktivitet Hantera stress Drick måttligt med alkohol Skydda

Läs mer

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv

Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Uppföljning av äldres hälsa och ANDTS ur ett folkhälsoperspektiv Presentation vid U-FOLDs seminarium Missbruk hos äldre den 21:a januari 2015 i Uppsala Marie Risbeck, enhetschef Folkhälsomyndigheten 2.

Läs mer

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08

Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap samt Institutionen för Arbets- och miljömedicin Samhällsmedicinska blocket, T9, V08 1 LYCKA TILL! 1. Vilka skador kan arbete med t.ex. borrar, mutterdragare, slipmaskiner och betongvibratorer orsaka? Vilka symptom får patienterna? (3p) 2. Vilka faktorer i arbetet kan orsaka muskuloskeletala

Läs mer

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader

Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Barn som anhöriga en hälsoekonomisk studie av samhällets långsiktiga kostnader Bo Hovstadius, fil. dr bo.hovstadius@lnu.se 2015-09-05 ehälsoinstitutet Barn som anhöriga - Ekonomisk studie av samhällets

Läs mer