Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp"

Transkript

1 Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde Sensitivitet Specificitet Prediktiva värden och diskutera metodens användbarhet vid diagnostik, vid uppföljning av sjukdomstillstånd och i hälsoundersökningar 1

2 Dessutom Epidemiologisk studiedesign Fall-kontroll och kohortstudier Prospektiva och retrospektiva studier, tvärsnittsstudier Felkällor i epidemiologiska studier Bias och felklassificiering Confounding och effektmodifiering Varför epidemiologi? Exponering? Utfall (t.ex. sjukdom) Är exponerade mer eller mindre sjuka än ej exponerade = kohortstudie Är sjuka mer eller mindre exponerade än friska = fall-kontroll-studie Definition av exponering och utfall Innan man börjar fundera kring studiedesign måste man bestämma Vilken är exponeringen? Vad innebär oexponerad? Vem definieras som sjuk? Vem definieras som frisk? Ovanstående definitioner måste vara entydigt bestämda! 2

3 Definition av exponering och utfall Om utfallet är att födas med en missbildad hand vem har inte utfallet? Barn utan missbildningar? Barn med andra missbildningar? Om exponering är att arbeta vid en datorskärm, vem är ej exponerad? De som bara använder dator hemma? De som aldrig använder dator? Definition av exponering och utfall Måste alla exponerade vara lika mycket exponerade? Inom t.ex. en yrkeskategori kan det finnas vissa individer som slutat med yrket i fråga På en arbetsplats kan det finnas individer med olika nivåer av exponering Olika individer kan ha varit exponerade olika länge Kohortstudier Är exponerade mer sjuka än oexponerade? Exponerade Sjuka Kan vara flera olika sjukdomar! Population Inte sjuka Oexponerade Sjuka Inte sjuka 3

4 Att mäta risk Hur vet man om exponerade och oexponerade skiljer sig åt m.a.p. sjukdomsrisk? För att kunna beräkna detta måste man känna till begreppen Risk Tid under risk Persontid Risk Att vara under risk att ha möjlighet att få en viss sjukdom Alla levande är under risk att dö Endast män är under risk att få prostatacancer Endast kvinnor är under risk att bli gravida Endast barn är under risk att dö i plötslig spädbarnsdöd Tid under risk Den period man är under risk Exempel: En kvinna är under risk att bli gravid mellan menarche och menopaus Exempel: En kvinna är under risk att få missfall medan hon är gravid 4

5 Persontid Tid under risk anges ofta som persontid För persontid kan användas olika enheter som t.ex. personår eller persontimme 1 personår = 1 person observerad i 1 år eller 2 personer observerade i ½ år eller 365 personer observerade i 1 dag Exempel: Persontid Vi studerar utfallet missfall eller dödfött barn hos 10 gravida kvinnor 7 kvinnor födde levande barn efter 9 månader tid under risk för var och en är 9 månader 1 kvinna gjorde abort efter 1 månad hennes tid under risk är 1 månad 2 kvinnor fick missfall efter 1 resp. 2 månader deras tid under risk är 1 resp. 2 månader Exempel: Persontid Utfall Barn Abort Missfall 1 Missfall 2 Tid under risk Antal kvinnor Person mån Total tid under risk är = 67 personmånader Kan också uttryckas som 67/12 = 5,6 personår Eller som 67x30 = 2010 persondagar 5

6 Prevalens (P) Andelen sjuka (eller med viss egenskap) i en population vid ett specifikt tillfälle P = antal sjuka / totalt antal 0 P 1 Prevalens av pojkar Missfall efter 1 månad Missfall efter 2 månader Abort efter 1 månad Vid tid 0: P = 6/10 = 60% Vid tid 1: P = 5/8 = 63% Vid födsel: P = 4/7 = 57% Flicka Pojke Incidens (I) Ett mått på insjuknandehastighet I = antal fall / total tid under risk 0 I < 6

7 Skattning av tid under risk Ibland känner man inte till exakt tid under risk Utfallen inträffar jämnt över perioden anta att alla inföll efter halva tiden Uppföljning vart femte år med registrering av nya fall. Antag att sex individer insjuknat med ett års intervall. Tid under risk = = 15 år Skattning = 6*2,5 = 15 år Utfallen inträffar inte jämnt över perioden incidens kan ej beräknas Incidens av missfall Missfall efter 1 månad Missfall efter 2 månader Abort efter 1 månad Hela graviditeten: Tid under risk=67 personmånader Antal fall=2 I=2/67=0,03 Första månaden Tid under risk=10 personmånader Antal fall=1 I=1/10=0,1 Kumulativ incidens (KI) Andelen insjuknade under en specificerad tidsperiod KI = antal insjuknade / antal friska vid start 0 KI 1 (Kumulativ incidens och konfidensintervall betecknas båda KI, men det brukar framgå av omständigheterna vad som avses) 7

8 Kumulativ incidens av missfall Missfall efter 1 månad Missfall efter 2 månader Abort efter 1 månad Hela graviditeten Antal vid start=10 Antal fall=2 KI=2/10=20% Andra månaden Antal vid start=8 Antal fall=1 KI=1/8=12,5% Absolut risk Man använder P, I eller KI för att beskriva hur det ser ut i en grupp av individer Exempel: Den kumulativa missfallsincidensen mäts i grupp A (KI=0,02) och grupp B (KI=0,01). Detta är absoluta risker. Riskdifferens Man tittar på differensen mellan två grupper med avseende på P, I eller KI Exempel: Riskdifferensen mellan grupp A och grupp B är 0,02-0,01=0,01 Missfallsfrekvensen är 1 %-enhet högre i grupp A än i grupp B Om det inte finns någon skillnad mellan A och B är differensen 0 8

9 Relativ risk Man tittar på kvoten mellan två grupper med avseende på P, I eller KI Exempel: Den relativa risken för grupp A i förhållande till grupp B är 0,02/0,01=2 Dubbel risk för missfall i grupp A jämfört med grupp B Om det inte finns någon skillnad mellan A och B är kvoten 1 Riskmått i kohortstudier Prevalens, incidens och kumulativ incidens Absolut risk, riskdifferens och relativ risk Standardiserad mortalitetsrat (SMR) och standardiserad incidensrat (SIR) Standardiserad = tar hänsyn till t.ex. åldersfördelning Relativa risker Jämför observerade fall med förväntade fall Risk i kohortstudie Exponerad kohort (E+): Arbetare på ett företag Oexponerad kohort (E-): Personer från samma stad Exponeringen är bestämd Sjukdomsfrekvensen undersöks Risken för arbetarna är ca 7 gånger högre än för de oexponerade E+ E- RR = D D Totalt = 7,

10 Kohorter En exponerad kohort vs en oexponerad Arbetsplatsen man vill undersöka jämfört med en liknande utan den aktuella exponeringen En exponerad vs en oexponerad och riket Som ovan, plus jämförelser med t.ex. cancerincidensen i landet i helhet Flera exponerade Olika grader av exponering beroende på t.ex. hur länge man varit exponerad Sammanfattning kohortstudier Man utgår från exponering och tittar på sjukdomsbild Man kan studera flera sjukdomar, men oftast endast en exponering Effektiv design vid vanlig sjukdom och sällsynt exponering Relativ risk uttrycks ofta som SMR eller SIR Fall-kontroll-studier Är sjuka (fall) mer exponerade än friska (kontroller)? Kan vara flera olika exponeringar Exponerade Oexponerade Exponerade Oexponerade Fall (personer som har sjukdomen) Kontroller (personer som inte har sjukdomen) Population 10

11 Risk i fall-kontroll-studier? D+ D- D+ E E+ 100 E E- 10 D RR = 150 = 7,3 RR = 16, = Odds Sannolikhet för händelse genom sannolikhet för ej händelse Oddset att vara sjuk beräknas som slh(sjuk)/slh(frisk) E+ D+ 100 D- 50 Odds E+ 100 = = = 2 50 E Odds E = = = 0,1 Oddskvot (OR) Man kan få ett relativt riskmått genom att beräkna kvoten mellan två odds Denna kvot kallas oddskvot (odds ratio = OR) Om oddset för E+ är 2 och oddset för E- är 0,1 blir oddskvoten 2/0,1=20 Detta tolkas som att E+ har 20 gånger så stor risk att vara sjuk som E- 11

12 Fall-kontroll-studier oddskvot D+ D- D+ D- E E E E OR = = = 20 OR = = = Sammanfattning fall-kontroll Man utgår från sjukdom och tittar på exponeringsbild Man kan studera flera exponeringar, men endast en sjukdom Effektiv design vid vanlig exponering och sällsynt sjukdom Relativ risk uttrycks som OR Tidsperspektiv Tvärsnittsstudie Man undersöker förhållandena (t.ex. sjukdomsförekomsten) vid ett specifikt tillfälle Longitudinell studie Man undersöker hur förhållandena ser ut under en viss tidsperiod Prospektiv studie = man påbörjar studien innan fallen har inträffat Retrospektiv studie = man påbörjar studien efter att fallen har inträffat 12

13 Exempel: Tidsperspektiv Tvärsnittsstudie: Hur många kvinnor i populationen är gravida just nu? Longitudinell studie (retrospektiv): Hur många kvinnor i populationen är gravida just nu, eller har någonsin varit gravida? Longitudinell studie (prospektiv): Hur många kvinnor i populationen blir gravida inom t.ex. 10 år? Informationskällor Enkäter Intervju/fylla i själv Tillfråga anhöriga Biomarkörer Databaserade register Dödsfallsregistret, tumörregistret, medicinska födelseregistret, m.fl. Listor över anställda, studenter, etc. Geographical Informations System (GIS) Precision och validitet Slumpmässiga fel = upprepade mätningar ger inte samma resultat Precision = frånvaro av slumpmässiga fel Systematiska fel (bias) = mätinstrumentet mäter inte exakt det vi vill mäta Validitet = frånvaro av systematiska fel 13

14 Precision och validitet Låg validitet Hög validitet Låg precision Hög precision Selektionsbias Stickprovet är inte representativt för studiepopulationen Exponerade sjuka Exponerade friska Oexponerade sjuka Oexponerade friska Selektionsbias effekt Studie om rökning och missfall Rökande mammor med missfall deltar ej: Ingen verkar ha fått missfall efter att ha rökt, alltså dras slutsatsen att rökning inte är skadligt Icke-rökande mammor utan missfall deltar ej: Alla som inte röker har fått missfall, alltså dras slutsatsen att rökning inte är skadligt 14

15 Selektionsbias effekt Studie om rökning och missfall (forts) Icke-rökande mammor med missfall deltar ej: Alla missfall verkar ha skett hos rökare, alltså dras slutsatsen att rökning är farligare än det faktiskt är Rökande mammor utan missfall deltar ej: Alla rökare verkar ha fått missfall, alltså dras slutsatsen att rökning är mer skadligt än det faktiskt är Selektionsbias effekt Risken underskattas om Exponerade sjuka ej deltar Oexponerade friska ej deltar Risken överskattas om Exponerade friska ej deltar Oexponerade sjuka ej deltar Selektionsbias För vilken studiepopulation är deltagarna representativa? För vilken studiepopulation kan man dra slutsatser av undersökningen? 15

16 Recall bias Sjuka och friska minns sin exponering olika Exponerade och oexponerade redogör för sjukdom olika Recall bias exponering Mammor med missbildade barn överdriver exponeringen (t.ex. rökning) Det verkar som att alla med missbildade barn var exponerade, alltså överskattas risken Mammor med friska barn underskattar exponeringen Det verkar som att ingen med friskt barn var exponerad, alltså överskattas risken Recall bias exponering Mammor med missbildade barn underskattar sin exponering Det verkar som att ingen med missbildade barn var exponerad, alltså underskattas risken Mammor med friska barn överdriver sin exponering Det verkar som att alla med friska barn var exponerade, alltså underskattas risken 16

17 Recall bias effekter Risken överskattas om Sjuka överdriver sin exponering Friska underskattar sin exponering Risken underskattas om Sjuka underskattar sin exponering Friska överdriver sin exponering Recall bias sjukdom Exponerade på ett undersökt företag underskattar sin sjukdom Det verkar som att exponeringen inte leder till sjukdom, alltså underskattas risken Oexponerade på ett kontrollföretag överdriver sin sjukdom Det verkar som att man blir sjuk även utan exponeringen, alltså underskattas risken Recall bias sjukdom Exponerade överdriver sin sjukdom Det verkar som att alla exponerade blir sjuka, alltså överskattas risken Oexponerade underskattar sin sjukdom Det verkar som att man inte blir sjuk om man inte är exponerad, alltså överskattas risken 17

18 Recall bias effekter Risken överskattas om Exponerade överdriver sin sjukdom Oexponerade underskattar sin sjukdom Risken underskattas om Exponerade underskattar sin sjukdom Oexponerade överdriver sin sjukdom Intervjuarbias Intervjuaren lägger in personliga tolkningar i frågeställningarna Man samlar in data på olika sätt för fall och kontroller / exponerade och oexponerade Exempel: Fallen intervjuas av läkaren medan kontrollerna får en enkät hemskickad Felklassificering Bias kan leda till felklassificering Detta innebär att En frisk antas vara (klassas som) sjuk En sjuk antas vara frisk En exponerad antas vara oexponerad En oexponerad antas vara exponerad 18

19 Felklassificering exempel Mamma anger inte att hon har rökt exponerad klassas som oexponerad eller minns inte riktigt när hon slutade röka oexponerad klassas som exponerad Arbetare vill inte erkänna att han har ont sjuk klassas som frisk eller överdriver sina smärtor frisk klassas som sjuk Oberoende felklassificering Mammor till friska och missbildade barn har samma risk att överdriva eller underskatta exponering Risken att bli felklassad vad gäller exponering beror inte av sjukdomsstatus Exponerade och oexponerade arbetare har lika stor risk att överdriva eller underskatta sin sjukdom Risken att bli felklassad vad gäller sjukdom beror inte av exponeringsstatus Detta kallas oberoende felklassificering Oberoende felklassificering Grupperna späds ut Resulterar i att nollhypotesen stärks Man missar att förkasta när man borde ha gjort det 19

20 Beroende felklassificering Mammor med missbildade barn har större risk att överdriva sin exponering än de med friska barn Risken att bli felklassad vad gäller exponering beror av sjukdomsstatus Exponerade arbetare har större risk att överdriva sin sjukdom Risken att bli felklassad vad gäller sjukdom beror av exponeringsstatus Detta kallas för beroende felklassificering Beroende felklassificering Friska Sjuka Exp Oexp Överdriver Stärker H 0 Falskt positiv Överdriver Falskt positiv Stärker H 0 Underskattar Falskt positiv Stärker H 0 Underskattar Stärker H 0 Falskt positiv Vilken sorts fel? I en undersökning bland bilförare uppgav 90% att de var bättre förare än genomsnittet Fel lägesmått? Selektionsbias? Felklassificering? 20

21 Confounding Exponering? Utfall (t.ex. sjukdom) Confounder = en faktor som förändrar (stör) förhållandet mellan exponering och utfall Kallas även konfounder, störfaktor eller skensamband Exempel: Paritet och Down s syndrom Exempel: Paritet och Down s syndrom <

22 Confounding För att vara en confounder skall faktorn vara associerad med exponeringen Exp vara associerad med utfallet inte ligga i kausalkedjan Confounder Utfall Behöver inte vara biologiskt associerad, utan kan uppkomma genom snedfördelning i stickprovet Matchning Antag att ålder är en confounder Matcha på ålder (i förväg!) För varje 32-årigt fall välj en 32-årig kontroll (individuell matchning) Hitta kontroller så att åldersfördelningen är lika i båda grupperna (gruppmatchning) Stratifiering Antag att kön är en confounder Analysera män och kvinnor var för sig Gruppvis analyser grupp = strata Specialfall: Analysera bara kvinnor (restriktion) 22

23 Justering Det vanligaste sättet Inte samma justering som i justerat R 2 Man tar hänsyn till andra faktorer så att riskestimatet blir oberoende av dessa En åldersjusterad risk för kvinnor vs män innebär att kvinnor har denna risk oavsett ålder Medför risk för bredare konfidensintervall Justering exempel Sjuk Frisk Risk Riskkvot E ,68 E ,23 0,21 Exponerade: 98 av 144 är sjuka, d.v.s. risken för sjukdom är 0,68 Oexponerade: 21 av 101 är sjuka, d.v.s. risken för sjukdom är 0,21 Riskkvoten är 3,23 Exponerade har drygt 3 gånger så hög risk Justering exempel Män Sjuk Frisk Risk E ,44 E ,15 Kvinnor Sjuk Frisk Risk E ,50 E ,49 Andelen E+ skiljer mellan män (73%) och kvinnor (44%) Andelen sjuka skiljer mellan män (36%) och kvinnor (50%) Kön är alltså en confounder 23

24 Justering exempel Män E+ E- Kvinnor Sjuk 40 5 Sjuk Frisk Frisk Risk 0,44 0,15 Risk E ,50 E ,49 Viktad risk för exponerade: n män 0,44 + n n + n män kvinnor kvinnor 0,50 = 0,47 Viktad risk för oexponerade: n män 0,15 + n n + n män kvinnor kvinnor 0,49 = 0,32 Den könsjusterade risken för exponerade är 0,47/0,32 = 1,49 Effektmodifiering Om man får olika riskestimat för olika nivåer av en variabel kallas denna variabel för en effektmodifierare Exempel: I en studie om ryggsmärtor (utfall) vid datorarbete (exponering) visade det sig att hos kvinnor förelåg en ökad risk, men hos män syntes ingen effekt. Kön är en effektmodifierare Datorarbete och ryggsmärta h/dag 3-4 h/dag 5-6 h/dag 7-8 h/dag Män Kvinnor 24

25 Viktigt! Resultat från epidemiologiska studier kan tillämpas på populationer, inte på individer! Rökare har ökad risk för lungcancer MEN alla rökare får inte lungcancer För (i princip) alla utfall finns flera faktorer som spelar in Jämför förklaringsgrad! Diagnostiska test Sensitivitet och specificitet är två egenskaper hos diagnostiska test Sensitivitet är sannolikheten att ett diagnostiskt test klassar sjuk som sjuk Om patienten har urinvägsinfektion, hur stor sannolikhet är det att en nitritsticka visar positivt? Specificitet är sannolikheten att ett diagnostiskt test klassar frisk som frisk Om patienten inte har urinvägsinfektion, hur stor är sannolikheten att en nitritsticka visar negativt? Diagnostiska test Sjukdom + - Test + a b - c d Sensitivitet= a/(a+c) Specificitet= d/(b+d) Om prevalensen av sjukdomen ökar kommer A, B, C och D att förändras, men sensitiviteten och specificiteten kommer ej att påverkas! 25

26 Frisk eller sjuk? Friska Sjuka Sensitivitet och specificitet Diagnostiska test utgår ofta från ett medicinskt referensvärde Om patienten har ett värde högre än referensvärdet klassas h-n som sjuk Sänker man referensvärdet hittar man fler sjuka (sensitiviteten ökar) men fler friska klassas som sjuka (specificiteten minskar) Sensitivitet och specificitet 26

27 Exempel Hälsoundersökning med tumörmarkör Kostnad 48:- Åtgärdsgräns 50 µg/l sensitivitet = 75%, specificitet = 98% Exakt metod finns, men är dyrare Hur gör man för att inte missa någon person med tumör? minimera kostnaderna? Exempel (forts) Sänk åtgärdsgränsen för det billiga testet Sensitiviteten ökar, d.v.s. fler sjuka hittas Specificiteten minskar, d.v.s. fler friska klassas som sjuka Gör uppföljning med det dyra testet Felklassade friska får rätt diagnos Diagnostiska test Prediktiva värden anger hur stor tilltro man kan sätta till provresultaten Positivt prediktivt värde (+PV) är sannolikheten att klassad sjuk (pos provresultat) är sjuk Om nitritstickan visar positivt, hur stor är sannolikheten att patienten har urinvägsinfektion? Negativt prediktivt värde (-PV) är sannolikheten att klassad frisk (neg provresultat) är frisk Om nitritstickan visar negativt, hur stor är sannolikheten att patienten inte har urinvägsinfektion? 27

28 Diagnostiska test Sjukdom + - Test + a b +PV = a/(a+b) - c d -PV = d/(c+d) Sensitivitet= a/(a+c) Specificitet= d/(b+d) Om prevalensen av sjukdomen ökar kommer A, B, C och D att förändras, och de prediktiva värdena kommer att bli annorlunda! Exempel Vi använder samma test som i tidigare exempel 75% sensitivitet och 98% specificitet På en grupp patienter remitterade p.g.a. misstanke om sjukdom (totalt 500, varav 400 sjuka och 100 friska) Vid en hälsoundersökning (totalt 500, varav 40 sjuka och 460 friska) Exempel (forts) remitterade Sensitivitet 75% 300 av 400 sjuka klassas som sjuka Specificitet 98% 98 av 100 friska klassas som friska PV+ = 300/302 = 99% Slh att diagnos sjuk betyder sjuk är 99% PV- = 98/198 = 49% Slh att diagnos frisk betyder frisk är 49% Test + - Sjd

29 Exempel (forts) hälsokontroll Sensitivitet 75% 30 sjuka klassas som sjuka Specificitet 98% 450 friska klassas som friska PV+ = 30/40 = 75% Slh att diagnos sjuk betyder sjuk är 75% PV- = 450/460 = 98% Test + - Sjd Slh att diagnos frisk betyder frisk är 98% Diagnostiska test Sensitivitet och specificitet är egenskaper hos testet och påverkas inte av sjukdomsfrekvensen i populationen Prediktiva värden är beroende av testets egenskaper och sjukdomsförekomsten i populationen Epi-övningen Designa epidemiologiska studier Fall-kontroll / kohort Tvärsnitt / prospektiv / retrospektiv Informationskällor Felkällor Inte räknestuga! 29

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005:

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: 1 05/208-10 Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: Utlåtande över Nordby et al Indicators of mancozeb exposure in relation to thyroid cancer and neural tube defects in

Läs mer

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011

Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Kohortstudie av cancersjuklighet och cancerdödlighet hos anställda vid Strömbackaskolan, Piteå 1973-2011 Bakgrund Strömbackaskolan i Piteå stod färdig 1973. Den består av fem byggnader, förutom huvudbyggnaden

Läs mer

Information 2007-09-12 Yrkeshygieniker Hans Kling Bodycote Materials Testing AB Box 1340 581 13 Linköping Tel: 013-169126 ; 0734-189126 E-post: hans.kling@bodycote.com www.bodycote-mt.se Cancer Risk Among

Läs mer

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt

Hälsorelaterad forskning baserad påp. landstingens administrativa databaser. Ann-Britt Hälsorelaterad forskning baserad påp landstingens administrativa databaser Ann-Britt Wiréhn FoU-enheten för f r närsjukvn rsjukvården rden i Östergötlandtland Nationella populationsbaserade register relaterade

Läs mer

Datakvalitet. Hva duger data til? Jonas Ranstam jonas.ranstam@med.lu.se

Datakvalitet. Hva duger data til? Jonas Ranstam jonas.ranstam@med.lu.se Hva duger data til? Jonas Ranstam jonas.ranstam@med.lu.se Registercentrum Syd, Skånes Universitetssjukhus och Inst. f. kliniska vetenskaper, Lunds Universitet, Klinikgatan 22, 22185 Lund, Sverige 15 Jan

Läs mer

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland

Upprepade mätningar och tidsberoende analyser. Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Upprepade mätningar och tidsberoende analyser Stefan Franzén Statistiker Registercentrum Västra Götaland Innehåll Stort område Simpsons paradox En mätning per individ Flera mätningar per individ Flera

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE 2008-02-13 HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK STUDIE Gun Wingren, Avdelningen för yrkes- och miljömedicin, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Hälsouniversitetet, 581

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

2015-04-22. Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi Metaller Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin, KI Centrum för

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Bilaga 10. Statistiska begrepp i medicinska utvärderingar

Bilaga 10. Statistiska begrepp i medicinska utvärderingar Bilaga 10. Statistiska begrepp i medicinska utvärderingar reviderad 2014 Bilagan består av två avsnitt. Det första rör de vanligaste måtten och metoderna för att bedöma validitet och tillförlitlighet i

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p)

Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Omtentamen NME Termin 5, 10 juni 2013 (maxpoäng 57 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. a) Vilken är den vanligaste orsaken/patogenesen till gastropares? (1 p) b) Vad kännetecknar och vilken symtomatologi

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Detta arbetsdokument är resultatet av en litteratursökning utifrån ett tillstånds och åtgärdspar. Dokumentet har använts som underlag

Läs mer

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på!

Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Att forska på hälsodataregister Hälsodataregister att forska på! Henrik Nordin SCB:s forskardag 2013-10-08 Hälsodataregister Cancerregistret Medicinska födelseregistret Patientregistret Läkemedelsregistret

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum

Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum Undersökning av hypertoniförekomst vid exponering för tåg- och vägtrafikbuller i Lerum Foto: Martin Knape Göteborg den 21 juni 2005 Ellen Bonde ST-läkare Evy Öhrström Docent Helena Svensson Bitr.forskare

Läs mer

Analysis of factors of importance for drug treatment

Analysis of factors of importance for drug treatment Analysis of factors of importance for drug treatment Halvtidskontroll 2013-09-25 Lokal: rum 28-11-026, CRC, Ing 72, SUS Malmö Jessica Skoog, distriktsläkare, doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper

Läs mer

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS

Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Tillväxthormonbrist hos vuxna Charlotte Höybye, KS Prevalens av tillväxthormonbrist (GHD) hos vuxna 300-350/ miljon (i norden) GHD finns hos cirka 50% av patienter med hypofystumör innan hypofys operation

Läs mer

Tillämpad statistik Naprapathögskolan. Henrik Källberg www.henrikkallberg.com Henrik.Kallberg@ki.se Tel. 08-5248 74 82

Tillämpad statistik Naprapathögskolan. Henrik Källberg www.henrikkallberg.com Henrik.Kallberg@ki.se Tel. 08-5248 74 82 Tillämpad statistik Naprapathögskolan Henrik Källberg www.henrikkallberg.com Henrik.Kallberg@ki.se Tel. 08-5248 74 82 Mål! Introducera deskriptiv statistik Förklara grundläggande begrepp inom statistik

Läs mer

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt

Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Förlossning efter ett tidigare kejsarsnitt Marie Carlsson Fagerberg, överläkare, doktorand Karin Källén, reproduktionsepidemiolog, docent, Handledare Middelfart 1 november 2013 VÄXJÖ HALMSTAD KARLSKRONA

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus

PONV Vad är nytt? Jakob Walldén. Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus PONV Vad är nytt? Jakob Walldén Universitetslektor, Överläkare Enheten för Anestesi och Intensivvård, UmU Operationscentrum, Sundsvalls Sjukhus Är PONV ett problem idag? Historiskt: 30% PONV. Idag: Bättre?

Läs mer

Fertilitet och rökning

Fertilitet och rökning Fertilitet och rökning Framtagen i samarbete med: Annika Strandell, Docent, Göteborgs Universitet Överläkare, Gynekologiska mottagningen, Kungälvs sjukhus Innehåll Livsstilsfaktorers betydelse för hälsa

Läs mer

Bilaga 1. Kvantitativ analys

Bilaga 1. Kvantitativ analys bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2013-0200 rir 2014:11 Bilaga 1. Kvantitativ analys Att tillvarata och utveckla nyanländas kompetens rätt insats i rätt tid? (RiR 2014:11) Bilaga 1 Kvantitativ analys

Läs mer

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH HYPOTESPRÖVNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 13 maj 2015

SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH HYPOTESPRÖVNING. STATISTIK. Tatjana Pavlenko. 13 maj 2015 SF1901: SANNOLIKHETSTEORI OCH STATISTIK FÖRELÄSNING 13 HYPOTESPRÖVNING. Tatjana Pavlenko 13 maj 2015 PLAN FÖR DAGENS FÖRELÄSNING Begrepp inom hypotesprövning (rep.) Tre metoder för att avgöra om H 0 ska

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog

Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hur många barn är berörda i Stockholm? Christina Scheffel Birath Med. Dr, Leg psykolog Hållpunkter Varför behöver vi veta Barn ska skyddas Prioriterat mål ANDT Gravida Gravida RMT Kartläggningen Metod

Läs mer

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc.

Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1. Fosterscreening och. Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar / Ilona Autti-Rämö 1 Fosterscreening och etiska värderingar Ilona Autti-Rämö, doc. Kunskap ger välfärd Finohta / Harmonisering av fosterscreeningar

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas.

1 (6) Årsrapport 2013. Årsrapporten @equalis.se. Projektet bygger. Resultat 2013. Den. drygt 1100. grund av så. och en med. för att redovisas. Årsrapport 13 1 (6) Egenmätarprojektet ett samarbete mellan Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård (SFSD) och Equalis Årsrapporten är sammanställd av Gunnar Nordin, 14-3-7 Kontakt: gunnar.nordin@

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar

Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar 8 Delrapport 8 i projekt om kvinnors och mäns sjukfrånvaro Betydelsen av arv och miljö för sjukskrivning och sjukersättning bland kvinnor och män i en kohort av svenska tvillingar Pia Svedberg Jurgita

Läs mer

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland

Liv och hälsa i Norrland. Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland Liv och hälsa i Norrland En studie om hälsa och livsvillkor Barn och ungdomars hälsa Rapport 1999:4 1 Om du behöver mer information För innehållet i denna rapport svarar LENNART

Läs mer

Cancer i Sydöstra Sverige

Cancer i Sydöstra Sverige FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 FÖRDJUPAD ANALYS Cancer i Sydöstra Sverige September 29 Beställningsadress Onkologiskt centrum Sydöstra sjukvårdsregionen Universitetssjukhuset 581

Läs mer

Fosterdiagnostik - information till gravida

Fosterdiagnostik - information till gravida Fosterdiagnostik - information till gravida I detta häfte hittar du det man behöver veta för att kunna ta ställning till om du vill nyttja vårt erbjudande om fosterdiagnostik eller inte. Fosterdiagnostik

Läs mer

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel, del II

MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel, del II MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och statistik Exempel, del II G. Gripenberg Aalto-universitetet 13 februari 2015 G. Gripenberg (Aalto-universitetet) MS-A0509 Grundkurs i sannolikhetskalkyl och

Läs mer

Arbetssjukdom skadlig inverkan samband med arbete

Arbetssjukdom skadlig inverkan samband med arbete nr 2002:15 Arbetssjukdom skadlig inverkan samband med arbete Ett vetenskapligt underlag för försäkringsmedicinska bedömningar (sju skadeområden) Andra, utökade och reviderade utgåvan Peter Westerholm (red)

Läs mer

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf

Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN. Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Sonograf EN KARRIÄRMÖJLIGHET FÖR RÖNTGENSJUKSKÖTERSKAN Karin Asplund Sonograf Maria Zetterman Sonograf Utbildning till sonograf Uppdragsutbildning vid Karolinska Institutet Vidareutbildning i medicinskt

Läs mer

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8

Drogvaneundersökning. Grundskolan År 8 Drogvaneundersökning Grundskolan År 8 212 Andel % Fråga 2. Röker du? Tabell 2. Antal efter kön som angett att de röker Röker inte Röker vid enstaka tillfällen Röker varje dag Summa 61 6 1 68 47 12 3 62

Läs mer

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär

Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Utredning och handläggning av nack- och ryggbesvär Hannu Määttänen Doktorand, spec. ortopedisk kirurgi Enheten för interventions- och implementeringsforskning Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013

Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Validering och Verifiering: Vad är det och hur bör det utföras? Kerstin Elvin EQUALIS användarmöte 18 april 2013 Vad är det????? Validering Engelskans validate göra giltigt, bekräfta. Validering fastställer

Läs mer

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD

34% 34% 13.5% 68% 13.5% 2.35% 95% 2.35% 0.15% 99.7% 0.15% -3 SD -2 SD -1 SD M +1 SD +2 SD +3 SD 6.4 Att dra slutsatser på basis av statistisk analys en kort inledning - Man har ett stickprov, men man vill med hjälp av det få veta något om hela populationen => för att kunna dra slutsatser som gäller

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Föreläsning 4. 732G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin

Föreläsning 4. 732G19 Utredningskunskap I. Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin Föreläsning 4 732G19 Utredningskunskap I Föreläsningsunderlagen bygger på underlag skapade av Kalle Wahlin Dagens föreläsning Systematiskt urval Väntevärdesriktiga skattningar Jämförelse med OSU Stratifierat

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Förstadagsintygets inverkan på sjukfrånvaron

Förstadagsintygets inverkan på sjukfrånvaron Företagsläkarkurs Uppsala 2012/13 Florim Delijaj Leg läkare, Smedhälsan, Eskilstuna Förstadagsintygets inverkan på sjukfrånvaron Handledare: Carl-Göran Ohlson docent i yrkesmedicinsk epidemiologi vid Örebro

Läs mer

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER

HÄLSO VINSTER HJÄLP ATT BEHANDLINGAR SLUTA RÖKA KALENDER A KTIVITETER HJÄLP ATT SLUTA RÖKA HÄLSOVINSTER BEHANDLINGAR Kalender Aktiviteter börja leva fullt ut HÄLSOVINSTER MED ATT SLUTA Rökning är mer än bara en dålig vana För varje cigarett du tar riskerar du din hälsa.

Läs mer

Ultraljudsmarkörer i andra trimestern för trisomi 21 och 18

Ultraljudsmarkörer i andra trimestern för trisomi 21 och 18 Ultraljudsmarkörer i andra trimestern för trisomi 21 och 18 Slutsatser och riktlinjer Slutsatser Vissa örer (hypoplastiskt eller avsaknad av näsben och tjockt nackskinn är associerade till trisomi 21 (Downs

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

Statistikens betydelse och nytta för samhället

Statistikens betydelse och nytta för samhället Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 2011-02-17 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 69 poäng Poängfördelning:

Läs mer

Prognos. Vid debutskov

Prognos. Vid debutskov Att studera MS-sjukdomens naturalförlopp och långsiktiga prognos är inte så enkelt som det kanske kan förefalla. För det första krävs att man studerar en representativ grupp av individer med MS. Om urvalet

Läs mer

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset.

Tentamensgenomgång och återlämning: Måndagen 9/6 kl12.00 i B413. Därefter kan skrivningarna hämtas på studentexpeditionen, plan 7 i B-huset. Statistiska institutionen Nicklas Pettersson Skriftlig tentamen i Finansiell Statistik Grundnivå 7.5hp, VT2014 2014-05-26 Skrivtid: 9.00-14.00 Hjälpmedel: Godkänd miniräknare utan lagrade formler eller

Läs mer

Sannolikhetslära. 19 februari 2009. Vad är sannolikheten att vinna om jag köper en lott?

Sannolikhetslära. 19 februari 2009. Vad är sannolikheten att vinna om jag köper en lott? Sannolikhetslära 19 februari 009 Vad är en sannolikhet? I vardagen: Vad är sannolikheten att vinna om jag köper en lott? Borde jag ta paraply med mig till jobbet idag? Vad är sannolikheten att det kommer

Läs mer

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2

Mätosäkerhet. Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin. Bild- och Funktionsmedicin. %swedoc_nrdatumutgava_nr% SWEDAC DOC 05:3 Datum 2011-08-19 Utgåva 2 %swedoc_nrdatumutgava_nr% Tillämpningsområde: Laboratoriemedicin Bild- och Funktionsmedicin Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15 Borås Tel. 0771-990 900 Innehållsförteckning...

Läs mer

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt

interventions- respektive kontrollgrupp Bortfall 116 patienter PICC: 24 CVK: 83 Venport: 72 Bortfall: okänt Tillägg till bilaga 4. Sammanfattning av 9 studier som graderades som låg kvalitet. Författare År, Land Kim HJ et al 2010 SydKorea Studiedesign Prospektiv kohortstudie med er Onkologi Ej vedertagen DVTdefinition

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Bör diklofenak vara receptbelagt?

Bör diklofenak vara receptbelagt? Bör diklofenak vara receptbelagt? En jämförande litteraturstudie om biverkningar med diklofenak och andra traditionella icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel Pernilla Heikki Examensarbete i farmaci

Läs mer

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015

Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancervården Prostatacancer Nationellt vårdprogram Kortversion för allmänläkare uppdaterad april 2015 Innehåll 1. Inledning... 2 2. Indikationer

Läs mer

Leta först fram patienten i journalarkivet eller på beläggningslistan. Markera journalen och klicka på MHV 2.

Leta först fram patienten i journalarkivet eller på beläggningslistan. Markera journalen och klicka på MHV 2. MHV 2 Inmatningsbilderna för pol-anteckning och barnmorskekontroll är numera identiska men de uppgifter som bokförs skiljer sig åt en del, därför olika handbokskapitel. Registrera alla barnmorskekontroller

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

Molekylärdiagnostiska test för män med ökad sannolikhet för prostatacancer

Molekylärdiagnostiska test för män med ökad sannolikhet för prostatacancer sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Molekylärdiagnostiska test för män med ökad sannolikhet för prostatacancer sbu alert-rapport nr 2011-06 2011-09-14 www.sbu.se/alert Sammanfattning

Läs mer

Lösningar till tentamen i Matematisk Statistik, 5p

Lösningar till tentamen i Matematisk Statistik, 5p Lösningar till tentamen i Matematisk Statistik, 5p LGR00 6 juni, 200 kl. 9.00 1.00 Kursansvarig: Eric Järpe Maxpoäng: 0 Betygsgränser: 12p: G, 21p: VG Hjälpmedel: Miniräknare samt tabell- och formelsamling

Läs mer

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Vetenskapligt underlag Bilaga Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011 Vetenskapligt underlag Bilaga Innehåll Dagligrökning vuxna... 3 Rökning gravida, ammande och föräldrar... 22 Rökning ungdomar under 18 år...

Läs mer

Grupp/Center-statistik. Terminologi/ordlista...2 Urval...3 Analystyper...4

Grupp/Center-statistik. Terminologi/ordlista...2 Urval...3 Analystyper...4 Terminologi/ordlista...2...3 Analystyper...4 1 Terminologi/ordlista Gruppering Patientinformationsvariabel Besöksvariabel Patientstatus En/flervalsvariabel Numerisk variabel Fritextvariabel Standardbesök

Läs mer

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman

RA och Smärta. Långvarig och generaliserad smärta. Stefan Bergman RA och Smärta Långvarig och generaliserad smärta Stefan Bergman Smärta är en upplevelse Smärta är en obehaglig sensorisk och emo=onell upplevelse =ll följd av en fak=sk eller möjlig vävnadsskada eller

Läs mer

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska

I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Parametriska Icke-parametriska Innehåll I. Grundläggande begrepp II. Deskriptiv statistik III. Statistisk inferens Hypotesprövnig Statistiska analyser Parametriska analyser Icke-parametriska analyser Univariata analyser Univariata analyser

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Lungcancer Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou Mortalitet och incidens I Sverige 3 500 personer får lungcancer varje år, vilket gör den till den 5:e vanligaste cancer. Incidensen har stabiliserats bland

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward

Three Monkeys Trading. Tärningar och risk-reward Three Monkeys Trading Tärningar och risk-reward I en bok vid namn A random walk down Wall Street tar Burton Malkiel upp det omtalade exemplet på hur en apa som kastar pil på en tavla genererar lika bra

Läs mer

Globala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert

Globala Utblickar i en turbulent värld. SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009. Presentation av Charlotta Mankert Et nødskudd. 1888. Beskuren. Av Christian Krohg, en av en av Skagenmålarna. Bilden tillhör Skagens Museum. Globala Utblickar i en turbulent värld SKAGEN Fonders Nyårskonferens 2009 Presentation av Charlotta

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Uppföljning efter medicinsk abort

Uppföljning efter medicinsk abort Uppföljning efter medicinsk abort, specialistläkare gynekologi och obstetrik Återbesökets vara eller inte vara Rutiner på Östra före 2015 Ingen rutinmässig uppföljning efter VEX Efter med ab v 9-18 återbesök

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka

Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Hur påverkar statens nya styrprinciper vårdens prioriteringar? Vårdgarantins effekter för de neurologiskt sjuka Ingela Nilsson Remahl Karolinska Universitetssjukhuset Neurologiska kliniken Vad är neurologi?

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. En liten statistikundersökning för en lektionstimme

Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. En liten statistikundersökning för en lektionstimme Statistiska centralbyrån Statistics Sweden En liten statistikundersökning för en lektionstimme Innehållsförteckning Ett litet exempel på hur en statistisk undersökning går till Exempel på frågor och rop

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Systematiska kunskapsöversikter; 1. Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos vuxna

Systematiska kunskapsöversikter; 1. Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos vuxna nr 2010;44(8) Systematiska kunskapsöversikter; 1. Betydelsen av fukt och mögel i inomhusmiljö för astma hos vuxna Redaktörer: Kjell Torén, Maria Albin och Bengt Järvholm arbete och hälsa vetenskaplig skriftserie

Läs mer

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO

Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO Uppsala november 6, 2013 Anne-Charlotte Aronsson, CEO AroCell AB Affärsidé AroCell utvecklar, producerar och kommersialiserar tester för bestämning av celltillväxt, vilka kan användas för uppföljning och

Läs mer

Föreläsning 12: Regression

Föreläsning 12: Regression Föreläsning 12: Regression Matematisk statistik David Bolin Chalmers University of Technology Maj 15, 2014 Binomialfördelningen Låt X Bin(n, p). Vi observerar x och vill ha information om p. p = x/n är

Läs mer

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne Fredrik Resman Infektionsläkare SUS Malmö Diagnostik av

Läs mer

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren

Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Kursens namn: Medicin B, Klinisk medicin vid medicinska och kirurgiska sjukdomstillstånd III Kurskod: MC1429 Kursansvarig: Britt-Marie Nygren Datum: 2013-02-17 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Artai Pirouzram

Läs mer

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp

Örebro universitet Hälsoakademin Sjuksköterskeprogrammet 180 hp 2012-01-05 Individuell skriftlig tentamen Vetenskaplig metod och förbättringskunskap II, 7,5 hp Omvårdnadsvetenskap B, OM1416, ht 2011 Max 70poäng Frågorna besvaras på avsedd plats. Ange din kod överst

Läs mer

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25

Karlskoga lasarett. Färre trycksår med en bra arbetsmiljö. Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett Färre trycksår med en bra arbetsmiljö Solveig Torensjö, utbildningsledare 2013-11-25 Karlskoga lasarett ett av tre sjukhus i Örebro län Specialistsjukvård Karlskoga lasarett Lindesbergs

Läs mer