Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Epidemiologi I. Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi"

Transkript

1 Epidemiologi I Läkarprogrammet Termin 5, VT 2016 Lars Rylander Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Enheten för miljöepidemiologi E-post: Tel:

2 Epidemiologi epi = bland demos = folk logos = lära => läran om det som är bland eller drabbar människor

3 Epidemiologi Vetenskaplig disciplin som sysslar med sjukdomars utbredning, orsaker och förlopp. (Nationalencyklopedin)

4 Epidemiologi Varför behöver Ni kunskap i epidemiologi? Nu och i framtiden! - Göra ett självständigt arbete - Läsa/tolka andra studier - Studiedesign (för- och nackdelar) - Vilka möjligheter finns? - Hur rapporterar man sina resultat?

5 Epidemiologi VT 2016 Föreläsningar tre stycken - Lars Rylander Seminarieövning - Fyra grupper (designa en epidemiologisk studie) - Anna Jöud / Maria Sandberg

6 Epidemiologi INNEHÅLL - Introduktion till epidemiologiskt tänkande - Studiedesign (inkl sjukdomsmått, bias mm) - Register- och biobanksforskning - Hur rapporterar man epidemiologiska data (STROBE)

7 Epidemiologi Jonas Björk Praktisk statistik för medicin och hälsa (Bokus: < 300 kr) LÄSTIPS Strengthening the reporting of observational studies in Epidemiology (STROBE): explanation and elaboration.vandenbroucke JP, von Elm E, Altman DG, et al. Ann Intern Med 2007;147(8): Kan nås på följande adress:

8 Vad studeras? Utgår från sjukdom: -Infektionssjukdomar -Diabetes -Tumörsjukdomar -Hjärt/kärlsjukdomar -Reproduktionsstörningar -Psykiatriska sjukdomar... Utgår från exponering: -Arbete -Omgivningsmiljö -Kost -Livsstilsfaktorer...

9 Epidemiologi Varför behöver vi göra epidemiologiska studier? Använda data från djurstudier?!

10 Exempel: Djurexperimentella studier Död (%) LD 50 : den halt av ett ämne som dödar hälften av försöksdjuren i experimentet LD 50 Dos Exempel: TCDD (Tetraklordibensodioxin) Art LD 50 Marsvin 0.6 g/kg Råtta (Sherman) g/kg Råtta (Han/Wistar) >3000 g/kg Hamster 5051 g/kg Problem: Hur ska vi extrapolera djurdata till människa?

11 Epidemiologi Varför behöver vi göra epidemiologiska studier? Göra experimentella studier på människa?!

12 Experiment I ett experiment använder man normalt randomisering, dvs det är slumpen som avgör om en person får behandling/exponering A eller behandling/exponering B

13 Exempel: Experimentella studier på människa Exponering för ämne X Cancer Förslag till studieupplägg: * hela populationen * barn vid 12 års ålder - 10% exponerade barn vid 15 års ålder - 20% exponerade * kontinuerlig exponering * års uppföljning (cancerregister)?

14 Epidemiologiskt tänkande exempel 1 Sverige: Generellt en hög levnadsstandard. Panama: Fattigdom och en mer begränsad sjukvård. Ett givet år dör en större andel av befolkningen i Sverige jämfört med befolkningen i Panama! Rimligt? Förklaring?

15 Epidemiologiskt tänkande exempel 2 Risken att dö under en 20-årsperiod bland kvinnor i Whickham, England, med avseende på kvinnornas rökvanor i början av studieperioden. (Data från Vanderpump m fl. Clin Endocrinol 1995) Vitalstatus Rökare Icke-rökare Totalt Död Levande Totalt Risk (död/totalt) Indikerar dessa siffror att det är en fördel att röka?!

16 Confounding (störfaktorer) Confoundingfaktorn skall 1. utgöra en egen riskfaktor för den studerade sjukdomen (oberoende av den studerade faktorn) 2. vara associerad med den studerade exponeringsfaktorn. Exponering Effekt Confounder

17 Confounding (störfaktorer) Generell fråga: I vilken riktning påverkar en confounder resultaten? Exponering Effekt Confounder

18 Sjukdomsmått 1. Prevalens 2. Risk (Kumulativ Incidens) 3. Incidens

19 Prevalens Prevalens (P) = Antal sjuka vid t Antal individer vid t Andelen individer som har sjukdomen vid en speciell tidpunkt (t).

20 Prevalens Ex 1. Vid terminsstarten hade 14 av 95 studenter influensa. Detta innebär att influensaprevalensen vid terminsstart var 14.7% (=14/95). Ex 2. På en arbetsplats hade 9 av 44 anställda haft ont i ryggen den senaste veckan, vilket ger en prevalens på 20.5% (=9/44).

21 Risk (Kumulativ incidens) Risk = Antal nyinsjuknade Totala antalet friska individer vid start Studerad tidsperiod avgörande för tolkningen: jämför exempelvis 3% under en 40-årsperiod med 3% under en 40-dagarsperiod.

22 Risk (kumulativ incidens) Ex 1. I en kommun hade 3 av 400 barn som skulle börja första klass typ 1 diabetes. Detta innebär att risken var 0.75% (3/400) att få diagnosen typ 1 diabetes innan skolstart. Ex 2. Av 350 nyutexaminerade hårfrisörskor hade 10 stycken fått handeksem under själva utbildningen. Ytterligare 42 stycken utvecklade handeksem under det första året som de arbetade på en frisörsalong, vilket innebär att risken att få handeksem under sitt första arbetsår som frisör var 12.4% (42/340).

23 Incidens Incidens (I) = Antal nyinsjuknade Summa persontid under risk Incidensen beskriver hur många friska i den studerade populationen som blivit sjuka under den observerade tidsperioden (intensiteten/hastigheten).

24 Exempel: Beräkna incidensen (I) under den studerade 5-årsperioden. Individ frisk sjuk sjukdomsstart censorerad Tid (år)

25 Exempel: Beräkna incidensen (I) under den studerade 5-årsperioden. Individ frisk sjuk sjukdomsstart censorerad Tid (år)

26 Incidens Ex. 420 rökande kvinnor i åldern år utan bröstcancer följdes under 8 år. Av dessa fick 7 kvinnor diagnosen bröstcancer under uppföljningstiden. Den sammanlagda tiden under risk var 3325 personår. Detta ger incidensen 7 fall per 3325 personår under risk (alternativt 2 fall per 1000 personår under risk). Man kan också uttrycka det som om vi följde 1000 kvinnor under 1 år så får 2 stycken bröstcancer.

27 Jämförelse av sjukdomsmått

28 Relativa jämförelser RELATIV JÄMFÖRELSE av sjukdomsmått i en exponerad (exp) och en oexponerad (oexp) grupp. Prevalenskvot = P Exp /P Oexp Riskkvot = R Exp /R Oexp = KI Exp /KI Oexp Incidenskvot = I Exp /I Oexp >1 Riskfaktor <1 Friskfaktor

29 Exempel RELATIV JÄMFÖRELSE Diabetesincidens bland barn födda i Lazio-regionen I Sard = Föräldrarna från Sardinien 1461 barn, 8820 personår, 3 fall av diabetes 3 / = 34 / barn och år I Lazio = Föräldrar från Lazio: 7.9 / barn och år Incidenskvot = I Sard / I Lazio = 34 / (Data från Muntoni et al, Lancet 1997)

30 Riskdifferenser ABSOLUT JÄMFÖRELSE av sjukdomsmått i en exponerad (exp) och en oexponerad (oexp) grupp. Prevalensdifferens = P Exp -P Oexp Riskdifferens = R Exp R Oexp = KI Exp -KI Oexp Incidensdifferens = I Exp -I Oexp >0 Riskfaktor <0 Friskfaktor

31 Exempel RISKDIFFERENS Diabetesincidens bland barn födda i Lazio-regionen I Sard = Föräldrarna från Sardinien: 34 / barn och år I Lazio = Föräldrar från Lazio: 7.9 / barn och år Incidensdifferens = I Sard - I Lazio = extra fall av diabetes per barn födda av föräldrar från Sardinien. (Data från Muntoni et al, Lancet 1997)

32 Relativa jämförelser eller Riskdifferenser Vilket av måtten är vanligast och vilket är bäst?

33 HEMUPPGIFT: Sjukdomsmått Antag att Du följer 400 kontorister år gamla från 1990 till 2010 för att studera risken att få astma. Vad Du finner ses i tabellen nedan. Antag att Du dessutom under samma tidsperiod följer 400 djurskötare. De börjar på en lägre astmaprevalens eftersom astmatiker har en tendens att undvika arbeten som djurskötare, bagare mm Antal astmatiker Kontorister Djurskötare Beräkna prevalensen, kumulativa incidensen (risken) och incidensen vid de två tidpunkterna 2000 och 2010 för kontoristerna respektive djurskötarna. Beräkna dessutom de relativa riskerna vid de olika tidpunkterna.

34 Etiologisk fraktion (EF) (attributable fraction) Andelen fall i befolkningen som skulle kunna förhindras om exponeringen eliminerades I Exp I Oexp p I Pop = Incidens bland exponerade = Incidens bland oexponerade = Andel exponerade = Incidens i befolkningen I Pop = p* I Exp + (1-p) * I Oexp EF = (I Pop I Oexp )/I Pop

35 Etiologisk fraktion - Exempel Lungcancermortalitet bland dagliga rökare = 2.2 / 1000 personår Lungcancermortalitet bland icke-rökare = / 1000 personår Hur stor andel av lungcancermortaliteten i Sverige kan tillskrivas rökning?

36 Hur tolkas en relativ risk på populationsnivå? Exponeringsprevalensen avgörande! Relativ risk = 10 Exponeringsprevalens Etiologisk fraktion 1% 8% 20% 64% 50% 82% Relativ risk = 1.5 Exponeringsprevalens Etiologisk fraktion 1% 0.5% 20% 9% 50% 20%

37 Hur tolkas en relativ risk på individnivå? Bakgrundsrisken avgörande! Relativ risk = 10 Livstidsrisk om oexponerad Livstidsrisk om exponerad 1/ / /100 10/100 Relativ risk = 1.5 Livstidsrisk om oexponerad Livstidsrisk om exponerad 1/ / /100 15/100

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT Lars Rylander. Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (II) Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Lars Rylander Avdelningen för arbets och miljömedicin, Lund Epost: Lars.Rylander@med.lu.se Tel: 046 222 1631 Exempel: Sjukdomsmått 1990 2000 2010 Antal

Läs mer

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell)

EPIDEMIOLOGI. Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) EPIDEMIOLOGI Läran om sjukdomsförekomst i en befolkning (Ahlbom, Norell) Läran om utbredningen av och orsakerna till hälsorelaterade tillstånd eller förhållanden i specifika populationer och tillämpningen

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Studiedesign: Observationsstudier

Studiedesign: Observationsstudier Studiedesign: Observationsstudier Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Kohortstudie Fall-kontrollstudie

Läs mer

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden

2011-09-02. Grunderna i epidemiologi. Innehåll: Vad är epidemiologi? Epidemiologins tillämpningsområden Innehåll: Grunderna i epidemiologi Vad är epidemiologi? Beskriva 5 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Emilie.agardh@ki.se Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Grunderna i epidemiologi.

Grunderna i epidemiologi. Grunderna i epidemiologi emilie.agardh@ki.se Innehåll: Vad är epidemiologi? Beskriva 4 olika typer av studiedesign Beskriva 3 olika typer av sjukdomsmått Diskutera orsaker och samband Varför är epidemiologi

Läs mer

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling

Epidemiologi 1. Ragnar Westerling Epidemiologi 1 Ragnar Westerling Epidemiologi Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epi bland Demo folk Logi läran om Epidemiologi Svarar på frågor om tid, plats, person Vem är det som drabbas

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.

Att mäta hälsa och sjukdom. Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki. Att mäta hälsa och sjukdom Kvantitativa metoder II: teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Introduktion Vad är epidemiologi? Varför behövs epidemiologin?

Läs mer

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling

Epidemiologi 2. Ragnar Westerling Epidemiologi 2 Ragnar Westerling Analytiska studier Syftar till att undersöka vilken/vilka faktorer som ökar risken för sjukdom Två huvudtyper av studier: Kohortstudie Fall-kontrollstudie Kohortstudie

Läs mer

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp

Epidemiologi T5. Kursmål epidemiologi. Kursmål epidemiologi. Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Epidemiologi T5 Kursmål epidemiologi Kunna förklara och använda grundläggande epidemiologiska begrepp Prevalens Incidens Riskanalys Kursmål epidemiologi Kunna beräkna en diagnostisk metods informationsvärde

Läs mer

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) Epidemiologisk forskning vad är det? Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik) -Att beskriva sjukdomars utbredning i befolkningen -Att undersöka orsakerna till sjukdomar eller sjukdomars utbredning

Läs mer

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning

Epidemiologi. Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar. Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Epidemiologi Definition sjukdomars utbredning i befolkningen och orsaker bakom sjukdomar Epi = bland, mitt i Demo = befolkning Logi= = läran l om Deskriptiv resp. Etiologisk inriktning Kan man mäta m hälsa?

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Att läsa en vetenskaplig artikel

Att läsa en vetenskaplig artikel Att läsa en vetenskaplig artikel Mathias Holm Arbets och miljömedicin Sahlgrenska Universitetssjukhuset September 2012 Indelning av föreläsning: Vad är en vetenskaplig artikel? Epidemiologiska vetenskapliga

Läs mer

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016

Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Medicinsk statistik III Läkarprogrammet, Termin 5 VT 2016 Jonas Björk E-post: jonas.bjork@med.lu.se Medicinsk statistik III Innehåll och läsanvisningar Statistik för binära utfall Kapitel 12 Dimensionering

Läs mer

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund

EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund EPIDEMIOLOGI Kompendium för kursen i Yrkes- och Miljömedicin Termin 10, läkarutbildningen i Lund 1. INTRODUKTION...2 2. ATT MÄTA HÄLSA OCH SJUKDOM...3 2.1. Grundläggande begrepp...3 2.2. Sjukdomsmått...3

Läs mer

Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016

Introduktion till Klinisk Epidemiologi. Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 Introduktion till Klinisk Epidemiologi Katja Fall Klinisk Epidemiologi och Biosta6s6k, 2016 16-09-14 Katja Fall 2016 1 Epidemiologi Studier av sjukdomars förekomst och riskfaktorer (Rothman) Komponenter:

Läs mer

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6

Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Att mäta hälsa och sjukdom med tillgänglig information Kvantitativa metoder II: Teori och tillämpning Folkhälsovetenskap 4, termin 6 Hanna Hultin hanna.hultin@ki.se Disposition Mortalitet Morbiditet Standardisering

Läs mer

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer.

År 2008 så kollar vi cancerregistret för att se i vilka av de i vår kohort som fått lungcancer. Radon Basgrupp 9 Förekomst: Radon är en radioaktiv gas som bildas vid sönderfall av uran. Den främsta källan till radon är berggrunden och i blåbetong som framställs ur sådan berggrund. Brunnar kan också

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 5/7/2010. Disposition. Studiedesign två huvudtyper Gustaf Edgren Post doc, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik Läkarstudent, termin 11 gustaf.edgren@ki.se Hur vet vi egentligen vad vi vet? Vad beror skillnaden på? 60 min 20 min 60

Läs mer

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland" folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen

Epidemiologi. epi=bland demos=folk logos=läran om. Läran om det som är bland folk. Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi epi=bland demos=folk logos=läran om Läran om det som är bland" folk Läran om sjukdomars utbredning i befolkningen Epidemiologi är: Studier av fördelning (I) och orsaker (II) till hälsotillstånd

Läs mer

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK

VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK VANLIGA TERMER OCH BEGREPP INOM MEDICINSK VETENSKAP OCH STATISTIK TERM Analytisk statistik Bias Confounder (förväxlingsfaktor)) Deskriptiv statistik Epidemiologi Fall-kontrollstudie (case-control study)

Läs mer

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning

Epidemiologi del 2. Anders Beckman. MD, PhD Lunds Universitet. A Beckman Regional forskarutbildning Epidemiologi del 2 Anders Beckman MD, PhD Lunds Universitet 1 Studieanvisning Kunskap och förståelse Efter genomförd utbildning skall studenten kunna redogöra för metoder som används vid insamling, bearbetning,

Läs mer

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskningsmetodik Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS Klinisk forskning vad är det? Forskning som sker på sjukhus och/eller på patienter Svarar på patientens frågor:

Läs mer

Analys av proportioner

Analys av proportioner Analys av proportioner Innehåll Proportion konfidensintervall Jämförelse av två proportioner Två oberoende stickprov Relativ risk Parvisa observationer Jämförelse av tre eller flera proportioner x² (chi-två)

Läs mer

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg

Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg april 2010 Ansamling av cancerfall hur utreder vi? Arbets och miljömedicin i Västra Götalandregionen blir ofta ombedda

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin

Cancerlarmet. Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Cancerlarmet Ragnar Westerling Professor i socialmedicin Momentets syfte Hur kan man värdera vilken stöd som finns för uppmärksammade cancerrisker? Hur kan man analysera om det finns en ökad sjukdomrisk

Läs mer

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT

Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Benartärsjukdom en global pandemi? BIRGITTA SIGVANT Vad är en pandemi? Pandemia= hela folket När en infektionssjukdom sprids över stora delar av världen och drabbar en stor andel av befolkningen Socialstyrelsen

Läs mer

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel

Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Vad beror skillnaden på? Systematiska och slumpmässiga fel Typer av fel och rätt Verklig skillnad Stort slumpfel! En studie genomförs Vi observerar en skillnad! Vi observerar ingen skillnad Slumpfel Systematiska

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar

Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Statistisk styrka Dimensioneringsberäkningar Jonas Björk Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och FoU-centrum Skåne E-post: jonas.bjork@skane.se Tel: 046 17 79 30 FoU-Centrum Skåne (verksamhetschef:

Läs mer

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä>

Fel och fel. slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Fel och fel slumpmässiga och systema4ska fel i epidemiologiska studier Katja Fall Vetenskapligt förhållningssä> Varför? En hjälp då man kri4skt granskar studier - andras. och egna! A> ta fram e> es4mat

Läs mer

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare

Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin? Epidemiologi FoU-kurs för ST-läkare Peter Garvin Avdelningen för Samhällsmedicin Inst för Medicin och Hälsa Linköpings universitet Grundutbildning: 95-99 Biologi och

Läs mer

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin.

Allmänt. Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vårt kan det användas inom medicin? Epidemiologin är en viktig del inom t. ex. folkhälsovetenskap och klinisk medicin. Allmänt Vad är Epidemiologi? Enligt Dictionary of Epidemiology är det: "The

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator Inna Feldman inna.feldman@kbh.uu.se Frågeställning Kan vi uppskatta samhällsbesparingar som beror på förändringar i livsstilsfaktorer

Läs mer

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak?

Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ekologiska studier, naturalistiska studier eller effectiveness-studier samma sak? Ingegerd Mejàre HTA-O 1 Innehåll Bakgrund Typ av studier Vad innebär effectiveness-studier, ekologiska studier, naturalistiska

Läs mer

Kausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i:

Kausalitet 2012-03-26. Kausalitet. Vad är kausal inferens? Seminariets agenda. P(Y a=1 =1) P(Y a=0 =1) Kausal effekt för en individ i: Seminariets agenda Vad är kausal inferens? nna Ekman rbets- och miljömedicin Kausalitet Statistiska samband kontra kausalitet Konfounding DG ett grafiskt stöd Inverse propability weights Kausalitet ounterfactual

Läs mer

Vad beror skillnaden på?

Vad beror skillnaden på? Exempel: Kolesterol Vad beror skillnaden på...eller, varför blir det så fel ibland Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet

Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet. Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Tobaksrelaterad sjuklighet och dödlighet Maria Kölegård Magnus Stenbeck Hans Gilljam Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Karolinska Institutet Regeringsuppdrag I En samlad strategi för alkohol-, narkotika-,

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Epidemiologi (III) Seminarium Läkarprogrammet Termin 5, VT Kristina Mattsson. Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (III) Seminarium Läkarprogrammet Termin 5, VT Kristina Mattsson. Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (III) Seminarium Läkarprogrammet Termin 5, VT 2015 Kristina Mattsson Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund E-post: kristina.mattsson@med.lu.se Register och biobanker Att skriva artikel

Läs mer

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN

BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN BEHOV AV HÄLSO- OCH SJUKVÅRD I UPPSALA LÄN Prognos för länsdelarna fram till år 21 Bilagor Kenneth Berglund och Inna Feldman Hälso- och sjukvårdsstaben Landstinget i Uppsala län SAMTLIGA SJUKDOMAR...1

Läs mer

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom

Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom NFT 3/2000 Cancerepidemiologisk forskning kring leukemi och myelodysplastiska syndrom av Jonas Björk, doktorand i epidemiologi vid Lunds universitet Jonas Björk Leukemi och myelodysplastiska syndrom är

Läs mer

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin

Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar. Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin Radiofrekvent exponering från mobiltelefoni och hälsa vetenskap och fallgropar Professor Maria Feychting Institutet för miljömedicin ? Kan inte påverka biologisk materia överhuvudtaget Hjärntumörer Annan

Läs mer

Preliminärt Schema Nutritionsepidemiologi 7,5 hp 04/11-4/12 2013

Preliminärt Schema Nutritionsepidemiologi 7,5 hp 04/11-4/12 2013 2013-10-25 Institutionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Kursledare: och Magdalena Rosell Preliminärt Schema Nutritionsepidemiologi 7,5 hp 04/11-4/12 2013 Kursledare:

Läs mer

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin

Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma. Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Fordonsavgaser och uppkomst av lungsjukdom/astma Lars Modig Doktorand Yrkes- och miljömedicin Hälsokonsekvenser av avgaser/pm förekommande i HIA Mortalitet (långtidseffekter) Sjukhusinläggningar etc (akut

Läs mer

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register

Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Graviditetsnära bröstcancer möjligt att studera tack vare svenska register Anna Johansson Inst. för medicinsk epidemiologi och biostatistik (MEB) Karolinska Institutet anna.johansson@ki.se Möte för FMS

Läs mer

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT?

Läkemedelsepidemiologi. Varför observationsstudier? Begränsningar med RCT. Vilka begränsningar har RCT? När går det inte att göra RCT? Läkemedelsepidemiologi Pia Frisk, leg apotekare, doktorand, Institutionen för farm biovetenskap, Uppsala universitet och Utvecklingsavdelningen, SLL Kurs i läkemedelsvärdering Kalmar, 13 oktober 2015 Varför

Läs mer

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN?

LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? LUFTFÖRORENINGAR-DET OSYNLIGA HOTET MOT DEN HAVANDE KVINNAN? Bakgrund Flera studier har tittat på luftföroreningar och födelsevikt/graviditetslängd. Få har tittat på graviditetskomplikationer. Vad händer

Läs mer

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik

Kirkegaard. Epidemiologi del 1. Agenda. Etymologi. Vad är Epidemiologi? Epidemiologi vs klinik Kirkegaard Epidemiologi del 1 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Anders Beckman MD, PhD, GP Lunds Universitet 1

Läs mer

Radon och dess hälsoeffekter

Radon och dess hälsoeffekter SeminariearbeteMiljömedicin Radonochdesshälsoeffekter Läkarprogrammettermin4,grupp10 Bergqvist,Sara Bergsten,Sofie Hansson,Linnea Hedström,Johanna Redfors,Ola Vikström,Nils Inlämnat:100422 SeminariearbeteMiljömedicin

Läs mer

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014

Psykotraumatologi och psykiatri. HP Söndergaard Mars 2014 Psykotraumatologi och psykiatri HP Söndergaard Mars 2014 Bakgrund Psykisk traumatisering har varit kontroversiell under psykiatrins historia. Olika skolor; konstitution (Kretschmar) versus livshistoria

Läs mer

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar Hälsoekonom/PhD Inna Feldman Uppsala Universitet Dat 131122 Innehåll Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar

Läs mer

Individuell studieperiod termin 5 Examensarbete 1. Lärare VT 2013

Individuell studieperiod termin 5 Examensarbete 1. Lärare VT 2013 Läkarprogrammet i Lund OBS! TID OCH PLATS ISEX OMTENTAMEN Mån 10/6!!!!! Schema Individuell studieperiod termin 5 Examensarbete 1 VT 2013 Kurstid: 2013-04-08-2013-06-16 Lärare VT 2013 AF CH EH KH JB KK

Läs mer

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar

2015-04-22. Syfte. Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete. Studiedesign. Studiedesign. Publicerade artiklar 5-- Syfte Arbetslöshet vid ung ålder och samband med senare hälsa och arbete Finns det samband mellan exponering för arbetslöshet och senare sjukfrånvaro, förtidspension, död och arbetslöshet, bland infödda

Läs mer

Epidemiologi (III) Läkarprogrammet Termin 5, HT Kristina Mattsson. Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund

Epidemiologi (III) Läkarprogrammet Termin 5, HT Kristina Mattsson. Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund Epidemiologi (III) Läkarprogrammet Termin 5, HT 2015 Kristina Mattsson Avdelningen för Arbets- och miljömedicin, Lund E-post: kristina.mattsson@med.lu.se Register och biobanker Att skriva artikel Varifrån

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10

Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningar - Medicinsk statistik - Läkarprogrammet T10 Läsanvisningarna baseras på boken Björk J. Praktisk statistik för medicin och hälsa, Liber Förlag (2011), som är gemensam kursbok för statistikavsnitten

Läs mer

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap Hälsa efter 60 års ålder Bakgrund Äldres hälsa - demografi - fysisk och mental hälsa Prevention Världens befolkning 60+

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Hälsoeffekter av luftföroreningar Hälsoeffekter av luftföroreningar Anna Lindgren, doktorand Avdelningen för Arbets- och miljömedicin Lunds Universitet anna.lindgren@med.lu.se Hälsoeffekter av luftföroreningar Epidemiologiska studier -

Läs mer

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr:

Kodkombination: T5H De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr: OMTENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, HT 2015 2016-01-11, kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Kodkombination: T5H15 - VIKTIGT: Skriv ovannämnda kodkombination plus de fyra sista siffrorna

Läs mer

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet

Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hur kan gentekniken hjälpa oss att lösa stora folkhälsfrågor? Tove Fall Institutionen för medicinska vetenskaper Uppsala Universitet Hjärt- kärlsjukdom Samlade namnet för sjukdomar i hjärta och blodkärl

Läs mer

Folkhälsokalkylator. Bakgrund

Folkhälsokalkylator. Bakgrund Folkhälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix

Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix Förekomst av narkolepsi med kataplexi hos barn/ungdomar i samband med H1N1 pandemin och vaccinationer med Pandemrix Resultat från en fallinventeringsstudie 2009 2010 genomförd av Läkemedelsverket Sammanfattning

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin

Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Luftföroreningar i närmiljön påverkar vår hälsa ALLIS 213 Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin Detta vet man - men vid vilken nivå? Finns det säkra nivåer? Dödlighet Luftvägssjukdom Hjärtkärlsjukdom

Läs mer

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Tobak BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND Lite om rökning Varje brinnande cigarett är en liten kemisk fabrik som producerar 7 000 olika ämnen Ett 60 tal kan orsaka cancer Den som röker får själv i sig en fjärdedel

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205)

TENTAMEN KVANTITATIV METOD (100205) ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott B, Vetenskaplig metod TENTAMEN KVANTITATIV METOD (205) Examinationen består av 11 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Besvara alla frågor i direkt anslutning

Läs mer

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund

Cannabis och dubbeldiagnoser. Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Cannabis och dubbeldiagnoser Martin Olsson POM och Rådgivningsbyrån, Lund Hur ska man närma sig detta problem? Cannabis som orsak till psykiska sjukdomar? Cannabis som självmedicinering vid psykiska sjukdomar?

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm

Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171 77 Stockholm En dödlig utveckling Örjan Hallberg, civ.ing. Polkavägen 14B, 142 65 Trångsund Olle Johansson, docent Enheten för Experimentell Dermatologi, Institutionen för Neurovetenskap, Karolinska Institutet, S-171

Läs mer

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE Gun Wingren, Docent Avd. för Yrkes- och Miljömedicin, IKE, Linköpings Universitet Ingela Helmfrid, Biolog Yrkes- och Miljömedicinskt Centrum.

Läs mer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer

Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Cancer Vårdkontakter i ett producentperspektiv Kolorektalcancer Lungcancer Bröstcancer Cancer i kvinnliga könsorgan Prostatacancer Urinblåsecancer Thor Lithman Dennis Noreen Håkan Olsson Henrik Weibull

Läs mer

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi

17/10/14. Kvantitativ metod och grundläggande statistik. Varför. Epidemiologi Kvantitativ metod och grundläggande statistik Varför Sjuksköterskans yrkesutövning skall vila på vetenskaplig grund Kritiskt förhållningssätt, att kunna läsa artiklar och bedöma om slutsatser är rimliga

Läs mer

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning

Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Fysiska besvär, sjukdomar och funktionsnedsättning Besvär i rörelseorganen Rörelseorganen är ett samlingsnamn på skelett, muskler, senor och ledband och besvär och rapporteras oftast från nacke, skuldra,

Läs mer

Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm

Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm Hjärtinfarkt bland manliga och kvinnliga läkare i Stockholm 1977-1996 Per Gustavsson 1,2 Kristina Jakobsson 3 Niklas Hammar 3,4 1. Arbets- och Miljömedicin, Samhällsmedicin, Stockholms läns landsting 2.

Läs mer

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylatorn Manual 2016-06-10 Cancerpreventionskalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många cancerdiagnoser och har en särskild betydelse för

Läs mer

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005:

Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: 1 05/208-10 Commissioned by the Norwegian Scientific Committee for Food Safety 2005: Utlåtande över Nordby et al Indicators of mancozeb exposure in relation to thyroid cancer and neural tube defects in

Läs mer

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom.

8 Ordlista. Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina symtom. 8 Ordlista Alveolit Anamnes Bortfall Confounder Distans Svårbehandlat smärttillstånd 2 3 dagar efter en tanduttagning, oftast visdomständer. Patientens egen redogörelse, t ex för sin sjukdom eller sina

Läs mer

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting

Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting Epidemiologiska data i hälsoriskbedömning Hur kommer epidemiologiska studier in? Maria Feychting 2016-12-09 Maria Feychting 1 Traditional health risk assessment process Hazard Identification Exposure-

Läs mer

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet

Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Psykisk ohälsa, arbetsförmåga och återgång i arbete. Monica Bertilsson, med dr, forskare, leg arbetsterapeut Social medicin, Göteborgs Universitet Innehåll Utgångspunkt: Min avhandling Bakgrund till forskningsområdet

Läs mer

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP

VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP VARFÖR ÄR DET SÅ FARLIGT ATT SITTA STILL? CATHARINA BÄCKLUND SJUKGYMNAST, FIL DR KOSTVETENSKAP Den som inte har tid med fysisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom (Stanley 1800-tal)

Läs mer

Forskning om sjukfrånvaro

Forskning om sjukfrånvaro Forskning om sjukfrånvaro Kristina Alexanderson Professor i socialförsäkring Sektionen för försäkringsmedicin Karolinska Institutet kristina.alexanderson@ki.se www.ki.se/cns/forsakringsmedicin Sjukfrånvaro

Läs mer

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner)

Äldresatsningen. för 65 år och äldre i Skåne. Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer i Region Skåne (alla diagnospositioner) Äldresatsningen för 65 år och äldre i Skåne Rapport-incidens av benskörhetsrelaterade frakturer 2001-2013 i Region Skåne (alla diagnospositioner) Caddie Zhou Maria Sandberg Ingemar Petersson ERC Syd (Epidemiologi

Läs mer

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet

Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie

Läs mer

Rika och fattiga länder

Rika och fattiga länder Att dela in världen - I-länder Länder som industrialiserats U-länder Länder där utvecklingen gått långsammare - Stor skillnad mellan I-länder storskillnad mellan I-länder och U-länder - BNI Bruttonationalinkomst

Läs mer

Kodkombination: T5V De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr:

Kodkombination: T5V De sista fyra siffrorna i pers.nr:... Namn: Pers.nr: TENTAMEN TEORI. EXAMENSARBETE 1 (LÄLA53/LÄMA53) TERMIN 5, VT 2015, 2015-04-21, kl. 09.00-11.00 Namn: Pers.nr: Kodkombination: T5V15 - VIKTIGT: Skriv ovannämnda kodkombination plus de fyra sista siffrorna

Läs mer

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven

Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Forskning från livets början till livets slut Från vaggan till graven Måns Rosén Epidemiologiskt centrum Socialstyrelsen Register som finns på Epidemiologiskt Centrum Cancerregistret Medicinska födelseregistret

Läs mer

Hälsokalkylator. Bakgrund

Hälsokalkylator. Bakgrund Hälsokalkylator Bakgrund Befolkningens levnadsvanor är viktiga påverkbara faktorer för många folksjukdomar och har en särskild betydelse för den framtida ohälsan. För folksjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdomar,

Läs mer

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om

VÄGLEDNING för litteraturöversikt om MALMÖ HÖGSKOLA Hälsa och samhälle Utbildningsområde omvårdnad VÄGLEDNING för litteraturöversikt om ett folkhälsoproblem KENT JOHNSSON INGELA SJÖBLOM LOTTIE FREDRIKSSON Litteraturöversikt Omvårdnad II OV311A

Läs mer

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog

Kunskapsöversikter. Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog Kunskapsöversikter Hur och varför blir de olika? Allan Toomingas Docent, Leg.läk, Leg psykolog Centrum för arbets- och miljömedicin, SLSO Institutet för Miljömedicin, Karolinska institutet allan.toomingas@ki.se

Läs mer

Äldre kvinnor och bröstcancer

Äldre kvinnor och bröstcancer Äldre kvinnor och bröstcancer Det finns 674 000 kvinnor som är 70 år eller äldre i Sverige. Varje år får runt 2 330 kvinnor över 70 år diagnosen bröstcancer, det är 45 kvinnor i veckan. De får sin bröstcancer

Läs mer

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 1 Mår barnen bättre eller sämre - om att tolka registerdata Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen 2 Slutsats: Lägesrapport Folkhälsa 2006 Ca 80 % börjar röka före 18 års ålder

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13

Exempel: Kolesterol. Skillnad? Skillnad? Förra årets kolesterolvärden. Δ total = 0,35 mmol/l Δ HDL = 0,87 mmol/l. = 0,35 mmol/l. Δ total 2011-02-13 Exempel: Kolesterol Markör på risk för hjärt-kärlsjukdom Kliniskt använder man sig av flera mått: Totalkolesterol (

Läs mer